Från pojkrummets mörka forum till skolattack

Morgonen den 21 mars 2022 går 18-årige Fabian Zedahl till skolan med en väska packad med två knivar, en hammare och en yxa. På sin skola Malmö Latin attackerar han två lärare. Båda dör.

Tiden före dådet har Fabian Zedahl fördjupat sig i miljöer på nätet som hyllar terrordåd, skolskjutare och massmord. Precis som flera av gärningsmännen bakom de senaste årens svenska skolattacker. Nu senast Liam Neebel, tolvåringen som mördade med svärd på sin skola i Fagersta.

Hur ser vägen ut från pojkrummet till en fullbordad skolattack? Du lyssnar på Krimreportrarna, en podd från Sydsvenskans krimredaktion om den kriminella vardagen här i Malmö och Skåne. Med mig, Sandra Stendahl.

Med mig, Peter Harkel. Och mig, Joakim Palmqvist. Nu är vi samlade igen, de tre kriminalmusketörerna runt bordet. Välkommen tillbaka, Sandra. Tack så mycket. Kul att vara här.

Kul att se er. Ni ser pigga och glada ut. Ja, Sandra, du har ju inte bara varit ledig utan du har även passat på att skriva en bok under semestern. Berätta lite om det.

Ja, det är inte hemligt längre. Nej, det är väl inte hemligt. Jag har pysslat med en bok som handlar om skolattacken här i Malmö, på Malmö Latinskola, som vi minns såklart.

Så i den världen har jag varit i sommar. Och så var det ju en sjuk känsla när jag satt och jobbade med det här. Bara förra veckan så kommer de här larmen från Fagersta.

Att det har skett en ny skolattack. Man får ju den här pulsen går direkt när larmen kommer och pushnotiserna kommer i mobilen. Ja, vi får skära över direkt på Fagersta, som sagt.

Det är det som fick oss att tänka att vi ska avhandla skolattacker i det här avsnittet. Jag tänker att hela Sverige pratar och tänker på det här just nu med skolattacker. Både, jag menar, allmänt alla gör det och kanske framförallt de som har barn som precis har börjat i skolan.

Och den här vardagen har dragit igång igen där skolan ska vara den trygga punkten. Många diskussioner hemma just nu. Just nu när vi sitter här så, vad vet vi om detta egentligen?

Klockan är 14.16 den 21 augusti när larmet går. En man med svärd, maskerad, går omkring på den här skolan i Fagersta. Inom tio minuter är han nedkämpad, kan man säga, eller bekämpad och gripen.

Men innan dess har han hunnit svårt skada två pojkar och mörda en 17-årig flicka. Men här kom det in som pushnotiser i mobilen först bara om att någonting var på gång. Vad tänkte du, Peter, när du såg det första?

Nej, men det här är ju den klassiska gången. Det kommer ett larm om ett grovt våldsbrott i skolmiljö. Och då går ju tankarna såklart direkt till de tidigare dåden som har varit.

Vi hade ju tre stycken såna här i Skåne under samma år faktiskt, 2022. Så direkt tänker man ju, så sen är det ju den här gången att det är ett antal personer allvarligt skadade. Och det kallas till en större presskonferens.

Och redan när man läser om det så inser man ju att... Man vet vart det är på väg, så att säga. Det man inte vet är ju hur allvarligt det är. Är det här någon som bara har varit inne och sett läskig ut eller skrämt upp folk?

Eller har vi faktiskt skadade eller i värsta fall döda personer? Det visar sig här i Fagersta att det är värsta utfallet. Här är det människor som har dött. En flicka har dött, en elev på skolan får man ju veta senare då.

Förutom de här skadade pojkarna. Ja, och den första initiala rapporteringen berättar ju vad som har hänt. Men snart vill alla börja förklara varför. Alltså redan innan polisen har hunnit förhöra folk eller fått klart på platsen.

Jag tänker det där med att alla funderar på varför. Vad handlar det här om? Det som står som mina tankar gick den här dagen. Det var ju att det här bär ju alla tecken av att vara en skolattack.

Lik de skolattacker som vi har sett när man fick höra om svärdet till exempel. Då tänker man ju på Anton Lundin-Pettersson i Trollhättan. 2015 så kommer maskerad med ett samurajsvärd till skolan och dödar.

Precis, det kom ju också ganska tidigt vittnesmål om att det skulle vara någon slags maskering och mörkklädd gärningsman. Och det är ju liksom så som vi har vant oss vid att en skolskjutare eller någon som utför en attack i skolan ser ut. Man har liksom vissa attribut, det här med mörka kläder, hjälm, att man har något för ansiktet.

Eller maskering, svärd till exempel. I Sverige har ju inte skjutvapen varit det vanligaste vapnet vid den här typen av attacker. Utan här har det varit svärd och knivar, kanske givetvis för att våra vapenlagstiftningar ser annorlunda ut.

Ja, vant oss, som du säger. Det är ju ett jävla obehagligt ordval. Men tyvärr har det ju en poäng i det där. Det är en handfull nu de senaste 5-10 åren av riktigt brutal karaktär.

Men som du säger, svärd, även här dök det ju upp ett svärd i en gitarrväska, eller hur? Inne på en toalett. Jag tänkte också på det. Jag såg den här bilden med svärd och gitarrväska.

Gitarrväska är också något som används vid andra dåd för att gömma ett vapen i. Och han hade ju då, den här misstänkte gärningsmannen i Fagersta, lagt ut en edit på sociala medier precis innan. En bild där han visar den här.

Vad står det i bilden? No more edits. Ja, vi ska vara försiktiga med detta. Det finns alla indikationer på att det är han som står bakom det här kontot som har lagt ut bilden.

Nu är det ju inte hundraprocentigt fastslaget, men det bär ju liksom alla de tecknen på att det hänger ihop med vartannat. Han har kommit till skolan med svärd i sin stoppat i en gitarrväska, gått in på en toalett, tagit den här bilden, lagt ut den och sedan har han kört, så att säga. Och på många sätt så påminner ju det om hur det har gått till vid tidigare sådana här skolattacker.

Vi pratade ju så mycket här i veckan om valet av vapen, den här fotograferingen, de här postningarna på sociala medier. Och vi ser ju också hur de här personerna inspireras av varandra. På det här kontot är det ju flera då inlägg som handlar ju då om Anton Lundin-Pettersson, som vi nämnde precis, Trollhättan, mördaren 2015.

Det var ingen liten passiv samling precis det här kontot, utan det var någonstans kring 300 inlägg som har återpublicerats. Och ett kopplat konto innehöll över 90 klipp. Många av dem var AI-animerade bilder på tidigare massmördare, alltså folk som har begått skjutningar och annan typ av grova brott som dansar.

Så att det finns ju, jag menar alla de här minsen, tecknen, man uppfyller någon form utav legend eller saga genom att pusha ut det här och visa att man beundrar och suger upp det tankemönstret. Genom att publicera det här. Det som vi pratar om nu är ju ett väldigt mörkt hörn av internet och vår samtid som vi ibland kallas TCC.

Det är ett namn för The True Crime Community och alltså ett sätt att sprida. Det är ju som en internetkultur eller vad ska man kalla det? Popkultur, man behandlar massmord som en popkultur med topplistor och fans och musikvideoanimationer.

Våldet reducerad till estetik. Jo, det man ska komma ihåg är att alla de som sysslar med den här typen av videos, att lägga ut klipp och som du säger AI-danser där massmördare lyfts upp på ett komiskt sätt. Eller vad ska man säga?

Det ser ju knasigt ut liksom. Men det är ju inte bara skolskjutare själva eller våldsverkare utan det är också, vad ska man säga, vanliga ungdomar. Det finns ju ett intresse för det här att dela den här typen av vedervärdigt material vilket jag skulle kunna argumentera för leder fram till att killen i Kristianstad begår ett motsvarande dåd på sin skola i januari 2022.

Här är två stycken tätt sammankopplade individer som absolut kan sägas ha drivit varandra till det de har gjort. De två dåden i Eslöv och Kristianstad de har ju också likheter i tillvägagångssätt. De spelade samma låt när de gick in på sina skolor.

De var klädda på samma sätt. Så det var väldigt tydligt att de två var inspirerade av varandra. Det fanns manifest som man hade skrivit som var nästan identiska med varandra.

Men det som är intressant, de två killarna kände varandra precis som du säger. Men det som egentligen förenade dem kanske var ju någon slags dåligt mående. Att man kände sig utsatt och ensam och övergiven av samhället.

Det är ju också en sak som är viktig att säga här i sammanhanget. Ideologier på det sättet är ju inte alls så som vi traditionellt tänker att man utför ett dåd därför att man gör det i någons namn. Man gör det därför att man inte gillar, vad kan det vara, invandrare eller särskilt högerextrema åsikter till exempel.

Det finns ju också andra saker som förenar dem. Ja men du talade om manifest. De har ju skrivit någon slags manifest båda de här individerna. Och det finns fler som har gjort det.

Det är ju ett jävla hokus pokus samhällsurium på många sätt vill jag påstå. Vi letar efter ett manifest på kanske 20 sidor, typ det Breivik kom med. Vilket var galet i sig, massmördaren i Norge.

Men ett manifest kan idag lika gärna vara ett kommentarsfält. Och det vi har sett i flera utredningar är att man har suttit och plockat skräp från diverse högerspöken och nazister på nätet. Och fört in i någonting slags förvirrat manifest.

Det finns ingen ideologi här. Det är gränsöverskridande. Man vill chocka. Och så använder man sig av estetiken i vad som tidigare har hänt, tänker jag. Ja, men det var precis det jag menade.

Det är ingen djupgående tanke bakom det här. Utan det är lite som precis det som det är. Det är barn som sitter hemma på nätet och letar efter en grej här och en grej där.

Så kokar de ihop det till en soppa som man inte riktigt förstår faktiskt. Men det som man förstår är ju att de har känt sig väldigt ensamma och utsatta. Och är trötta på samhället.

Flera av de här killarna och männen som har genomfört skoldåden har ju berättat om mobbning genom skoltiden. Och det är ju någonting som jag tänker att är man ensam, man har det tufft i skolan, man är mobbad och känner att man har världen emot sig. Då är det ju lätt att förenas på nätet i de här olika grupperingarna.

Man hittar de som är lika utstötta som jag. Man är en outcast. De där enormisarna säger man. Vi är något speciellt. Vi är komplexa. Det kan ju sammanföra på ett bra sätt, men också uppenbarligen på ett väldigt dåligt sätt.

Bosch tvättmaskiner och torktumlare testas och testas och testas. För att hålla och prestera i många år framåt. Så att du ska slippa köpa nytt lika ofta. För vi vet att det aldrig är kul när de går sönder.

Så välgitt kvalitet som håller länge. Från Bosch. Är du armsträckartypen? Eller kanske zoomartypen? Då kan det vara dags att boka en synundersökning. För skärmen blir ju inte större och dina armar blir inte längre med tiden.

Kanske är du typen som tar av och på glasögonen varje gång du ska läsa? Hitta dina nästa glasögon på specsavers.se. Akavia, fackförbundet för dig som vill mer. Som vill utveckla och utvecklas.

För dig som söker fakta och sprider kunskap. Som skapar förutsättningar för andra och tar ansvar för framtiden. Akavia, fackförbundet för akademiker för en upplyst framtid.

De här två killarna i Eslöv och Crescenza var ju väldigt tydliga med att det är dem vilja ha. De ville ha hjälp. De ville må bättre. Och det är ju helt bisarrt när man tänker sig att man ska genomföra den här typen av sak för att må bättre.

Det finns ju både institutioner, det finns ju människor som man kan prata med. Men här har de valt ett sätt att ge sig på en skola för att få hjälp. Det sa ju den andra killen här, han som var ett halvår efter sin kompis.

Ja, men min kompis, han verkar ju ha mått bättre nu när han har blivit gripen och sätter mer satt på ett system. Så jag vill också må bättre. Det är ju fullkomligt hjärtskärande att läsa det och sen att förstå att här har en människa blivit attackerad med kniv därför att en ung person vill må bättre.

Alltså när man tänker på den som är drabbad så är det ju helt vansinnigt. Och det är ju otäckt att här ligger liksom färdiga, vad ska vi kalla dem, IKEA-beskrivningar på nätet. Färdiga gör det själv-lådor i form av ideologiskt trams.

För om ideologin består av nazism och incel-tankar och allmän misantropi och dansande AI-mördare då är det inte mycket av ideologi, utan det är liksom en väldigt farlig Spotify-spellista som ligger färdig att spela upp som i princip du själv hypnotiserar dig med. Så är ju också ett sätt man kan se det på, tycker jag. Samtidigt är det ju intressant just att man har drag av det här incel-tänkandet för kvinnohat och liknande plus att man får in de här invandringsfientliga tankarna i det hela.

Och du är inne på det lite, Jocke, innan här, det är de fallen vi har sett. Det är bara manliga gärningspersoner. Det är ju inga kvinnliga gärningspersoner som gör sig skyldiga till det här.

Man undrar ju, varför är det så egentligen? För att det lär ju inte vara så att kvinnor mår bättre eller att tjejer mår bättre än vad killar gör generellt. Man brukar ju se att det är tvärtom.

Men varför ser vi inga kvinnliga gärningspersoner vid skoldåden? Kanske skulle kunna vara så att de här killarna har inspirerats av internationella förebilder också. Där ser vi också att det är framförallt män och pojkar som genomför de här dåden.

Så jag tänker att det handlar kanske om förebilder. Ja, för i det här fallet så finns det ju ett väldigt enkelt exempel på en förebild. Vi har den tyske mördaren Steinhauser som före sitt dåd tog bilder inne på en toalett.

Och det gjorde ju då Fabian Zederholm före morden på latinskolan. Och det med till visshet gränsande sannolikhet gjorde också Liam Nebel i sin gitarrväska med svärdet i. Det ligger liksom en estetik, man följer den tidigare estetiken, man följer tidigare mönster.

Sen kan man väl tänka sig, precis som när vi har pratat om annan grov brottslighet, att tjejerna kanske ligger lite efter. Men det är väl inte omöjligt att nästa person som genomför den här typen av attacker är en flicka. Vad tänker du själv, Peter?

Nej, men jag tänker ju att tjejer generellt kanske riktar sin smärta och sin problematik inåt mot sig själva i något form av självskadebeteende. Medan killar i större utsträckning, nu får vi tala om att det är ju inte jättemånga fall det handlar om det här, men att man då har det utåtriktat. Men det jag kan tycka är intressant här är ju att i princip inga av de här personernas problematiker är ju okända för samhället innan.

Det finns ju varningssignaler i princip i alla fall. Om vi tittar på Liam Nea i Fagersta, han var ju omhändertagen av sociala myndigheter, LVU-ad, utsatt för försummelse under sin uppväxt. Och neuropsykiatrisk problematik misstänker man ju ligger i botten.

Och en pappa som fullständigt har skitit i honom i vissa avseenden och plågat honom i andra avseenden. Det är klockrent, de har grävt på vad han utsatts för. Och det finns ju likartade delar hos de här andra gärningspersonerna vid skoldåd.

Men på något sätt tänker man väl inte att de här personerna är beredda att gå så här långt i sitt våld, eller vad man ska säga. Varningssignalerna har inte varit såpass starka att de ska genomföra någonting. I de fallen Och han raderar ju videorna, precis som du säger.

Det enda som finns kvar är ju då självhatet och suicidtankarna. Viljan att bli bortplockad från samhället och viljan att betyda någonting. Det bekräftelsebehovet vill jag påstå att man kan avläsa i alla de här ärendena om man nu ska leka amatörpsykolog med kriminella förtecken.

Du säger han i förhoppet faktiskt också att han inser att någon del av honom har velat bli känd och han tycker att det är lite pinsamt, säger han och erkänner. Precis som Anton Lundin Pettersson i Trollhättan hade blivit känd i de här miljöerna så har han väl kanske tänkt att ja... Det kallas ju för herostratiskt ryktbarhet efter någon antik gosse som eldade ner ett tempel bara för att han skulle bli känd.

Inga paralleller i övrigt förresten, men bara för att bli uppmärksammad. Han har också hävdat att han ville bli ihjälskjuten av polisen när han skulle gripas för att när han gjorde det här så skulle hans liv ändå vara slut. Det gjorde han ju inga som helst ansatser till att bli när han greps väldigt lugnt får man säga på latinskolan.

Han hade lagt ifrån sig sina vapen, stängde in sig på toaletten och väntade på att polisen skulle komma. Det är också något som är ganska vanligt eller som man pratar om när det gäller skolattacker eller skjutare, att de försöker att bli dödade av poliser. Det som kallas suicide by cop.

Men så blev det ju inte i fallet Malmö Latin. Så blev det inte heller i fallet i Fagersta. Jag vet inte om han hade sådana tankar. Men det är också någonting som hör till den här kulturen.

Att man upplever det som ett heroiskt sätt att dö på. Under den här rättegången mot Fabian Zederholm där han då till slut dömdes till livstids fängelse för mord på två lärare så tog han väldigt mycket utrymme i rättssalen. Det var nästan som att det kändes som att han upplevde det som att han och åklagaren och alla andra jurister att man gemensamt skulle komma fram till hur han hade kunnat hamna i den här situationen och att han var en del i det utredningsarbetet.

Det var väldigt mycket fokus på honom, han tog mycket plats. Desto mindre på de här lärarna. Jag kan knappt föreställa mig hur det kändes för de anhöriga att sitta och lyssna på hur Fabian Zederholm pratade om sitt val av vapen och hur han kände för den här yxan han tog med sig som han hade fått för några år tidigare i present och liknande.

Det där är ju också ett klassiskt skyddsbeteende från gärningsmän att intellektualisera eller administrativt hantera det man har gjort för att skydda sig själv från insikten av vad man faktiskt har gjort. Att sitta och lyssna på det måste ju vara stenklen gång för de anhöriga. Ja och nu sker då en riskolattack i Fagersta och i vår mediarapportering så tas ju då latinskolan upp igen.

Och vi pratar om det igen här i podden. Och alla sår rivs upp igen för de anhöriga. Det måste ju vara helt fruktansvärt. Verkligen. Sen tycker jag att det är så viktigt att vi pratar om det här, vad det är som driver de här.

För att på något sätt kanske när det hade hänt för den första gången när vi hade Anton Lundin Pettersson då var det här ett nytt fenomen som man förstod inte riktigt vad det handlade om. Att ändå kunna dra de här punkterna mellan de här pojkarna eller unga männen som har begått de här dåden. Det tänker jag är viktigt i sättet att vi kan göra analyser om vad det här handlar om.

Hur kan man faktiskt stoppa dem och vad är det samhället behöver göra för att se de här killarna som uppenbarligen ändå har massvis med varningssignaler kring sig. I det perspektivet tycker jag vi ska titta på den här skoldrådskommissionen som regeringen sätter till nu. Vi har Anton Lundin Pettersson i Trollhättan 2015.

Vi har ett skoldåd i Ospö i sekton. Vi har ett mord på en skola i Stockholm 2017. Vi har Eslöv 21. Vi har Kristianstad 22. Vi har Latin, detta vädervärdiga, också 22.

Och sen väntar man ytterligare fyra år innan man tillsätter den här skoldrådskommissionen. Jag menar att det är väldigt senfärdigt. För det handlar ju om att, precis som du var inne på här, få samkört uppgifter och på något sätt kunna förebygga det här mer än vad man hittills har gjort.

När du sitter på ett Norwegia-flyg på väg hem från en semesterresa och precis när säkerhetsbälte-lampan slocknar går upp ett annat ljus för dig. Du glömde ju de ganska dyra solglasögonen på stranden igår. Då är det lite skönt att tänka på att flygbiljetter i alla fall var billiga.

Flyg billigt, flyg smart, flyg Norwegian. Hej, jag heter Alex Schulman och jag vill slå ett slag för appen Opti. Under de senaste fem åren har jag sparat en slant hos Opti varje månad.

Och det Opti gör är att de investerar pengarna och sköter allting åt mig. Att investera innebär ju en risk, så är det. Men för mig har det gått riktigt bra med Opti.

Så alltså, ett litet slag för Opti. Ladda ner appen, svara på några frågor och sen är du igång. Tack. Ska man säga någonting om vad alla de här skoldåden har lett till, det är ju att numera, ända från nästa år, 2022 faktiskt, så arbetar polisen enligt PDV-metoden, pågående dödligt våld.

Det kallar enkelt sammanfattas med att rycker du ut på ett larm på en skola där man misstänker att någon har ihjäl folk eller slåss eller beter sig, så stannar du inte utanför och väntar på förstärkning utan du går rakt in, du går hårt, du går på att slå ut gärningsmannen. Det är det första man gör. Man skiter i folk som är i närheten och kanske är skadade utan att gå på gärningsmannen.

Förstopp på våld, det är liksom prio ett. Sedan har det funkat olika bra, men det är ju ett utfall av att polisen har lärt sig någonting under den här perioden. Man kan också dra lärdomar från de tidigare.

Polisen har utvärderat sitt arbete vid de här tidigare skolattackerna och sett att det finns vissa saker som man har varit dålig på och vissa saker som man har varit bra på. Så det är otroligt sorgligt, men för varje gång så lär de ju sig någonting, till exempel hur viktigt det är att snabbt gå in och avbryta våldet. Och det är ju inte bara polisen som har lärt sig någonting, utan skolorna tränar också på det här.

Lärare får lära sig hur man ska göra när det är en liknande situation. PDV-övningar har man ju också elever, äldre elever får träna på hur man gör när man inrymmer, inte utrymmer ett klassrum, utan att man ska gömma sig, barrikadera sig, låsa dörrar, stänga av ljudet på mobilen och rymma ifrån gärningsmannen helt enkelt. Se till att man inte kan bli utsatt.

Jag var med på en sån utbildning på Borgaskolan när alla lärare fick sån PDV-utbildning, alltså hur man agerar. Det är ju då fly först, sedan söka skydd och därefter larma. I Fagersta tog det tio minuter från larm till att den misstänkte var bekämpad eller stoppad, så att säga.

Och när våldet stoppas så börjar egentligen fyra olika utredningar. Vad hände på brottsplatsen? Vem gjorde vad? Varför? Och fanns det andra som hjälpte till? Och den kedjan har man nu gått igenom och även då hittat en misstänkt media.

Brottsplatsen berättar om motivet genom målvalet naturligtvis. Mycket kommer ju handla om huruvida det var medvetet att gå på just de här individerna eller om Liam Newele valde sina offer på måfå i skolkorridoren. Vilket det inledningsvis ser ut som.

Och för att kunna komma åt detta behöver polisen göra en massiv kartläggning naturligtvis av det digitala materialet. De beräknar att de behöver göra 600 förhör för att komma vidare i den här historien. I fallet i Fagersta så lever ju den misstänkte gärningsmannen också vilket gör det mycket lättare att