Avsnitt 3: Politik, kyrka och filosofi i medeltidens Europa

I det tredje avsnittet hör vi om vad förtroliga biktsamtal kan avslöja om relationen mellan kyrka och kungamakt under medeltiden. Vi träffar Biörn Tjällén, historiker vid Mittuniversitet i Sundsvall, som forskar om politik, kyrka och filosofi i medeltidens Europa. – Vi lever fortfarande i ett samhälle som i hög grad är format av medeltiden.

Då lades till exempel grunden till de politiska parlamenten och till våra universitet, säger Biörn Tjällén. Under medeltiden satte kyrkan sin prägel på samhället och vardagslivet på ett sätt som kanske är svårt att föreställa sig i nutiden. Kyrkan var en politisk maktfaktor och bidrog till att utveckla det politiska tänkandet.

Biörn Tjällén berättar bland annat om den roll helgonkulten och vallfartsorter hade för att legitimera politisk makt och status. Ett exempel är Olavskulten som formades runt Sankt Olav med pilgrimsfärder till Nidaros, och ett annat exempel kulten av Sankt Erik som växte fram i Uppland i slutet av 1100-talet. En symbolisk händelse som band samman kyrkan och kungamakten var kröningen.