169. Från mörker till ljus med Henrik

Betygsätt avsnittet

Bli först med att betygsätta

Om avsnittet

Publicerad
28 aug. 2026
Längd
1 h 2 min
Avsnitt
E169

169. Från mörker till ljus med Henrik

Gasettens MFF-podd28 aug. 20261 h 2 min

Om avsnittet

Hansson Lilja och Sjöström går igenomss den senaste veckan, och stämningen på ämnena är lika kronologiska som veckan: från mörker till något ljusare. Det blir snack om hur mycket av säsongen som kan vaskas, Stian "det långa bergstrollet" Gregersen, Jovan Milosavljevic och mycket annat. Podden klipps av Hasse Strandberg.

Transkript

~62 min · AI-genererat

Mobil är tillbaka, parkeringsappen från Malmö grundat här 2005. Om du parkerar med mobil går en del av intäkterna tillbaka till fotbollen. Från första juni är vi tillbaka i stan.

Mobil, du parkerar, fotbollen vinner. Hej och välkomna till Gazettens MFF-podd. Mitt namn är Jonas Ansson Lilja. Med mig den här veckan också, Henrik. Hur är läget?

Jo, det är bra, tack. För er som lyssnar nu så vet ni inte att Jonas och jag ser på varandra i ett videomöte. Jag tyckte att det här avsnittet fick en rivstart att precis när Jonas säger nu kör vi så fixar han till frisyren litegrann.

Jag kände att det var lite Victor Gökeres liknande. Det var en riktig gökersentré. Det var första matchen han gjorde på Arsenal när de kommenterade fram. Rörde vi sitt hår fler gånger än boll.

Så ni ska veta att Jonas har gjort sig fin i håret för er skull. Tänk att Gökeres var ändå hyggligt nära Malmö FF några gånger. Det var några BP-snubbar. Det var ju han och Felix Bimmo som de ändå låg på under några år och väntade på rätt chans.

Jag tror att det var Gökeres. Det var väl när han hade misslyckats, men inte varit så bra i England första tiden. Var det väl kanske då MFF kände att nu har vi kanske chans.

Han valde en annan väg kan man säga. Svårt att kritisera honom nu i efterhand. Jag tänkte att det fanns tre olika sätt att börja den här podden på. Antingen kronologiskt eller att man bara snurrar runt i mörkret och kastar en dartpil någonstans.

Eller att man väljer glädjen. Men om vi kör det kronologiskt så kommer man bli gladare kanske ju längre avsnittet går. Ska vi liksom bara sopa av det där som hände i måndags?

Djurgården. Den här förfärliga matchen. För först stängde jag av mina känslor. Sen liksom 11 omgångar tillbaka så har jag stängt av. Jag känner liksom ingenting efter en sån förlust.

Jag bara stänger av tvn och så går jag därifrån. Och sen så ler jag med ett sånt här psykopatleende mot min fru och säger liksom att Nej, det gör ingenting. Det gör ingenting att det förlorade.

Det är helt okej. Och någonstans inombords så liksom blixtrar det så jävulsbilder och eldflammor och det bara ryker i mig. Men jag har lärt mig att stänga av det på något märkligt sätt.

Får jag bara slänga in en snabbis då? Min fru är inte ett dugg fotbollsintresserad. Men hon är så här, liksom när Malmö förlorar med 3-0 så är hon i princip så här Nej, vad håller de på med?

Så här från en Bromölla-tjej som liksom typ aldrig hade sett en fotbollsmatch knappt innan hon träffade mig. Men liksom även hon är så här, nej, vad är detta? Nu får de skärpa sig.

Jag uppskattar allt igen för att det innebär att någonstans är de på väg in i våra känslor och en dag så står hon där på läktaren med en halsduk och tycker att det är medryckande. Men vi kan också varna henne för att hon inte ska investera hela sin hjärthälsa i det här för att det kan tära på er. Hon har ju bott i Malmö i många år, men hon är ju också från Bromölla och det är Mjölbyland.

Så jag tror hon redan fått känna på liksom så, oh det var lite kul förra året. Och sen så nu märker att oj, det kanske inte är så kul alltid. Så det kanske har varit en liten realitycheck.

Men Djurgårdsmatchen som vi pratar om och inte om Anna, vad hände? Det är lite konstigt nästan. Jag såg matchen på tv och där presenteras det de rätt mycket statistik.

Jag tycker att Malmö inleder rätt så kraftfullt, rätt så intensivt och har bra press första 10-15 minuterna. Återerövrar om och om och om igen. Och så tar sig Djurgården lite tillbaka och det blir lite jämnare.

Men någonstans där, alltså är det kanske matchminut 30-35 eller vad det kan vara. Så presenterar presenterna statistik över de spelade minuterna och det framkommer att det är en otroligt jämn match. I det hänseendet att det är nästan exakt lika många passningar i respektive lag.

Det var liksom en skillnad på 178-176 eller vad det kan varit. Och passningsprocenten var också i princip identisk. Bollinnehavet var 50-50. Och av den statistik som presenterades så bekräftade egentligen det man själv nu tyckte.

Att det var en oerhört jämn, balanserad match med två lag som pressade på bra. Sen så har du här succen där Djurgårdens första mål är ett väldigt bra mål. Det är ett skickligt mål.

Det är så man måste göra om du ska egentligen tränga igenom. Det är en individuell skicklighet fast på flera plan. Där du har passningar som går fram med fin precision och avslut då.

Och sånt händer i matcher. Det händer att du möter en bra motståndare som gör en riktigt bra sak. Det är så det funkar. Problemet är ju vad som händer i MFF då. Där för att efter det så är det inte 50-50 längre.

Alltså det mentala övertaget som Djurgården får på det målet skiftade till 60-40, 65-35 kanske. Och för varje minut som går längre in i andra halvlek när Djurgården dessutom får in ett 2-0 och så vidare så pratar vi liksom 95-5 när matchen slutar. Och de sista 5 procenten uppbärs i princip av en pigg Jovan Milisavic som kommer in.

Alltså det är ungefär på den nivån. Jag skulle ändå vilja säga att det är ju skillnad på att möta Djurgården än Halmstad i den situationen. För det är ju så. Skogmar, jag vet inte riktigt vad det gör.

Han tror väl att bollen kommer komma mer direkt till Diego Garcia än vad det egentligen gör. Och sen så är den en till två meter kortare. Och André Djuric tror väl att den här bollen kan attackera i straffområdet.

Bara nej, det kunde jag inte. Den var perfekt slagen. Och sådana misstag kanske man lättare kan göra mot Halmstad för de sätter dem betydligt mer sällan kanske. Men att högerfotade Piotr Johansson ska gå upp och slå i mixade zonen på ett Eric Edman mot Henke Larsson 2004-inlägg liksom.

Nej, vänsterfoten. Ja, precis med fel fot. Från Skurup, A-lag gjorde han A-lagsdebut typ som 14-15-åring när de var i division 5. Och då värvade MFF honom. Han var till och med och gjorde någon provträning i Fulham minns jag.

Och jag kan berätta detaljer om det för den som är intresserad vid tillfälle. Men sen så gick ju inte hans väg upp till MFFs A-lag utan då via Kalmar va? Och sen, han vågade ta, vi ska inte kalla det för den långa vägen utan han satsade på att spela erfarenhet, spela erfarenhet, spela erfarenhet.

Och är ju en gedigen allsvensk back idag som uppenbarligen kan användas på flera olika positioner. Och har lika bra vänsterfot som högerfot när man ser det inlägget i alla fall. Vad mer vill vi säga om själva matchen i sig?

Det är ju också, Djurgården gör det ju bra. Det blir ju också nästan lite såhär, jag ska inte säga komiskt enkelt, men att alla bara sitter och pratar om att Djurgården bara slog en massa bollar bakåt i backlinjen. Och sen så till slut så funkar det tillräckligt bra.

Det är ju en sån taktik som man själv sitter där på loftet och tänker, ja men det här, kör man två snabba yttrar och sen så bara kör man på. Det är liksom såhär, det är inte den enklaste sortens fotboll som Djurgården gör säkert, eller gör många saker för att det ska kunna fungera. Det gick lite för enkelt.

Vi pratar om förra matchen, så MFF ställde upp med ett starkt anfall. Så ser jag till vänster Boteim i mitten och García till höger. García gör ju inte sin bästa match och man märker att han kanske inte alltid trivs i sina högeranfallssituationer liksom.

Men det är tre bra spelare på topp. Inne på mittfältet är oerfaret och backlinjen presterar svag fotboll. Det finns bra spelare där, det har varit spelare som har varit bra.

Jag tänker på Bussenello ändå en liten signal, liksom så här, tänder ändå någon form av liten signal. Och man behöver inte ens säga någonting särskilt, man behöver bara slänga ur sina klyschor. Det gör inte saken bättre, men det visar ändå lite grann att man bara tar sitt ansvar som lagkapten.

Jag vet inte hur många hundratals intervjuer Marcus Rosenberg behövde göra på. Och jag tror att han var lika trött varje gång på att göra dem. Men det är ju en del av ansvaret, man kan inte göra när det passar en.

Jag är kapten för att lyfta bucklan i slutet av säsongen, men inte när det går skräp. Någonstans så innebär ju kaptensrollen mer än bara gårma lite i ett omklädningsrum och så vidare. Det är att vara ansiktet ut för truppens gemensamma ståndpunkter eller prestationer, eller vad det nu än kan vara.

Och det är ett ansvar, det är inte en ärofylld titel. Och är man inte villig att axla det ansvaret så tycker jag det är helt okej att säga att jag är inte rätt person att stå och mixa det svåra efter förlust, för jag kan inte hantera det. Det är helt okej, det är inte en prestig för mig att någon säger så.

Tvärtom, det är liksom insiktsfullt och sunt. Då kan man byta på andra sätt där man verkligen tycker att man är bra. Men är man, bär man binden under en match så ingår det också att efteråt faktiskt axla ansvaret och titta folk i ögonen och förklara vad det var som gick fel.

För det är liksom det som förväntas av en. Ja, precis. Och den sista lilla punkten jag hade här också. Jag såg Mikael Wiege gå på gatan för ett par dagar sedan. Och det gör man ju ibland i Malmö.

Och det blir liksom så här, det är alltid så här, och jag kommer komma någonstans med detta. Att man blir alltid lite, lite glad. Men det är liksom också så, det händer så pass ofta att det är ingenting man berättar för någon.

Alltså så här bara, det är inte så att jag kommer hem till Anna och bara, oh, jag såg Mikael Wiege idag. Och hon hade bara sagt, ja, det gjorde jag igår. Men det kan också gå sex veckor.

Och det är lite grann så jag känner kring Anders Christiansen nu för tiden. Att så här, ah, just det, han var med på Guys. Och sen har jag inte sett honom på någon vecka.

Det här är ju hårt mot honom. Men det är lite den känslan man fått den här säsongen. Att helt plötsligt dyker han upp och då är man lite glad. Och då tänker man, ah.

Och sen så bara försvinner han och så vet man inte om man ser honom nästa dag eller om sex veckor. Ja, men precis. Ja, nej, jag såg statistik att apropå Christiansen att han har spelat 4% av årets matchminuter.

Och då förekommer det ändå en seriös diskussion om att han ska förlänga eller inte. Och då är liksom de här 4% är ju en, det är ju inte en blick från klar himmel att få det. Utan förra året så var det väl liksom strax lite mer.

Och året innan dess strax lite mer. Men det har ju inte varit över 50% eller knappt 40% sedan ja, 2022 kanske, en sån där. I antal spelade minuter av de tillgängliga.

Men känner vi oss nöjda med Djurgårdsmatchen nu? Jag hade bara några små punkterna och sen bara kände jag, nej, vi har en liten övergång sen. Jag, alltså ingen är gladare än jag än om jag slipper snacka om sånt som tar på min mentala hälsa, min hjärthälsa och annat.

Och jag tror, jag tror att det finns liksom lite ljusare ämnen som går att beröra. Precis. Ska vi välja ett grå ämne först och sen så har vi några goa ämnen efter det.

Jag satte ändå Gaute inför Lindöf. Satte ändå och pratade rätt länge med media om taktik. Jag skulle ändå säga 20 minuter. Och jag var mer, det var liksom 300 medier som skrev det så jag var mer lyssnande och började reflektera.

Det han pratar mycket om, det taktiska han pratade om, var ju liksom hur den höga pressen ska fungera och vilka delar av det som går fel just nu. Och då ibland menar jag att vissa spelare går för högt, ibland att de inte borde gå för högt. Alltså det var många olika småsaker.

Och han pratade även lite grann om att komma förbi motståndarens första press. Han pratade även pressen i den andra riktningen så att säga. Men det var inte liksom så här, ja, det var intressanta detaljer att höra.

Men man får ju också den här, han förstärker ju också känslan av att Malmö FF har bestämt sig för att inte maxa 2026. Alltså maxa resultatmässigt. Utan det får ta det här halvåret att göra detta och det får gå lite som det vill.

Och sen så ska de vara bra 2027. Och det är ju en sån sak som många klubbar, Malmö FF har råd att göra. Alltså Malmö FF kommer inte åka ur. Men sen så samtidigt är det också skillnad ifall Malmö FF skulle råka sluta nia jämfört med trea.

Så vet vi också att det blir, det kommer bli jobbigare. Och slutar man nia och säger att man ska bygga någonting under den och sen så börjar nästa år med två vinster på sex omgångar, så får man ändå kicken. Ja, precis så är det.

Ja, men litegrann, vad känner du kring att det liksom är så här, nej men vi ska göra det vi ska göra. Och sen, då vill vi fortfarande vinna varje individuell match. Ja, exakt.

Men det kan ju inte fortsätta på det här sättet att man är på väg att slå de här hemmaförlustrekorden. Det är ju liksom ovärdigt på något sätt. Sen samtidigt så, för att än en gång parafrasera Filip Berglund som pratar om att vi får gräva där vi står, så är läget vad det är.

Alltså trubbbyggs-haveriet och ledskapshaveriet och det fysiska haveriet, allt som är liksom bara fullständigt haveri till sportscheferi och allmänt ledarskap i föreningen och ekonomin ska vi inte ens prata om. Allt det innebär att man måste göra någonting annat nu som är väldigt viktigt att man gör rätt. Och tittar vi strikt på det, alltså tittar vi strikt på var befinner vi oss och hur gräver vi bäst där vi står, så är det så att MFF har en kraftigt sjunkande ekonomi.

Alltså förra året minusresultat på 90 miljoner kommer förmodligen att följas upp av ett större underskott i år. Därför jag tror att man har redan flaggat för att det blir ungefär lika mycket. Men jag tror också man har en plan att sälja till exempel Otto Rosengren för 50-60 miljoner och gör man inte det så kanske det hamnar på underskottsposten.

Så att man ska vara klart för sig att även för ekonomi nästa år kommer inte möjliggöra några frikostiga satsningar. Med det som utgångspunkt så innebär det att då måste man satsa på det man har. Och här är det några grejer som MFF har.

MFF har en väldigt bra akademi. Den är en akademi som ger spelarna goda förutsättningar att utvecklas. Sen så är det lite från år till år vilka spelare du får upp.

Man har bra faciliteter. Filip Berglund lyfter det hela tiden. Stockholmslagen kan bara drömma om detta. Okej, intressant insikt. Bode Glimt kan också bara drömma om detta.

För du kan inte spela på riktigt gräs 90% av året i någon annan av de andra stora allsvenska klubbarna. Du har ett supporterunderlag som ger dig dessutom ett ekonomiskt underlag och så vidare vilket ger dig förutsättningar att satsa sunt. Om vi tar dem i all enkelhet.

Det finns viktiga andra delar också såklart. Men vi tar det i all enkelhet och det är det du kan satsa på just nu så är det det här med truppen som du har har börjat rensas ut. Men framförallt så har man bestämt sig för att satsa på unga spelare därför att man behöver över tid bygga upp en säljbarhet som såklart är lättare att sälja en skogman när han har slagit igenom 21-22 år.

Vi blickar ett år, två fram i tiden än vad du har att sälja strygor bara för att ta ett hårt exempel eller Stefano Beccia. Och det innebär att man just nu ger alla spelarna möjlighet att utvecklas. Det ser inte alltid så bra ut.

Jag tycker inte heller att förutsättningarna för dem att utvecklas är optimala. J Så är mitt svar redan nu. Nej, det kommer det inte vara, såvida inte han gör någonting kontroversiellt.

Detta är en duktig tränare. Detta är en erfaren tränare, en kompetent tränare. Det är en skicklig ledare. Det är en bra person. Han har alla möjliga förutsättningar för att göra det bra, men det kommer att ta tid.

Jag är liknande där MFF befinner sig nu någonstans med 2008. Och det ska man komma ihåg att 2009 spelade MFF bättre än vad man gjorde under Hans Gren, Roland Nilsson-tiden. Men det var inte förrän 2010 som de här unga spelarna, och då ska man komma ihåg att det var Daniel Larsson, William Molins, Argon Memeti-typer som till slut gilohan Hammad och unga spelare som bar ganska mycket av MFF och hoppade in och skapade oreda, men gjorde också avtryck.

Det gick liksom inte på tre månader. MFF är bara några månader in på det här låta unga spelare-grejen. Det kommer att synas om kanske ett, två, tre år på riktigt.

I skrivande stund är det bara två lag i allsvenskan som har släppt in fler mål än Malmö FF. Så där har vi väl en ganska tydlig riktning på vad det är som just nu inte stämmer. Men följdfråga.

Malmö FF har just nu 26 poäng på 18 matcher. Säg att Malmö FF tar en höst där de säger att vi ska verkligen bara sätta vårt spel. Vi ska verkligen utmana spelarna.

Det ska få gå fel ibland. Vi ska köpa in kanske någon spelare till som vi verkligen vill bygga kring. Vi ska verkligen se vad vi har för talangerna. Kan man då sätta en minimumgräns för vad det ändå krävs i poäng och tabell för att det ändå ska vara acceptabelt att göra den typen av höst?

En del av mig säger att jag halvt inte riktigt bryr mig så jättemycket om var i tabellen man hamnar därför att oavsett så kommer det inte bli på en acceptabel position. Jag är mycket mer mån om att man gör rätt och ger sig själv rätt förutsättningar inför nästa säsong. Med det sagt, jag vill att MFF ska hamna topp fyra därför att man måste åtminstone ge sig själv den här lilla chansen att få plats i Europa nästa år.

Då är det egentligen topp tre som får kvala, men den fjärde platsen kan ju du då få en Europaplats på givet att någon av topp tre vinner Svenska Cupen. Jag tycker att MFF ska försöka vinna Svenska Cupen nästa år och så vidare. Men det är liksom en grundförutsättning för allmän hälsa för den här föreningen.

Man kan inte vara ett mittenlag om och om igen. Så jag kommer att känna en genuin besvikelse om man är utanför de här potentiella Europaplatserna. För det är där MFF hör hemma och det är där vi ska vara.

Och det är dessutom föreningens målsättning att man ska vara ett topplag. Och är man inte det så har man misslyckats. Men med det sagt att jag tror inte att man gör det.

Jag vet inte om jag var så öppen med det inför säsongen. För det låter negativt, men mitt bet var ju att man skulle komma tia. Det låter rätt tråkigt att säga, men jag förstod liksom inte hur det skulle kunna bli bättre.

Så med det sagt så vill jag att allting ska investeras i att Malmö ska bli bättre som förening och ge sig själva förutsättningar så att man inte startar om 2027 på en sån här ruta ett igen. Där man står och har både anlitat fel tränare och olika typer av runtomkring tränare och spelare och så vidare på det sättet man har gjort tidigare. Vilket fullständigt fördärvar möjligheterna att ett, nå sina kortsiktiga mål, men två också bli bättre över tid och generera avkastning i form av utvecklade spelare och så vidare.

Det vill säga så som han gjorde inför denna säsongen. Det får inte ske igen, tvärtemot. Denna säsongen ska vara uppbyggnad, från nu och framåt uppbyggnadsperiod.

Jag tänker att det hade varit mycket mer acceptabelt ifall det vore i... Man känner sig alltid så dum när man nämner en klubbs namn. Men om det vore sett Kalmar FF redan typpade klart kontraktet och de hade gjort så här, då hade det ändå varit lite mer så här, ja men det är klart att de kan få göra detta.

Och ekonomiskt sett är det ju typ ganska liten skillnad för MFF att sluta typ sexa och typ nia. Rätt få skillnader i vad som egentligen händer. Men det är ju det, vad som händer med pressen, vad som händer med irritationen.

Alltså allt brus runt omkring. Det är väl det kanske som man liksom kanske är bara, kan man verkligen bara få bort det tillräckligt mycket. Folk kommer att vara arga, är jag rätt säker på när säsongen är slut oavsett.

De kommer att vara besvikna. Är man ju redan besviken, men så är det ju då. Jag tror att irritationen och besvikelsen är ganska påverkad av att det har vidtagits åtgärder.

Det vill säga, här och nu är man ju inte arg på tränaren. Här och nu är man inte arg på den som är härlagets sportchef. Här och nu är man inte arg för till exempel ordföranden.

VD ska kommentera någonting kring. Och sen så Dan Landersson, kritiken, den florerar därför att man vet inte riktigt vad han gör längre. Och man känner besvikelse över att han blev befordrad när han kanske gjorde sin sämsta prestation som sportchef.

Och så vidare. Men det är inte de som är frontfigurerna, VD och Dan Landersson, utan det är just nu de andra. Och i och med att de är på plats och man förstår att de håller på med ett nytt arbete så har man en annan kritik i rösten.

Man är inte helt uppgiven över att man har hamnat där man hamnar, men man känner allt jämt ett större hopp och tilltro till framtiden tack vare de här åtgärderna som vidtagits. Det var verkligen fascinerande att se en tabellplacering. Eller jo, du sa topp fyra.

Men jag ska ändå säga, om jag säger 45 poäng. Nej, det är smärtsamt att säga ja, det tar jag. Ja, för då krävs det ändå att man tar 19 poäng på 12 återstående matcher.

Det är några krångliga matcher kvar. Var det du som gjorde uträkningen på MFFs snittpoäng de senaste två åren? Och det ligger liksom så här på 50 poäng på en säsong eller vad det är.

Precis. Och det är jättedåligt. Alltså så här, det är oacceptabla nivåer. Då är det ett bottennapp. Men nu är det liksom så diskuterar vi snarare om det kommer under det dåliga tvåårsenomsnittet.

Så ja, det kan bli bättre. Förresten, du har ju privilegiet att sitta ner med Garth Hellstrup. Hur är han? Du har ju suttit med ett par tränare genom åren. Du har suttit med Ramirez tidigare och du har suttit med Rydström och Marabaccio.

Och du har suttit med alla andra. Jon Dahl Tomasson och sånt där. Vad är ditt intryck av honom när du sitter ner? Det är, alltså intrycket av det, det man har hört från Norge har liksom förstärkts.

Han har inga problem att sitta ner och prata om vad det är han vill göra för någonting och sitta och förklara det. Han är ganska förstående. Han är lugn. Han har inte varit helt lik någon som har varit i Malmö FF för alla har varit lite unika.

Jag skulle säga, jag funderar på Magnus Persson var den närmaste, men jag tror att det möjligtvis är att han är den närmaste. Men det är någonstans där liksom. Att det är liksom så här väldigt mycket fokus på, bryr sig inte ett dugg om att liksom, jag blir extremt förvånad om Gouthen, åtminstone just nu, liksom bara skulle gå ut och provocera AIK eller någonting sånt.

Då tror jag att det var helt omedvetet att han råkade säga någonting på fel sätt liksom. Utan han är bara väldigt mån om att, nu ska jag sitta här. Jag kan ta den tid jag har och bara, okej, jag kan prata om detta och detta och detta och jag ger det bästa svaret jag kan här och nu.

Så det är väl så han har varit. Och är han mer begriplig än vad Rydström är? Alltså ta bort tre bisatser per mening och lägg till nordnorska fotbollsuttryck. Så ta bort alla Tåström-referenser.

Ja, precis. För det var nu när vi satt i onsdags så bara, vänta nu kommer gående mot dig med liksom lite eldig blick. Så där kan han ju komma igång. Men som sagt, det är på träningsplanen man ser honom som mest.

Och jag tror han liksom är så här, jag tror han tänker att träningsplanen där Malmö FF kan vara bra, eller gör sig bättre, och MFF gör sig inte bättre av att han sitter, eller MFF kanske gör sig bättre av att han sitter och förklarar vad han försöker göra, men MFF gör sig inte bättre av att han visar ego i intervjuer, och då är han tillräckligt lugn för att liksom bara strunta i den delen. Ja, är det sant? Jag borde som nu lyckas ta sig in i Champions League en gång till, när jag har två lag i Champions League, det är otroligt imponerande.

Och liksom inspirera, alltså man ska alltid hitta inspiration runtomkring sig inom bra jämförelseparter, det vill säga att vi ska inte jämföra oss med Real Madrid utan andra, kanske nordiska klubbar som hävdar sig eller mindre ligor runtom Europa. Och jag, liksom man kan ju tjata sig till led av att man kan lära sig av Bode, men så är fallet. Och så säger han återkommande, kan Bode göra detta så kan vi göra detta.

Och vad han menar med det är att jag vet att det går för att vi har lyckats med Bode. Och här vill jag också säga till alla de MFF-fans som känner att, men vi är inte Bode, vi är MFF. Absolut, vi gjorde också det.

Vi tog oss också till Champions League två år i rad, 14 och 15. Vad som hände sen är att vi hade delvis en utveckling mot en konkurrens där de andra lagen inte hade pengar att hävda sig mot oss, så vi kunde faktiskt med hjälp av skickliga spelare i laget vinna SM-guld återkommande. Men som förening så lyckades vi inte förvalta det kapitalet optimalt där vi hela tiden skulle ligga ett steg före oss själva.

Så vi har en erfarenhet av att ta oss till Champions League, vi har bevisat att det går. Bode har gjort det på andra sätt. Och de också när de har spelat i Champions League hävdat sig på ett helt annat sätt än vad MFF gjorde.

Och det är det jag tycker är så förbaskat intressant att han säger att kan de göra det så kan vi göra det. Och nu är han hos oss och han vill göra det. Och han har skakat hand med Filip Berglund och Zlatko Ritor om att här gör vi tillsammans.

Och det är det som verkligen ger mig en stark känsla av hopp. Vad jag förstår så är Hällstrup liksom inte en avart i tränar- och konstellationen runt Bode eller att han fick lämna Tromsö på dåliga premisser. Tvärtom, han är en uppskattad tränare som rekryterat till Bode potentiell Knutsson efterträdare.

Och han har lärt sig av Knutsson, han har varit med i Bode-resan och nu kommer han till MFF. Och det är liksom ett långsiktigt projekt hoppas jag som kan bära frukt. Men det kräver också att man spelar sina kort otroligt rätt här under ett par års tid skulle jag säga.

Det är liksom ingenting som sker i en handvändning. Nu har vi haft den här podden, negativ kvart. Sen så nu har vi liksom så här, jag vet inte vad vi ska kalla gråzon eller lite så här, lite småfina positiva.

Vill du ha lite kul? Ja, jättegärna. Och vi ska köra i kronologisk ordning, då är det Linde-kvalet. Jag vet inte varför jag kallar det Linde-kvalet. Jag tänker säga kuppkvalet mot Linde.

Vad kände du om den matchen? Ska vi ta det kronologisk ordning? Så innan Linde-matchen så fick MFF faktiskt äran att presentera en ny spelare. Ja, precis, exakt.

Du har rätt. Då kör vi kronologiskt. Då kör vi... Dessvärre, de som har googlat Stian Gregersen, läst hans engelska Wikipedia där det står att han kallas den långa bergstrollet.

Så jag kan inte hitta att den liknelsen har kommit på annat, utan det är någon bra annan som har gått in på Wikipedia och lagt in det. Tyvärr. Ni får kalla honom det långa bergstrollet om ni vill.

Men jag kan inte hitta att någonstans att han har blivit kallad det. Om det finns fler som vill verkligen gräva i detta så får man göra det. Bara han inte är ett svin, Stian Gregersen.

Och jag har faktiskt råkat i mina anteckningar skriva Stian Grego-Andresen. Jag vet inte om Grego-Andresen vill låna ut sitt efternamn till honom. Men bra i alla fall.

Mittback behövs. Punkt. Vi har ju faktiskt tappat två mittbackar i år i form av Pontus Jönssons skada som då innebär att han inte är med resten av året och Rössler som lämnade.

Det behövs givetvis en mittback. Vad som är riktigt positivt... Han har ett bra cv, han har bra längd. Erfarenheten han har med sig är inte jättebra. Han är dessutom behövs står snabbt.

Men sen är han skadobenägen, men det ingår liksom i MFF-paketet. Vi behöver inte ens prata om det. Vad som är positivt är att han är värvad utifrån sin spelstil, som jag förstår det.

Han är van vid att spela i hög backlinje. Och så här, punkt. När Rössler värvades för två år sedan, då var han van vid att spela i trebackslinje. Och sen så kom han till ett MFF som spelade med fyrback.

Blionkurtulus samma sak. Så nu säger inte jag att det inte går att skola om en mittback från treback till fyrbackslinje. Herregud, det är liksom inte det jag säger.

Men vad jag säger är att MFF har en vana att hoppas att man kan skola om en massa människor och visa att man kan inte det. Nu värvar man en plug-and-play-spelare som är mitt i säsongen som säger att han kan spela från start nu direkt och att han är i form. Tack, jättebra.

Jag utgår från att Solbacken som pratar om att han skadar på alla möjliga sätt att han kan till och med snubbla i en hiss. Det låter ju som att han och Jari Lipponen ska hitta något samarbetsform på att då måste de prata ihop sig. Hur gör man för att undvika kapsyler i ögat och snubbla i hiss?

För det vill vi inte ha just nu. MFF behöver verkligen en ledare i backlinjen. Vi får verkligen hoppas att han kan vara den. Ja, jag spenderade ändå hela torsdagen med Stian Gregersen.

Började med att googla fram enkla saker och sen så slutade man där. Sitter man där och bara, okej, nu ska jag kolla Minnesota-Atlanta hela 90 minuterna. Och sen ska jag bara föra anteckningar.

Dessvärre så är Apple TV så jäkla dålig så man kan liksom inte gå ner på halvskärm för att sitta och skriva i ett dokument. Så jag fick liksom ta papper och penna och sitta och skriva mina anteckningar. För det var för krångligt annars.

Men jag satt och kollade det och sen gick jag in i WiseScout och kollade alla nickavslut på hörn. Och jag gick och kollade duell i andra matcher. Jag gick och kollade vad händer när han får gula kort.

Alltså så här bara allting som man skulle kunna tänkas vilja veta mer om. Om du ska bygga en mittback som Malmö FF behöver. Ja, han är lite stabbigare. Han är byggd lite mer som en klassisk mittback.

Men han är ändå liksom fart i de långa benen och han vågar trycka uppåt. Han kommer nog inte slå de svåraste passningarna så vill jag inte att MFF ber honom göra det. Han har inte blivit ombedd att göra det i Atalanta vad jag har sett.

Och jag tror inte, min uppskattning av det jag har sett är Pontus Jansson, Andrej Dzojic-fot. Det dugerligt, men det är liksom inte det som får stanna motståndarna. Nej, inte det han har visat i Atalanta.

Och sen så kanske om MFF nu har scoutat och sett att han har ändå betydligt mer i sig. Det är liksom, då behöver man nog sitta ytterligare ett dygn och kolla ännu fler klipp och analysera fram det. Vi kommer ju få veta här nu snart ändå, tänker jag.

Och dessutom är det en anpassning. Nu har han spelat i Allsvenskan tidigare så det är också positivt. Dels så är han norrman, det är, apropå den här spelarprofilen att MFF ska satsa mer nordiskt än liksom spretigt geografiskt.

Det är i grund och botten bra, man har hållit sig till detta. Åtminstone Verkar vara en omtänksam person där han då var lagkamrat med Gregersen och han hade varit ledsen, hade funnits ledsen vid något plats och han frågade hur är det? Min mamma är på sjukhus och Gregersen hade tagit sig tid och uppmärksammat när lagkamraten och sedan så några dagar senare när spelarens mor hade gått bort så hade han sett sin lagkamrat sitta där ledsen och frågade hur är det?

Men hon hade somnat in liksom varpå han verkligen visade närvaro och sedan delade den här spelaren också en bild på sin blom. Blombuketten som eller blomsterkorgen kanske det heter snarare som som Gregersen då direkt hade skickat över och han hade tagit stor närvaro och när spelaren intygar att det är en väldigt fin person Gregersen och att han önskar honom all lycka. Spelande fråga vars mamma gick bort.

Tyska spelare, han hade inte behövt dela den här historien, men han gjorde det lite helt apropå och för att han hade uppenbarligen gjort ett sånt starkt intryck på honom i en svag stund i livet. Och man behöver inte säga mycket mer än att det är alltid uppskattat med fina personer. Jag funderar på vem idag i MFF hade gjort någonting liknande och sådär.

Och ja, det är uppskattat med omtänksamma och mänskliga lagkamrater som har det extra hjärtat. Jag undrar hur många som bara stannade upp nu och bara gick igenom truppen i sin skalle när du sa det där. Vet du vad jag tänkte på?

Jag tänkte på så här, Taha Ali är inte kvar i truppen, men är det en sån som jag ser som, ja men Argonne Emeti var likadant, verkligen fin person. Och så undrar jag, vad hade Taha Ali gjort hade han beställt en blomstergrej? Då tror jag snarare att han hade letat upp, alltså då hade han tänkt sig vad är min mammas favoritbakelser?

Och så hade han letat runt efter det bageriet i Malmö som kan göra de bakelserna och kommit med en korg med sådana. Alltså så här, detta är från mig för jag tänker på min mamma och här har du från mig. Någonting liknande hade jag sett framför mig.

Vad det nu går för bakelser, jag vet inte. Det var bara det jag ser framför mig. Hjärtat, han kom verkligen med ett stort hjärta. Vilken fiktiv berättelse du bara slängde ihop där som ändå fick folk lite så här, ja, vad gullig är Taha Ali.

Ja, men det finns kanske någonting i det, att folk bara, ja, det skulle Taha Ali kunna göra. Ja, men som sagt, han är en kul, alltså så här, när jag för två månader sedan gjorde en sån här, eller ett och ett halvt kanske det är, en sån här, ja men Malmö FF vill uppenbarligen ha fler skandinaver vi ska spela, de behöver fler skandinaver vi ska spela till sin centrala linje så de kan bygga kring. Liksom så här, han var ju tvåa på den listan.

Det är en borde mittback som var etta. Bara för att det var väl ännu mer logiskt. Och anledningen till att Stian, okej, det finns ju två anledningar till att Stian är kvar på den listan och att Stian är i MFF och inte kvar i MLS.

Det är ju de där skadorna. För Atlanta är så här, ja men han är, de säger inte rakt ut att han är deras bästa mittback, men liksom så här, han är absolut tillräcklig för att starta i Atlanta. MLS är bättre än allsvenskan, eller åtminstone har högre högsta nivå.

Alltså så här, det är helt omöjligt att argumentera bort. Vadå, tycker du att Messi är bättre än Robbie Ur? Robbie Ur, nej jag, ja, lite för få löpmeter Lionel Messi för min smak.

Nej, jag är team Messi. Nu kom vi in på ett sidospår här. Jag älskar verkligen Ola, det nyöppnade portugisiska stället i Malmö, som ligger vid Lugnnet. Men, när man går in på toaletten där, och jag ber om ursäkt ifall det är någon av deras ägare som lyssnar, men då är det liksom så här, ungefär en 13-årings wallpaper med Cristiano Ronaldo på väggen.

Det är liksom den känslan. Och jag bara känner så här, åh nej, jag gillar ju verkligen detta stället. Men det är också så här, jag kanske, vi kanske ska gå vidare så jag kan gå och kissa på ett annat ställe.

Och vänta, vi pratade om Stian Gregersen, hur kom vi in på detta? Jo, att allting jag hör från USA, allting jag läser om USA är så här, bra spelare, det är synd att Atlanta tappar honom. Men de fattar också varför Atlanta släpper honom utifrån att han hade, han hade ju ungefär 10 miljoner om året i lön där.

Och det är ju liksom, du har ju hela det här lönesystemet som är mycket krångligare att så här, det är en viktig plats i truppen om man tjänar mycket pengar. Och de kände, nej, men han är nog för skadad för mycket för att vi ska känna att vi lägger det. Men där kommer MFF, det är skadade spelare, det tar vi.

Precis, och sen så är ju frågan nu, är han en spelare som spelar 13 matcher per år? Eller är han en spelare som kan spela 34 matcher per år? Det är väl det som är den stora frågan.

Ja, återstår att se. Du, innan vi avslutar så har vi ju dagens glada stämne. Mm, Lindö FF-matchen. Ja, börja med att säga, alltid hatat Lindö FF, klassisk hatklubb i MFF-kretsar, åtminstone sedan i förrgår när jag insåg att det är ju kuppmatch imorgon.

Det kan väl ändå, det kan ju vara en liten hatmatch för att det är en sammanslagningsklubb och lite sådär. Exakt. Ja, men Silvia är då en riktigt klassisk klubb får man ju säga, minst sagt.

De var väl mycket i allsvenskan på 40-talet. 40-60-talet kanske, jag vet inte. Ja, precis, det är en sammanslagningsklubb. Jag älskar ju den här typen av inramning när nu är det alltså en bottenklubb i division 2, Sveland.

De har sin största publiksiffra någonsin, 1 000 pass var på plats. Och det betyder ju faktiskt mycket för alla de här föreningsmänniskorna, älskar förenings-Sverige. Alla föreningsmänniskorna som då får dit faktiskt ganska många MFF-stjärnor på plan.

Och den attraktiviteten när de ska få lite energi i föreningen inför att de ska rädda kontraktet i division 2, så är det faktiskt ett kul. MFF ställer ju upp med ett ganska ungt lag, det roteras ju ganska friskt. Där jag tror att ganska många MFFare får ta fasta på det kanske enda ljusämnet från Djurgårdsmatchen i måndags.

Så var ju det Jovan Milosavljevic inhopp som var lite piggt. Och det är svårt att bedöma vad är ett inhopp när man är liksom överkörd. Men det var piggt och han startade denna matchen och Första halvlek handlar alltså om Jovan, det handlar om Jovan och det handlar om Jovan.

Man ser det för han har bollen väldigt mycket, jag vill säga hela tiden. Kommentatorerna pratar återkommande om honom därför att han var verkligen instrumentell. Han ville ha boll, han ville dominera och han gjorde det.

Han var verkligen värd att göra det 1-0-målet. Och jag tror att det hände någonting i hans kropp när det är målet. Om det så var, även om det var mot ett bottenlag i division 2, så gjorde det någonting med honom.

Det var positivt. Det ska sägas att jag bryr mig alltid mindre om kuppfotboll. För mig har det varit så, det finns typ allt annat om Malmö FF bryr jag mig om. Jag ser om matcher.

När jag går på hundpromenader, jag bara går och tänker på MFF. Jag är lite så här, förlåt älskling, jag kommer om en stund. Har du hört talas om Noah John? Han har startat åtta matcher i superrätten förra året.

Nej, förlåt, nio. Jag ska skriva om honom först. Sen kan vi gå en promenad och sen kan vi gå ut och dricka. Jag måste bara göra detta först. Det är liksom mitt liv.

Men just kuppkvalet är lite så här Nej, jag kanske inte bryr mig så mycket idag. För jag vet att om det blir 9-0 överkörning mot Brålanda, då är det liksom Patriciadi Roman Gall som gör hattrick och Theo Lundberg tog ju här plats till exempel. Kenan Busuladzic tog hans plats.

Skogmar som är visserligen ett år äldre, två år äldre tog hans plats. Det får inte se ut på det sättet men sen så förstår jag att det är ju en anpassningsperiod där Jovan nu eventuellt känner att någonting har hänt i mig och detta ska jag ta fasta på, detta ska jag utveckla vidare. Det är också så kul att det är så mycket som är samma, att Malmö FF möter ett bottenlag i division två där bottenlaget saknas en överlägsna anfallsstjärna men MFF kan ändå inte hålla nollan.

Finns det någonting i det också? Med Jovan, jag har ändå varit nu i MFF 8-9 månader. Jag kommer ändå ihåg att jag skrev i typ mars så hade jag liksom, då kände jag när jag har sett tillräckligt många träningar, jag har inte spelat så mycket men jag har sett tillräckligt många träningar.

Och då var det liksom så, han är ganska, han är ganska välvuxen för att vara i den åldern. Han liksom så här, jag ska inte säga att han är mognare än en 18-åring men det är kanske det han är. Jag tycker, jag tycker alltså han har ju knackig engelska men jag tycker ändå att han är modig i intervjusammanhang.

Liksom så här, man märker att det här är svårt men jag ska ändå testa det. Och då är det ändå ett ganska jobbigt läge när man hela tiden får höra, du är den dyra, stod du får inte spela. Och liksom så här, det ska han ha all cred för.

Men det som liksom så här, det saknades alltid 10-15% i allting jag försökte se på. Liksom så här, ja nu försökte han så se förbi, ja det lyckades inte riktigt. Ja nu försökte han slå den passningen, ja den blev bara sådär.

Det har liksom varit i princip hela våren hade jag ofta den känslan. Liksom så här, Anton Hög kan gå in och göra det. Men Jovan kunde inte göra det. Det som Jovan, det som ändå kunde greppa kring honom var att det ändå fanns någonting i honom som ändå kändes som att det här är någonting som är lite annorlunda.

Han är lite mogen och jäveln tar ju sig till målchans varenda jävla match han spelar. Förlåt att jag svär två gånger om. Ja nej men det gjorde han ju i premiäromgången och liknande så, eller kanske var det en kuppmatch bara.

Men du kan nästan sätta igång vilken match som helst så har han tagit sig till en målchans. Och det är ju någonting, liksom någonting att greppa tag i. Absolut, och det gjorde han ju mot Djurgården också och här gjorde han mål och det var ju bud på fler.

Så att det är lite spännande. Jag tycker inte att man ska överdriva sådana här insatser men vi greppar lite efter halmstrån. Och apropå att jag har stängt av mina känslor helt och hållet så har jag absolut inte stängt av mina känslor när det kommer till en seger.

För jag vaknade i morse och slår upp liksom morgontidningen för att läsa om matchen. Så läser jag den som om vi har tagit oss vidare i Champions League med det leendet liksom. Det är otroligt märkligt beteende.

Men man måste ju ta fasta på glädjen, eller hur? Vi väljer glädjen. Ja, om jag ska bara avsluta lite grann med Jovan här. Det är ju det, han är ju liksom åtminstone dubbelt för dyr utifrån vad han är just nu.

Om Malmö FF har sett någonting långt, långt inne som verkligen gör det värt de här extra miljonerna, absolut. Alltså slår han igenom så kommer ju MFF säga att det här var värt det. Det hade kunnat gå att hitta en liknande spelare för billigare peng.

Men nu är han här och han har ju något. Sen så, jag har inte sett träningar de senaste veckorna lika mycket och nu när jag kom tillbaka så har det varit mer fokus på att kolla vad Malmö FF gör. Vi får se helt enkelt.

Nu saknas både Busulacis och Rosengren mot Sirius. Hade du startat med Jovan? Jag skulle säga att det är högaktuellt givet att han startar men inte Karabeljov till exempel.

Nu kanske det delvis beror på att man hade Otto tillgänglig men Karabeljov får liksom göra sent inhopp. Så nu är de lite olika position så jag vet inte riktigt hur man ska lösa det där om jag ska vara helt ärlig. Vi möter ett Sirius som nog gärna vill upp på hästen igen efter att ha de tre raka poängförluster här nu va?

Så att de behöver vinna och det känns som att ska de vinna mot något lag just nu så är det väl ett MFF på deky. Det kan liksom inte se så ihåligt ut och med det oerfarna mittfält vi har haft i kombination med den backlinje som inte funkat så någonting behöver in på plan. Vad är det för injektion?

Är det Jovan som kan rädda upp det där? Han räddar ju inte upp defensiven är väl liksom min spontana bild. Jag vet inte Jonas, det känns som att man bara vill ge ett snabbt populistiskt svar.

Men jag kan tänka mig att Anton Hög är ganska självklar, Skogmar är självklar. Sen så är frågan vem ska ha den tredje platsen? Ska man satsa defensivt med Karabeljov eller ska man satsa med Jovan och i sådana fall skicka ner Skogmar lite mer centralt?

Jag vet inte. Svårt, oavsett ett bräckligt mittfält. Det tredje alternativet är också Thiode Lundberg får trycka sin plats. Och han lär ju starta där, så det kanske är så att det kör Lundbergs hög och Skogmar.

Det vill säga en snittålder där runt 18,5-19 kanske. Och så får vi se hur långt det räcker mot ett Sirius som då vill tillbaka på vinnarspåret. Ja, och sen så får vi se nu i helgen också.

Eftersom både Diogo Garcia och Ekbotheim fick smällar och står över matchen. Busanello står ju också över kuppmatchen, men eftersom han hade haft problem veckan innan så kanske då är min tanke att de vilar honom så mycket som möjligt i träning och i matcho när det inte behövs. Göte Hellström lät ganska optimistisk kring att Noah John kommer vara tillbaka ganska snabbt efter sin skada.

Var mer pessimistisk till att Warren Kamansi ska spela särskilt mycket innan landslagsuppehållet som påbörjas den 19-20 september. Utan det är liksom en uppbyggnadsmånad nu för honom. Precis, det är ju så det får bli.

Så ta det lugnt nu, se till att han kommer tillbaka i gymskador och rättelsespelare dessutom, eller kan vara. Jag är okej med det. Det är inte optimalt, men jag är okej med det.

Han lär sig och blir bättre. Och jag tror alltid spelare som tvingas lära sig en annan position lite grann kan utvecklas av det. Även om det inte är optimalt så helt plötsligt så får han sin drömposition och då kan det lossna liksom.

Ska vi tacka för oss idag? Vi gör det. Och hoppas på tre enkla borta mot Sirius då. Ja, precis. Det var ju tre enkla för fyra år sedan. Nu var det fyra raka utan seger mot Sirius eller något sånt.

Men vi säger så. Vi skulle avsluta positivt ju. Ja, det gör vi. Tre poäng mot Sirius. Ser vi fram emot. Ja, gött. Vi tackar för oss och sen så hörs vi på något sätt nästa vecka.

Fram till dess, ha det. Mobil är tillbaka. Parkeringsappen från Malmö grundat här 2005. Om du parkerar med mobil går en del av intäkterna tillbaka till fotbollen.

Från första juni är vi tillbaka i stan. Mobil. Du parkerar. Fotbollen vinner.

Automatiskt genererat, kan innehålla fel.

Kommentarer

0/1200 tecken

Kommentarer är anonyma och kräver inget konto. Håll god ton – uppenbar skräppost publiceras inte.

Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.

Fler avsnitt