TLV stänger kryphålet – och WHO ger ny bild av cannabisskador

Då var det dags igen, NPC-podd, ett narkotikapolitiskt samtal med mig, Peter Moilanen, på NPC och med dig, Pierre Andersson, välkommen. Tack så mycket, tack så mycket. Hur är läget?

Jo, men det är ju bra, det har varit val. Vi får ju prata lite om det förstås. Och det har ju ändå hänt en del narkotikapolitiska nyheter får man väl ändå säga så här i höststarten på olika sätt som vi kommer att beröra.

Ja, nu var det väl ett tag sedan vi snackade senast, så det finns en del att ta upp som sagt. Ja, verkligen, det har ju varit en sommar, hösten är igång som det hände. Vi hade ju ett litet sommarspecial som vi poddade om som var ett samtal från i våras kring återhämtning från beroende, men efter och före det har vi inte haft något förrän nu.

Nej, men ska vi dra igång med valet då? Det är ju högaktuellt minst sagt. Vi får väl se vad det blir för regering här framöver. Det kommer ju att avgöra ett och annat förstås.

Men jag vet att du innan valet, Peter, så satt och tittade lite grann på vad partierna faktiskt skriver och säger om narkotika. Ja, och då ska vi vara tydliga med att säga att vi spelar in det här precis mellan valet och det fastställda valresultatet. Ja, det är sant, det är helt sant faktiskt.

Valresultatet kommer imorgon, det slutar vi. Ja, precis, med alla reservationer för vad som kan hända där. Nej, men det är ju intressant då, hur mycket har narkotikafrågan spelat roll i det här valet?

Och då kan man väl säga att det har det ju inte gjort alls. Vi har tittat lite grann på valmanifesten och man kan väl konstatera att fem av åtta partier nämner inte ens narkotikafrågan, beroendefrågan, cannabisfrågan i sina valmanifest. Det är väl någon typ av vad man vill lyfta fram.

Det är tre partier som nämner det, Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna. Och då kan jag möjligen bara dra de tre så har vi lite att prata om kring det. Men just det här, för det är intressant det du säger, att det faktiskt inte har varit en del av valrörelsen överhuvudtaget.

Om valet hade varit för ett par år sedan, då hade man kunnat tänka sig att hela gängfrågan hade kunnat vara en ganska stor del av den politiska diskussionen inför ett val och att narkotikafrågan hade kommit in lite grann den vägen. Men det är väl bara ett konstaterande att även den frågan har ju försvunnit ganska mycket från dagordningen i den här valrörelsen. Ja, det hänger ju ihop med att antalet skjutningar har gått ner.

Eller jag tänker att det har med det att göra. Det kan förstås finnas annat i det också. Nej, men visst. Och där det ingår då kan man säga, där är det, det är väl kopplingen till gängkriminalitet framförallt som ingår där då.

I de här, bland de här tre partierna när de skriver i valmanifestet. Ja, precis. Så är det väl om man tar Centerpartiet då, som kanske ligger närmast just nu då utifrån, om man ska göra någon spekulation i det vi kan se just nu, så är det ju oppositionssidan som verkar ha ett övertag just nu.

Så då kan man ju tänka sig att Centerpartiets politik kan få ett avtryck i något kommande överenskommelse. Ja, men då skriver de i alla fall. Och då tycker jag det är intressant där, för att vi har ju haft uppe Centerpartiet tidigare, det vill säga att de tog ju beslut i förra hösten om det här med att om man hade narkotika i blodet skulle det inte vara straffbart och så var det lite diskussioner om det.

Betyder det att de ville avkriminalisera eller inte? Eller är det smartare påföljder eller är det bara en konsekvens av beroende, förstårs. Och då verkar de ju ta spjärn i det, för de skriver fortsatt kamp mot narkotikan, den grova organiserade brottsligheten, så där har du kriminaliteten då.

Och dess ekonomi grundar sig fortfarande i stor utsträckning på handel med narkotika. Skjutningar är ofta kopplade till konflikter om kontrollen över försäljningen av narkotika i specifika områden. Att aktiv bekämpen handel med narkotika är därför central av flera skäl.

Och sen kommer då det som kanske är intressant för oss då, det är därför viktigt att överlåtelse, innehav och bruk av narkotika fortsatt är straffbart, skriver de. Väldigt tydligt får man ju säga. Så det är väl ett sätt att komma ur det där som de hamnade i.

Vill de avkriminalisera eller inte? Nej, men de har ju motionerat och pratat om smartare påföljder, alltså den som har ett beroendeskap. Och sen har vi Liberalerna snabbare och bättre missbruksvård, narkotika, beroende är en sjukdom och även om vi vill att narkotikabruk fortsatt ska vara kriminaliserat, så ska den som dömts för bruk framförallt få vård.

Det ska vara enkelt att få hjälp vid vårdcentralen, tillgång till naloxon måste bli bättre, sprututbytesprogram måste byggas ut. Vi vill inleda försöksverksamhet med injektionsrum och så vidare. Och där är det ju smartare påföljder egentligen då.

Ja, det är det. Kan man väl säga beroende på hur man tolkar det där med att... Ja, men det finns tankar. Även om vi kan komma till lite mer specifika, men så ska man tolka det tänker jag utifrån samtal med dem som är berörda.

Och Moderaterna vill ha hårdare tag mot den kriminella ekonomin, den kriminella nätverken omsätter hundratals miljarder kronor varje år genom bedrägerier, välfärdsbrott, narkotikahandel och så vidare. Så då ligger det där. Och sen hade de ju en liten specialare som vi kan möjligen resonera om vad det kan betyda då.

Alltför många upplever otrygghet i sina bostadsområden, det verkar tänkt att bostadsområden skulle vara en grej här nu. Det kan exempelvis handla om nedskräpning, skadegörelse, klotter, fortkörning eller störande körning. Det kan även röra sig om personer som är påverkade av droger eller alkohol eller gäng som bråkar och stör.

Ibland beskrivs det som socialt dominansbeteende. Moderaterna vill införa nya regler som innebär att personer som uppfyller vissa sådant beteende ska kunna avvisas och portas från gator, torg, butiker, kollektivtrafik och andra offentliga platser. Upprepat antisocialt dominansbeteende ska kunna leda till straff.

Man tänker sig att den som har ett drogberoende och stör ska kunna straffas. De är väl lite inne på det där som... Ja, det här är ju... Sånt här gör ju mig lite skeptisk.

Jag förstår ju på sätt och vis vart de kommer ifrån, men jag tycker det finns flera potentiella problem med det här. Dels som du säger att den som har ett beroende ska kunna straffas den här vägen istället eller också beroende på hur man ser det. Men det är också antisocialt dominansbeteende.

Det kan ju tolkas lite hur som helst och kan ju bli ett verktyg för staten eller för polisen att göra lite vad som helst faktiskt om man ska vara ärlig. Det tycker jag är det lite läskiga med den här typen av lagstiftning. Vi har ju gått lite i den riktningen nu under alliansregeringen med den här typen av lagar.

Ja, vi kan ju se lite vandelvibbar där. Ja, lite så är det ju faktiskt. Man har ett beroende, mår vad hänt. Men det är viktigt att du inte kommer och stör för då ska du straffas om du är i bostadsområdet och stör vår medelklasstrygghet här.

Om jag nu raljerar med det här men ändå med lite allvar i det. Ja, men precis. Nu kom ju i dagarna här nu en doktorsavhandling från kriminologen som vi säkert får anledning att ta upp i något kommande avsnitt för vi har ju diskuterat författaren där, det är väl Albin Stenström om jag minns rätt.

Men han har ju tittat på hur polisen har jobbat med narkotika under, vad kan det vara, senaste 20 åren eller något sånt där. Och tar ju upp bland annat den här, han tar upp den här pinnjakten som också vi har kritiserat många gånger som polisen under en period ägnade sig åt. Att man liksom mer var inriktad på att bocka av ett visst Sen har de tillsatt en utredning som tittar just nu på det här med yrkesgrupper, hur fler yrkesgrupper skulle kunna använda naloxon.

Sen har vi väntat litegrann på vad händer med narkotikautredningen. Ja, då var det ju det vi pratade om innan sommaren, det här planen som nio myndigheter har kring förebyggande behandling. De tar ju ganska mycket av narkotikautredningens förebyggande arbete och behandlingsarbete i det då.

Sen var det familjeklassning, ja den är ju den här frågan då i sig. Men sen fanns det ju även i utredningen att de föreslog att man skulle ta bort narkotikafritt samhälle till ett, vad var det, skadefritt samhälle? Ja men typ.

Typ så. Men då tar väl den här regeringen, då spjärn jag, tycker jag att vi ska upprätthålla det narkotikafria samhället. Ja, det är svårt. Ja, men det är ju svårt att se det på något annat sätt.

Men som sagt, det är ju möjligt då att med ny ledning på socialdepartementet att man gräver fram den där utredningen igen och tar nya tag. Nu har det ju gått ett tag, så det beror väl lite på vilka ambitioner en ny regering har på det här området också, får man säga. Verkligen.

Nej, men vi får väl se det där tiden an. Det var ju en nackdel. Ja, en enda nackdel med den här utredningen var väl att det skulle levereras, ja nu har jag glömt bort det till och med, om det var 2028 eller 2027, men jag tror det var 2028 det skulle levereras.

Man tänkte, herregud, hur mycket ska vi utreda? Det svenska utredningsväsendet, jag vet inte. Ja, det tar tid, men jag gillar ändå att vi går grundligt i vägen och försöker och ting.

Men visst, frågan har ju på sätt och vis redan utretts då, kan man ju. Det betyder ju att den här gränslans eller gråzonsförfarandet som pågår just nu kan fortsätta pågå under många år till. Och på tal om gråzoner kanske vi ska gå vidare då, direkt till TLV och det här med högkostnadsskydd och cannabisfrågan.

Ja, precis. Ja, där har de ju då fattat ett beslut om att de här så kallade extempore-läkemedlen med dronabinol som då är, alltså det är THC och cannabidiol, CBD, utesluts ur högkostnadsskyddet efter en omprövning. Och det här har ju sin bakgrund i att de här extempore-läkemedlen, vi måste förklara vad det är, extempore-läkemedel är ju alltså specialtillverkade läkemedel som staten tillverkar på läkares begäran om ingenting annat fungerar, så kan man då ta fram särskilda beredningar.

Och extempore, de här extempore-läkemedlen har då täckts av högkostnadsskyddet, vilket har gjort de här läkemedlen lätt tillgängliga kostnadsmässigt för en rad patienter. Och då är ju kruxet här att det har funnits kliniker som inte har använt de här extempore-läkemedlen på det sätt som är avsett. Det vill säga att alla andra vägar ska vara testade och avfärdade och det funkar inte och sen som allra, allra sista utväg så finns den här extempore-läkemedelsvägen.

Utan de här klinikerna har då satt i system att förskriva extempore just för att då har högkostnadsskyddet kickat in. Det är ju så att Sativex som redan finns på marknaden som är färdigt läkemedel, det täcks inte av högkostnadsskyddet. Företaget bakom Sativex ansökte ju om högkostnadsskydd redan 2016 men det avslogs och det är ju framförallt två skäl som TLV anger då varför den här typen av läkemedel inte ska ha högkostnadsskydd.

Dels är det ju fortfarande så pekar man på en osäkerhet om effekten. Om man pekar på att en kostnad som inte står i rimlig proportion till nyttan. Och då har man helt enkelt stängt den här fuskvägen får man väl ändå säga eller liksom genvägen, omvägen.

Att kunna kringgå lagstiftarens ambitioner här kan man väl ändå säga. Den vägen är nu stängd helt enkelt genom TLVs beslut. Sen får vi se vart det tar vägen för det är klart att det här har ju, det kom väl fram i veckan här nu att det här har överklagats.

Och gänget bakom Cannabis i fokus verkar ha hjälpt till att starta en patientförening om man efterlyser fler patienter som kan tänkas engagera sig i det här. Så det kommer säkert bli en del ståhej i vissa kretsar i alla fall kring det här. Nej men så är det väl för det är klart att de som hamnar i kläm är ju de som det då i så fall fungerar på.

Om man tänker att det finns en del patienter som har fått de här extempore, de har testat allt annat, de har något speciellt skäl att få något speciellt på extempore och nu blir ju det då högkostnadsskyddet försvinner och så används det. Ja då drabbas ju de tack vare att de här klinikerna har betett sig så, vad ska man säga, bedrägligt nästan. Alltså det är ju helt orimligt hur de har hållit på.

Det är ju ett rimligt beslut att stänga den här vägen men visst, det finns säkert enstaka patienter som kommer hamna i kläm här. Och då får man ju hoppas att det finns undantag för dem då, för det vet jag att TLV öppnade upp för tidigare när de berörde frågan att man kan ändå hitta något undantag ytterligare en gång då i det. Men exakt hur det fungerar vet jag inte.

Men jag tänker, du sätter ju fingret på grundfrågan, för det jag ser i debatten nu då när man tittar just för att jag har sett att Cannabis i fokus lyfter upp och försöker driva frågan. Då blir ju frågan så här, men det här är så bra medicin för de här personerna, varför vill de inte tillåta det? Men grunden i det här beslutet, det har ju att göra med att från början har de gjort en utredning där de har kommit fram till att Sativex inte ska ingå i högkostnadsskyddet.

Och det ska inte göra det därför att det är tveksam och ganska dålig evidens på hur det fungerar i förhållande till den kostnad som det ändå ligger i det. Och så är frågan, ska skattebetalarna kan man säga, vara med och subventionera den här delen som inte funkar. Och sen har ju de sedan ett antal år tillbaka, de här klinikerna då, satt i system att kringgå det beslutet där man varit.

Och då är det ju rimligt att öppet till den luckan. Då ska man ju i så fall gå tillbaka och fundera över varför är inte sativex så bra? Varför funkar inte det? Eller vad kan det vara?

Och det gör jag, jag vet ju inte, jag bara konstaterar att gång på gång har vi ett antal olika specialistråd inom regioner och inom staten och så vidare som kommer fram till att det inte verkar ha den effekt som det påstås i de här vittnesmålen. Och jag kan bara konstatera det. Ja, precis, och då försöker ju cannabisvännerna göra det här till att det är någon slags ideologi bakom och att det är liksom cannabisfientlighet och att det är den här dogmatiska narkotikapolitiken som ligger bakom de här besluten.

Men det där är ju, jag skulle säga att det där är rent skitsnack. Vi är inte alls i ett sådant läge, framförallt inte våra läkare och våra medicinska experter är ju inte i ett sådant läge att de bryr sig om sådant. Och vi har inte ett sådant samhällsläge heller att det skulle kunna påverka.

Så det här är ju liksom, man tittar ju på den evidens som finns. Och det finns visst stöd för smärtlindring med de här preparaten, men det är ju inte särskilt bra evidens. Och jämfört med annan medicinering så är det inte så, det verkar inte så himla bra helt enkelt.

Men det finns många som gillar att få de här medicinerna utskrivna av helt andra skäl, förstås. Antagligen, antagligen. Däremot kan vi ju konstatera att Epidiolex då, det är ju kvar i högkostnadsskyddet så det kan man få högkostnadsskydd för.

Där har man då bedömt att ja, kostnaden i förhållande till den effekt som det ger är bra. Och det är det som skrivs ut för de här neurologiska åkommorna? Det är väl epilepsi framför allt aldrig använda cannabis mer och då räknas de liksom med i den statistiken.

Så det är en av tio. Det man kan se nu är att åtminstone bland unga då som använder cannabis minst en gång i veckan så är det 33%. Var tredje som utvecklar ett beroende eller cannabisutnyttjande.

Det är ganska anmärkningsvärt. Jag trodde jag använder dagligen eller nästan dagligen som ett mått. Då var det en av tre. Då var det en av tre och nu är det alltså en gång i veckan.

Ja, det är ju rätt många jämfört med cannabis. Och jämfört med för tio år sedan, då sa man att då pratade man ju alltid om en av tio. Så det är ju på det sättet, jämfört med kunskapsläget då.

Sedan har ju vi ändå, vi har ju hållit oss uppdaterade och kunnat se att nej, det är inte en av tio bland de som använder regelbundet, så är det betydligt högre. Men nu har också även VO konstaterat detta och lägger in det i sin kunskapsöversikt då. Man konstaterar ju också att i de länder som har legaliserat cannabis så är risken större för just att utveckla beroende just för att det blir den här dagliga användningen som jag har pratat om i både vissa delstater i USA och i Kanada, att den ökar så kraftigt och att cannabisprodukterna som säljs har en tendens att bli starkare i lagliga miljöer.

Den utvecklingen ser vi även i kriminaliserade miljöer förvisso, men ännu tydligare i legaliserade miljöer. Det finns liksom ett kommersiellt tryck på att ta fram starkare och starkare produkter. Och det bidrar också till att riskerna blir högre helt enkelt.

Så man pekar tydligt på att utvecklingen i legaliserade miljöer, jurisdiktioner går åt fel håll liksom. Sedan pekar man på sambandet mellan cannabis och psykossjukdom. Det här har ju varit egentligen känt länge.

Det var ju en svensk värnpliktsstudie som slog fast det här från allra första början. Men då säger man att sambandet mellan cannabis och psykossjukdom har fått starkare vetenskapligt stöd. Regelbunden cannabisanvändning beskrivs som en bidragande orsak som samverkar med andra faktorer för att utlösa schizofreni och andra psykossjukdomar.

Och det är just de här andra faktorerna som cannabisvännerna brukar ta fasta på och säga att man måste ha någonting annat, det måste finnas någon predisposition för schizofreni eller andra psykossjukdomar för att man ska kunna få det av cannabis. Men det spelar liksom ingen roll för det man också slår fast här är att det finns ett tydligt dos-respons-samband, det vill säga ju oftare en människa använder cannabis, ju starkare cannabis man har, desto större är risken att man utvecklar psykossjukdom. Sen kanske inte alla som använder cannabis kommer utveckla psykossjukdom förstås och en del har mycket högre risk för det än andra.

Men faktum kvarstår ju liksom, ju mer cannabisbruk du har i samhället, desto fler är det som kommer att få psykossjukdomar helt enkelt, vilket ju är... Och det ska man ju inte ta lätt på, den här typen av schizofreni och andra typer av psykossjukdomar, det är ju fruktansvärda sjukdomar som dessutom brukar under det är rätt svåra att komma till rätta med. Sen pekar man på andra saker som att det finns växande belägg för att framförallt daglig cannabisanvändning kan utlösa både hjärtinfarkt och stroke, också bland unga vuxna.

Vilket är nyttig kunskap att ha, just eftersom det är så många som verkar använda det så ofta i de här legaliserade miljöerna. Och då att även hjärt-kärlsjukdomar påverkas på ett tydligt sätt. Och sen pratar man om det här med cannabinoid hyperemesis, tror jag det heter alltså det är de här återkommande kraftiga kräkningar hos människor som har använt cannabis ofta och länge, vilket verkar vara minst sagt jobbigt liksom.

Även om det inte kanske är den allra mest allvarliga effekten. Så att det är ungefär det, om man ska ta höjdpunkterna, det man kommer fram till. Och som sagt, det som jag tycker kanske är extra intressant det är ju att man så tydligt pekar ut att länder som har legaliserat går åt fel håll.

Ja det är klart om man tänker det blir ju mycket unga vuxna i det de skriver om. Men det är ju en retorik här då, för jag noterar att är man vän av legalisering då måste man ju lyfta upp att bland ungdomar har det inte ökat de som är under 18 år. Och det verkar ju som att det är så, det har vi diskuterat om tidigare, varför trender som gör att ungdomar även i avkriminaliserade länder, förbudsländer Legaliserade länder minskar eller till och med låter det vara.

Jag tror ju att åldersgränsen har betydelse, men det sker ju också någon annan sorts trend i det. Men unga vuxna, det har ju aldrig varit snack om att vi skulle sätta åldersgränsen på 25 år eller 26. Nej, nu är ju precis det människor över 18 pratar om.

Ja, det är väldigt många som använder de unga vuxna. Där behöver man ju få ner det med de här riskerna som finns. Ja, och man pekar också på i rapporten att i legaliserade miljöer så är det fler unga som fortsätter att använda cannabis när de blir unga vuxna och sedan vuxna.

Medan det då i kriminaliserade miljöer då är liksom, det finns fortfarande en användning bland unga, men den avtar snabbare då i kriminaliserade miljöer när människor blir vuxna. Vilket är intressant att notera. Men som sagt, det här att det inte har ökat så mycket bland ungdomar i legaliserade miljöer det måste ju ställas emot att det har minskat i i princip alla kriminaliserade miljöer.

Det är mot den bakgrunden liksom. Vi ser ju en minskning över väldigt stora delar av världen. Både när det gäller alkohol och när det gäller cannabis bland unga människor.

Och det har ju som sagt, det har ju andra förklaringar. Men då ligger det ju snarare då platt i de länder som har legaliserat. Men jag noterar också i den här kunskapsöversikten då det här med ungdomar i skolan.

För det där har jag letat lite efter. Jag vet att, ja det här blir en lång story för det då. Men alltså att man inte klarar av arbete och skola är ju ett argument.

Psykoser, risk för det, beroende och sen att man inte klarar av arbete och skola. Det tycker jag är tre huvudskäl till cannabis att man ska vara försiktig med det. Men då har det funnits ganska dåliga data på just det här med dropp från skolorna eller jobb tycker jag när jag letar runt.

Jag berättar här om, det är en annan historia, men folkhälsomyndigheten tog ju fram en samhällsekonomisk kalkyl över vad narkotika kan kosta samhället. Och då hade de inte ens med någon kostnad på det här för att de inte kunde hitta någon forskning eller data på just det. Som räknade ut dropp i skolan.

Och då noterar jag ju att det var med här nu då att ja men kognitiva bekymmer, impairment och early school leaving som de skriver det. Att det där ändå finns lite mer. Ja, jag vet inte hur mycket som har kvantifierats.

Vi har ju den här nu gamla kanske man kan säga Danedin-studien som ju är liksom varit banbrytande när den kom och som just visar det här att det är både svårare att klara studierna och sedan behålla ett jobb och så vidare. För där tittar man väl liksom också på både personliga och lite samhällsekonomiska effekter tror jag. Men den har ju några år på nacken och det är väl inte som sagt, det skulle behövas mer data kanske.

De kommer väl för Danedin-studien följer ju personer framförallt från Lilla ungdom till vuxenålder. När de var 38 år eller 42 år tror jag senast det var, de här som var med i studien. Så det är där man kan liksom följa över tid.

Den är ju helt unik. Men där blir det ju så här, det blir väldigt få individer förstås att följa. Ja, och sådana kohorter har ju helt unika styrkor som du säger.

Nackdelen är väl att det blir också en fast frusen tidsbild. De var ju ungdomar under ett visst antal år för nu ganska lång tid sedan. Och ungdomstiden idag ser ju annorlunda ut än vad den gjorde då och så vidare.

Men det är, ja du har rätt, en unik studie. Sedan noterar jag också att det är dagligt arbete då, dagligt arbete. Dagligt användande bland unga då. Associerade med användandet av illeg Och så kom det ett utkast till en cannabislag som lämnades över till hälsoministern, eller nuvarande hälsoministern.

Vad jag kan se har man inte ännu gått vidare med den här, men det är tänkt att man ska ha en lag som just reglerar all hantering och att all hantering, inklusive odling och försäljning och licenser och allt sånt där, ska vara knutet till just medicinska ändamål. Så det är en slags lag för medicinsk cannabis kan man väl säga, där man just pratar om att det ska införas licenser för odling, produktion, import, export, försäljning. Man ska ha 20-årsgräns för försäljning, man ska inte få sälja på vissa platser nära tempel, skolor, parker.

Man får inte göra reklam och det ska införas någon slags kommitté för det här. Så det återstår lite att se där. När det gäller medicinsk, så kallad medicinsk cannabis och försäljningen av den här vägen så ligger ju verkligen djävulen i detaljerna som man brukar säga.

I Europa har vi alltifrån Tyskland som har en extremt öppen försäljning av så kallad medicinsk cannabis där vem som helst kan via nätet få ett recept och få utskrivet cannabisblommor medans man i andra europeiska länder bara förskriver av läkare och bara preparat. Man förskriver inte växtdelar till exempel. Så vad som kommer att hända i Thailand framöver återstår väl lite att se.

Kruxet är väl lite grann att det är ingen eller väldigt få som följer den officiella vägen som det har sett ut hittills. Det i stor utsträckning verkar det ha fortsatt lite business as usual. Men det verkar ju ändå som att regeringen har ambitioner att vrida tillbaks reglering till någonting som är litet mellanting.

Det är inte vad det var innan 2022 utan det är mer öppet för just medicinsk hantering men ändå tydlig riktning. Cannabis är inte, åtminstone inte juridiskt, legaliserat i Thailand längre. Däremot återstår det att se hur praxis utvecklas.

Just det. Det är intressant att följa Thailand eftersom det är ett exempel på där man inför en legalisering av något slag. Man har kanske goda ambitioner inom någon sorts teori men i praktiken blir det inte bra.

Det är både barn och ungdomar som har pratat om som blir illa och turister som inte uppskattar det. Nu är det andra länder som får billigare och så vidare. Då måste man dra tillbaka det där.

Ja, det kommer faktiskt. Det ska vi också säga. Det kom en studie nu i maj i år där man har tittat på sjukhusdata just för thailändska tonåringar. Då tittar man på sjukhusinläggningar på grund av cannabis.

I faktiska tal hade man, om man ska gå in på nördiga data, innan 2022 hade man 37,1 inläggningar per miljon personår som man mäter i det här fallet. Efter hade man 225 per miljon personår. Det är en sexdubbling av antalet inläggningar bland tonåringar för cannabisrelaterade orsaker.

Sen kan man konstatera att den här trenden var på uppgående även innan legaliseringen. I den här studien har man dragit ut den förväntade linjen utifrån hur utvecklingen var innan. Sen jämför man det med hur det faktiskt blev.

Även där ser man alltså en fyrdubbling av sjukhusinläggningarna. Man kan inte skylla på att det hade ändå ökat. Nej, det hade inte ökat alls så här mycket om man inte hade legaliserat.

Så det är en markant ökning av problem bland unga kopplat till cannabislegaliseringen. Sen är det ju som du säger, man beslagtog 1,2 ton Thailands cannabis i Tyskland, 3 ton i Java. Man har gripit folk i Hongkong som har haft 10-15 kilo cannabis ifrån Thailand på väg ut.

Så det har ju blivit en smugglingshub, en källa till cannabis som smugglas världen över. Det är då får regeringen problem och det är nog en stark bidragande orsak till att man vill strama åt. Där har vi pratat om i tidigare poddavsnitt, det handlade ju om från Kanada som också har kommit legal cannabis som köps där legalt av gäng och sen säljer dem det illegalt i Europa.

Vi har sett det i USA, vi ser det i Thailand. Där visar ju igen att man kan tycka att man är isolerad och att vi tar ansvar för vårt land och gör någonting. Men att det hänger ihop, att man skulle nästan kunna tänka sig, om man får vara lite ironisk, att gå ihop ett antal länder och ha någon konvention eller någonting kring en hållning i cannabisfrågan där man säger att vi tillåter inte det.

Ja, det skulle man kunna tänka sig. Någon internationellt samarbete. Ja, precis. Nej, men bra, vi hoppas kunna återkomma lite mer om Thailand här framöver, för det är ett intressant case.

Jag kan ju tipsa om DN hade i sin podd Spotlight ett bra avsnitt faktiskt om Thailands caset med Torbjörn Pettersson eller vad han heter, journalisten i Kina, Östasien för DN som är med där och resonerar om just de här frågorna. Om man vill ha mer. Vi kan väl också som avslutning, jag har ju sagt om vår webb, men jag tycker att vi nu under hösten har fått till några saker där.

Du har kommenterat lite grann kring det här med VOs. Sara Eynos har kommenterat om det här gråzon kring hampaodlingarna. Vi har lite om familjeklassningen. Vi la ut ett spännande papper om det här Slovenien-caset som man kan läsa på.

Slovenien är ju då ett land som ville legalisera regeringen, men när de vände sig till EU och civilsamhället och aktörer i landet började agera så drog de tillbaka den där legaliseringen. Det har inte kommit några nya propos att man ska göra det. Så det finns en del matnyttigt att läsa in sig på om man är intresserad av de frågorna.

Verkligen, ja, men det är ju mer och mer levande hemsidan får man väl säga. Det är värt ett besök. Det tycker jag. Ja, med det så får vi tacka för oss varje dag.

Det gör vi. Tack för idag. Vi hörs. Det gör vi. Tack till er som lyssnat.