Amerika – 15 000 år av kulturkrig

Vi har förnyt Amerika, vi har förnyt Amerika, vi har slitit efter stjärnorna, vi har nått Amerika. Det är ett otroligt spännande land, men också ett skrämmande land. Hej och välkomna till Hej Kapitalist.

Ja, den här veckan har både jag och Ronald läst en bok från en kollega till oss, Lennart Persson. Han har skrivit om den förgyllda eran och det handlar om USA under perioden 1870 och 1913. Och parallellerna där med dagens USA.

Men det inspirerade oss och allra mest Ronald att kanske titta lite mer på USA och hur det har påverkat övriga världen. Och om man går ännu längre bakåt, det är någonstans tänkte vi att det började. Det är ju rätt svårt att förstå vad USA är för någonting om man inte tittar på ursprungsbefolkningen till exempel.

och ser varför de här olika invandringsvågorna kom och hur det gick till. Och jag tänkte man skulle kunna börja väldigt långt tillbaka, det vill säga var kom ursprungsamerikanen ifrån? Vad var det för en person?

Och det är alltså inte bara en person, utan det är många olika invandringsvågor, men det var under en relativt kort tid. Inte i vårt sätt att se, för det handlar ju om många tusen år, de här vågorna. Men det handlade egentligen om norra Sibirien.

Alltså det fanns under senaste istiden och under alla istider, så var Sibirien ganska förskonat från is för att det var så torrt. Så att det byggdes inte upp ett sånt där jätteisblock, medan det fanns i Kanada och i Skandinavien så byggdes ju enorma isbarriärer upp. Och mellan Nordamerika och Eurasien så är det för långt för att hitta över till den andra normalt sett, men när isen binder mer och mer vatten så uppstår till slut en vägg som man ser om man ser havet på andra sidan.

Och längs den väggen paddlade människor som kom från norra Sibirien. Och vilka personer var de? Ja, det var väl personer som var extremt välanpassade till kylan.

De var väldigt duktiga på kläder och de var jägare, de var nomadiserande jägare och hade väldigt bra vapen. De var så långt som de gamla jägarna och samlarna kom överhuvudtaget tekniskt. De hade slumpspjut av högsta kvalitet och de hade långbågar av precis lika fin kvalitet som engelsmännen körde med under så sent som på medeltiden.

Och vilken period pratar vi om här nu? Nu pratar vi alltså om typ 18 000 år sedan eller någonting i den stilen. Det kom ett första gäng som tog sig ända ner till Chile på kanske ett par tusen år.

Så de var redan i Chile för 13 000 år sedan. Man tror att det tar lång tid att ta sig från Alaska ner till Kap Horn. Men ser man det i tusentals år så är det ju ingen match.

Jag tror inte att folk ens var medvetna om att de var emigranter. Befolkningen ökar ganska snabbt när det finns lurfruligt land och en himla massa vilt och man har slumpspjut och starka pilbågar. Man kan ju nedlägga vilket trögt vilddjur som helst som aldrig har sett, alltså betande djur på de här stora slätterna hade ju aldrig sett så farliga varelser som människorna.

Så att man tog för sig det här skafferiet och jag föreställer mig att varje kvinna fick fyra, fem överlevande barn istället för en av två. Så att det gick ju med en himla fart. Varje generation fördubblades kanske i folkmängd när den här resan gick söderut och man trängde en grupp framför sig som letade efter nytt livsutrymme.

Och till slut så var man där nere. Under tiden då så öppnade sig en spång mellan, för det var så mycket vattenbundet så att det som är strand idag, eller det som är under vatten idag, kanske hundra meter under, var uppe så man kunde gå över och då kom ju nya grupper över isen som jagade olika flockar av djur som hittade den här vägen också. Och då befolkades Nordamerika när isen drog sig tillbaka långsamt.

Så att när istiden var slut så var väl Amerika ganska väl fyllt med ungefär samma sorts människor som vi med ungefär samma teknik. Och det betyder att man fick en parallell utveckling, de här två länderna kände till varandra. Man fick 13 000 år då ingenting utvecklades mellan de här olika människorna i världen.

Alltså hela amerikanska kontinenten då, som är en väldigt lång kontinent som har bestått av två kontinenter och en liten bro emellan vid Panama där. Det är ju i mitten av det här systemet i Panama, det är ju ekvatorn, där finns ju nästan en ogenomtränglig skog. Så att det bildades två skilda kulturområden, en i Latinamerika, eller i Sydamerika och så en som omfattade Mellanamerika och Nordamerika som hängde ihop.

Och där gick två skilda världar också, men det är klart att det var en och annan som hade seglat eller åkt båt ner längs kusten och kände till att det fanns andra människor där nere, men inte så mycket, kan man tänka sig. Och det som var spännande med Amerika överhuvudtaget, trots att det fanns stora slätter så fanns det inga hästar och det fanns inga uroxar som man kunde tämja för mjölk och sånt. Man drack aldrig mjölk, man hade aldrig hästar, man hade inga dragdjur överhuvudtaget, utan man hade lamor i liten utsträckning som bärare, ungefär som vi hade åsner.

Men i stort sett så gick allting till fots och allting bars av folk, så det blev ju helt andra kulturer, andra typer av kulturer, det blev jordbrukskulturer och ett väldigt fokus på att äta grönsaker och sånt där. Och det gjorde ju att de här olika folken som levde lite isär blev de främsta jordbruksutvecklarna i världen. Så 70% av alla växter som vi äter idag kommer från Amerika.

Och det är klart att därför fick ju Amerika ett väldigt stort inflytande när man väl upptäckte det och tog hem det. Konstiga var att våra förfäder skandinaverna när de hittade Nordamerika så var de för långt norrut, så de tog inte med sig något hem utom i stort sett lite pälsar och lite valrosbetar, alltså elfenben som de kunde sälja söderut. Men inte heller hände det någonting åt andra hållet, man hade ju med sig kossor och hästar men det blev ingen kvar.

Man tycker ju att det skulle ha rymt en och annan häst som försvann ute på slätterna i det stora Nordamerika, men det skedde inte. Det kanske skedde men den hästen hittade ingen annan häst. De hittade inga andra hästar eller också så var det någon som lyckades stöta dem på vägen.

Så de fick aldrig riktigt tag och de satte inga spår utom att det finns arkeologiska bevis på att man har varit där, att norrmännen har varit där. Och inte heller ser man några större spår av sjöfarare som söderut kom till Chile, alltså polynesierna. Men man ser ju att den amerikanska sötpotatisen finns även i stora delar av Polynesien idag.

Så att någonstans för tusen år sedan så skedde det en kontakt där också. Men i stort sett 13 000 år, ingen kände till varandra. Däremot så hade man en parallell utveckling och det borde kanske Donald Trump läsa på, för det är klimatet som spelar roll hela tiden.

Allting går parallellt. När vi pratar om stora civilisationer som föddes och dog, så föddes de eller utvecklades när det var varmt väder under långa perioder. Och de dog eller rasade ihop när det var köldperioder så att det blev svält och jäkelskap.

Och då kom ju alla människor svältande över Syrien i historien, de här långa värmeperioderna som ofta är flera tusen år. Och sen kommer en kortare köldperiod, men jag menar kort och kort, när det handlar om tusen år eller 500 år så är det ju väldigt långt. Det hinner ju förstöras.

Väldigt mycket av de som växte upp under den här långa värmeperioden. Så kom den här perioden som vi pratar om som bronsålder, alltså 2500 år sedan, och ner till 1250. Det handlar ju om tusen år här som allting pågår och en väldig världshandel pågår.

Och det är ju då som de stora första bronsålderskulturerna kommer och det spännande är att man upptäcker hur de rasar ihop på 30 år. Alltså mykenerna, trojanska kriget, egyptierna, hetiterna, allting bara rasade och man pratade om sjöfolket. Och det var antagligen en massa slödder från stepperna och från öknarna som hade kommit in folk svält och unga män tog itu med att röva alla de här kulturerna som fanns.

Och de kunde ju inte klara sig mot en massa galna människor som var inne för att röva. Så att på 30 år så demolerade man flera av de här kulturerna som man trodde var väldigt motståndskraftiga, men det var de ju inte eftersom de inte hela tiden var på sin vakt och kunde stoppa det. Och det är ju då som Olmec-kulturen, den första riktigt stora i Amerika, finns och har bildats.

Så den råkar ut för samma typ av kollapser. Så att det är en väldig parallellitet och det är väldigt tydligt att Rom och Kina och Persien och alla de här väldigt stora, Grekland, alla de här som vi beundrar när vi pratar om att de bildade fantastiska statsskick och de bildade fantastiska kulturer som kunde leva så länge, tusenåriga kulturer. Men egentligen så var det tusenåriga värmeperioder det handlade om.

Det var den romerska värmeperioden. Och det är inte så svårt att leda en civilisation även för en dum kejsare som är inavlad i tredje, fjärde led när maten växer på åkrarna och allting går bra. Men det visar sig då när kölden kommer så småningom så rasar alltihop.

Rom och det som var kvar av Grekland, allting rasade. Det kom folk som svält från stepporna och alla red in med hästar och hundarna, visigoterna, allt what have you. Och något liknande skedde också i Amerika med astikerna som kom vandrande.

Så att man kan bara konstatera att när vi så småningom kom till, eller européerna så småningom runt år 1500 upptäckte Amerika och kom dit som erövrare så var vi egentligen bara en förlängning av stepfolken. Vi var inne i en ny köldperiod, vi sökte nya livsrum, vi hade just drivit islam tillbaka i Spanien och man siktade över haven och ville hitta nya saker och hittade Nordamerika och Latinamerika naturligtvis. På grund av att de hade samma kriser och samma problem och samma fientskap mellan många olika kulturer så kunde man då skaffa sig arierade personer.

Cortes, spanjoren som kom dit, han kunde övermanna aztekkungen i nuvarande Mexico City. Och Pizarro han kunde ta hela Inkariket trots att han bara hade en liten grupp. Och varför kunde de det?

Ja, de hade ju med sig, precis som alla stepfolk hade haft tidigare, alla basilier och sjukdomar från boskapsfolken. Och de här stackars ursprungsbefolkningen i Amerika hade ju levat i 13 000 år utan någon boskap. Så de hade ju inget immunförsvar överhuvudtaget.

Så att orsaken till att vi, européerna och först spanjorerna och sen de andra européerna kunde ta det här området det var ju att de hade med sig vad de trodde kanske var Guds hjälp när mystiska sjukdomar utrotade i stort sett alla deras fiender på det nya stället. Första ön där Barbados där Columbus kom, där fanns det inte en kotte kvar när han kom på andra besöket. Varför blev inte Nordamerika erövrat eller koloniserat på samma sätt som Mellanamerika och Sydamerika?

Ja, det berodde på att man inte hittade guld. Men det berodde också på att det var så fruktansvärt kallt. Vi var inne i en kall period och de första personerna, det finns ju svenska urkunder om detta.

även svenskarna deltog ju i koloniseringen av Nordamerika på 1600-talet och man pratar, man ser ju där att det är de infödda som är stora och välnärda och anpassade medan de nya kommer dit med alla sina bristsjukdomar och allting och alla sina basilier som visserligen slår väldigt hårt mot ursprungsbefolkningen men det finns ingen stor respekt för de här nya jordbrukarna som kom från Europa. De var ömtåliga små typer som ursprungsbefolkningen osåg ner på egentligen. Och det var ju folk som Frankrike i Kanada, de var ju pälsjägare, det var ju Hudson Bay Company som kom in ungefär som det hade varit i norra Sverige under många, många år.

Att man jagade arktiska pälsdjur som var väldigt eftertraktade. England tog över östkusten i USA och det gjorde de ju genom att driva bort både Nederländerna och Sverige från Delaware och det området. Först hade ju holländarna drivit bort oss och sen drev engelsmännen bort holländarna från New York.

Så det var ju så det började och att USA kunde bli en ny statsbildning det berodde ju på att de här tretton brittiska kolonierna gjorde uppror efter ett franskt krig, ett krig mot Frankrike och hade lärt sig använda vapen. Och britterna var väl rätt trötta på krig i det här kalla, fattiga Nordamerika så de tänkte vi släpper dem där, vi tar dem någon gång senare. Så att de fick alltså chansen.

Det var alltså ett experiment som uppstod där 2,5 miljoner människor fick chansen att bilda en ny stat. Och då ska man komma ihåg att det var 500 000 slavar i den här gruppen. Så 20% var alltså slavar som hade tagits över från Afrika.

Och det var ju inte nordamerikanerna som hade gjort detta mest utan det var ju ett sätt att använda Brasilien och få personal till silvergruvor och sådana här saker. Och katolska kyrkan som var emot slaveri hade gjort undantag just för Amerika så man skulle kunna exploatera. Spanien importerade ju silver från Mellanamerika och enorma mängder silver som ljusdöde ekonomin i Europa under lång tid.

Men nåväl, 1776 så kom Amerikas självständighetsförklaring. Och det var alltså en liten grupp, en aristokrati i landet som hade vapenvana efter kriget som jag sa. De hade en syn på kvinnor och på slavar som liknade ganska mycket hur det var i Grekland och Rom i gången i tiden.

Det var helt okej att ha slavar, det var helt okej att kvinnor var rättslösa i princip. Så de var i den här kolonin, stod utanför. Och ursprungsbefolkning, det var någonting man fullkomligt ignorerade.

De var ju nedtryckta av de här sjukdomarna. Så att när konstitutionen kom i Philadelphia så hade man alltså egentligen tänkt sig kanske att man skulle ha mänskliga rättigheter men då kunde man ju inte få med slavstaterna, de som levde på att odla tobak och odla bomull med hjälp av amerikanska slavar. Det fanns ju inget annat sätt, det fanns ingen som ville vara arbetare på ett sådant klimat som det var i sydstaterna och dessutom riskera att få malaria i de här trakterna.

Så det var bara slavar som kunde göra detta. Och det insåg väl de här grundarfäderna så att de stöttade alltså slaveriet för att bli hålla ihop den här nya med 13 kolonierna. Och man permanentade då slaveriet i ett sekel till ungefär.

Och man försökte då skapa någon slags balans mellan styrbarhet och tyranni. Så man gjorde någon slags maktdelning mellan presidenten som fick väldigt mycket makt. Man trodde ju egentligen inte på demokrati på den tiden.

Och sen hade man elektorer som valde presidenten federalt. Och sen fick varje delstat då ha egna rättigheter och egna sätt att styra. Och man hade kongress. Och man hade ett rättsväsende med högsta domstolen.

Och tanken var att allt det här skulle skapa någon slags långsiktig balans. Och det skulle spela ut sig över tiden. Alltså det här var ju inte färdigt utan det skulle fyllas med innehåll och man skulle känna sig fram.

Och 1791 så kom då en rättighetsförklaring där alla fick ha vapen. Och det är ju någonting som man lever med idag. Och det berodde ju på att ingen, att inte den federala makten skulle kunna sätta sig på republiken.

Så att republikaner var ju då naturligt vapenvänliga för de ville ju att ingen skulle kunna, presidenten skulle aldrig kunna ta makten över dem med vapen för alla skulle ha kunna försvara sig. Och federalisterna var ju mera att de trodde på centralmakten. Och det här lever man med fortfarande.

Det blir strid om den federala makten och vi känner ju till en musikal som heter Hamilton. Och Hamilton är alltså federalisten som vill ha stark makt. Och han var mot Jefferson som var republikan.

1800 så hade man bråk om pressfriheten som man mer eller mindre tog livet av en del gaphalsare i pressen. Så det här är inget nytt heller. Och att köpa till sig mark, där köpte då Jefferson Louisiana från Napoleon eftersom Napoleon hade tröttnat på allt tjafs i Louisiana.

Och Louisiana var ju en väldigt stor del av Amerika. Det var ju södra, det var vid Mississippi och gick över upp mot Kalifornien och Klippiga bergen. Så det var ett jätteområde som man köpte för en spottstyver.

Och sen så hade man liksom öppnat i USA. Och man skickade, man visste ju inte riktigt vad det var man hade skaffat sig. Så man skickade en upptäcksstyrka som gick ut och mötte ursprungsbefolkningen.

Och man hade med sig en massa saker som man skulle sälja till dem som var bra. Men de konstaterade, det var Big Horse tror jag han hette hövdingen, att helst skulle de vilja ha whisky. Så att de avled ungefär så det gick till.

Och sen kommer då de här berömda presidenterna. Andrew Jackson till exempel. Han var den första populisten. Sådär typisk, mycket av det som man ser fortfarande. Han var mot korruption från eliten och han var för the common man, alltså folket, vanligt folk som vi hörde du pratade han om.

Men det gällde då inte ursprungsbefolkningen utan det var han som flyttade på ursprungsbefolkningen till andra sidan Mississippi. Där han skulle inte förhindra att kolonister kom in och fick flytta in i det här landet. Det här var ju 1830 ungefär, lite senare.

Och då hade ju järnvägen blivit aktuell fast man visste ju inte riktigt hur man skulle bygga upp den. Och man såg ju möjligheter. Det gick en massa prärievagnar som vi har sett i westernfilmerna.

Och de gick ju ganska långsamt ut. Det tog ganska många veckor att ta sig ut till de här markerna. Men man delade ut mark, hade börjat dela ut. Och sen så hände någonting 1840.

Då började ångfartyg och järnvägar spela roll. Alltså järnvägen hade ju startats ungefär 1830. Och Morse hade hittat på den här nya telegrafen. Och den glömmer man alltid, men den var absolut grundläggande för att man skulle kunna bygga sådana här nya system av järnvägar.

Och det är klart, det var ju sådana här jätteprojekt så det tog ju tid det här. Men det var speciellt Tyskland och USA som såg hur viktigt det var med de här järnvägarna. Så det var en...

Nu var det dags att ta in folk. Och det var dags att göra dem till bönder och befolka de här stora områdena som man hade köpt och skaffat sig och till och med undersökt med hjälp av olika expeditioner. Man öppnade för att fyra miljoner européer kom till USA med ångbåt under 40-talet i princip.

Och det var väl även en stor del asiatisk invandring, eller kom den senare? Det fanns en del som kom också från Kina. Och det var ju att man var otroligt billig arbetskraft.

Så det fanns ett sug på den andra sidan. Klippiga bergen låg ju mellan Kalifornien och övriga USA. Så det kom in en del kineser. Och det här väckte ju en himla vrede bland folk när man såg de här.

Det var ju framförallt tyska katoliker och irländska katoliker som kom under det här året. Alltså irländarna höll på att svälta ihjäl för de fick en potatispest via den här fågelspillningen guano som man tog från Chile. Den hade med sig gamla virus som dödade potatis.

Man levde ju i princip på potatis, de fattiga irländarna. Och nu kom de och flydde. Och så kom det fram samtidigt tyska katoliker där man inte hade riktigt samma utveckling som man hade i de protestantiska delarna av Tyskland.

Man tänker sig ju att tyskarna var protestanter, men de var ofta katoliker. Och det här väckte ju uppståndelse. Så det bildades ungefär som sandfinländarna, så bildades det någon slags sannamerikaner.

Vilka är de riktiga amerikanerna? Ja, det är ju vi som är protestanter och vita. Så det började med etniska motsättningar. Man kritiserade de nya för det var ju sämre, det var ju löst folk liksom.

Så det var ganska oroligt vid den här tiden. Det var inte bara slavar då, utan det var de här nya som kom. Och det var väl inte så välsett med skandinaver heller, men de kom ju lite senare, framåt 60-talet eller 1870-talet.

Det kom alltså protester bland kvinnorna 1848. Man tyckte att man protesterade mot de dåliga rättigheterna för kvinnorna som var mer eller mindre livägna. Och man hade något som kallades för Women's Right Convention, men det blev inte så mycket av det.

Sen så kom då det här mexikanska-amerikanska kriget. Det var lite som med, alltså nu köpte man inte utan nu hade man börjat ta för sig. Nu tog man över en del av det som Spanien hade.

Så det ledde ju till att stora delar av Kalifornien, Utah och New Mexico kom in i USA. Och det ledde också till att slavfrågan aktualiserades för att en del av de här delstaterna, de ville ju se till att de slavarna inte kunde fly hur som helst utan andra delstaterna skulle förbinda sig att skicka tillbaka de här personerna som kom och flydde. Så man införde detta, så man förstörde ytterligare möjligheterna för de svarta att integreras.

Men man fick en debatt om slaveriet och det var ju den personen som alla namnet på, Abraham Lincoln. Han tyckte att slaveri var omoraliskt och i strid med grundlagen i USA. Det här var en tid då det började bli bättre klimat i världen.

Det var väl aldrig någon som pratade om det, men vi pratade om vilka fantastiska utvecklingar vi hade av jordbruk. Det var likadant i USA, det började gå bra för att temperaturerna var lite högre. Men det gick inte att hålla den här debatten om slaveriet och debatten om förändrad ekonomi.

Så att sydstaterna började misstron den federala makten och gjorde då anfall helt enkelt 1861. Det var när Abraham Lincoln hade blivit vald. Det var ingen som litade på honom i söderut.

Så det blev ett krig, ett otroligt taskigt krig. Amerikanerna hade utvecklat vapentekniken. Man hade gevär som var med hopsetbara delar. Man hade gevär där man kunde ladda mycket snabbare och skjuta mycket snabbare.

Så att det dog alltså 700 000 personer i det här inbördeskriget. Alltså en fjärdedel av sydstaterna. militärskjuts alltså. Det fanns slag där man påstod att man inte kunde gå på gräset för det var så mycket kroppar spridda och det var generaler som kom med sina trupper precis som de har gjort i alla tider och blev nedmejade av snabbskjutande vapen fullkomligt.

Även generalerna låg där ungefär som i Ukraina-kriget när man sköt ner massor av generaler. Och till hösten där bidrog ju en viss värmländsk innovatör till att om vi nu ska alltid få in en värmlandsk ickel på det här. Han kom med omärkvakt ja.

Visst, visst. Vad var det? Det var en liten utveckling av det på en halv minut. Jo, men man kan ju säga att det fanns en teknisk prägel. Norra krämarna i norr vann över de aristokratiska och tappra och moraliskt starkare individerna i norr.

De hade trott sig kunna med hjälp av sin egen överhöghet, de var en annan sort, tyckte de. De skulle väl lätt trufsa till krämarna i söder. Det gick ju inte så särskilt bra för någon sida utan alla klantade runt i det här kriget med alla dessa nymodigheter och till slut tog ju kriget slut.

Och Ericsson kom ju från det svenska kanalbygget, en ung kille som visade sig vara väldigt begåvad och han flyttade till USA sen efter att ha gjort en del. Han var ju med och tävlade om den nya järnvägen i England till exempel och han blev väldigt uppskattad uppfinnare i USA. Och till och med Alfred Nobel var över och pröjade hos honom.

Och det han gjorde var egentligen att han fixade en propeller. Han förbättrade en propeller och sen tillverkade han ett stridsfartyg som var mycket mer manövrerbart. Om vi pratar om då kriget så ledde det till att slaveriet avskaffades.

Men problemet var ju att vad skulle stackars slavar som inte ens hade haft grundläggande utbildning och lärt sig att maska sig fram i livet för de var ju inte dumma och jobbade livet ur sig när de inte hade någonting att tjäna på det. Så de passade ju inte in i samhället, de hade svårt att hitta en roll där och framförallt så mötte de ju överallt ett hat och vrede. Folk såg ju det som att tamboskapen hade rymt och fanns bland dem.

Så det var ju en otroligt läskig situation som uppstod när de inte fick riktigt krig. Riktigt stöd. 1865 till 1877 så var det ju någon slags tillägg till konstitutionen som man pratade om när man skulle både göra det bättre för kvinnor och få bättre ordning på slavfrågan i praktiken.

Men det blev då terrorangrepp från de som var hatiska och man backade helt enkelt. Högsta domstolen och kongressen backade. Och nu var alltså en tredjedel av sydstadsbefolkningen svart.

Så det fanns en otroligt upphetsad debatt av naturliga skäl. Och försvaret, de som försvarade det här orimliga systemet då pratade om att det handlade om äganderätt och frihet och liberal bakgrund. Det andra var ju rasism.

Att de svarta behövde överförmyndare för de kunde inte klara sig själva. Så det här är läget när den gyllene tiden pågår 1857. Kan man sätta som startpunkt på den gyllene tiden?

Det var någonting som Mark Twain, alltså Samuel Clemens, han använde en pseudonym när han skrev. Han var duktig författare, han hade skrivit om Tom Sawyer och Huckleberry Finn. Alla har läst hans böcker nästan.

Mark Twain, det betyder alltså markera två. Det var flodångaren på Mississippi som sa Mark Twain. Och då tyckte han att det lät som ett namn så han använde det. Alla tyckte väl att det var roligt.

I den här boken som vi pratar om, Per Perssons bok, där han beskriver den här perioden mer djupgående, den förgyllda eran, där har ju Mark Twain en ganska stor roll. Han var också en stor aktiespekulant på gott och ont. Han var just spekulant, han var en usel affärsman och en väldigt duktig skribent.

Fick ihop väldigt mycket pengar. Ungefär som en del av de här nya företagarna som tjänar plötsligt en miljard och sen ska man slänga in dem i riskverksamheter och så försvinner de ganska snabbt. Eller om man har varit hockeyspelare och fått ihop en halv miljard så satsar man gärna på en 3-4 saker och det ska man ju inte göra.

Man måste ju säkra sig i varje steg. Och de här personerna som man pratar om, den här podden har ju lite kommit hem här för att vi pratar om hejkapitalist. Och var föddes förebilderna till de stora kapitalisterna?

När framträdde de? Jo, det här är personer som föddes någon gång runt 1800 och som trädde fram ungefär vid den här tiden. En del av dem var ju födda senare, typ 1820-1839 som Rockefeller.

Jag tänkte bara nämna några av de här killarna som verkligen betydde något i världskapitalismen och gör det fortfarande. Cornelius Vanderbilt var den första av dem, han föddes redan på 70-talet, alltså 1700-talet, 1794. Han kom med fattiga holländska invandrare.

Och vid 35 års ålder så hade han jobbat sig fram till att ha ett eget litet fraktföretag mellan Staten Island och Manhattan. Holländarna kom ju därifrån från början så de flyttade gärna till Manhattan och Staten Island. Han hade en ångbåt som gick på tidtabell.

Men han började förstå att det som var verkligt intressant var den där järnvägen på andra sidan som levererade varor som kom från till exempel Bostonområdet med bomullsvaror och sådana här saker. Så han började bygga järnvägsmonopol så att han 1870 vid 76 års ålder så ägde han New York Central som var den stora nya järnvägen då. Det var egentligen Amerikas första storföretag och före alla andra.

Han drog 1877 och han omtalades som en rövabaron eftersom han hade köpt upp en massa konkurrenter. Men egentligen så var han ju pionjären som först öppnade järnväg, talade om vilka system man skulle bygga, hur det hela skulle fungera med leverantörer och han hade stutte med järnhand. Och när han dog så hade han donerat en stor del av allting.

Så han blev ju en av de nya samhällsbyggarna, en som visade vägen. Se till att du bygger ett nytt system, ett nytt företag som blir ledande, som kan ta betalt och erbjuda konkurrenskraftiga priser eller konkurrenskraftig verksamhet och donera gärna det du har fått. Ja, det var väl så med alla de här att de var ganska hänsynslösa fram till att de uppnådde sitt rikedom och sen fick de lite dåligt samvete och blev goda samhällsmedborgare.

Lite så, men det var nog också att de inte var sorten som behövde pengar. De hade ju aldrig lärt sig att konsumera, de byggde kanske ett fantastiskt hus, men det kan man ju inte ta med sig i graven. Så att när man väl var framme vid resans slut, ja då var det andra saker som gällde.

Och det är ännu tydligare på nästa kille, han är betydligt yngre. Han föddes alltså 1839, ända fram till när de stora invandringarna började. Han hade en gudfruktig mamma, väldigt plikttrogen och strävsam människa.

Pappan var en lycksökare och slarver, suput, och sprang omkring och övertalade folk om olika saker. Sonen var väl lite av båda två, han var en blandning mellan att kunna sälja på folk och att verkligen vara samvetsgrann och minutiös i studentaffärsföretag. Han praktiserade i en handelsfirma och startade eget vid 20 års ålder.

Då är han ju inne i den här nya åldern, The Gilded Age. Och han levererade livsmedel till kriget som jag berättat om. Och han upptäckte att vad militären behövde ofta var ju drivmedel.

Så han gick över till olja. mitt under kriget 1863. Det var en överetablering ganska snart i USA av raffinaderier, man köpte upp konkurrenter, 22 stycken av 26 i Cleveland blev Standard Oil.

Han blev stor på fotogen och bensin och han förhandlade fram stora transportrabatter för det kunde han ju klara och konkurrenterna fick ge upp. Han vidgade sig så han kunde erbjuda stora tankvagnar istället för att komma med tunnor och han byggde pipelines. Han påminner alltså om Ludvig Nobel en del i Ryssland.

Och den är son till en gudfruktig mamma och ett suputtigt far. Det var alltså... John D. Rockefeller. Ja, förlåt ja. Det är lätt att snubbla över namnet för att han är så känd.

Rockefeller bildade ju framför allt det här stora Standard Oil, det som kallades för SO senare. Och Exxon därefter. Och Exxon idag, ja. Egentligen så kan man säga att Standard Oil är idag Exxon, Mobil, Chevron, Amoco, Pensoil, what have you.

Massor av företag bildades ur detta. Det var väl den första stora monopoluppstyckningen i USA. Sen kom ju telefoni och lite allt möjligt annat. Ja, det var ett av de första stora men det var jäkligt många monopol som växte fram i USA vid den här tiden.

Men Rockefeller kontrollerade 90% av oljemarknaden. Men oturligt nog för honom så fanns det en kvinna som hette Ida Tarbell. Hon blev en väldigt känd författare.

Hennes pappa hade förlorat sin verksamhet i konkurrens med Standard Oil och Rockefeller. Så hon drev en kampanj mot honom och fick en sådan följsamhet i opinionen så att det blev så att högsta domstolen dömde till uppbrytning av de här trusterna. Det passade bra in i Ted Roosevelt's program att han skulle vända sig mot storkapitalismen också.

Rockefeller är väl kanske den största mecenat som någonsin har skådats. Det sades om honom när han var gammal att han gick omkring och gav pengar till alla som såg fattiga ut på gatan. Det var det han ägnade sig åt.

Men framförallt så vet vi att han gjorde stora donationer till University of Chicago, Rockefeller University och naturligtvis Rockefeller Foundation som man inte kommer runt i många sådana här sammanhang. Andrew Carnegie är en person som betydde väldigt mycket i Sverige. Han var mycket i Europa, han var skotte.

Han fick jobb som budpojke i Pittsburgh. Han hade åkt med sina föräldrar till Pittsburgh från Skottland. Han jobbade hårt och han blev tjänsteman på Pennsylvánia Railroad som var en av de stora.

Han såg hur kriget ökade efterfrågan på framförallt stål. Så han såg att är det järnvägar som ska vara med i en business eller är det inte stål som är det viktiga? Det är det som kommer att öka här.

Han hade ju ingen särskild bakgrund. Han hade varit lite av varje på olika håll. Så nu tog han istället och startade järnvägsbyggen runt Pittsburgh. Det var ju där som Appalacherna hade nära till kolet.

Det är kolet som är svårt att frakta. Så det blev ungefär som i Tyskland. Tyskland byggdes ju alla stålverk runt Ruhr. Här var det runt kolfälten i Appalacherna.

Järnvägen behövde då räls och man behövde balk för broar. Det kom en brittisk Bessemer-process. Den har vi pratat om. Det var ju en svensk som var med och prövade ut den och fick genombrottet ungefär 1859.

Där var också Andrew Carnegie med och det gjorde honom till en vinnare. Bessemer-metoden gjorde att man kunde tillverka stål 10-20 gånger billigare och större volymer. Så det var ju helt annan affär.

Han åkte naturligtvis till England och han var nog i Sverige också för att lära sig allting om ståltekniken. Jag tror han var med i Martäng-metoden och Thomas-metoden också senare. Under hans tid kom på 1870-talet de första skyskraporna i Chicago.

Alltså järnvägen byggdes ju med Chicago som centralpunkt i alltihop. Så Chicago blev den nya moderna staden på grund av järnvägen. Där reste sig nu de första skyskraporna med stora skelett av stålbarkar.

Det tjänade Carnegie på. Han Carnegie Steel Company blev en av de nya trusterna och han sålde sitt företag helt överraskande 1901. 66 år gammal så blev han debutör.

När man pratar om våra egna entreprenörer, svenska, som Stora Kopparberg eller i Gränges så kommer namnet Carnegie väldigt ofta. De läste hans böcker. Han skrev bestsellers om hur man manövrerade företag och hur man ska se på marknader.

Hade Carnegie inte funnits hade nog inte Kryger funnits heller till exempel. Det var ett sätt att bygga företag med konkurrensfördelar och med större marknadsandelar. Ett som nästan dog med Kryger senare, men det skapade då ett sätt att se på hur mycket marknad betyder.

Carnegie när han dog så hade han bildat en rad institutioner som har flera tusen bibliotek i USA. Carnegie Endowment for International Peace är alltså en tankesmedja som är väldigt ansedd fortfarande. Carnegie Hall känner ju alla till.

Ledande musikinstitution i världen. Och naturligtvis stiftelsen Carnegie Corporation. Så det är samma sak här. En mecenat och samhällsbyggare och en tuff affärsman.

Ett exempel till. Det finns hur många som helst. Det är en kille som heter Leland Stanford. Han är idag mest känd för sin farm som ligger i Palo Alto. Där ligger Stanford University och där ligger hela Silicon Valley.

Alla de företagen och entreprenörerna fick börja och häcka där och få hyra in sig och köpa mark i hans ranch så småningom. Långt senare. Han var den som slog i, vi har pratat om det i järnvägsavsnittet, att den 10 maj 1869 så hade han en silverslägga där han slog i en guldspik när järnvägen från Klippiga bergen kunde kopplas ihop i Utah med Union Pacific.

Det var alltså Central Pacific Railroad som kom till Utah och förenades med Union Pacific. Och USA, wow, hade fått en järnväg som gick från kust till kust. Och det var stackars kineser som hade byggt det här.

Det var en otrolig hjälteinsats att ta en järnväg rakt igenom Klippiga bergen. Och de var inte ens med på den här tillställningen. Men Leland Stanford hade drivit på och det här kom då och ersatte alla kärror som gick på buffetstigarna.

Om man räknar på det så skulle det vara 25 gånger snabbare eller något sånt i storleksordningen. Så det var ju en revolution utan jämförelse nästan. Det tog tre månader på den tiden att ta sig runt Kap Horn med en fraktbåt från kust till kust.

Så det här förändrade ju USA i grunden. Stanford blev också en mecenat och det är ju naturligtvis Stanford University som är hans legacy. Om man ska skildra den här från ett annat håll, för det är inte så enkelt som att det bara var kapitalister utan det fanns också under den här tiden i USAs immigrantexplosion och ekonomiska omvandling och framväxten av Chicago där slakthusen kom med sina löpande band.

för man hängde upp slaktkropparna, de var ju väldigt tunga, och så gick de från station till station och där stod en kille och skar bort just den delen av djuret som behövdes just där. Det var ett väldigt smart sätt att snabbt kunna slakta många djur och man fraktade då köttet med kylvagnar. Och det spännande var då att det byggdes en postorderrörelse eller många postorderfirmor i Chicago av just den här dubbla anledningen att det var en järnvägsknut och man hade idén om ett löpande band som man plockade i lådor och skickade ut alla de här varorna.

Och samma idé tog då senare Ford alltså Henry Ford 1913 med sin bilfabrik. Allt det här ledde ju till en ekonomisk omvandling som var väldigt snabb. Det ledde till en urbanisering.

Och det fanns ju i bakgrunden den här eviga slaveridebatten. Så det blev en grogrund i USA med de här invandrarnas hjälp för förkunnelse och utopier som nästan påminner om perioden när Zarathustra och Buddha och Jesus och alla de här människorna förkunnade i slutet av bronsåldern. Om man ska förstå USA under den här perioden och i fortsättningen så måste man också ha med alla de här förkunnandena.

Det var alltså religiös väckelse och utopisk socialism. Det var till och med så att det förenades. Om man ska nämna några namn här så var Charles Grandison Fenning som drev väckelser som handlade om väckelse, sociala reformer och om slaverimotstånd.

Han var väldigt stor och var tidig i den här debatten. Joseph Smith känner man kanske vagt till. Han startade mormonkyrkan och han ville skapa en sorts struktur som byggde på samarbete och gemensamma resurser.

Zion på jorden, den religionen finns ju fortfarande och behärskar alltså Utah. William Miller han föddes också på 1700-talet. Han samlade tusentals anhängare i Jesu återkomst 1844.

Han hade räknat ut att det var då Jesus skulle komma. Det gjorde han ju som bekant inte. Så det var den stora besvikelsen som landade i att man bildade en ny sekt som hette Sjundedagsadventismen som är ganska stor i USA.

Man firar alltså sabbat på lördag till exempel. Mary Baker Eddy hon tyckte sig ha blivit helad andligt från en svår sjukdom. Så hon utarbetade en typ av kristendom som hette Christian Science, alltså kristen vetenskap.

Den innebar att man skulle strunta i läkarna. Finns fortfarande. Charles Taze Russell föddes lite senare, 1852. Han drev en bibelstudierörelse som utvecklades till Watchtower, alltså Jehovas vittnen.

Det kom under tiden massor av olika små församlingar från Europa så att det bildades sådana här slutna gemenskaper och viss misstänksamhet mot teknik. Hit man inte längre, gärna telegraf men inte telefon, gärna järnväg men inte bil och så vidare. Före Karl Marx som introducerade den vetenskapliga och ateistiska socialismen så fanns den utopiska socialismen.

Robert Owen känner vi till lite grann för vi hade ju en man från Owen-släkten. Han föddes i Skottland, Robert Owen, och flyttade till USA där han bildade kollektivet New Harmony i Indiana utan privat egendom och gemensam ekonomi och fri utbildning. Albert Brisbane han talfödde fransmannen Fourieres tankar och bildade ett dussintal kooperativa samhällen.

Falansvärd hette det. Och George Riley han startade Brooke Farm i Massachusetts där intellektuella och arbetare skulle dela på vardagssysslorna. Sen kom de här kristna och religiösa socialisterna som gjorde saker i Jesus namn.

Det var John Humphrey Noyes, Oneida Community som predikade perfektion. Man delade egendom och ordnade gruppäktenskap. Det fanns William Dwight Porter som grundade något som hette Christian Socialists.

Alla visste ju vad det var. Det var Jesu bergpredikan som skulle gälla och så vidare. Det fanns också fackliga socialister varav presidentkandidaten Eugene Debs var den mest inflytelserika.

Så man måste alltså komma ihåg att USA var kapitalismens borg men den var aldrig långt från socialismen. Den var tidig där också. Socialism fanns inbyggt i det här att man skulle flytta till USA och religiositet.

På sätt och vis så vann kapitalismen. Hur gick det till? Ja, bilarbetarna på Fords löpande band jag har pratat om tidigare de tyckte det var fruktansvärt tråkigt så de slutade hela tiden.

Det tog inte ut. Men det finns ett sätt att möta detta och det är att betala bättre och bättre. Och det spännande var att om de fick väldigt bra betalt så var det inte bara så att de stannade utan de fick också råd att köpa en T-Ford.

Så att därmed så hade kapitalismen knäckt koden och det var att det gällde att de som arbetar, den stora massan, tjänar så mycket så att de kan köpa produkterna. Då har man den stora masskonsumtionen och den stora massproduktionen. Och USA hade då visat att ett högt förädlingsvärde medgav högre löner för alla.

Den utsugning som man hade sett i England under industrikapitalismen på 1700-talet den var nu bruten så man kan säga att kapitalismen hade segrat. Och där någonstans är USA fortfarande och kanske vi också. Reste behöver vi kanske inte fördjupa oss i men alltså i frihetens land så fanns det oräkneligt antal med truster.

American Tobacco, Standard Oil, United Shoe Company och allt vad de hette. American Sugar Company, JP Morgan han ägde väl hundratalet olika truster som han var delägare i så det var truster överallt. I Sverige tog vi efter med sockertrusten.

Tobaksmonopolet. Många truster va. Men vad ledde de där trusterna till? Ja, de ledde till det amerikanska, det nya företaget med tjänstemän och med där konkurrensen tvingade företaget att bli mer och mer effektivt.

Så att så formades kapitalismen. Om man inte förstår de här olika linjerna i USA och hur det har byggts upp så är det svårt att se hur det hela Fridene skulle kunna ha blivit en stad som... Så hur ska man sammanfatta denna mix av urbefolkning, kapitalism och religion?

Ja, det är ett otroligt spännande land men också ett skrämmande land med tanke på att man nu har fått en person som egentligen säger sig vara federalist och republikan på en gång. Och egentligen är han bara egotist. Att man inte har sett de där olika balanserade krafterna.

Men å andra sidan så ska man inte bli förvånad om USA svänger över till socialism. Det kommer i så fall inte från tomma intet. Det kanske kommer från New York som nu har en vänsterinriktad borgmästare.

Och det är precis som man inte kan... För det viktiga är ju naturligtvis att hitta den där goda kompromissen mellan de här sakerna. Det är ju inte så att det är demokratin som har skapat välfärden utan det är ju den här...

Man måste ju medge att den här sortens krafter som bygger stora omvandrande verksamheter och skapar standards och världshandel och ny teknik gång på gång. Att det är det som har lyft människans standard. 20-falt, 30-falt.

Och stoppar vi den processen så är risken att vi delar på fattigdom. Och USA är väl självaste platsen för den bataljen. Ja, det blir spännande. Vi tackar för det och tack och hej.