108 Hur länge håller en tunnel?

Hur länge håller egentligen en tunnel och vad händer med tunnlar som är hundra år gamla eller tunnlar som är byggda precis för några år sedan? Det ska vi prata om idag. Välkommen förresten, kära lyssnare, det här är ju Geosnack med Svenska geotekniska föreningen.

Det är här vi pratar om just berg, grundvatten, förorenade områden och jord. Men idag så har jag en gäst som inte är någon annan än Peter Lund. Välkommen Peter. Ja, men hej Thomas och tack.

Det var ju kul att du hittade mig. Vi kommer till det. Ja, det är ju så att jag får ju tips på gäster till den här podden och du är ju bergtekniker, barriäexpert och senior konsult på Norconsult.

Det är väl där vi börjar helt enkelt. Vad du jobbar med idag? Ja, expert vet jag inte. Det finns så många experter, men jag är väl expert på att vara generalist kanske.

Jag kan, ja, lite av varje. Ja, vi ska ju inte prata om hur man bygger en tunnel för det byggs väldigt mycket tunnlar. Vi ska prata om det här med tunnlar som redan finns.

Ja, precis. Det är sådana byggare det är någonstans ska ta hand om det sen. Och det blir ju förvaltningen där. Har du hållit på mycket med tunnlar? Ja, det har ju varit tunnlar som har varit fokus ända sedan jag kom in i branschen då egentligen.

Det var tvungen att räkna, det är ju 35 år sedan. Ja. Så att det är anläggningsbranschen, framförallt tunnlar då, men även bergcenter och schakt och så. Men det är ju anläggningsbranschen, så jag har inte varit med alls i gruvorna och sådant här prospektering och sånt.

Utan det har varit anläggningsbranschen hela tiden alltså, i olika roller. Det är bra att du tar upp det, för vi har ju lite olika typer av tunnlar. Vi har tunnlar där det går tåg idag, tunnlar där det går bilar, vi har gruvtunnlar, vi har servicetunnlar och alla möjliga sorters tunnlar där det inte just är människor.

Ja, precis. Det finns ju spillvattentunnlar och ledningstunnlar. Det finns ju bergrum för underjordsanläggningar så att det finns ju hur mycket befintligheter under mark som helst egentligen.

Ja. Och det man ska tänka på också, det är ju de här järnvägstunnlar och trafiktunnlar att koppla till dem finns det ju tillfartstunnlar och servistunnlar. Så att det är ju mycket objekt som finns där ute som behöver underhållas och tas hand om.

Men vi kommer in på det här med alla stora tunnlar och även små tunnlar och hur man får dem säkra och hur länge en tunnel egentligen håller. Men innan dess Peter, hur kom det sig att du kom in på det här området inom berg och tunnlar? Jag var bara underhåll just.

Ja, liksom varför kom du in på det här för 35 år sedan? Det där vill jag börja lite kort bara. Ja, herregud. Ja, men det var nog så här. Jag började egentligen att jag skulle bli sån här, jag skulle programmera spel på 80-talet.

Ja, jag skulle bli spelprogrammerare. Jag åkte till Umeå och plugga ett år där. Okej, så du är alltså game developer egentligen då? Ja, jag ville bli det. Jag var väldigt fascinerad av det där, jag höll på och knackade i 80 och sånt där.

Ja, det var ju min grej. Men jag kom ju upp där direkt efter gymnasiet i år och jag blev ganska skoltrött. Det var väldigt mycket tung matte i Umeå och jag hade ingenstans att bo.

Vi bodde i någon campingstuga och det gick länge tid där. Men jag blev ändå björklövare där för de tog SM-guld 1984. Så att det fick jag vara med i alla fall därifrån.

Men sen var det ju lumpen på den tiden, alla gjorde ju sin värnplikt. Och då var det någon som sa så här, nu är det sista veckan till högskolan eller sista veckan. Då tänkte jag, jag åker inte upp dit igen.

Då bläddrade man i den här katalogen och tyckte att jordbävningar och vulkaner, det lät spännande, det kör vi på då. Så du satt här alltså bara några dagar innan och bläddrade i katalogen och tyckte att jordbävningar och vulkaner, det lät spännande. Ja visst, jag hade ju ingen aning om vad detta var.

Mineraler, jag trodde man gjorde sådana mineralvatten. Bergarter visste man, man hade hört lite om Bohuskan lite och sånt där. Men nej, det var ju... Men det var ju väldigt roligt.

Och det var nog de flesta av oss, de har nog dunkit in på något slags skvattrium. Och sen har det fortsatt helt enkelt och hållit dig inom det här området. Ja, precis.

Så då kom jag in i anläggningsbranschen för jag kunde ju lite data, hade ju kläm på det här med Excel och förstod hur det funkar. Till skillnad mot många andra. Och då var det ju, de hade ju enorma mängder data från SKB, där de hade loggat hål, grundvatten och sådär.

Och då började man hjälpa till att sammanställa det och då fick jag hjälpa till där och få ordning på all den här datan. Det var så det började. Så jag började som hydrogeolog egentligen med grundvattenrör.

Gjorde provpumpningar och höll på. Och sen tänkte jag, är ju liksom berg... Jag hade ju gått berginriktning. Så då kom chansen att åka upp till Arlandabanan med en kollega som tipsade.

Så vi åkte upp dit och sprängde ut de tunnlarna under Arlandabanan på 90-talet. Och sen har det väl varit berg då, i olika projektering och så. Och sen var det även underhåll då.

De började redan då i spårvägstunnlar i Göteborg och spillvattentunnlar som man åkte runt i. Sen så kom ju, fanns det en tjänst då på Banverket på den tiden som var en drasingenjörberg som jag sökte och så fick jag det. Och då blev jag trafikverkare sen efter ett par år.

Och sen långt mycket senare så jobbar du idag för konsultbolaget Norconsult. Ja, precis. Så då är jag väl... Jag har ju på Trafikverket i åtta år och sen så gick jag tillbaka till konsultbranschen 2017 typ.

Men då har jag inte hållit på med så mycket underhåll. Mer än att man har varit med och hjälpt till på inspektioner och sådär. Men man har ju kommit bort lite från den.

Ja, för du sa här inledningsvis, snacka inte för mycket modern teknik med mig. Det finns det andra som är bättre på. Ja, det är mycket på tio år tror jag. Så då får man nog snickra de här nya förvaltarna på.

De ligger nog i frontlinjen över hela nutekniken och sådär. Men faktum är att du har ju varit med i referensgruppen på BFs forskning om inspektion av tunnlar, eller hur? Det har jag säkert varit.

Och där tittar ni på äldre bergförstärkningar och hur åldrade berganläggningar bör underhållas och förstärkas. Ja, precis. Det är ju lite olika metodik man har. Man kan tänka mig för olika typer av tunnlar, egentligen är gamla tunnlar och nya.

Det är någonting man ska hantera det här. Vi bygger ju så mycket tunnlar nu, det blir så mycket yta och tunnelmeter att inspektera. Så man måste väl hitta metoder för att klara av detta.

För att man kan ju inte stänga av det över hur länge som helst när man gör sina inspektioner. Nej, precis. Ja, vi kommer in lite grann på det. Men det här med hur länge håller en tunnel, ja, händer det mycket?

Har det hänt mycket om vi tar Trafikverkets tunnlar, olyckor och sådär? Den senaste, ja, överhuvudtaget egentligen. Ja, alltså, jag tänker, det har ju inte varit några större ras i tunnlarna, trafiktunnlarna.

Man har väl haft ras i rånar och råvattentunnel och det var väl någon sån där förra vattenkraften som hade något ras. Men man är inte i trafiktunnlarna, inte i Sverige. Det sker utsral och block och det trillar ner saker och sådär, men inget större kollaps på det sättet.

Och inte ofta i Sverige. Det är mer de här skräderna på E6 som har varit stora som har varit pååkert. Men det har varit, i modern tid då, det har varit andra ras som har ändå påverkat oss en del.

Det var ett stort underos i Japan 2012 tror jag. Och det där blev ju stort medialt. Det var väl 10 sånt streck. Där lossnade ju ett innertak av bet Utan det är för ner på bilens framsida, motorn alltså.

Ja, visst. Helt otroligt. Och vi skulle få, vi pratade med Trafikverket skulle komma och berätta för oss om detta, men det tappar nog bort det någonstans. Så vi får ta upp det igen.

Så man vet egentligen inte vad orsaken... Man tror att det handlar om en blixt som på något märkligt sätt skapade en spricka som fick att stenblock eller betongblock att lossna. Ja, det måste ha varit något tror vi.

Värmeutveckling och sådär. Så att vad som hände, jag tror de gjorde nog en utredning på det Trafikverket. Så det finns nog att få tag på vad de tror ändå. Det var något handlidareverk som ledde in strömmen i tunneln på något sätt.

Ja, det skulle vara intressant att få reda på vad de kom fram till där. Men man kan ju inte blixtsäkra alla tunnlar. Jag vet inte hur man ska göra det. Alltså det är ju nytt för mig faktiskt att tänka på blixten i en tunnel.

Det är väl där jag kanske går om jag ska känna mig säker mot blixten. Så visst blir det märkligt. Men om vi ska återgå till de här äldre tunnlarna som har funnits med ett bra tag.

Vad gör man idag när man kollar? För man måste ju inspektera dem regelbundet såklart. Ja, precis. Nej, man får ju titta på de försämringarna som finns. I de gamla tunnlarna så kan det vara väldigt mycket varierat.

Alltså det kan finnas betongvalv och kontrivorer. Det är ju gammal sprutbetong. Ingen sprutbetong alls. Så bultar och olika generationer. Så man inkrävnade dränmattor av olika generationer.

Så då får man väl ofta titta på allt då. Det finns ju kända urvoderna i inspektionshandboken. Man ska titta på. Men man får välja lite olika metodik utifrån vilken tunnel det är.

Och hur gammal är tunneln och så vidare. I de här äldre tunnlarna där har man kanske inte ofta relationshandlingar heller. Man ser ju inte hur tjockt de har sprutat och vilka bultar som sitter där.

Hur är de här betongvalven? Så då får man väl göra mer särskilda utredningar och kanske borra lite. Ta ut lite kärnprover och testa betongen. Men det är ju, för att kontrollera till exempel bergmassan och sprutbetongen så då bomknackar man ju det.

Det är väl det som man gör. Åker till rätt och tittar och så knackar man då. Ja, det blir lite akustisk provning kan man säga på något sätt. Att man lyssnar på om det är något släpp eller så alltså.

Ja, för man kallar det bomknackning för att man pratar om klingfast berg. Och det klingar ju verkligen när man slår det här spettet. Och gör inte det på naturligt så är det bom då.

Då är det lite löst och sådär. Så bomknackningen kommer så. Sen kan man även ha storbom och lillbom. Var det någon kollega som inte har det. Men det var kanske större flak då med sprutbetong och mindre flak.

Men det är ju den metoden som finns nu då. Ja, just det. Om man rent praktiskt då om du eller någon kollega tar dig an en inspektion av en sektion tunnel, hur går det till?

Och när gör ni det? Är ni fler? Och vad har du med dig? Och hur lång tid tar det? Ja, det beror ju på vilka tider man får och vilka... Om man sa järnvägstunnlar så är det ju stambanorna är ju väldigt trafikerade.

Och nu på stambanan är den östra stambanan, där har det ju varit stängt två månader nu i sommar. Då hinner man ju med väldigt mycket. När det är fullt trafik, då kanske man får 3-2-3 timmar effektiv tid.

Och ska man upp i tunneltaket och hålla på, då måste man ju jorda så att man blir spänningslös. Och det är kopparledningar och sådär. Beroende på hur långt man hinner, det beror på hur mycket tid man får.

Och det är ju oftast nattetid. Det är ju verkligen en lycka om man kan få dagtid. Men jag tror de mer och mer jobbar med det här med servicefönster nu. För drifta entreprenörer måste ju komma in och fixa andra saker i elinstallationer och sådär.

Och då passar vi på också att ha varit i tunnlarna och knacka över dem och inspektera. Så att, ja, det beror lite på. Ska man ha långa tider vid spår, då får man vara ute flera år innan.

Annars får man nyttiga servicefönster. Så att det är ju en process och det brukar väl vara kanske en eller två som åker i korgen och knackar. Och så är det en som går och dokumenterar.

Och samtidigt så dammar vi väggarna så att det kan vara ett lag på fyra, fem personer. Och så kan man ju ha kanske två såna här gäng inne i tunneln samtidigt. Så är det ju säkerhetsapparat fingrat med att gå och jorda och så.

Det gör ju inte vi, utan då får någon annan entreprenör fixa det. Säkerhet runt allt. Så att det är ju mycket annat som finns i moderna tunnlar idag med mekaniska system, ventilation, brandskydd och styrsystem och liknande som kanske inte fanns då i de äldre tunnlarna.

Ja, det blir ju mer och mer svårare att komma åt och inspektera. Och så då vet man vilka partier det blir som är svårare att komma åt. Och då i projekten så försöker de väl mer förstärka då, överförstärka.

Så på tunnelbanan införde de en säkerhetsinspektionsklass 1 och 2 där där det är svårt att underhålla och komma till i framtiden. Så överförstärker man väldigt rejält för att säkra upp det. Ja, låt oss avslutningsvis komma in på de här olika rollerna du har haft.

För att en sak är att handla upp sådana här tjänster och en annan sak är att utföra dem. För du har väl varit på båda sidorna kan man säga. Ja, precis. Har du några intressanta tankar om det?

Ja, vi handlade ju upp konsulter för inspektionsunderhåll. Jag vet inte intressant eller ej, men vi tänkte på lite grann. Det är mycket tunnlar och som ska inspekteras.

Man gjorde ju olika paketlösningar och upphandlingar. Man försökte jobba, men det var väl att så att inte en konsult fick allt, utan man fick dela upp det på något sätt. Man kunde vinna ett paket och inte två.

Då blev det ju krångligt tror jag. Det var väl en grej vi tänkte på. Sen gjorde vi väl så också för att få lite återfärg. Det finns ju krav nu på inspektören att de ska se.

Vi införde ju någonting som vi kallar för biträdena inspektörer. Så någon som kanske inte varit med men som gick vedsida om för att lära upp och få kompetens i branschen så att den inte försvinner. För att, ja som jag har sagt, det blir ju mer och mer tunnlar och det behövs fler och fler inspektörer.

Så att vi får hjälpas åt då att få in geovetarna den här underhållsbranschen. Eller ja, vad man ska säga. Så att det tänkte vi på när vi handlade upp. Ja, och vad händer just idag då för dig på ditt jobb som konsult på Norconsult?

Jo, men det roliga nu är faktiskt att sånt här för underhåll. Men det är ju isproblematik. Det är egentligen det som är det största problemet i trafiktunnlarna. Det är ju vattenis.

Ja. Så att det har de problem med uppe i norr. Så att det utreder man nu att försöka ta fram att bygga för att åtgärda de här isproblemen. Så att det är himla kul.

Om man tittar ännu längre fram då. Kommer du att fortsätta med det här eller har du några andra idéer om vad du kommer att ägna dig åt framöver? Nej, men jag tittar ju på det här nu.

Jag fick ju det här pensionsorangea kuvertet. Jag har inte tänkt på det riktigt, men nu börjar det liksom närma sig. Jag vet inte faktiskt. Jag kör på så länge det är roligt.

Jag har inte frågat hur gammal du är. Hur gammal är du? Ja, jag fyller ju 60 nästa år. Men sen, det finns ju många andra roller man kan prova på inom vad man, det är ju projektering är ju intressant.

Underhåll, inspektioner och sen har jag provat på såna här basp-funktionen då. Det har varit välkul faktiskt. Vad innebär det? Basp? Byggarbetsmiljösamordnare för projektering.

Att man jobbar med Det kan ha varit något bättre jobb faktiskt. Det har varit så alla resor. Man har kommit till massa konstiga platser och träffat massa människor och geovetenskapen är en riktig vinst, tycker jag.

Tror du att det är det nu också för den som påbörjar sina geovetenskapliga studier? Ja, det tror jag. Vi började ju faktiskt många, varför ska geologer hålla på med det här?

Vad har vi nytta med dem? Jag vet ju som när man kom till byggnadsverket och Trafikverket och frågade vad ska ni underhålla? Det är ju bara ett hål. Så det finns ju mycket, men jag tycker beställarna och branschen, alltså geologer behövs ju inom alla områden.

Innovation och förenad mark och så att geologerna har fått sin plats nu och det behövs fler. Och det är inget som AI kommer att ersätta i första taget. Nej, inte de här.

Alltså geologer är ju definitivt, det kan vi ju aldrig ersätta. Sen projektering kommer nu nog hända mycket. Absolut, mycket av arbetet kommer ju bli annorlunda såklart.

Men att vara ute i naturen och titta på verkligheten, det blir ju svårt för en AI. Ja, så att, ja, ut och borra och undersöka. Så det finns nog att göra. Ja, Peter...

Jag kan varmt rekommendera det till om det är någon som sitter och funderar. Ja, Peter, är det något mer vi borde prata om vad gäller frågan hur länge en tunnel håller och tunnelunderhåll? Ja, men en, har det skett några ras?

Jag tänkte på det vi var nog förhindrat en del genom de här inspektionerna. För det var ju på Banverket den då vi fanns ju tunnlar utanför Norrköping. Grovorshors tunnlarna, de var byggda på 50- och 60-talet.

Jag tror att det var så att de mina fördes, så något tog in som en arbetsmarknadsåtgärd. Och arbetslösa, så de satte in där och sprängde. Och det blev inte så bra.

Men där hade man byggt betongbalkar från början för att säkra block i taket. Och vissa block hade trillat ner och låg på det här enkla salvet, men ett block du våg. Det hade ju lossnat och hängde ju på den där balansen på den här betongbalken.

Och det var ju ett block som hade lite av vad folk verkligen bestämt var. Och det var inte klokt. Så det blev en stor rasåtgärd och stängde nog av i två, tre månader för att riva detta och försöka upp igen.

Så att där gjorde man underhåll, jag minns att... Ja, precis. Det är ju helt rätt. Det har ju inte hänt någonting. Och det betyder ju att tunnlarna är gediget gjorda, men också att de är väl inspekterade.

Ja, det behövs inspektioner. Absolut. Peter, stort tack för att du ville vara med i Geosnack och prata om tunnlar och tunnelunderhåll. Jag tyckte det var jätteintressant.

Trevligt och bra att prata med dig, Thomas. Ja. Och du som lyssnar, se till att du fortsätter att lyssna på den här podden för vi är tillbaka igen om en månad med ett nytt spännande avsnitt.

Och vill du veta mer om Svenska geotekniska föreningen så gå in på svenskageotekniskaföreningen.se och läs mer. Man kan bli medlem, man kan gå på utbildningar och man kan vara med på olika möten.

Ja, det var allt för den här gången. Hej då!