Ångest eller lådvin med Dr. Bingo Rimér

Den här veckan får ni inte missa vår podd. Det är nämligen så att Carina har missuppfattat mig så pass brutalt att jag faktiskt var ganska nära på att avrätta dig. Ja, alltså det blev...

I alla fall ville du säga upp bekantskapen och jag hade tyckt att det var rimligt. För det jag gör mot dig är inte schysst. Nej, det är det inte. Du ser mig inte.

Eller förstår mig. Nej, men jag förstod inte. Nej. Men det blev lite dåligt. Det är ett dilemma kan man säga. Ja, det blir lite taskig stämning i podden, men vi reder ju ut allting.

Så in nu och lyssna på det här dramat. Ja! Och kom nu ihåg också att mejla era frågor till oss. Vilka som helst. Faktafrågor, tekniksupport eller känslomässiga dilemman.

Exakt. Vi tar ju nämligen hand om allt i vår nya podd som kommer ha premiär om någon månad. onebigkundtjänstpod.me.com är adressen. Lämna telefonnummer också om du kan tänka dig att bli uppringd.

Det vill vi väldigt gärna. Och det här hör du alltså bara på Podmi Premium. Och om allt annat som händer i våra liv just nu, så in och signa upp dig på podmi.com och testa 14 dagar gratis.

Ja, och precis som vanligt så finns vi ju kvar här i din poddapp, men det nya, det fräschaste, det färskaste, det finns hos Podmi. Ja! Och här kommer ett avsnitt som har några veckor på nacken.

Soldoktorn är här. Ja, och den nya fräscha, liksom berömda soldoktorn är här. Bingo, Rama. Du drar ner den andra soldoktorn lite. Nej, men han är ju jättekänd, men det känns som att han arbetar med medicin som känns lite mer daterad.

Bingo jobbar med ny medicin. Här har vi en doktor i framkant. Vad kul att du är här. En stor applåd för Bingo Ramsten. Det var så härligt, för vi ringde ju dig lite spontant här för några veckor sedan och då började du liksom, det bara välde ut massa medicinsk information.

Vi bestämde snabbt att det är dig vi vänder oss till. Så vi är så glada att du är här nu, för nu har vi en lektion, eller? Ja, alltså jag tycker inte att ni ska ha för stora förväntningar på liksom lektionen.

Jag vill inte komma hit och tro att jag har suttit inne med svar. Jag håller ju också på att lära mig. Alltså tänk att jag har varit fotograf i 30 år och nu ska jag jobba med hälsolongevity.

Så jag är ju väldigt ödmjuk inför det faktum att man är ju lärd. Jag lär mig nya grejer varje dag. Ja, men jag förstår det. Du omger dig nu med väldigt mycket smart skaff va?

Väldigt mycket och jag gör ju en dokumentär som kommer till hösten som handlar om longevity på en annan kanal. En statlig kanal. Ja, på statlig. Public service. Ja, exakt.

Så vi ska få njuta av det här sen. Gud vad det kommer att bli spännande. Alltså det kommer att bli spännande. Det blir vetenskap. Ja, vi kommer att slänga oss över det här först.

Det blir jättekul. Och det känns lite otippat att de har tagit just dig. Varför det? Vad menar du? Nej, det här är ju perfekt. Det är vetenskap. Tänk inte på vetenskap.

Tänk inte på en vetenskapsman när du tänker på mig. Nej, jag vill också ha 150 år gärna. Jag känner mig girig. Men jag vill ju inte ha ont. Nej, men och sen är det här också.

Jag är ju lite där ute. Identifierad också. Eller kanske inte så lite. Men jag undrar då, hur blir det liksom när man är 100? Alltså kommer man att se ut som 100 eller menar han att man ska frysa sig själv?

Eller kommer jag att se ut så här tills jag är 150? Alltså jag tror att utrustläget lite för honom är ju att man ska tänka på kroppen som en programmering. Och att du ska programmera om din kropp för att den ska...

Så att vi har ju så här inbyggda programmeringar som är anpassade för att vi ska leva ungefär. Ja, hur tänker han med utseendet då? Kommer han att se ut likadant?

Men det var någon kod till någon app som bara... Nej. Ja, men lite så har jag funderat också. Jag vet inte riktigt hur. Men vilka är man egentligen? Om man tar tonåringar, jag menar de skiter väl i det lite grann.

Men får du inte ro av det? För jag är nog mer som du där. Jag får väldigt mycket ro av att veta att de skulle ha det så jävla bra. De har det så bra, det går ingen...

Ja, men det är väl ändå... Nej, jag får ingen ro av det. Men det är ju jobbigt att tänka att någon är i en beroendesituation och inte skulle få ihop livet på grund av att du försvinner.

Då blir det ju så himla skönt. Ja, alltså Catharina, Erika, Ringorambo, Falkar, Nova. Alla skulle bara ha det hur bra som helst. Fantastiskt. Nej, det är underbart att höra.

Men blev det också en tacksamhet över att du inte är på väg att dö? Fångade du livet bättre efter? Ja, nej, eller... Nej, inte... Jag tycker typ att... Jag tänker inte...

Alltså jag tycker att döden är inte lika skrämmande på det sättet. Det är väldigt bra. Att man känner såhär... Jag går inte och bara, åh nej, jag missade det. Åh, barnen får inte...

Alltså, det är som att du bearbetar mycket av de känslorna. Gud, vad skönt. Det skulle nog vara bra för mig att åka på detta. Jag tror det. Ja, jättebra. Vitalisera.

Vitalisera. För du bär ju på mycket dödsångest. Gud, ja, väldigt mycket. Och dödsångesten kan du ju bli av med om du möter den och löser upp den. Så enkelt. Så du känner att du har blivit av med den?

Ja. Det är fantastiskt. Vadå, blivit av med den? Jag hade ingen dödsångest. Nej, du hade inte det? Nej, jag har inga haft någon dödsångest. Men så åkte du till den här kliniken, då?

Nej, men det var inte för dödsångest. Det var ju för att... Det var väl bara en del. Jag tycker att av alla de här... Många har ju hört om bara vara, och det är ju typ av.

Alltså, det är ju en avknoppning från. Vitalisera skulle jag kalla för originalet av alla de här självhjälps... Det är den som har funnits längst. Ja, okej, okej.

Och den är ganska hardcore. Så att första steget då, åtta dagar, då handlar det ju om en själv. Andra steget... Och då går man igenom döden, födseln, alla barndomstrauman.

Med en terapeut? Ja, man sitter själv eller i grupp. Både i grupp. Det är mindre grupper, stora grupper. Alltså, det är ju väldigt intensivt. Det var någon som hade gjort en drögrisk...

Någon som hade räknat ut att det motsvarar som att gå i samtalsterapi i åtta år. Alltså åtta dagar på det sättet. Ja, jag får sån smäll och ihop det liksom. Ja, det är så otroligt intensivt.

Och att bara vara offline är ju... Alltså, det har man ju inte... Man har glömt hur det är. Nej, men gud, jag har ju haft en mobiltelefon. Om jag har varit på någon festival, du vet, där man har blivit av med den, då har man ju stått i någon så här mobilbutik dagen efter och bara, måste ha en ny mobil.

Det är bråttom. Men nu var jag för första gången sedan jag fick min första mobil av bortkopplad. Alltså mer... Jag har kanske varit borta från min mobil i 24 timmar max.

Sedan har man ju haft en ny mobil. Och den har man ju hela tiden. Och det var för mig var det efter tre dagar helt offline. Då började det ju hända någonting. Då var det ju så här att man bara började känna dofter.

Och man gick runt i skogen och hörde en fågel och satt och grät på en barkbänk. Alltså man var... Alltså en sån närvaro. Man är ju så konstant distraherad. Det är hemskt.

Och jag kan ju bara konstatera att åka på Elleriespa och sitta med någon drink och scrolla en helg och kalla det på... Åh, jag har vilat upp sig. Man bara... Hjärnan går.

Det bara kommer så här notiser. Nej, det tar jag på måndag. Återhämtning på måndag. På måndag. På måndag. En burnerphone! Hallå, hallå! Jag har ju kvar, alltså jag har ju iPhone 16.

Vad är det här för nåt? Jag vet inte. Nej, det här är, här har jag ett nummer som jag bara gett till barnen och familjen. Eller dödsbädden. Så att när jag liksom vill lägga undan alla skärmar, då får de fortfarande tag på mig.

Smart! Ja, men jag var tvungen att tejpa fast en sån här AirTag, för det här är ju andra telefonen. Jag tänkte, vad är det för klump? Det är så jäkla dumt ju. För att man vill ju ha ett hälsostånd.

Ja, så fort hon har någonting hon vill prata om, då ringer hon. Vad fint att ni har en sån kontakt. Ja, det är underbart. Men nu har det också gått över på att starta en sån här klinik.

Vad heter den? Lejonkliniken. Varför började du bli så nyfiken på det här? Men bakgrunden är att jag har alltid varit i grunden en sån här person. Eller jag är ju uppvuxen på en bonagård.

Jag lever ju ett liv som du lever. Ja, med grönsaker. Är du det? Ja, jag är ju uppvuxen i Karlshamn, Vättekulla, utanför Karlshamn i Blekinge. Gott, gott, gott. Hade ni djur?

Ja, vi hade får och hästar och höns och katter och hundar. När jag växte upp gick man över till grannen och hämtade mjölk och hämtade ägg. Mamma gick ut och jag hade potatis.

Jag trodde ju då att det var så alla hade det. Du vet, jag lyssnade runt här som Emil i Lönneberga. Barnen i Bullerbyn. Det var så här, allting liksom. Jag får se.

Exakt så växte mina barn upp. Alltså exakt som det du beskriver. Det är ju det bästa. Det kan ju inte bli mer närodlat än att gå ut och hämta din potatis. Och lite respekt för mat också blir det ju i och med det.

Julskinkan, vi döpte ju grisarna till efter deltagarna i, eller de här personerna i Dallas. J.R. och Sue Ellen och Bobby. Vi lovade att klira på Bobby. Bobby var extra god.

Ja, han var extra god. Jajamän, tog ni livet av dem så att till jul slaktade ni upp dem? Ja, det gjorde vi. Men då visste man ju, åh, vad god den var. Men man vet vad en potatis kostar i energi, tänker jag.

När man är liten och får veta det. Det visste ju inte jag när jag växte upp. Och med den bakgrunden så har man ju reflekterat över när man står i någon sån här 7-Eleven och försöker köpa något vettigt, något mellanmål till barnen och det är så här kexchoklad och processat och halvfabrikat och e-ämnen och man bara, det går ju liksom inte.

Så där väcktes väl intresset. Sen så träffade jag en duktig läkare, Marike, som jobbade med C-vitamin. Hon har någonting som heter vitaminkliniken. Och då tänkte jag, men Gud, vad spännande med, alltså att göra intravenösa vitaminbehandlingar.

Och då började jag tänka att jag kanske skulle jobba med det. Och där växte det fram. Så att så måste jag ju hela tiden parera. Det är ju väldigt mycket lagar och reglering av allting.

Så jag har väl gått ifrån att liksom bassonera ut. Nu håller jag lite mer, liksom låg profil med hur jag ska lägga upp det. Jag har i ett tag tänkt att jag skulle göra det som alla gör.

Du vet, man ska skala upp. Men nu har jag börjat gått till att skala ner. Men vad har man på behandlingar som du kan prata om då? Men nu har jag inga längre. Va?

Jag har slutat med behandlingar. Jaha? Så du var alltså på din klinik? Man kan inte göra någonting? Nej. Nej, men jag tänker att det här ska vara en klinik som handlar om hälsa och långlevighet.

Så att jag kan göra ett event, bjuda in 15-30 personer och så kan de få lära sig om startup. Du kan ha en hälsosam AV på min klinik, så att säga. Men jag kan inte ha liksom så här, åka direkt och lång kö utanför och alla.

Hallå, jag ska... Nej, precis. Det går inte. Du tycker vi som är väldigt förtjusta i tanken på att aldrig ha ont någonstans. Fast vi har ju... Jag kan ju hjälpa till.

Kan du hook us up? Jag kan ju hook us up. För det är liksom, jag menar, det är peptider och... Och sen kan jag hänvisa er vidare till... Men man läser ju om det överallt liksom.

Och det kommer bara upp, ju mer man söker desto mer kommer det upp. Och man blir så intresserad. Och man är ju också jätterädd för att ta det och så är det inte rätt, liksom leverantör eller vad det nu skulle kunna vara.

Och varför får man ta, varför får man inte ta? Alltså det är en djungel. Eller hur? En jävla djungel. Det är en otrolig djungel. Har du några peptider idag? Hur så?

Nej, jag skulle... Jo, för att jag... Jag tar allt. Du hör ungefär som att du har åtta karars hår. Ja, men det har jag alltid haft. Jag har haft... Karina, den försvinner skulle du kunna tänka dig att öva på.

Ja, alltså jag som har... Det finns ju peptider för hår. Jag har ju också peptider för hår. Man kan tänka att peptider är ju... Det är ju saker som kroppen... Det är ju som aminosyror som kroppen redan har, men som av olika anledningar i ålder, på grund av ålder eller stress, så börjar kroppen sluta tillverka.

Och det går långsammare. Ja, det går långsammare. Så man kan säga att peptiderna är... Vi brukar prata om det som att man skickar ett sms in i kroppen att trigga igång saker och ting.

Nu ska det ta av. Nu ska du läka dina sår. Nu ska du kolla genom kollagenet som kommer igång. Ja, exakt. Så att det är ju någon slags... Jag vill få syre och ork.

Tack, om jag kan beställa det. Ja, och det finns ju massa. Och det är ju en utmaning. För att nu är... För peptider är ju tämligen också förhållandevis billiga att tillverka.

Och de har ju funnits väldigt länge. Och de är ju egentligen... Vem har använt dem då? De har använts i massa olika sammanhang. Men det är ju först nu på senare tid som man har börjat tänka utifrån ett biohacking-perspektiv.

Och alla... Man kan ju säga så här, historiskt sett så var ju... Som till exempel, jag har ju en tryckkammare på kontoret. Och det har ju funnits en tryckkammare i sådär 50-60 år.

Låter inte Michael Jackson i en sån? Ja, han hade något sånt. Ja, men det byggde ju lite på samma princip. Och det är ju att du syresätter. Du andas ju in 100% syre.

Så du syresätter ju kroppen och det skapar ju bättre förutsättningar för kroppen att reparera och med återhämtning. Gör du det ofta? Ja, jag sitter i den här tryckkammaren.

Det är jätte... Alltså, tryckkammaren. Ja, men jag tänker så här, det tar väldigt mycket tid. Det är det som är... Ja, du har ju också ett väldigt hektiskt liv. Jag vet.

Du har många barn. Ja, jag vet. Det är ganska svårt att få till det. 100% svårt. För att om du tar Brian Johnson då... Han har ju bara fokuserat på det. Ja, han har ju bara...

Hade jag jobbat med kliniken så hade jag ju aldrig fått ihop det. Men han har ju gjort ett protokoll nu som är 60 sittningar a 90 minuter. Alltså det är varje session tar nästan två timmar.

Gången 60, det är 120 timmar på en tremånadersperiod. Om du tänker att en normal arbetsvecka är 40. Så man ska sitta tre veckor i en tryckkammare. Vad gör Freonskrull?

Ringer folk oavbrutet. Vad heter det? Jag kommer att behöva vara lite oförskämd om sex minuter. Men jag tycker att det är lämpligt, för det är en doktor som ska ringa.

Är det en doktor som ska ringa hit? Alltså, en doktor ska ringa till mig av mina starka... Skit i det, jag hjälper dig. Okej, tack. Jag måste Det är som ett misslyckande om någon kommer dit och har så här en galopperande sköldkörtel.

Ja, och med det sagt så är det så här, när du pratar med en läkare så får du ju också. För det första så är ju läkaren begränsad utifrån sin kompetens. Kommer du till en kirurg, då kommer han vilja operera dig.

För det är han bra på. Och en ortoped kommer banka fast ben. Ja, exakt. Och det är ju så att man pratar liksom i, alla pratar inom sin specialitet. Exakt. Det kan jag tycka är problematiskt att man inte tar det här liksom hela spektrat.

Ja, men att det ska vara lite mer som på Madickens tid, att man går till doktor Berglund och han kan både liksom ta ut en ärta ur näsan och obducera Albert och mamma. Ja, och hjälpa ett lamm att föda. Eller hjälpa något foster.

Ja, bättre förlossning av X antal. Ja, det är inte så multispecialist. Det är mycket att kräva. Men om man ska kräva sådär mycket, alltså nu kanske de kan få hjälp av AI-doktorerna att bli såhär otroliga experter, men att man ser till att de bara har hand om en grupp om 10.

Ja, men tänk att en läkare i Sverige under hela sin läkarutbildning kanske pluggar 12-15 timmar totalt kort. De kan ju ingenting. Vet du hur mycket en allmänläkare får veta om före klimakteriet och klimakteriet under sin utbildning?

Hur många timmar? 0. Ja, och det är ju ganska... Har jag hört. Jag vet inte heller om det stämmer, men det är ju lite, tycker jag, problematiskt. Men hur är det med din kost då?

Nej, men jag äter ju som jag alltid har gjort egentligen. Okej, ja. Nyttigt. Kött och potatis, som från gården. Ja, ja, alltså exakt. Jag handlade, det finns ju en butik på söder som jag kan jag lite reklame, butik Rot, som är, du vet, där har du såhär mjölk i en glasflaska, helmjölk, och så är det smör, riktigt smör.

Och så köper man gräspetande, köper från någon gård här i Sverige. Och så köper man lite avokado, alltså dyrt, självklart. Men det är en klassfråga att leva hälsosamt.

Det är det. Men det är också en fråga om prioriteringen. Jo, men absolut. Men det vore fint om vi kom till att det där är subventionerades. Jag har ingenting emot om chips skulle kosta tusen kronor påsen.

Det skulle vara fine. Att det är såhär riktigt, ja din jävla Schweizernöt från härraff. Riktig jävla lyxprodukt ska det bli. Det ska vara som att du köper liksom kristaller.

10 000 kronor för en påse. Men det är så jävla skevt. I USA så ser man såhär familjer som går i såhär, det är billigare att köpa liksom såhär storpack med läsk än med något nyttigt.

Alltså det är såhär grönsaker. Jo men alltså, om du ska bjuda på fika, köper du då jordgubbar och hallon och blåbär och lägger upp eller köper du kakor? Det ena är ju svinmycket dyrare.

Ja, jag köper svenska jordgubbar såhär, ett paket 120 spänn. Men de är så goda. Vem ska ha råd? Nej, det är fruktansvärt. Och där borde vi ju hitta någon slags formula.

Ja, men det finns ju. Det ska bli så spännande att se vad som händer med peptider för det är allt man pratar om i USA. Mina kompisar som bor i USA, de retar ju oss för vårt stränga förhållningssätt till peptider i Sverige.

Att det är så här, när jag bröt min fot så var de så där, där hade det inte varit något problem, då hade det läkt på nolltid med lite peptider. Och då var jag så här, okej, okej. Och så känner man sig lite som den här staten vi en gång var i förhållande till USA.

Men finns det någonting som är liksom vettigt med att det här, alltså reglera så hårt? Ja, men det finns det väl i viss mån, men jag tycker att ibland, alltså om vi drar en parallell till den här medicinen. Alltså under pandemin, Almaxin vi fick, där har vi ju sett att det har förekommit vissa biverkningar.

Och där var det ju meningen att man skulle känna sig trygg. För det finns ju aldrig någon garant åt något håll. Men får du säga att du tar peptider för allt nu? Alltså du tar liksom för, humöret är ju det här lite grann.

Nämen jag fokuserar i första hand på att jag vill veta om det här är ett alternativ till min ADHD-medicin. Så det är där jag, så Simaxen och Selan. Och hur länge har du tagit de här nu då?

I en månad, två kanske. Okej, och vad känner du då? Mycket, mycket bättre. Men framförallt, jag mår bättre. Men det bästa betyget är ju att min omgivning upplever mig.

Alltså Julia, hon bara märker en enorm skillnad. Jag är ju mycket såhär, jag kan bli lite såhär forcerad och manisk på att ta den här ADHD-medicinen. Och jag tycker det är lite...

Jag tycker att du känns väldigt stabil nu. Ja. Jag mår mycket... Men för att mitt allra största problem är ju ändå mot andra människor. Det är ju att jag inte kommer i tid, att jag glömmer att svara på sms.

Nu var det senast igår när min lilla dotter skulle gå till frisören. Då hade jag glömt att boka den tiden som hon hade sagt. Och hon går till frisören och undrar, vad fan mamma liksom?

Och sådana där grejer. Men blir de bättre med de här grejerna? Med Simaxen så upplever jag att det är mycket lättare att fokusera. Jag upplever att du får samma fokus som traditionell ADHD-medicin.

Men du får inte de här osköna delarna. Du blir inte beroende. Det är ju inte beroendeframkallande på det sättet. Är peptider aldrig det? Eftersom det är kroppseget då, eller?

Nej, jag skulle inte... Du kan väl kanske upp... Effekten skulle kunna vara att man känner, åh, jag mår så bra att jag vill ha mer. Men ADHD-medicinen, Atentin till exempel, den har ju tendens att bli beroendeframkallande på testaften.

Så jag tycker att du får samma fördelar, men du slipper de dåliga sidorna. Okej, så du klarar av att svara på mejl och så på den här? Ja, det tycker jag. Och jag kan ändå känna att jag är mig själv på ett annat sätt.

Och jag känner mig att jag mår bättre. Människor i min omgivning upplever mig. Det är helt fantastiskt. Alltså, jag hoppas att det kommer bli lagligt då att få det här istället i Sverige.

Vet du hur det snackas om peptider nu? Hur långt bort är det? Nej, men om vi tittar i USA så hann den här Robert J.F. Kennedy, han driver Kennedy... Han som har pratat så här.

Han driver peptider. Han har väl också ensam ansvarig för ett mässlingutbrott bland barn? Ja, han är ju speciell person, men han är ju väldigt positiv gentemot. Men det man inte får glömma bort är att det går ju inte att patentera peptiderna.

Så att en anledning till att det hamnat i något slags ingemansland på det här sättet är ju att du kan ju inte patentera det och du kan inte göra samma affär. Så att de stora läkemedelsbolagen vet ju... Ja, men de vill ju inte att man...

Om man ska bli lite konspiratorisk så vill ju inte läkemedelsbolagen att det ska vara positivt att peptider cirkulerar som de inte kan göra businessen på. Nej, men kan inte de byta ut till att göra peptider istället? För någon borde ju kunna göra en big business på det här som du pratar så mycket om.

Ja, men jag vet. Men det är ju svårt att göra det, för du kan ju inte ta traditionellt. Patentet krävs ju för att du ska kunna skydda dig i tio år. När du har kommit på Viagra, då har du ju tio år på dig att bara pumpa den affären.

Just det, och då krävs det ju att någon går in med pengarna för att driva politiken framåt åtminstone. Och när det väl är okejat, då är det ju fritt framför vem som helst att profitera på det. Ja, och sen går ju patenten ut och sen kan ju människor...

Så jag tror att någont att du verkligen som jag. Du har ju din Nova som är äldre och sen fick du ju en kull till. Och så har ju jag också, jag har ju Alicia och Adele som är äldre och sen fick jag ju...

De är 14 och 12. Tycker hon... Har du hamnat nu, är du cool eller är du okool? Jag tror att jag är ganska okool. Tror du? Eller vadå? Har du ingen liksom dialog?

Jo, det är klart att jag har en dialog, men alltså de försöker ju också skälla mot mig. Så då säger jag så här, men mamma, du säger jätteung ut. Fast de kanske egentligen bara fyffar.

Ja, för att Ringo alltså, nej men han bara klipp dig. Man bara, okej. Han är alltså stenhård. Stenhård. Okej, men det kanske är söner. Ja, det är nog söner. Jag tror att tjejer vill försöka vara snälla mot sina mammor.

Ja, de kanske... Ja, de är kanske lite snällare. Ja, precis. Fast jag kan känna att det kan ju bli ganska, ibland kan det ju bli lite crazy när man har så olika kullar i olika åldrar.

Och man är lite så här, bara, åh herregud, jag liksom köper blöjor och sen så har man en dotter som skulle kunna vara mamma själv. Ja, exakt. Så att det är ju lite så här...

Ja, och sen så ska du ju vara lite sexy mamma också till Victor. Ja, gud ja. Gud ja. Så att det är ju väldigt många roller man ska spela. Ja, det är det. Och det blir man ju ganska...

Ja, och det pallar man ju... Alltså, det värsta som finns är ju att vara bakfull med sin familj och barnen. Nej, men det gör det inte. Alltså, det är bättre att gå ut en onsdag och sitta bakfull på jobbet.

Jaja. Nej, men alltså, jag tar bara ett glas någon gång ibland om jag känner att jag behöver ta udden av. Alltså att jag har så jävla mycket PMS eller så jävla mycket...

Då kanske jag tar ett glas för att liksom, som du tar din spruta här nu. Men liksom aldrig... Alltså, jag dricker liksom inte. Nej, absolut. Och det är ju skönt.

Alltså, det är så skönt att inte vilja igen. Nej, jag tycker det. Och det tar ju... Det är nästan som med blodsocker, alltså när man ska vänja sig av om man har ätit mycket socker under en period och fikat och hållit på, du vet, och varit med familj och allting va.

Då måste man ju nästan avvänja sig. Man får ju de här pikarna nästan. Ja, ja, gud ja. Sen är det ju äckligt med socker. Ja, det blir nästan. Och så är det nästan med alkoholen nu att man måste bara rida ut det.

Ja, ja, ja, ja, ja. Lite grann. Men jag tänkte på det... Svamp. Vad bra, det ska vi prata om. Ja, vi ska prata om svamp. Alltså, jag har ju testat att tugga torkad svamp någon gång på 90-talet.

Men jag är ju väldigt intresserad av svamp kopplat till emotionell terapi och hur man kan... De använder ju det nu mycket för att bearbeta ångest. Ja, absolut. Och jag har pratat med människor som har gjort det och de är...

Alltså, jag har fått höra sådana otroligt spännande historier kopplat till det. Ja, ja. Men jag tar ju, alltså fluoxetin varje dag. Och det är ju ångestdämpande och alltså, det är ju prozac, så att säga.

Och det har jag gjort under i hundra år, typ. Exakt. Men jag tänkte... Men det, alltså det vill jag ju bryta någon gång, snarast. Men när Gunnar blir lite äldre, när han är så himla liten.

Ja, men du vill väl göra svampterapi, alltså med en psykolog? Ja, det vill jag göra, men det är ju jättesvårt att göra med en åtta månaders bebis. Ja, det kanske det är, såklart.

Så det är därför jag har känt så här, jag vill liksom att han ska vara lite äldre. Så ska jag börja trappa ner fluoxetinet och sluta med det. Och så istället bara mikrodosa svamp.

Ja, exakt. Men det man ska göra är att man ska ju sitta med en psykolog, tänker jag. Ja, ja, ja. Och så ska man ju ta en bra dosering. Och så ska man göra sån känslomässig intervention, eller vad man ska säga.

Men det som jag tror är så spännande, eller jag tänker så här att... Ja, men man ska ju inte blanda det med antidepressiva, menar jag. Nej, det... Så det är det som är grejen, att du måste välja det ena eller det andra.

Ja, men jag tänker lite som du sa så här, att åh, vilken ångest att möta de känslor när man har kopplat till döden. Alltså dödsångest. Jag tror att det som svampen gör i viss mån, den underlättar ju att möta jobbiga inre känslor.

Det är som att du öppnar upp de här spärrlarna. Absolut. Och det är ju samma sak med ayahuasca, till exempel. Ja, exakt. Ja, men det är ju samma sak där. Det får du inte heller ta om du är på ångestdämpande medicin.

Nej. Så då måste du vara ren från ångestdämpande medicin i sex månader innan du får ta ayahuasca. För annars tycker jag att det låter helt fantastiskt också. Otroligt.

Och all sån, allt sånt. För jag menar, jag har ju testat det här cambo och buffo då, som är alltså grodgift. Och det borde du också testa. Ja, jag vill testa allt.

Ja, och det var ju då att du får det här grodgiftet i en ritual. Du får det i din arm. Sen kräks du liksom. Alltså något enormt. Alltså och blir riktigt dålig. Men efter det så är det som att alla dina tankar blir helt klara.

Och du får väldigt mycket så här tydliga svar. Och det kan vara, det kan vara om så här ganska banala grejer. Men man går ju alltid runt och undrar saker i sig själv.

Borde jag välja det eller det? Eller ska jag göra si eller så? Eller ska jag satsa på den? Visst, visst. Eller inte. Eller så här, vad som helst. I kärlekslivet, eller i businessen, eller i småsaker hemma.

Men när du har tagit det här och får den här rena clarityn i huvudet. Så blir allting alltså hundra procent säkert. Du vet vad du ska göra. Och det är ju sjukt skönt.

Det är otroligt. Men jag skulle bara avslutningsvis vilja säga någonting om känslor. För jag har ju gått på kurs också hos Christopheve. Alltså det är ju, Christopheve är ju Julias bästa kompis.

De lärde känna varandra på Robberson. Han jobbar ju med emotionell terapi och hypnos. Jag tycker att han har en så bra beskrivning som jag gillade. Alltså om man tänker sig att i ditt undermedvetna, där samlas ju dina minnen.

Barndomsminnen och dina känslor och trauman och allting va. Men också positiva. Och han brukar illustrera det som att du har plus och minustecken. Plustecken är ju positiva upplevelser.

Till exempel lätt kalas och starka känslor väcker starka minnen. Så att om jag frågar dig vad du åt på ett kalas, då hade du mycket positiva starka känslor. Då kommer du ju ihåg vad du åt och allting.

Men vad du käkade lunch förra veckan, det kommer du inte ihåg. För att det kanske inte var så mycket känslor kopplade till den händelsen. Och samma sak gäller ju då en negativ upplevelse till exempel.

Så att om du blir slagen eller råkar ut för något sånt. Då är ju det negativa. Men om du kan lösa upp den jobbiga känslan. Då försvinner det här minustecknet och då fadar minnet ut.

Så att det är ju det som jag tror är nyckeln lite i terapier. Men tänker du då med svampen? Att man kan lösa upp det? Man kan, det blir lättare det. Men jag tycker att det är, vi pratar om känslor.

Att det är ganska spännande att tänka att när man har en jobbig känsla inombords. Men jag pratar med min doktor om det. Att lösningen är ju att gå till den känslan.

Vi ska också ta svamp. Ja, det kan underlätta. Men jag fick förklaringen på min brutala ångest nu. Vad bra. Fan, ska du komma hem till mig på gården så kan vi gå ut och plocka lite såna syllis och birs.

Hemligheten är ju att lösa upp känslan