Rörelseglädje, Natalie Portmans komplex och Rachel Cusk nya bok

En podcast från Aftonbladet. Tone! Hello! How are you? Ja, det knallar och går. Det knallar och går. Jag har ju spyr. Varför det? För att jag är så nervös. Varför?

För att jag ska gifta mig i helgen. Nu pratar vi inte mer om det. Vi kan prata om det nästa vecka. Kan vi inte göra det? Okej, gud, vi skevlig. Jag ska bara säga till dig att jag är skitnervös.

Okej, men jag är skitnervös för att jag vet inte om klänningen jag ska ha passar. Okej. För att jag fick ju i sista sekund en väldigt stor roll från bröllopet. Så det var det att jag skulle...

Jag blev ju väldigt viktig på bröllopet eftersom jag ska läsa en dikt. Inte som jag har skrivit själv, dock. Och då var jag så här, oh my god, nu måste jag verkligen skriva.

Jag får läsa om du vill läsa något som du har skrivit själv istället. He fisted her in the bedroom. Usch, mamma. Nej, så jag hoppas verkligen att när jag kommer hem idag från inspelningen så tror jag att klänningen kommer ha kommit.

Ja, jag hoppas också det verkligen. Och du vet vad? Jag tog mitt råd från min revisor och gjorde tvärtom. När hon var så ligglagd så var jag så, jag måste köpa den här klänningen.

För du har ju den där otroliga gula klänningen jag har tänkt på. Jag vet, men jag tror typ att den är för varm. Men du har den ändå den. Jag har den och jag har en annan också som jag köpte i våras såklart.

Det var ju mer party London. Och på söndag så var vi på en dagfestival, musikfestival, en queerfestival som heter Body Movement. Eller som du sa till min dotter, en sexfestival.

En sexfestival. För det var ju för att de tidigare, jag var inne på deras Insta och kollade. Och då var det så här, för att det var väldigt mycket damm där i den parken.

Och då kunde man ha ansiktsmask i olika färger som betydde vilken slags sex man ville ha. Alltså en sån covid-mask eller scarf liksom. Och då röd betydde till exempel fisting, mörkröd dubbelfisting.

Krämvit betydde att man ville att någon skulle komma i ens röv och så skulle man suga upp det i munnen. Så specifikt. Och det var alltså hur många färger som helst.

Men det var en jättekul. Kräm och så skift så du skiljer så. Nej, det var vitt betyder bara vanligt sex. Eller är det krämvitt och betyder att jag ska komma i dens röv och suga upp det med munnen.

Men jag har ju inte... För jag såg att du hade en rosa topp på dig. Jag vet, jag hade en rosa topp och ljusblå ögonskugga. Så jag var lite sån. Men vad betyder de här orden?

Jag vet faktiskt inte. Jag kollade inte upp det. Nej. Jag tänkte att jag bara skulle vara fri. Fri och galen. Alla där var så... Det var verkligen så positiv, glad stämning.

Alla låg mot varandra. Jag såg typ tre rövhål. För att om man har liksom ingenting som döljer hålet och man sätter sig ner på marken. Då ser man rakt in. Men de flesta var liksom påklädda, men vissa killar hade ju lite mindre på sig.

Du frågade ju vad jag gjorde i helgen. Men det var liksom så... Och det var typ så här från 18 till 70 typ. Och det var liksom verkligen så många normisar där också som bara hade på sig.

Ja, det kunde vara där och bara dansa runt. Det var som att vara där. Jag kände att jag var lite för påklädd. För jag hade mina Bermuda-shorts och ett linne liksom.

Det såg jätte, jättehärligt ut. Det var så kul och då spelade Horsemead Disco. Som är liksom ett DJ-kollektiv. Och de har väldigt så melodiös och liksom housig musik.

Så de körde så, du vet, remix på så Madonna's senaste låt, Donna Summers. Alltså verkligen så fast liksom klubbigt. Och då hade vi varit där typ hela dagen. Och jag var verkligen så, då hade vi varit ute kvällen innan.

Så jag var liksom inte, jag hade druckit så mycket. Jag hade typ druckit två drinkar. Ätit lite. Var ganska trött, men så gick vi till deras DJ-set och så började vi dansa.

Och då dansade jag liksom i tre timmar. Drogfri vill jag bara säga. Och jag var så glad. Det finns inget bättre. Alltså av att röra kroppen. I takt till musiken.

I takt till musiken. Men för mig också överlag, bara röra kroppen. Alltså jag har haft så ont de senaste åren. Och nu känner jag verkligen... Nu ska jag säga en sak.

Nej men Tone, du känner det inne i kroppen, men jag ser ju också hur du... Du är så glad. Förlåt, men hur back är jag? Nej men du är så back. Men jag vet inte, för vi har ju inte känt varandra så länge.

Så för mig är det också lite som en ny person. Att jag har så mycket energi. Att du har så mycket energi och att du inte... Du har haft också fruktansvärd ont. Jag har vet ju haft jättemycket ont.

Jag vet ju inte, jag har liksom inte känt vad andra... Alltså jag tror att när vi blev kompisar, då kommer jag ihåg, för då bodde jag ju... Eller inte när vi blev kompisar, men när vi började ha podden.

Då vi började umgås. Då bodde du på Lilla Essingen. Ja, då bodde jag på Lilla Essingen, men jag bodde ju i Berlin den hösten. Och flög fram och tillbaka för att jag var bambino.

Och då minns jag att jag bara låg i den sängen i västberlin. Och då innan jag visste att jag hade en endometros. Jag bara hade så ont, jag var så tung i kroppen.

Och du skulle försöka skriva din bok. Jag skulle försöka skriva min bok. Och jag bara låg typ i den sängen i den lägenheten. Och vi sågs ett par gånger och du tyckte att det var jobbigt att ta dig, tror jag.

Det var jobbigt att åka in och träffa dig där du bodde. Ja, såklart. Alltså jag kunde typ inte ens åka tunnelbana. Nej, och då visste jag inte ens att jag var sjuk.

Du träffade typ halvvägs. Precis, och jag visste inte ens. Jag bara var såhär, fan, sjukt att det är så här det känns att vara 35. Men då fick jag ju sen reda på att jag hade en endometros som sagt.

Och sen så opererade jag ju den i våras. Och det vill jag inte säga i podden då, för att jag visste inte hur det skulle gå. Nej, och du var också fram och tillbaka om du skulle göra det eller inte.

Om jag skulle operera mig överhuvudtaget. Eller jag kan ju bara börja med att säga det. Jag har ju ingen aning ifall någon ska operera sig. Och det är ju så olika från person till person om det ens fungerar.

Eller om man ens blir erbjuden operation eller om man ens vill. Men jag tror att, och sen så vill jag inte heller säga det för då var det då jag skulle börja göra min press inför boken. Veckan efter, bokstavligt talat.

Oh my god, det var så dåligt planerat av mig. Men då var det så här, jag ville inte sitta och prata i podden. Det var inte så dåligt planerat. Vad skulle du göra?

Skulle du ha väntat liksom ett halvår till? Nej, precis. För då var det antingen gjorde jag det. Det var bara som det var. Det var inte dåligt planerat. Nej, det var inte dåligt planerat.

Det var bara mycket på samma gång. Jag önskar att jag hade tagit lite fler sjukdagar. Men det gick inte. Men då hade du inte blivit klar med boken. Nej, då hade jag inte kunnat pressa på boken.

Men vad skulle jag säga? Jo, du vill inte ge någon råd. Nej, jag vill inte säga det i podden. Nej, inte ge råd och inte säga på den heller. För att nu, även om man blir intervjuad om sin bok så vill folk kanske mer prata om typ det man har skrivit på Instagram.

Eller inte bara, men det är ju mycket så lifestyle liksom. Och jag vill absolut inte sitta och prata om, men du kanske inte var färdig med, du visste inte vad din upplevelse hade varit riktigt heller. Jag visste inte vad den varit och det är så himla jobbigt att prata om att vara sjuk.

Och så ska man vara så den som är sjuk. Så jag vill inte säga det, men det är så kul när jag tänker tillbaka på de första intervjuerna. Eller egentligen alla intervjuer jag gjorde med boken, för det är som ett sånt sjukt töcken.

Alltså Men det är också någonting med smärta. Det är väl hur vi är konstruerade. Alltså vi kan inte liksom minnas smärta. Nej. Den försvinner. Den försvinner och då är den liksom borta.

Om vi skulle kunna minnas smärta på det sättet då skulle vi känna den och då skulle man typ inte orka. Nej, precis. Då ut med den. Då ut med den. Och jag tror också att det är någonting som är, just med endometrosen, att det har varit, och i och med att jag har gått med det så länge och haft ont så länge, så har jag ju fått massa grejer runt omkring som inte har med endo att göra.

Typ såhär lederverk, väldigt ont med fötterna, gått upp väldigt mycket i vikt, känt mig jätteinflammerad. Och då tror jag att när de grejerna liksom började försvinna så var det liksom nästan, det är som en sån sjuksfläkt man har haft i bakgrunden bara. Ja, och det blev tyst.

Det blev tyst. Men sen så liksom när jag var i Paris så kunde gå så mycket och nu har jag börjat träna. Alltså nu är det min femte vecka tillbaka på gymmet. Alltså det är helt...

Du vet den scenen i Sagan om ringen, när han kung... Tänk att du alltid kan koppla det till Sagan om ringen. Kungen och Rohan. När han, du vet, är under så... Exakt!

stormansbäl. Och så kommer Gandalf med vit och bara... Med sin lilla pingla! Så kommer man fram. Eller han. Jag kommer fram. Men precis så känns det. Jag var inte så gammal och så trött.

Precis! I'm so young and cool! Nej, men det är helt underbart, Tone. Jag känner mig som mig själv. Jag kommer orka med din energi. Nej, men alltså man, vad var det för två faktiskt idag?

Han bara, det är helt sjukt vad du har mycket energi. Han bara, jag är inte alls van. Jag bara, men jag har ju alltid varit så här. Sen insåg han, nej men jag var ju så här innan jag...

Vad säger Marre? Han är ju så trött. Men det var så underbart att kunna dricka ett glas vin. Kunna liksom sova dåligt en natt och det är ändå okej dagen efter. Träna, du kan träna!

Alltså jag känner sån rörelseglädje. Och det var ju det jag verkligen reflekterade över och njöt av i London. Att jag bara, wow! Jag kan dansa, jag ork... Till sist var Marre så här, jag måste gå och skärpa, ta och chilla lite.

Jag bara, jag ska dansa lite till. Typ som en gammal pundare som fortfarande njuter av rivkultur, fastän den är nykter nu. Det var exakt så jag var. Det var exakt så jag var!

Och det är den jag är! Och nu är jag bara så... Jag vet inte, jag bara känner mig så vuxen och glad. Gud vad fan... Ja, men det är helt underbart, Tone. Det är underbart.

Och jag tror också att när jag läste om operationen, jag... Det är så konstigt, för direkt när jag fick diagnosen av gynokologen, så sa jag direkt, jag vill inte operera mig. Och jag vet inte varför jag var så...

Det tog liksom ett helt år innan jag bestämde mig nästan. Eller typ åtta månader innan jag bestämde mig. Ja, varför var du så, tror du? Men jag tror att det var så sjukt...

Det var så sjukt svårt för mig att förstå att jag var sjuk. Och jag kände ett sånt främlingsskap inför mig själv. Och att jag inte kände mig själv. Och att jag hade som en stor hemlighet inför mig själv.

Alltså att min kropp hade en stor hemlighet inför mig själv. Och jag hade sådana overklighetskänslor. Och jag vet att när jag tittade på den skärmen när de visade liksom systrarna och sådär, att jag bara...

Ja, men jag tror att jag berättade det, att jag liksom höll på att svimma och jag spydde. Jag fick sånt ångestpåslag för att jag inte... För att det var så... Jag kände verkligen vilket avstånd jag hade skapat mellan mig själv och min kropp.

För att egentligen har jag ju känt att något är jättefel. Men jag har... Du har ändå behövt leva med det. Jag har levt med det. Och jag har också ägnat mig åt sådant självbedrägeri på något sätt.

Där jag har förnekat mig själv. För du har inte velat vara sjuk. Ja, och jag har inte trott på det. Jag har inte trott att jag får vara sjuk nästan. Och då tror jag att jag direkt var så här...

Och också att du till en början... Nu har du ju fått ett bra bemötande av vården. Men du har ju... Du hade ju ganska mycket vårdkontakter där det inte blev bra heller.

Där du inte blev bekräftad i de känslorna. Och då behöver man ju göra någonting... Man måste ju hitta ett sätt att leva i det. Man måste ju hitta ett sätt att leva i det.

Och det blev ju att... Jaha, men då får jag leva med det här. Det var så min kropp är. Och det var så här min kropp är. Och det är inte för att det är något fel på den, utan det är bara för att jag är fel.

Och jag har haft så mycket direkt nästan traumatiska gynekologbesök som gjorde så ont. Jag har bara gråtit och blivit helt ignorerad. Och verkligen... Så jag tror att allt hade med det att göra också.

Men jag vet inte, jag var bara så mot en operation. Fastän de nästan direkt sa att jag skulle vara en kandidat för det. Men jag tycker bara säga en grej som jag tänker på nu.

Och det är att nu när vi har känt varandra så har du haft den här smärtan och du har varit mycket sjuk. Men jag måste ändå säga att nu när du mår bättre så är det inte som att det är en ny person. Nej, men du är...

Det är... Jag vet inte. Jag tror att det är... När du har varit... Den du är nu har du ju varit. Och sen har du behövt checka ut från det och vila och stänga ner.

Så det är inte så att du bara... Wow, vem är det? Den där liknasen... Gud, vad bra va? Men alltså jag är inte... Jag känner inte så här... Oj, vem är den här nya Tone?

Men det är en otrolig lycka att du... Ja, jag är bara glad. att du är glad och stark. Så känner jag mig. Jag känner mig glad och stark. Jag känner mig som mig själv.

Och mitt kommande, vad jag verkligen vill och önskar, är att jag ska bli ännu mer i min kropp. För jag har svårt med det. Och det tror jag att många har, och särskilt många kvinnor har.

Och särskilt när man har mycket smärta eller haft det mycket jobbigt eller liksom... Men så... Nu kände jag, wow, det finns så mycket njutning nu av att vara i kroppen.

Och när jag imorse när jag var på gymmet... Äsch! Och lyfta. Jag älskar ju att lyfta tungt. Att bara... Det är en sån glädje. Jag känner en sån glädje. Och det är nästan...

Jag är inte glad över att jag haft så mycket ont. Men jag tror att den glädjen blir en sån stor kontrast till att... Den förmågan är en sån tydlig kontrast till att inte ha förmågan.

Och det är så skönt att få reda på, redan nu kanske, hur det känns när kroppen sviker en. Och att om det finns saker, så länge man kan njuta av kroppen och så länge man kan ta hand om sig, så är det ett privilegium. Det är ju så många som är sjuka och som inte blir hjälpta av den här operationen.

Och man vet inte heller hur länge det kommer. Eller lever med kronisk smärta på alldeles huvud. Jag är så glad och tacksam. Det är underbart, Tone. Jag vet, och nu vet jag inte vad jag ska göra.

Lycka till, Marre. Lycka till, du! Lycka till, Marre. Och lycka till, jag. Jag tar det här. Jag känner mig stark. Okej, du orkar. Jag är redo. Jag är helt redo. Jag är redo.

Jag kan gå på dag-rave också. Ska vi göra det? Gärna. Det finns så mycket grejer jag vill göra med kroppen nu och jag kan inte säga hälften i podden. Okej, ser du?

Wow. Okej, jag hänger med på en del. En del? En del. Chibawari, vad är det? Det där reppraktiken. Ja, just det. Det får du gå på. Ska vi gå tillsammans? Nej, det behöver inte vara sexuellt.

Nej, okej, men då kan jag hänga med. Okej, jag ska hänga upp dig i taket och chibaw Hur känns det för barnen då? De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation? Ja, jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig...

De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer... Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen.

Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer... Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna.

Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer... Jämställd relation verkligen.

För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har levt i en så jämställd relation där han har haft en mer...

Jämställd relation verkligen. För då har de liksom brutit de traditionella könsrollerna. Och han har varit hemma med barnen. Och sen när de skiljer sig... De har Tjena, Foppa här.

Att få snabb hjälp med försäkringsskador är bra. Men att även få hjälp av handläggare som kör bil, hoj, skoter eller ska båtlivet, tävlar med djur och finns där för småföretagare, det är riktigt bra. Välkommen till ZDA du med.

Försäkringar för fordon, hem, djur och företag. Tjena, Foppa här. Att få snabb hjälp med försäkringsskador är bra. Men att även få hjälp av handläggare som kör bil, hoj, skoter eller ska båtlivet, tävlar med djur och finns där för småföretagare, det är riktigt bra.

Välkommen till ZDA du med. Försäkringar för fordon, hem, djur och företag. Men när man läser den här romanen, det handlar överhuvudtaget inte om det. Det handlar ju absolut om Natalie Portman som idé.

Den här skådisen som Cass skriver om har gjort en film om en balettdansare som blir galen, alltså exakt som Black Swan. Hon bor i Paris och alla markörer är Natalie Portman. Alla filmer hon skriver om och sådär.

Men det är ju bara Natalie Portman som allmän gods. Det skulle lika bra kunna vara Julia Roberts. Julia Roberts har ju tagit annat. Jag tänker på det med parad. Jag tycker reaktionerna säger väldigt mycket om vår offentlighet.

I den här parad gör hon en ganska lik manöver med väldigt kända konstnärer. När man läser om man kan dem så vet man exakt att den här konstnären gör den här typen av konst och levde den här typen av liv. Och jag har till och med till och med att det var lite så i teologin också på vissa ställen, att hon var på vissa litteraturfestivaler.

Precis, det var knastigt. Så det här har hon arbetat med. Och sen är det här en annan. Sen undersöker hon nu den här positionen som är att vara en sån här extrem kändis.

Och hur det livet, eller hur hon reflekterar över jaget i relation till omvärlden i en sån position. Och till egenpositionen. Och till skrivande positionen. Men det handlar ju inte överhuvudtaget om Natalie Portman i livet.

Nej, så det är en jättekonstig debatt som är utifrån att offentligheten är besatt av kändisar. Och inte av författare eller konstnärer, för hon har skrivit motsvarande typer av texter tidigare. Men jag tolkar inte ha någonting i det hon också.

Men det är det jag menar. Den här intervjun som hon gjorde i New York Times. Där hon var så här chockad över G.I.R.L. Ja, men du är chockad. Och att hon var så här, jag tror att folk också är förvånade för att det är väl ingen som när de tänker på mig, att jag skulle vara intresserad av celebrity culture.

Va? Jo! Jag känner att det är... Alltså, inte direkt celebrity culture, men den här parad handlar ju som du säger om konsteniet och skapande och status. Och tillgänglighet eller privilegier.

Så det är bara också så här, jo, det här känner jag absolut är ett ämne för dig. Och det är klart hon förstår. Ja, men det är det jag menar med att jag tror att man måste gå tillbaka till den här efterbörd för att hennes relation...

Hon har inte en generös idé om vad offentligheten klarar av. Hur offentligheten klarar av att läsa hennes författarskap. Och det har hon ju rätt i. Och hon pratar om det som hände med efterbörd som jag läste någon text som var så här, men hon pratar nästan om det som ett trauma.

Att hon verkligen... Och att den här nya formen av väldigt filosofiska och vad språket bär och hur man... Men jag tycker ju, för du sa en sak när du beskrev boken.

För mig handlar den här boken om... Det finns ett stort trauma i boken och det är att den här berättarröstenspartner är inlagd på sjukhus och nästan dör. Och den här berättarrösten är helt oförmögen att hantera den smärtan.

Och går därifrån, kommer inte in i smärtan. Och det för mig är bokens hjärta här. Att en person som är oförmögen att ta sig in i livet eller i sin egen smärta och ser den, förstår den, kan liksom intellektualisera det, men kan inte hantera det.

Det kommer inte in i kroppen, utan det är den här blicken utifrån, metablicken, jaget och den konflikten. Och det tycker jag också är bortrappat i mycket av kritiken. Ja, för jag läste typ...

Boken har ju inte fått jättebra kritik, men jag förstår inte varför. För det var... Jag tyckte att den var... Jag tyckte om den ändå. Jag älskar ju... Alltså hon skriver otroligt vackra meningar.

Hennes språk är... Hon är extremt intelligent. Bara en spännande röst att följa. Alltid spännande att läsa henne. Men jag kände att många av hennes funderingar, eller den här kända personens funderingar kring sig själv, om offentlighet och kändiskap, jag tyckte inte det var så intressant.

Jag tyckte att det var lite för grunt, eller hur man ska säga. Ja, det är lite banalt, men... Och jag fattar ju att det här är hela hennes projekt. Men nu kan hon ju inte ens...

Hon skriver ju inte ens Paris, utan då är det den vackra staden med gamla byggnader och med ett högt torn i mitten. Ibland blir jag bara så, bara skriv Paris, girl. Vad tycker du om det?

Stör det dig på sånt? Nej, jag tror inte så mycket på det. Jag kan också till och med bli så GG, GG. Jag störde mig mer på G. För då är det som en kod. Här fanns ingen kod, och det var skönt.

Jag tycker att hela romanen är ju sån nyckelroman, som man kan klura på vem hon pratar om. Men här är det mycket mer uppenbart. Hon vet ju att läsaren förstår att det är Paris och att det är Natalie.

Det är inte så att man måste sitta med... Jag tyckte ändå att det var många såna grejer. Hon ska beskriva någon film väldigt noga, så ska man sitta och gissa vilken film det är.

Jag tycker hela romanen är ju sån nyckelroman, som man kan klura på vem hon pratar om. Men här är det mycket mer uppenbart. Hon vet ju att läsaren förstår att det är Paris och att det är Natalie.

Det är inte så att man måste sitta med... Jag tycker ändå att det var många såna grejer. Hon ska beskriva någon film väldigt noga, så ska man sitta och gissa vilken film det är.

Jag tycker hela romanen är ju sån nyckelroman, som man kan klura på vem hon pratar om. Men här är det mycket mer uppenbart. Hon vet ju att läsaren förstår att det är Paris och att det är Natalie.

Det är inte så att man måste sitta med... Jag fattar ju att det här är hela hennes projekt. Men nu kan hon ju inte ens... Hon skriver ju inte ens Paris, utan då är det den vackra staden med gamla byggnader och med ett högt torn i mitten.

Ibland blir jag bara så, bara skriv Paris, girl. Vad tycker du om det? Stör det dig på sånt? Nej, jag tror inte så mycket på det. Jag kan också till och med bli så GG, GG.

Jag störde mig mer på G. För då är det som en kod. Här fanns ingen kod, och det var skönt. Jag tycker hela romanen är ju sån nyckelroman, som man kan klura på vem hon pratar om.

Men här är det mycket mer uppenbart. Hon vet ju att läsaren förstår att det är Paris och att det är Natalie. Det är inte så att man måste sitta med... Jag tycker ändå att det var många såna grejer.

Hon ska beskriva någon film väldigt noga, så ska man sitta och gissa vilken film det är. Jag tycker hela romanen är ju sån nyckelroman, som man kan klura på vem hon pratar om. Men här är det mycket mer uppenbart.

Hon vet ju att läsaren förstår att det är Paris och att det är Natalie. Det är inte så att man måste sitta med... Jag fattar ju att det här är hela hennes projekt.

Men nu kan hon ju inte ens... Hon skriver ju inte ens Paris, utan då är det den vackra staden med gamla byggnader och med ett högt torn i mitten. Ibland blir jag bara så, bara skriv Paris, girl.

Vad tycker du om det? Stör det dig på sånt? Nej, jag tror inte så mycket på det. Jag kan också till och med bli så GG, GG. Jag störde mig mer på G. För då är det som en kod.

Här fanns ingen kod, och det var skönt. Jag tycker hela romanen är ju Du har lyssnat på en podcast från Aftonbladet. Ansvarig utgivare är Lotta Folcker. Tjena, Poppa här.

Att få snabb hjälp med försäkringsskador är bra, men att även få hjälp av handläggare som kör bil, hoj, skoter, älskar båtlivet, tävlar med djur och finns därför småföretagare, det är riktigt bra. Välkommen till Cedea, du med. Försäkringar för fordon, hem, djur och företag.