Betygsätt avsnittet
Bli först med att betygsätta
Om avsnittet
- Podd
- Det skaver
- Publicerad
- 10 sep. 2026
- Längd
- 39 min
Flyktingläger, avstängd från att dejta och prestationsångest med Shpresa
Om avsnittet
Vi har Shpresa i studion och diskuterar allt från att behöva fly från Kosovo, kämpa sig fram i corporate life, öppna bibliotek och bli avstängd från Raya. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Transkript
~39 min · AI-genererat
Du lyssnar på en podd från Acast. Du är lite nervös, va? Ja, nu blev jag jättenervös. Det brukar inte jag bli. Nej, alltså vi har spresa i studion. Jag frågade vad hon hette i efternamn och då sa hon, ni behöver bara se mitt förnamn.
Förstår ni, det här är liksom jävla kaxigt. Det är Prince Madonna och spräsa. Och två. Ja, man säger alltid två lite. Men ja. Otroligt. Välkommen. Tack. Hur mår du?
Bra, jag är glad att få vara här. Är du? Ja. Lyssnar du på podden? Ja, det gör jag. Nice. Och jag verkligen, jag älskar typ. Elsa, jag kan personligt mässigt, din bubbly energi kan jag relatera till.
Och du är skorpion och jag är också skorpion. Och det kan jag också relatera till väldigt mycket. Gud vad du inte har... Jaha. Jo, men jag tror verkligen att jag har.
Alltså jag är verkligen en skorpion. Är du det? Ja. Ja, okej. Och därför har jag kunnat relatera till båda väldigt mycket. Gud vad härligt. Gud vad roligt. Men du, vi är nyfikna på dig för att vi har följt dig på Instagram.
Och det är därför jag baserar det på att du inte har ett kens och skorpion för att du är så himla bubbly och härlig på Instagram. Och det är ju liksom hela sanningen om en person. Ja, precis, en Instagram.
En Instagram är hela... Men sen så såg jag också att, alltså det som jag vet att jag pratade om eller tänkte på var att... Först tänkte jag så här, gud hon är influencer, men hur blev hon influencer typ?
Men också för att du har liksom massa andra projekt igång känns det som. Som vi bara så här, okej men du måste typ gästa podden och prata lite om dig själv. För att vi vill veta mer om dig.
Det här blir ju alltså intervjupodden. Och så får det bli. Vi vill veta mer om dig. Hallå där, den här veckan är vi sponsrad av Ako. Det känns som att produkter som behandlar orenheter är liksom uttorkande.
Men man vill ju vara snäll mot huden också. Ja, alltså gud ja. Man hamnar ju så lätt i fällan att produkter mot finnar känns alldeles för uttorkade. Och typ stramar och svider.
Medan de där superåterfuktande krämerna man testar istället inte känns tillräckligt effektiva mot själva orenheterna. Det känns nästan som att man tvingas välja. Ja, men det är exakt där som är grejen.
Man ska inte behöva välja. Och det är där en balanserad hudvårdsrutin kommer in. Ako har utvecklat sin nya serie Purifying just för vuxen hud med finnar och orenheter.
Och den är helt magisk att kombinera båda delarna. För hemligheten är ju att huden behöver både och. Serien är liksom skonsam nog för känslig hud. Samtidigt som produkterna tillsammans motverkar orenheter, dämpar rodnad och ger en intensiv återfuktning.
Och det bästa är deras purifying booster. Jag vet. Den har du visat mig. Det är alltså ett koncentrerat serum som är ett sånt där smart steg i rutinen. Den går in och jobbar aktivt på att förhindra utbrott och minska mörka fläckar efter finnar.
Men alltså utan att liksom så rubba eller irritera huden. Ja, det är verkligen det. Det ger den där klara, jämna känslan utan att huden känns stram, du vet. Man får helt enkelt maximal effekt, men också med maximal skonsamhet.
Vilket faktiskt stärker hudbarriären istället för att bryta ner den. Och så slipper man då välja mellan balans och behandling. Vill du också ge din hud den balansen?
Då hittar du Akos purifying-serie på ditt närmsta apotek, både online och i butik. Kika in på ako.se-purifying för att läsa mer. Bara lite snabb info om dig då. Ja.
Du bor i Stockholm. Ja, men du är från Göteborg. Ja, är du? Ja. Gud, du låter som en true stockholmare. Jaja, sluta. Nej, jag tror också typ så här, jag, vart jag än befinner mig så plockar jag upp dialekter.
Typ när jag är i Göteborg, då blir jag så här riktig go-glenn liksom. Men också typ i Öresundet en liten tid i Helsingborg så märkte jag så här under sommaren. Jag bara, gud varför har jag imiterat deras dialekt här nu?
Tänk om folk blir offended för att jag blev så här. Nej, sluta. Nej, men det är faktiskt. Sen fick de en liten prins. Ja, verkligen. Åh gud, det kommer bli jobbigt för whoever...
Nej! Jag är tillsammans med en sån. Är det sant? En sladdig prins. En sladdig prins. Nej, jag tror nog att jag är. Mina äldre systrar kanske inte är så lika chill.
Nej, vad menar du? Jag menade mer att den sista sladdig prinsen är ju jobbig. Alltså de är så bortskämda. Ja, Gud ja. Så hans fru eller hans nästa kommer liksom behöva jobba hårt.
Är det sant? Ja, men jag tror att min lillebror är väldigt så tvärtom faktiskt. Men jag hoppas det. Men ja, kanske. Vad gulligt att du tror det. Men det kanske inte stämmer.
Nej, det stämmer nog inte. Nej, men det är väldigt gulligt att du tror det. Min lillebror. Min lillebror. Men alltså, tillbaka till den här power. Alltså, att du känner att du har fått den styrkan från hela din familjs livshistoria.
Kan du berätta lite om hur de kom till Sverige? Men då var liksom dina äldre syskon var med på de här flyttarna. Så din äldsta person, höll jag på att säga. Alltså, syster kommer rimligtvis ihåg en stund.
Ja, hon kommer ihåg jättemycket. Och hon kommer ihåg liksom. Hon kommer måste väl ha kommit ihåg livet i Kosovo. Exakt. Så alla kommer ihåg livet i Kosovo. Jo, men vi kom till Sverige och sen så var det.
Vi kom till Sverige med lastbil med importerade äpplen. Men gud. Det var någon albansk förare som var lastbilschaufför som importerade. Och han liksom hjälpte familjer då att fly till Sverige liksom.
Och då var det inte lika stora gränskontroller som det är idag. Nej, men varför ville din pappa inte vara kvar i Tyskland? För att vi hade kusin, han hade kusiner som flyttade till Sverige på typ 60-talet.
Så det fanns typ en lite mer hjälp man kunde få. Och så tyckte de att det var mycket snällare människor i Sverige än vad det var i Tyskland. Och just att vara kusiner.
Så när de kom tillbaka så åkte de. Vi var lite till min kusin i Göteborg. Men sen så blir man ju placerad. Så jag tror att vi var på lite olika ställen. Men ändå landade det runt Göteborgsområdet liksom.
Vad sjukt. Ja, verkligen. Och min mamma brukar säga det. Hon bara, jag tror att det var någon som vakade över oss för det var helt tyst när vi gick igenom kontrollen.
Alltså förstår ni stressen att ha en bebis att liksom... Och fyra, vänta, då hade hon fyra barn och dig, bebisen. Ja, så de kunde liksom ändå förstå att de skulle vara tysta där och då.
Ja, men man kan inte kontrollera en bebis riktigt på samma sätt. Och du var liksom en tuttbebis. Ja, jag var bara några månader. Ja, så det känns, hon bara, det känns som att det är någonting som bara vakade över oss av att vi skulle få komma in.
Jag brukar skoja den där Drake-låten. Started from the bottom, alltså verkligen from the bottom. Hur har dina liksom... Hur har dina föräldrar varit när det kommer till...
Jag menar, vi kan ju inte sätta oss in i vad de har gått igenom i krig och så här jättefruktansvärda händelser. Sen så komma till ett tryggare hem eller ett tryggare samhälle och sen uppfostra barn. Hur har det varit för dig med skolgång och så?
Känner du liksom att det har varit ett väldigt stort ansvar för dig att, när det kommer till studier och sådana grejer? Hur har det känts för dig? Gud ja, och alltså mina föräldrar gjorde ett väldigt medvetet val att vi bodde i Ale lite utanför Göteborg där det inte var så mycket invandrare.
För det var så här, min pappa brukar ju säga så här, jag skulle kunna bo i Angered där det är bara albaner. Men då kommer ju inte ni liksom bli bra svenska medborgare. Alltså ni kommer inte assimileras på det sättet som ni behöver för att bli framgångsrika liksom.
Ni behöver plugga, ni behöver gå in i ett samhälle och sådär. Så det var ju en uppoffring han gjorde för det innebar ju att man fick liksom höra en massa glåpord efter ens pappa och lite sådana. Alltså du vet, folk kunde vara rasistiska mot ens föräldrar när man var liten och man förstod inte riktigt varför.
Men jag har typ ändå alltid, det finns någon sån här inre kraft och inre lugn i mig som jag typ alltid har haft. Och det är ganska konstigt, men det var liksom genom att till exempel mode, jag kunde vara väldigt kreativ. Jag brukade sno min systers kläder, såhär innan skolan.
Alltså verkligen, det var också typ skapare att jag kan visuellt sätta ihop en look för att jag vet vad de har i sin garderob och jag har typ fem minuter på mig. För att de har gått. Du har alltid känt dig kreativ.
Jag har alltid varit så kreativ. Ja, och att skapa den lucken inom det var typ som en utmaning och det var den kicken jag behövde för dagen liksom. Gud vad nice.
Sen såg de mig i skolan och bara, vad fan, har du på? Och jag bara, det gör inget. Kolla hur fabulous jag är. Jag fattar hur din pappa tänker, men jag tycker det är hemskt att man ska behöva tänka så.
Gud ja. Alltså liksom att såhär, alla de här grejerna måste jag göra därför att mitt invandrarbarn ska bli behandlat, inte ska bli behandlad som andra klassens medborgare. Ja.
Och det är så hemskt. Och att typ, och det känns också så hemskt att såhär, vad bra att jag har det här samtalet nu. Men det känns också så hemskt att, att behöva typ, alltså såhär, komma upp till, alltså typ prestera för att, för att bli accepterad.
Gud ja. Och det är ju någonting jag har fått lära mig på senare år, att jag behöver inte förtjäna att vila. Exakt, men det kommer nog med, alltså det finns ju något, alltså jag fattar det.
För att, men det är så djupt, alltså det är så djupt, djupt problematiskt att, och det är ju den, alltså jag tycker att det är den retoriken som typ har blivit accepterad i samhället. Att man bara, ja, men man måste förtjäna för att vara i Sverige. Ja, det är sjukt.
Man bara, men vänta, förlåt. Alltså såhär, bara för att du är född här och för att dina föräldrar är blonda, alltså såhär, du har inte mer rättigheter till ett tryggt liv än någon annan. Alltså såhär, vadå, har du förtjänt, alltså det är såhär, som att man typ är mer berättigad som person.
Alltså såhär, det är ju bara, alltså det är ju bara dammlack var man föds. Tänk så många föräldrar som faktiskt döpt sina barn till någonting, alltså försvenskat ett namn eller så. Jag har tagit ett namn.
Men stackars, stackars Simona Moamsson. Förstår du? Förstår du? Jag kan typ inte ens. Och det känns fruktansvärt att man känner att det här behöver jag göra för att det är svårt.
Man bara, eller... Och jag ville byta namn när jag var liten. Alltså det var inte lätt att heta Spresa. Alltså förlåt, jag var på fester där killar bara, vad är det för någonting?
Alltså vad är du? Alltså vad är det här? Och jag ville typ heta Sandra och Sofia och så bla bla bla. Alltså och tjata på min mamma. Men hon bara, men ditt namn betyder hopp.
Alltså du föddes på ett flyktingläger i Syrien. Alltså såhär, du kan, alltså då kan jag inte byta, alltså förnamn när mitt namn betyder hopp och av just min historia liksom. Men det är klart att det hade varit så mycket enklare om jag hette Sandra.
Alltså hundra procent. Jättemycket lättare. Ja. Men och det skapar ju i sin tur den här extrema... För det är ju det man liksom hela tiden blir... Alltså ens föräldrar matar den med det.
Vilket inte, alltså ingen skugga faller på dem. För att de vet ju att det är så. Det är the harsh reality att såhär, du behöver förtjäna din existence. Ja. Och visa att du är inte farlig liksom.
Och att vi inte är som alla andra. Den känslan är brutal måste jag säga. Och se sin pappa som mamma vet inte ha ett enda ont ben i sin kropp. Alltså gå typ trappa, alltså såhär liksom på något sätt vara väldigt försiktig med hur han approachar svenska människor för att inte skrämma dem.
Man bara, alltså det här är så vidrigt. Och också typ såhär, jag kan uppleva själv att man måste stå i vissa situationer så försvenska sig för att bli liksom... Alltså då kan jag börja prata göteborgska för jag vet att det är så avväpnande.
Och man bara såhär, ja men jag kan svenska. Det är en annan, det är såhär, det är råsvenskt att kunna göteborgska. Och man bara, jag kan svenska. Och det känns fruktansvärt att man känner att det här behöver jag göra för att det är svårt.
Man bara, eller... Och jag ville byta namn när jag var liten. Alltså det var inte lätt att heta Spresa. Alltså förlåt, jag var på fester där killar bara, vad är det för någonting?
Alltså vad är du? Alltså vad är det här? Och jag ville typ heta Sandra och Sofia och så bla bla bla. Alltså och tjata på min mamma. Men hon bara, men ditt namn betyder hopp.
Alltså du föddes på ett flyktingläger i Syrien. Alltså såhär, då kan jag ju inte byta förnamn när mitt namn betyder hopp av just min historia liksom. Men det är klart att det hade varit så mycket enklare om jag hette Sandra.
Alltså hundra procent. Jättemycket lättare. Ja. Men och det skapar ju i sin tur den här extrema... För det är ju det man liksom hela tiden blir... Alltså ens föräldrar matar en med det.
Vilket inte, alltså ingen skugga faller på dem för att de vet ju att det är så. Det är ju the harsh reality att såhär, du behöver förtjäna din existens. Basicly.
Och visa att du är inte farlig liksom. Och att den känslan är brutal måste jag säga. Och att se sin pappa som mamma vet inte ha ett enda ont ben i sin kropp. Alltså gå typ trappa, alltså såhär liksom på något sätt vara väldigt försiktig med hur han approachar svenska människor för att inte skrämma dem.
Man bara, alltså det här är så vidrigt. Och också typ såhär, jag kan uppleva Så jag bara, allt jag har gjort i mitt liv, ingenting mäter sig upp med den här stunden av att jag kan få säga till de här barnen att det är er trygga plats här. Och det är för bara barn.
Vi är verkligen såhär, helst ingen annan. Men hur, alltså, gud. Ja, men det är väldigt fint. Men var det liksom, det måste ju ha varit jättefint för dig attReconnecta med dina rötter på det sättet.
Och att min pappa och mamma var med under öppningen. Ja, det var bara flod. Alltså det här är det min pappa kämpat för. Alltså det var så fint. Sluta! Det är verkligen det de har kämpat för.
Och att de liksom kände typ, min mamma sa det om att du bryr dig så mycket om vart du kommer ifrån. Liksom i vuxen ålder gör så mycket. Tur att du inte bytte namn.
Jättetur. Jättetur, ja. Så det är, nej men det är häftigt. Det är så kul. Och alla PISA-undersökningar visar ju att det är bara hufska i Sverige också. Självklart!
Eftersom det har gått så dåligt. Vadå för något? Alltså PISA-undersökningarna kom ju ut för några dagar sedan. Där Sveriges barn. Vad är PISA-undersökningarna? Det är typ, man mäter barnens, typ 15-åringars matematikkunskaper, läskunskaper, allt det där.
Hela sådana här skol... Exakt, det. Alla de här basprogrammen man har. Och Sverige och många andra länder har rekordlågt. Alltså vi har aldrig varit så dåliga läskunskaper eller matematikkunskaper.
Kan man vara båda? Kan man vara båda? Jag är båda. Det går i vågor. Ibland är jag fri, ibland är jag heartbroken. Hur länge har du varit singel? Tre veckor kanske.
Fyra veckor. Åh jävlar! Nej, usch. Men grejen är, det är någon som bara, är du på appen än nu? Alltså jag är bannad från Raya. Hur blir man ens bannad från Raya?
Hur har det blivit det? Jag screenshottade för mig. Jag skickade nakenbilder. Visa för fans. Nej, det funkar inte så. Jag screenshottade för mitt... Hur får man liksom screenshotta?
Det är bara kändisar överallt. Alla kändisar bara, ni måste se, ni måste se. Åh jag har varit här. Kommer du ihåg den här trenden på TikTok som var så här women in mailfield?
Alltså det är typ jag på Raya. Nej, men vadå, du får skaffa en ny telefon eller? Jag bara, jag skaffar en ny telefon. Det där är typ det. Man måste ha det fjärde numret nu.
Men också att jag är involverat alla mina kompisar, alla mina dejter såg mig verkligen så här. Men hur dejtar man annars? Jag vet inte. Men också typ, Trevor Noah bjöd ju mig på dejt när han var i Stockholm.
Förlåt? Men så hade han ju en show. Vänta, vänta, vänta. Hur är det här? Förlåt, jag älskar att du har öppnat ett bibliotek. Men hur är det här inte det första du säger?
Alltså vi har suttit här i 36 minuter. Hur kan det ha tagit i 36 minuter? Nej men det var bara så roligt att han bara, vill du ses ikväll? Och så jag bara, så hade han en show.
Han bara, du får komma på min show om du vill innan och ta med en kompis. Så jag bara, kan jag få sex biljetter? Alltså jag bara ville ha med alla mina vänner på det här.
Men gick du på dejt med honom? Nej, alltså sen, han bara, sen kom någon och hämtade mig för att gå backstage. Men jag blev så typ så här ickad för att han satt där.
Och så var en livvakt som var typ större. Alltså största människan jag sett. Och jag blev bara typ rädd. Så jag bara, vet du, jag måste gå. Ja, mamma, alltså verkligen så.
Vad ska jag göra backstage? Vad ska jag göra där med honom? Han tänkte, eller han var så här, vi går och äter middag och vi har fest. Jo, men man bara, men alltså så, bjud mig på middag bara.
Men vad ska jag göra där? Jag kände bara sån ick. Och så kom jag ner. Jag kände då som en kanske sån fangirl och bara, Som en eskort. Som en eskort. Så jag bara, det tog typ tre minuter.
Sen kom jag ner och mina kompisar bara, vad gör du här? Skulle inte du gå upp typ? Och jag bara, nej, alltså jag fick bara sån ick. I'm so cool for this. Så jag gick därifrån.
Men vet du, det kommer fler. Det kommer fler. Ja, det kommer fler. Ja, det kommer fler. Ja. Har du gått på andra dejter? Jag är fortfarande pannan från Raja. Jag behöver skaffa en ny telefon.
Det där är typ det. Man måste ha det fjärde numret nu. Men också att jag är involverat alla mina kompisar. Alla mina dejter såg mig i verkligen så här. Men hur dejtar man annars?
Jag vet inte. Men också typ Trevor Noah bjöd ju mig på dejt när han var i Stockholm. Förlåt? Men så hade han ju en show. Vänta, vänta, vänta. Hur är det här, förlåt jag älskar att du har öppnat ett bibliotek.
Men hur är det här inte det första du säger? Alltså vi har suttit här i 36 minuter. Hur kan det ha tagit i 36 minuter? Nej men det var bara så roligt att så här, han bara, vill du ses ikväll?
Och så jag bara, så hade han en show. Han bara, du får komma på min show om du vill innan och ta med en kompis. Så jag bara, kan jag få sex biljetter? Alltså jag bara ville ha med alla mina vänner på det här.
Men gick du på dejt med honom? Nej, alltså sen, han bara, sen kom någon och hämtade mig för att gå backstage. Men jag blev så typ så här ickad för att han satt där.
Och så var en livvakt som var typ större, alltså största människan jag sett. Och jag blev bara typ rädd. Så jag bara, vet du, jag måste gå. Ja, mamma, alltså verkligen så, vad ska jag göra backstage?
Vad ska jag göra där med honom? Han tänkte, eller han var så här, vi går och äter middag och vi har festar. Jo, men man bara, men alltså så, bjud mig på middag bara.
Men vad ska jag göra där? Jag kände bara sån ick. Och så kom jag ner. Jag kände då som en kanske sån fangirl och bara, Som en eskort. Ja. Som en eskort. Så jag bara, det tog typ tre minuter, sen kom jag ner och mina kompisar bara, Vad gör du här?
Skulle inte du gå upp typ? Och jag bara, nej, alltså jag fick bara sån ick. I'm so cool for this. Så jag gick därifrån. Men vet du? Det kommer fler. Det kommer fler.
Ja, det kommer fler. Ja. Har du gått på andra dejtings? Men jag är fortfarande inte bannad från Raja. Jag vet inte vad jag ska göra. Nej, men de kanske kan bana upp dig.
Men sluta screenshotta kändisar. Om det är någon som jobbar på Raja. Hon kommer låta bli. Men fixa Raja. Fixa Raja till spesa. Ja, alltså det finns en dock. Det här kanske är så konstigt att säga.
Alltså en som jag bara, fan, alltså han hade jag säkert kunnat bli tillsammans med. Vem då? Och det är Palmeskall. För jag var i London över helgen på ett brandevent.
Och ni vet hur hektiska de kan bli. Så då glömde jag kolla min telefon. Men när jag landar i Stockholm så ser jag att Palmekall har skrivit. Hi, how is London treating you?
What are your plans? Förlåt? Ja, jag vet. Och jag, alltså han är så delusional. Att jag är så här, hade jag sett det här i London och vi hade träffats så hade vi blivit tillsammans.
Det är mydelik. Alltså det är han som är med i Norra människorna som är gravid. Ja, men så fint. Gladiator 2 var dock skit. Så jag bara, jag fick lite ick. Gladiator 2, vadå?
Ja, jag vet inte. Gladiator 2 var skit. Gladiator 2, vadå? Gladiator 2 var dålig. Nej, Petter är toppen. Men alltså hör du kraven. Det är verkligen inte kraven. En normal kille, alltså om man vet om man har dejtat.
Hur svårt är det att hitta så normalskille? Ja, jag vet. Alltså 100%. Så kan vi bli familj. Ja, jättebra. Det blir jättebra. Underbart att
Automatiskt genererat, kan innehålla fel.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.
Fler avsnitt
- SKRÄCKVECKAN - Rädslan för det övernaturliga29 okt. 2026 · 1 h 18 min
- SKRÄCKVECKAN - Rädslan för att bli frisk28 okt. 2026 · 53 min
- SKRÄCKVECKAN - Rädslan för människan27 okt. 2026 · 43 min
- SKRÄCKVECKAN - Rädslan för ensamhet26 okt. 2026 · 43 min
- SKRÄCKVECKAN - Rädslan för hjärnan25 okt. 2026 · 56 min
- Fruktansvärda Fantastiska Fobier!22 okt. 2026 · 28 min
- #357 Gender reveal19 okt. 2026 · 36 min
- Får man hämnas på sitt ex?15 okt. 2026 · 23 min