EPBD ritar om kartan för fastighetsmarknaden

Fastigheter står för 40% av Sveriges energiförbrukning. Det här är Energipodden om hur vi sänker den siffran. Kunskap är makt, makt att fatta kloka beslut. Tjenare Mats!

Idag blir det ju spännande. Ja, det blir komplext tror jag. Det här kräver lite av lyssnarna. Det kommer att kräva en del av dig och mig också. Men vi har ju lite bra frågor, men ämnet är att vi ska skapa klarhet i det här nya va?

EPBD och energiprestandadirektivet. Precis, och vi har ju inte vem som helst med oss, eller hur? Nej, men vi ska prata med Anders Scheldgren som är före detta generaldirektör på Boverket.

Han har varit generaldirektör där i nio år och han och hans organisation har ju lett arbetet både mot EU men också i införandet av det här i Sverige. För det är ju så att man sätter strukturer i EU som sen ska göras till lagar och regler och det hette säkert något annat, föreskrifter, i Sverige. Så han har ju lett och drivit det arbetet i sin organisation.

Han är ju en ganska speciell person, han har en ganska speciell bakgrund. Han är ju ingenjör i grunden och har jobbat i näringslivet i halva sin karriär både som konstruktör och i att hjälpa byggherrar och sådär. Men också jobbat i myndighetssverige.

Så han har ju fötterna på båda sidorna vilket jag tror är väldigt bra. Ja, om vi ska ha en beräkningsingenjör i bakgrunden för att hålla koll på system och samband och räkna på saker. Ja, men du kan prata finit elementmetoden med honom liksom.

Ja, men nu hänger jag inte med alls. Men jag hoppas att han kan, eller jag förväntar mig att samtalet kommer vara väldigt upplysande om de här sakerna. Ja, men det vet ju vi att det är för vi har ju redan gjort samtalet Kai.

Ja, just det. Det ska vi inte säga till lyssnarna utan vi låtsas som att vi ska glida in i det här samtalet nu då. Ja, precis då. Låt oss kasta oss in i det där nu då och se vad Anders har att säga.

Ett kort tack till avsnittets sponsor, VVS-mässan, där fastighetsägare, installatörer och konsulter möts kring framtidens lösningar. 21 och 22 april 2027, Kistamässan i Stockholm. Välkommen Anders.

Tack så mycket. Och jag är lite nervös inför det här avsnittet för att det är ju så avancerade grejer vi ska prata om. Men om jag förstår det rätt så finns det då, det finns ett tal som kommer byta namn och metodik som kommer påverka fastigheter.

Och det tänkte jag att vi skulle prata om. Eller försöka förstå mer om med hjälp av dig Anders. Och då är tanken att om vi snurrar runt en fastighet som är byggd 1985, det är 4 000 kvadratmeter, det är en kontorslokal, den har en elpanna som uppvärmning.

Så då har vi liksom en liten konkret referensram när vi pratar och kommer in i detaljer som kanske är lite snåriga. Låter det bra Anders? Det kan köra. Och det här namnbytet eller metodiken, det är EPBD.

Varför ska det, varför kommer det till? Och vad är det för någonting? Men kanske, varför ändrar vi till det så att säga? Ja, nu ska jag kanske hjälpa dig lite. EPBD det är ju namnet på energiprestandadirektivet.

Det fanns, det är det vi har levt med sedan 2006. Men det kom ett nytt energiprestandadirektiv. Och det är en europeisk lagstiftning som man inför i alla europeiska länder.

Och sen så är det ju så med direktiven att bara för att det skrivs på EU-nivå en lag så gäller de inte länderna utan sen måste de liksom tas om hand i varje land. Och det är det som Boverket har gjort nu tillsammans med att man även har ändrat till lagar och förordningar och sen så är det Boverkets föreskrifter. För att energie- och hushållningskraven kan man säga, eller energikraven på byggnader bland annat.

Och vad är det man försöker åstadkomma med det här nya då? Om du skulle liksom sammanfatta det för någon som aldrig har hört talas om det här. Mm, det man pratade på EU-nivå om Fit for 55 som var ett stort paket på EU där vi behövde minska våra utsläpp.

Och där en väldigt viktig fråga var att minska energianvändningen i vårt byggda bestånd. Och då, det var skälen varför man gjorde den här stora förändringen. Så det är ju för att öka trycket på energieffektivisering i alla bostäder, alla byggnader i Europa kan man säga.

Det går ju helt i linje med den här podden, eller hur Mats? Mm, jag stämmer ganska bra överens med vad vi jobbar med. Men förstår jag rätt då att det är liksom, det är inte en regel utan det är ett system som rullar ut över tid.

Ja, det är det. Och det är ett rätt komplicerat regelsystem. Vi brukar ju ibland i Sverige bli lite irriterade på EU för att man gör det rätt komplicerat. Det är ett komplicerat som innehåller flera olika delar.

Men som handlar om att minska energianvändningen kan man säga i vårt byggda bestånd. Både det nya byggnader och befintliga. Och det handlar både om befintliga byggnader och det handlar om kommande, alltså nyproduktion.

Ja, det gör det. Så det blir som två kategorier och sen så blir det säkert en massa underkategorier i det. För det är skillnad på lokaler och bostäder va? Ja, det är det.

Och det finns ju några tydliga skillnader. Men sen så även lokaler som tidigare vi har haft bara en kategori blir nu flera kategorier som finns med i det direktivet som vi också inför. Så ja, det blir, det finns en massa olika som är berörda på lite olika sätt.

Men om vi har den här fastigheten som jag nämnde i början som ett exempel. 4000 kvadratmeter, elpanna från 1985. Vad är det för typ av fastighet, Kaj? Det är en kontorsfastighet.

Det är en kontorsfastighet, ja. Och när du sa att det finns flera delar, liksom att det är komplext, det finns flera delar. Om jag förvaltade den här fastigheten, hur skulle jag bli berörd av de här delarna om du skulle liksom måla upp en bild här?

Ja, man kan säga att för det första så har vi ju redan idag en energideklaration som du ska göra var tionde år. Och den finns ju kvar och ska det göras en ny. Och den kommer ju se lite annorlunda ut i det nya systemet.

Man ställer mer krav på åtgärder och lönsamma åtgärder som ska vara redovisade i den deklarationen. Så om du behöver göra en energideklaration så kommer den komma se annorlunda ut. Men energideklaration måste vi göra.

Är det några som undantag? Ja, det är kanske några som är undantag, men det är inte så mycket som är undantaget från energideklaration. Nej, det vågar jag inte svara riktigt på nu.

Men det finns ju några undantag. Men de flesta ska ju göra energideklaration. Lite olika hur kraven ser ut. För småhus gör du vid försäljning, medans vid vissa hus så måste du göra det var tionde år.

Ja, precis. Men det jag skulle säga är ju att det traditionella är att det blir nya krav och ser lite annorlunda ut på den här energideklarationen och de åtgärdsförslagen som finns. Men det som är en ny bit som kanske har snackats mer om är ju att vissa byggnader kommer få retroaktiva krav på sig.

Det vill säga, oavsett om du gör någon renovering eller inte så kan du bli tvungen att göra energieffektiviseringsåtgärder. Och det är klart att då, om man sitter med en väldigt dålig lokalbyggnad från, för det gäller bara lokalbyggnader ska jag säga, som kan drabbas av de här retroaktiva kraven. Lokal, det är alltså kontorsbyggnader?

Ja, eller det kan ju vara skolor, allting annat än bostäder kan man säga. Så alla bostadsrätter och villaägare kan liksom, de kommer inte drabbas av MEPSen? Nej, det gör de inte.

Men om du då har en sån byggnad som är väldigt dålig, du har väldigt dålig energieffektivisering på standard, då kan du alltså hamna i de sämsta klasserna och då kommer du på sikt att få krav på dig att du måste energieffektivisera. Även om du inte har tänkt att göra någon sån, så att säga. Och det är Det är ju inte riktigt så det är.

En nollutsläppsbyggnad är liksom centralt i det här. Det är det man utgår ifrån, det är dit man vill. Och även där handlar det om att du ska göra en bedömning av den kostnadsoptimala nivån.

Nu tar jag massa datum här. 2028 så ska ju nya offentliga byggnader uppfylla de kraven och alla andra 2030 för resten om man nu bygger nya byggnader. De här fastigheterna från 1985, är det 2030 för den då?

Nej, men den finns ju. Det här gäller nya byggnader. Nu, sorry. Bra, Kaj, att du tog upp det. Det är de nya byggnaderna. Då är det 2028 för de offentliga bygger nya byggnader och 2030 för resten om de bygger nya byggnader.

De ska uppfylla de här nollutsläppskraven. Nu har Boverket, nu ska jag inte säga vi igen, haft ute på förslag och de håller på att fatta beslut om de föreskrifterna kring det. Då kommer det en nivå på energiprestandan i den.

Den sätts utefter, idag har vi sagt att det är 10% lägre än de kraven vi har idag. Okej, kan man inte säga det på svenska? Vad innebär det där? Hur ser det ut rent konkret?

Dels är det att du ska ha lite bättre energiprestanda. Men för att du ska bli en nollutsläppsbyggnad så ska du sen också inte ha någon fossilfri produktion på platsen. Inte fossilfri, du sa fossilfri.

Förbränning av fossila bränslen. Oljepannan är en no-no. Ingen förbränning på plats. Och så ska du ha en styrning av ditt system. En extern styrning av ditt system.

Om du har alla de tre sakerna, då uppfyller du det kriteriet för det. Nu blir det jättekrångligt här, men det här är för nya byggnader. Men det gäller ju också gamla byggnader, det ska ju också bli nollutsläppsbyggnader.

Så den här gamla kontorsbyggnaden ska ju gärna bli en nollutsläppsbyggnad också. Gärna eller finns det en taktning mot det här 2050? Ja, det är sagt så att hela, på en övergripande nivå, ska alla byggnader vara nollutsläppsbyggnader 2050.

Men det är bara en enskild behöver inte bli det. Men det är en slags kollektiv, säger man, att man ska uppnå det. Och då kan man säga, om vi nu går till den befintliga byggnaden och pratar klasser.

Här blir det lite svårt med de här energiklasserna också. Men då säger vi så här att om en ny nollutsläppsbyggnad är klass A. Så kan en gammal byggnad vara klass B och ändå bli nollutsläppsbyggnad.

Den behöver alltså inte ha lika bra energiprestanda som en ny byggnad, men ändå bli klassad som en nollutsläppsbyggnad. Är ni med? Ja, men kan vi inte bara gå tillbaka, vad var det som gjorde nollutsläppsbyggnad?

Det förstod jag inte. Du får inte förbränna fossila bränslen, sa du? Ja, men det är ju liksom oljepanna. Och jag vet inte om en flispanna skulle räknas som fossila bränslen.

Det kan jag inte tänka mig att den gör. Nej, för det är väl bioenergi, va? Ja, och sen har du styrning, sa du. Alla byggnader idag har ju styrsystem. Ja, men på en extern styrning tror jag det står.

Vad betyder en extern styrning? Ja, och det där kommer vi nog få se vad det är egentligen. Men det hela handlar om att man vill ha möjlighet att kunna balansera uttaget på sikt.

Så att man ska kunna skicka signaler till en byggnad, till exempel, med hur man förbrukar. Så den ska vara förberedd för det på något vis. Vad innebär det? Betyder det som ett exempel att fastigheten om den har solceller, exempelvis, och kanske ett batteri, att den kan skicka ut?

Är det en sån möjlighet? Ja, det där kan inte jag. Var det där, och jag tror inte riktigt man är på det klara med vad det där man menar riktigt. Det kommer att komma efterhand vad man menar med den här externa styrningen.

Så ni får nog ge er till tåls, det finns andra experter som kan återge det. Men det är liksom de tre komponenterna. Så du har ju rätt, Mats, att fossila bränslen är inte så vanligt.

Så egentligen är det den externa styrningen och vilken energiprestanda du har som kommer att avgöra om det kan bli en nollutsläppsbyggnad. Det gäller att hålla tungan rätt i mun när man säger de här begreppen. I Sverige har vi en energiproduktion som är väldigt fossilfri.

Det är ju liksom vattenkraft, kärnkraft och en hel del sol och vind. Så det är därför vi, från början var det snack om MEPS-krav också på bostäder, men också det att vi har fått en möjlighet till en annan kurva. Om vi har så mycket fossilfritt som vi har så kan man välja en annan kurva för hur man ska minska eller hur man ska sätta energiprestanda-talen.

Vi får nytta av att vi har den produktionen vi har. Och då får Sverige nytta av det? Ja, vi kan göra vår energi. Jag tror att ansluta oss till EU. Okej, ja. Så det är riktigt.

Så vi har ju en speciell situation i Sverige eftersom det ser ut som det gör. Men vi behöver ju ändå spara energi därför att energin behöver användas till många olika områden. Så direktivet har ju den ingången också.

Vi kommer att ha andra områden som behöver energin också. Så vi behöver vara varsamma med hur vi använder energin. Och det är därför man vill driva fram. Men det är viktigt, man pratar hela tiden om att det ska vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara åtgärder.

Ja, för jag tänker... Det är ju någonting som förändras över tiden. Ja, för jag tänker att vi är i en stor energiomställning i världen. Vi går ifrån lagrad solenergi i form av olja till mer fossilfri.

Och vi rör oss mot elektrifiering. Och det är inte så att vi inte har haft det, men vi är på väg ur. Ja, det är en kraftig elektrifiering kan man säga. Ja, och den sker ju på alla fronter liksom.

Och den tekniska utvecklingen går ju så vansinnigt fort. Så det kommer ju till, vi har ju haft många spännande avsnitt om nya saker som sparar energi. Jag skulle säga en sak då, som kanske kan vara bra med det här klassningssystemet.

För då har vi ju vår klassning A till F, eller vad det är. FG blir det väl som de nya klassningarna blir. Men om man är en nollutsläppsbyggnad, då kommer man få en klass som är en ny klass vi har infört som heter A0.

Och den heter noll också för att den ska skiljas från A till G då. För att det är ju så att för att kunna vara en nollutsläppsbyggnad så kan om du då är en befintlig byggnad, den kanske har klass B och den här kan svara på signalerna så att det blir en nollutsläppsbyggnad. Då kommer den ändå få A0.

Fast energiklassen är B. För att A0 beskriver att det är... Ja, för där finns alla tre perspektiven med. Och då blir det någon viktning mellan de tre perspektiven.

Nej, du måste ju uppfylla dem. Du får ju inte ha fossiluppvärmning. Då får du inte A0. Nej, men det är ju i princip, alltså det är väldigt få som har... Men då är det ju huruvida du uppfyller det både energikravet och det externa styrningen.

Det är de två sakerna som du ska uppfylla kan man säga. Det är det det kommer att handla om. Om jag då inte bara äger den här lokalen från 1985 utan jag äger flera i ett större bestånd.

Förstår jag rätt då att det är inte mina bästa energiklassade fastigheter som styr utan det är den här sämst först. Det är så jag ska tänka då. Om jag äger flera fastigheter.

Ja, men jag tror, alltså det är en tydlig signal att man vill lyfta de allra sämsta. Eftersom där kommer ju de här retroaktiva kraven. Det är ju liksom rätt så ingripande.

Så direktivet har ju en tydlig signal med att man vill få bort de sämsta. Men man lägger ju genom den här energideklarationen även att man ska få till energieffektiviseringar i resten. Nu har vi sagt att det kommer att vara MEPs-kraven och det kommer att komma krav.

Vad blir sanktionerna på de där som drabbas av MEPs-kraven? Vad Men nu har vi kastat upp massa spännande saker här. Den som lyssnar då, om jag tänker mig i hans eller hennes skor då, vad skulle en uppmaning vara om du skulle ge dem ett råd?

Vad ska man fokusera på? Vad ska man liksom göra om man äger fastigheter? Något konkret? Har du några sådana? Jag tycker ju att nu ska ju inte jag spå hur finansieringsinstituten kommer att agera, men jag tänker mig att få en byggnad som klassas som en nollutsläppsbyggnad kommer säkert vara gynnsamt av finansieringsmöjligheter.

Så att titta på om en byggnad kan landa in där kan nog vara väldigt intressant. För som jag sa det så utgår man från en befintlig, så B, men man det är så att även en byggnad som skulle kunna vara C skulle kunna bli en sådan. Om man har gjort de åtgärder som är genomförbara.

Så där finns ju ett utrymme att titta på sin byggnad. Och där kan man göra vissa saker och kanske landa i den, så tror jag att det kommer vara väldigt bra för de byggnaderna. Nu gissar jag ska jag säga, för det handlar ju om hur banker och sådant kommer att se och hur finansieringssystemet kommer att se ut.

Men troligtvis så kommer man från olika styrsystem vilja belöna de som blir netto-nollbyggnader. Så jag tänker att man skulle titta på det här utifrån hur ser min byggnad ut. Då kanske i alla fall när de nya kraven är på plats med energideklarationen att man får en bättre energideklaration, kanske titta på vilka åtgärder man kan vidta.

Man kan ju göra nya energideklarationer även om det inte har gått tio år, därför att man tror att det skulle bli något på det. Så man behöver inte se det som, utan för här finns ju någonting som jag har varit lite orolig för. För nu har vi ju en ny byggnad som uppförs idag är ju en C-byggnad enligt det system vi har idag.

En ny byggnad som uppförs efter 2030 kommer att vara en A-byggnad. Så en energideklarerad byggnad som energideklareras före i det gamla systemet kommer att få en klassning och sen kommer den få en annan klassning när man gör en ny. Är ni med på att vi ändrar hela skalan?

För det kommer ju att bli jättesvårt att förhålla sig. Ja, precis. Det var därför jag sa det, därför kan det finnas ett värde av att faktiskt göra en ny och se var hamnar jag i det nya systemet och vad ger det för möjligheter, tänker jag.

För det gamla, det finns ingen möjlighet i alla fall så långt som vi såg så här långt och liksom räkna om en gammal energideklaration till det nya systemet så man skulle få ett nytt värde då. Så det är ett take-away, att förstå att det är två olika skalor. Även om det är samma bokstäver så betyder de olika.

De betyder helt olika saker. Men är det bara för nyproduktion, det blir en ny skala? Nej, för alla. Om du gör en ny energideklaration efter det datumet som när du nu är, höll jag på att säga.

Men om vi går tillbaka till våran exempelbyggnad och så säger vi att den var med elpanna 85, säg att den var en E-fastighet innan. Ja, just det. Då skulle den varit rätt så bra i vårt gamla system, hyfsat ändå.

Den kanske skulle hamna på, nu sitter jag bara och gissar, B. Ja, det kan vi göra på exempelfastigheter. Det är fördel med exempelfastigheter att man får gissa lite.

Vad sa du att den blir? Då kanske den blir B. Är det nya? Men B är ju bättre än E. Ja, men du vet att om en ny byggnad förut var C och sen så 25, vi la ju vår skala så att det fanns bättre än byggreglerna, den skalan som vi hade innan där A var högsta.

När vi flyttar hela nya till A så får vi ju fler liksom skaler på den sämre. Så vi sänker egentligen kraven. Ska jag förstå det så? Nej, men vi flyttar hela skalan.

Man kan säga att vi har ingen skala för att man bygger bättre än byggreglerna, för den finns inte, utan A är den högsta skalan då. Byggreglerna är liksom normen. Ja, det blir A.

A blir normen. Och sen har man en jämn skala till de sämsta sen då. Så ser skalan då. Så om du tidigare för befintliga byggnader låg någonstans, jag gissar mellan C till F eller G, så kommer man ju använda hela från B och sen bakåt.

Du ser förvånad ut, men man flyttar hela skalan. Hur att det inte syns i en podd. Ser ut som en guldfisk. Ja, det är okej. Men det innebär ju att har du en deklaration från före så kan du inte översätta det.

En ny ser annorlunda ut. Det är ett annat värde när det här nya börjar gälla. Och det gör ju det lite rörigt, minst sagt. Men det kanske behövs en reboot för att ta sig an de här utmaningarna vi står inför.

Innan så var ju skalorna fritt att sätta. Nu har liksom i direktivet styrt upp det här så att den ser ut så för att den ska se ut så i alla. Men då gäller det, för det tittade jag på.

Jag tittade på en sammanställning mellan olika länder i Europa och de här skalorna. Och det såg ju ut som en regnbågsflagga där A plus, plus, plus i ett land var lika med G i ett annat land. Ja, men nu blir det ju mer ensatt.

Så man börjar, strukturellt så ensar man Europa så man kan jämföra mellan. Och då blir alla får liksom gå tillbaka. Okej. Ja, fast det kommer ju fortfarande vara så att vi sätter vår skala från vårt bestånd.

Så den kommer ju inte vara korrekta. Men A blir A alltså. Alltså, innan kunde du ju lägga liksom vad var nybyggnad kunde du välja själv. Vi valde ju att lägga den som en C-byggnad, medan andra har valt plus och plus plus som bättre.

Förstår du liksom? Det finns, man kan säga så här då. Jag testar, det är möjligt att jag är helt ute och cyklar. Men jag tänker att alla har haft olika sätt att mäta temperatur.

Någon hade Celsius-skalan, någon hade Fahrenheit, någon hade Kelvin. Nu har vi bestämt oss för Celsius. Men vi har inte, och man har tagit hänsyn till att det är olika skalor i olika.

En kåk i Spanien kanske inte drar lika mycket energi som en kåk i Skaj i Nordkalotten. Man kan säga så. Pite är ändå mer precis. Ja, vi säger Pite då. För där är det ganska kallt och mörkt och jävligt.

Men de skalorna görs ändå i landet. Eller så här, ännu sämre. Feber säger vi i Sverige är vi 37,5 grader, medan man kanske säger att feber i Spanien är vi 38. Ja, så kan man väl säga.

För man kan säga att vi kan veta nu att A i alla länder då kommer vara en nollutsläppsbyggnad på energiprestandavärdet. Det vet man ju. Det är inte hur man bygger den, det är inte hur mycket isolering man har i väggarna för det måste anpassas.

Men A, då har man feber i alla länder. Då vet man att det är en kille med feber. Just det. Så kan man väl säga det. Även om då vad som är feber kan variera lite mellan olika länder.

Exakt. Och varför man har feber. Men det är en annan diskussion. Det här blir ju, jag tänker på två saker. Det ena är att vi skulle göra en uppföljningspodd med Sofia Cederlöv på SCB nu när direktivet börjar rulla in för att få koll på finansieringen ytterligare.

För det blir en viktig del i det här. Och sen är det hur, om vi bara kan röra oss utifrån ditt perspektiv då Anders, i för det är ju väldigt mycket tryck på finansieringen i hela det här EPBD och hela det här Fit for 55. Man börjar med bankerna.

För när vi pratade med Sofia så säger hon att de tittar på sin portfölj och de som bank blir ratade på vad de har lånat ut pengar till för fastigheter. Så att de är måna om att ta in fastigheter med bra energipristandard. Så de pratar om sin portfölj i fastigheter, innebärande att de vill ju inte ta in för mycket bruna fastigheter för då får banken ett sämre värde.

Så det blir ju ett helt annat tryck. Och då är det tillbaka till att det blir finansieringsperspektivet som blir den största omvälten. Ja, det jag tror är ju att vi måste fundera på hur vi stödjer Det här var intressant, eller hur?

Ja, men vart är du klokare? Ja. Det är lätt att se hur man inte riktigt Det är inte så lätta svar, det är inte svartvitt, det är så här, utan det är många rörliga delar som man behöver förstå.

Så det var till väldigt tydligt att man behöver googla lite mer och kolla så att man får ihop alla delarna så att man inte drar någon förhastad slutsats liksom, tänker jag. Nej, och det här är ju liksom den karta vi ska navigera utifrån framåt. Och det är ju som vanligt att En del saker är satta på kartan, men en del saker som är viktiga är ju heller inte utsatta än.

Det är också tydligt i det här, tänker jag. Vi skapar framtiden, den ligger inte färdig bestansad där imorgon. Precis. Men vad fick du med dig då från samtalet nu när du har haft några minuter på dig att landa lite?

Nej, men det ena är att det kommer en ny skala. Och det visste jag inte om. Det kommer ju bli en komplexitet initialt. Det är lite den här känslan när man åker till USA och så frågar man sen hur varmt det är så säger de så här, ah it's 75 degrees.

Då blir man ju helt förvirrad, för det är ju alldeles för varmt på våran skala. Ja, eller olika valutor eller vad det nu har. Ja visst, man behöver kalibrera om lite.

Så vi håller på att införa euro kan man säga. Det var också nytt för mig att bostäder inte inkluderas. Och sen tycker jag att den nollenergi, det är ett ord som skapar risk för missuppfattningar.

Nollutsläpp är inte nollutsläpp. Nollenergihus. Fast det var ju inte nollenergi, det var något annat. Och det var flera dimensioner. Svårt begrepp att bara ta in sådär.

Men att det här ändå kommer ner till 30 000 byggnader som måste åtgärdas ganska snart. Och så tycker jag att vi ska, jag tycker vi ska försöka få tag på någon och prata om det här med brott och straff om. För det blev också intressant att se hur man sätter sanktionspaketet kopplat till det.

Ja, det födde fler frågor. Men ska vi inte försöka sammanfatta det här nollutsläppsbyggnader då? Att det var att det får inte vara någon fossilförbränning i den byggnaden får det inte ske.

Nej, och det är ju väldigt få svenska fastigheter som har fossilförbränning. Och i och med att ved inte då ses som, ved eller flis inte ses som fossilförbränning. Så det är oljepannor då?

Så det är ju det ena. Det är bra för mig som bor här i Norrbotten också då. Att ved, för det är lite heligt att ved och pellets, så det kändes bra. Det är en religion där uppe va?

Ja, nästintill. Kan du inte prata ved då kan du inte prata. Det har jag förstått. Du är 30 år i Norrbotten. Det är inte hårkliveri alltså, det är vedkliveri. Det är inte hårkliveri i Norrland, det är vedkliveri som gäller.

Ja, precis. Det är fiber. Men sen att det skulle vara, visst var det så att det skulle vara minst 10% energieffektivare också. Så att fastigheten ska bli också bättre.

Det är inte bara att det inte får vara någon fossilförbränning. Nej, men primärenergitalet kommer också att spela in. Det är en del av det. Och sen var det extern styrning.

Och det var ju inte riktigt utrett vad det var ännu. Men det var att du skulle kunna styra fastigheten externt ifrån för att koppla ihop fastigheter. Vilket skapar massa nya förutsättningar.

Det är jättespännande, men svårt. Det är en av de där delarna som inte riktigt är satt vad det är än. Vi behöver inte oroa oss för framtida avsnitt låter det som.

Det finns mer att lära om ämnet här. Eller vi behöver inte tro att vi är fullärda, du och jag. Vi kan lära oss mycket mer. Det har ju inte hänt jätteofta att man har trott det, men det är bra.

Vad har du mer för takeaways då? Jag tycker att det blir intressant att det finns en komplexitet naturligtvis i geografi och stad och land och så där va. Det spelar roll var fastigheten är.

Ja, det gör ju det. Inte bara utifrån hur kallt det är, men hur den ekonomiska geografin ser ut. Det är klart som attan att det finns fastigheter ute i vår landsbygd där det inte är lönsamt att göra saker.

Det är svårt att få till lönsamheten i de fastigheterna. Och de blir väldigt utsatta. Och hur hanterar man det? Det blir spännande att följa då. Ja. Och du då? Vad tänker du?

Jag är ju liksom novisen i det här. Så för mig blir det ju väldigt tydligt när vi har haft det här samtalet att hur de andra avsnitten som vi har gjort är som små pusselbitar i en större helhet. Jag gläds över alla avsnitt vi har gjort och ser fram emot fler där vi både lär oss om specifika tekniska möjligheter, men också de här lite mer utzoomade helhet.

Titta på de här, vad heter det på svenska, constraints, lagar och regler, sådant som styr kontexten där vi befinner oss i. För det är liksom lagar och regler i en tårtbit. Teknik är en annan tårtbit och sen är ekonomi och finansiering en tredje tårtbit.

Och det är de tre tårtbitarna vi någonstans måste röra oss i för att få det här att hända. Ja, precis. Att vi lär oss om dem så att vi kan göra bra val. Jag känner mig inte helt dum heller.

Jag känner att jag är med lite grann. Så det här, det bådar gott. Men helt klart föder det nya trådar att dra i för framtida avsnitt. Stay tuned. Stay tuned, precis.

Ja, toppenkär. Ja, tills nästa gång. Tills nästa gång. Ciao. Ha det gott, hej. Tack till VVS-mässan som sponsrar det här avsnittet. Vill du fortsätta det här samtalet på plats?

Kistamässan i Stockholm, 21 och 22 april 2027. Energipodden produceras av slussen.biz, installationsbranschens portal för nyheter och kunskap. Tack för att du lyssnade.