Betygsätt avsnittet
Bli först med att betygsätta
Om avsnittet
- Podd
- På språket
- Publicerad
- 2 sep. 2026
- Längd
- 33 min
- Avsnitt
- S1 E38
- Innehåll
- Vuxet innehåll, kan innehålla grovt språk
Ett jävulusiskt avsnitt
Om avsnittet
Svordomar och kraftuttryck är rika på nyanser och kan användas som förstärkningsord för att uttrycka känslor och attityder. Hur grova de uppfattas beror ofta på vad som anses vara tabu inom en kultur, religion, eller ett samhälle. I det här avsnittet jämför vi svordomar i svenska, italienska och spansktalande länder. Gäster är Elena Lindholm och Giovanni Fort, båda vid Institutionen för språkstudier.
Transkript
~33 min · AI-genererat
I det här avsnittet så kommer det förekomma svordomar och fult språk på olika språk. De vanligaste svenska svordomarna som används sorterar det här uppifrån. Den första är jävla, helvete, fan, satan, satfläsk eller satan, skit, kuk, fuck, fitta, jäkla, röv, olika, rövhatt, rövgäng, rövigt, horunge, förbannat, jävel.
Och så fortsätter det en bit ner så. Vad säger du om det? Är ni förvånade? Det låter väl ganska rimligt, sådant som används. Det låter bekant. Ja, det låter väldigt bekant.
Väldigt oförvånande skulle jag säga. Ja. Och apropå skillnader är det väldigt milt för mina mått som italienare. Tycker du? Jag tyckte det var ganska grovt. Vissa ord där.
Ja, just det. Ja, precis. Det kanske man inte skulle säga. Det beror på vad man är van vid. De här svordomarna du har listat, de finns i italienskan också, men de är de lägre nivåerna som är okej i de flesta sammanhang.
Några av dem är de som är okej för barn med. Sen har vi lite extra nivåer som är väldigt kulturspecifika, som jag till och med skulle ha svårt att säga här. Jag kommer att göra det ändå.
Hej och välkommen till Påsspråket, podden där vi tar upp alla möjliga olika språkfrågor. Vi som har den är jag, Sandra Lindström, kommunikatör. Och Hanna Södlund, lektor i svenska.
Och vi har som vanligt gäst med oss och idag är det Elena Lindholm och Giovanni Fort. Fort, fort. Fort. Nu tänkte jag på franska. Man kan säga fort, men då blir det något annat.
Giovanni Fort. Vad gör ni för någonting? Berätta någonting om er själva. Ja, jag är då docent i spanska och undervisar i spanska vid Umeå universitet på alla nivåer.
Har väl främst erfarenhet av Spanien, men jag måste ju undervisa om hela det spanska språkområdet förstås. Och jag är universitetslektor här vid Umeå universitet också i italiensk språkvetenskap. I grund och botten är jag filolog och språkhistoriker.
Sen sadlade jag om lite och här sysslar jag med italienska, översättningsteori, latin vid sidan om och andra diverse språkrelaterade saker. Och då kanske jag ska tillägga att jag är litteraturvetare och inte språkvetare. Det är bra att veta kanske.
Och det som för oss samman idag, det kanske är lite oväntat, men det är svordomar. Ja, helvete. Så jävla kul. Ja. Vad skulle ni säga om svordomar i de olika språken?
Vad har vi för vanligaste svordomar i spanskan och italienskan? Alltså i spanskan, nu ska vi lägga till här till ett enormt språkområde. Det är liksom, man kan säga att det är runt 6 eller 7 procent av mänskligheten som har spanska som sitt modersmål.
Så att det är jättestort. Så det skiljer sig ganska mycket och det finns mycket regionala variationer i hur man använder svordomar, hur de låter och så vidare. Men det finns ju några som finns över hela språkområdet.
Och det är ju till exempel ett sådant som skit, mierda, det finns ju överallt. Man kan också säga att sådana här som att säga huevón, om idiot, alltså det kommer av ägg som är testiklarna. Det är också ganska spritt, men sen finns det ju lite sådana här specifika liksom, det finns motsvarigheter till det som engelska skulle vara fuck.
Alltså i Spanien och Karibien skulle man säga joder om det. Men då finns det ett specifikt ord i Mexiko som är chingar, som jag inte riktigt, det ska betyda det då. Så det är varje, och det är också ungefär som fuck då, väldigt vanligt.
Så att det finns speciella regionala uttryck. Det finns väldigt stor variation. Anses de vara milda eller grova, de som du räknade upp? Det varierar också lite grann hur det, jag ska säga att i Spanien är man ganska tolerant mot svordomar.
Alltså där är det väldigt spritt och det kan vara sådant som för oss svenskar skulle upplevas som ganska grovt. Liksom som det kvinnliga könsorganet då till exempel, det är ju ganska spritt. Och även i Karibien, men till exempel land som Colombia, där har det varit väldigt ovanligt att svära.
Alltså det är liksom en lägre tolerans för svordomar. Men då är det en kollega jag har som är från Colombia, hon sa att den här serien Narcos som har gått, den har fått liksom skapat ett mode att man ska prata som en, det här är anekdotisk kunskap ska jag säga. Men hon tycker sig att ha märkt att det har gjort att ungdomar har börjat svära mer i Colombia.
Så att det här kan ju variera också över tid beroende på då populärvetenskap, alltså populära tendenser, tv-serier och så vidare. Så det är stor variation. Och om jag får spela vidare på variation, det är stor variation i Italien också och i de italiensktalande delarna av världen, som inte är så många utöver Italien.
Det finns en liten del av Schweiz och några andra småområden. Ett ytterligare problem eller fördel för oss vad gäller variation, det är att man har italienska dialekter som klassas som dialekter, men de är ju individuella språkssystem som har utvecklats parallellt från latin, precis som de romanska språken. Och även där har man väldigt annorlunda sätt att svära.
Det finns gemensamma sätt för hela italienskan och det motsvarar ganska gott och väl det du har sagt om Spanien. Man har ju de olika nivåerna, kroppsdelar som har med kön att göra, avföring och så vidare. Du sa ju mierda, vi har ju mierda bara utan distongisering och så vidare.
Men sen, vi har ju en hel kategori där, såvitt jag vet, italienska är ju unik, även jämfört med de andra romanska språken och de andra katolska länderna. Och det gäller ju hädelser. Jag råkar ju komma från ett av de områden, det är två i Italien, där man brukar häda mest.
Och då hädar man på ett annat sätt jämfört med vad man gör i Sverige. För här hädar man, du nämnde ju helvete och djävulen, genom att nämna det onda. Hos oss är det ganska fromt.
En nunna skulle ju kunna häda genom att nämna djävulen. Det vi gör när vi hädar, det är att vi får ovlämpa Gud, Jungfru Maria och helgonen direkt. Och det är verkligen inte att bubbelakt.
Till den mindre graden att den finner man inte i tryck. Jag har aldrig sett det på film. Det börjar ju synas nu i skrift, men man börjar ju höra det med sociala medier.
För där är det inte helt censurerat. Och trots att det finns andra katolska länder, det är ett ganska unikt fenomen. Hur skulle det låta? Vad innebär det? Kring hur det låter?
Eller vad, alltså Vad har vi för svenska övers, eller vad? Jag hade ju en rolig historia också kring när jag hade föreläst i italienska i Göteborg och försökte förklara det här. Man får ovlämpa Gud, och då tog jag upp ett exempel.
Man kan ju säga att Gud är en hund. Och då, studenten tittade på mig och sa Jaha, som i Egypten. Vad menar du? Ja, som Anubis. Men det förstod jag inte riktigt. Så det vi gör, vi likställer Gud och helgon och Jungfru Maria med de orena sakerna som man också använder med andra personer.
Och innan du får mig att säga något av de här orden. Det är inte bara att ha bubbelakt. Fram till 1999, det var ju straffrättligt olagligt. Efter 1999 så är det fortfarande, det går fortfarande att få böter i teorin om man gör det.
Sen har jag aldrig hört talas om någon som har fått böter för det här. Och också för att jag kommer från ett område där lei ibland används som kommentering. Kring hur det låter, om vi tar specifikt mitt område, och här är det en ganska rolig homofon med svenska, så gör jag en annan rolig svensk historia kring det där.
Det vanligaste, det gör jag ju från ett, som sagt, att likställa gud med en hund. Och då kan man säga Diocan, vilket låter ganska mycket som du kan. Det kan ha hänt någon gång att en person som sitter här, tränade ganska sent på gymmet mitt på natten, körde marklyft ganska hårt.
Och när den personen gör det så brukar den personen svära när det gör väldigt ont. Och det fanns en annan svensk kille bredvid som också körde Pratar om nu, för att jag sa stake och det är ju någonting positivt på svenska att stake är någonting positivt. Någon gång så försökte jag introducera att det är fitta i någon som ett positivt motsvarande.
Men det är ju ganska spännande att det är lite olika här då. Välkommen till Italien, Hanna! Jag känner att jag skulle passa in där. Jag ville känna igen. Det är ändå ganska spännande, men vad säger det också om olika tabun?
Vad tänker ni om det? Jo, men det är ju till exempel om man säger det här med modern. Alltså på spanska då kan man ju skända modern och den heliga modern har ju en jättestor betydelse i kulturen, liksom traditionellt.
Nu som jag sa så har ju det här luckrats upp i flera delar av spansktalande världen och är ju inte lika laddat. Men traditionellt sett som har haft det här att man kan liksom man kan bajsa på din mamma, till exempel. Om man säger i en protestantisk kontext, om man säger sådana där saker om ens mamma, då kan man ju tycka att det var ju taskigt mot min mamma.
Men det säger ju ingenting om mig. Däremot om man ser i en kontext där mamman bär familjens heder genom sin sexualitet, som är det gamla hedersbegreppet kring modern, då blir ju det här väldigt grovt. Eller att din mamma är en hora.
Då skulle jag säga att det är inte sant, det var ju taskigt sagt, men det säger ju ingenting om mig. Nej, men som engelskan kan man ju säga motherfucker. Ja. Och det skulle man kanske inte säga på svenska heller.
Nej, precis, det är ju liksom inom familjen, det är ju väldigt tabubelagt kanske även här. Ordet finns, men det är liksom inte, det liksom, det biter inte riktigt på svensken. Nej, det låter ganska lamt.
Ja, det låter lamt. Men annars... Och så beror ju helt på vems mamma man ligger med. Är det din mamma? Eller är det kanske någon som gärna dejtar folk som redan har barn.
Alltså det där är ju mer problematiskt. Men kring det du sa, jag vet inte om man gör det på spanska också, men vi tog ju upp genusperspektiv, då är det intressant också att tänka hur kodat det är med homosexualitet, exempelvis. För en hel del italienska förolämpande uttryck syftar ju också på att alltid är man.
Vi är ju alltid män. Ja, precis. Jo, men det kan man använda, det är inte lika vanligt skulle jag säga som rent att använda motsvarigheten till engelskans fuck, liksom HDR eller chingar.
Det är vanligare, men det är klart att det finns. På italienska, det är väldigt vanligt och det är inte ens så himla tabubelagt längre. Alltså verbet för att bli lurad på italienska och det kan en man eller en kvinna säga, ja men jag blev ju lurad på affären, jag fick ju överpris där.
Jag blev rövknullad, bokstavligen. Ja, men det är det på spanska också. Att man blir tagen i baken. Och det kan man ju säga på svenska också, att man blir rövknullad.
Men det är väl inte heller så vanligt, skulle jag säga. Jag skulle säga att det är extremt vanligt på italienska. Och även åt andra hållet. Nu tyvärr är det en podd så ni kan inte se mig gestikulera och italienska gester är ett språk i sig.
Men den här gesten som kan se ut som att man försöker Visa upp en namnskylt i sportshamanhank som är igen, alltså visa att jag kommer från Sverige. De brukar göra exakt den där gesten. Exakt, eller så som det hände min mor som försökte visa någon som körde i fel riktning på en väg.
Det fanns en rund skylt och gjorde det här och personen klev ur bilen och ville spöa henne. Den här gesten, ni som lyssnar ni kan föreställa er att jag försöker visa en cirkel som expanderar. Det kompletterar med uttrycket ti faccio un culo così, vilket bokstavligen innebär jag kommer att rövknulla dig tills du töjs så här mycket.
Man behöver inte ens säga det, det räcker ju med gesten. Så både det passiva och det aktiva förekommer och de är inte så starkt tabubelagda. Det har ju gått hela varvet så det har semantiserats.
Man tänker inte ens på det sexuella längre, vilket har hänt också med andra mildare svordomar. Exempelvis ordet för oordning på italienska, alltså helt inte längre tabubelagt numera, det är ju casino, som betydde ju hurshus. Och det har ju gått så långt att man använder andra ord för hurshus och casino bara betyder oordning.
Men min mormor då snackar vi en person som är bara två generationer borta. Om jag skulle råka säga det där ordet, hon blev ju jättearg och tog mig i örat. Nu ska vi inte gå in i barnaga som är en annan kulturfråga som kanske inte passar nu.
Men jag tänker på en annan sak då, om man nu ska, för att det som är lite intressant när man till exempel lär sig ett nytt språk eller när man använder svordomar på andra språk. Jag har till exempel finska svordomar i någonting som har förekommit i mitt vokabulär, men jag har ju inte känsla för hur starka de är, så jag kan ju säga perkele. Och det tycker min mamma som är i en generation borta, är lite för starkt.
Det tror jag har försvagats nu. Men å ena sidan kanske säger fuck eller sådana saker och där britter eller amerikaner kan känna att det är ganska starkt, det är ganska fult när vi säger de där. Vad säger ni om, om man nu ska lära sig spanska eller italienska, vad ska man tänka på då?
Jag brukar rekommendera studenterna att inte använda svordomar, just på grund av det här att man vet inte var i den spansktalande världen de kommer att landa. Hur tolererat är det där? Vet du att använda dem rätt och så vidare.
Så jag brukar säga att använd dem inte. Jag brukar lära dem andra sätt att uttrycka liksom vad man vill eller när man protesterar eller... än att använda svordomar.
Att man kan uttrycka det på ett annat sätt, just på grund av det här. Vi kör nu på samma linje. Använd inte, men vet gärna att de finns och vad de betyder för om ni blir tilltalade på ett visst sätt är det bra att veta att personen är arg om mästiga.
Vad ska vi lära oss om svenska svordomar om man lär sig svenska då? Men jag tycker väl lite grann samma sak, att man ska vara lite försiktig. För man har kanske inte koll på vilket kulturellt sammanhang man hamnar i.
Man har ju kanske en tendens då att överföra sin egen kulturella förståelse av hur starka svordomar är, hur de används till det här nya språket. Och då är det bättre att vara försiktig. Det är samma sak med artighet, brukar jag lära ut på de lägre nivåerna.
De nybörjarna som börjar. Och även där varierar det ju väldigt, väldigt stort i den spansktalande världen. Så då brukar jag säga att det är bättre att vara för artig så får liksom den andra talaren visa att vi lägger ner titlarna.
Det är bättre än att riskera att vara oartig. Så det är lite samma princip. Det är försiktighetsprincipen som gäller. Och det tror jag också är bra för de som lär sig svenska.
Men om man tappar en hammare på stortån, vad ska man säga om man inte ska svära då? Man kan ju svära på steget språk. Ja, men det är ju det som kommer ut naturligt också.
Jag tror det. Och då kommer vi in i temat svordomar och flerspråkighet. Det finns ju ganska roliga studier också, att man skapar olika personligheter till viss del när man talar för ett språk.
Och just vad gäller svordomar och tabubelagda ord, för man brukar få de tabun under utvecklingen. Så när man lär sig ett nytt språk som vuxen, man kan ju ha betydligt färre spärrar. Det märker jag också.
Om jag tittar på mina egna svenska vänner, de svär betydligt mer. När de pratar engelska, bara det finns någon som inte pratar svenska i sammanhanget än vad de gör på svenska. Helt enkelt för att man inte upplever den styrkan i dem.
Vilket också funkar åt andra hållet. Hela den där lilla historien om en viss person som kanske sitter här som svor otroligt grovt på gymmet. Varför svor den personen på italienska?
För det skulle inte uppnå effekten för mig, upps mig, för den personen om jag hade gjort det på svenska. Jag tror också att det är jättebra att du tog upp det där med hammaren. För även svordomar de kan ju ha olika syften.
Om man vill kommunicera med andra att man är missnöjd och så vidare. Då kanske det spelar det roll att man använder det språket som andra förstår. Men en annan funktion, och även här, folk som vill, det går att googla sig fram.
Det finns ju ganska roliga studier, alltså medicinska studier om den effekten som att svära grovt har på hur mycket smärta man upplever. Och det hjälper ju tydligen, det går ju att mäta. Men då är det den inre upplevelsen av den tabun som man bryter.
Och då funkar det nog inte med ett andra språk. Men det kan man väl kanske sammanfatta med att anledningen till att de här svordomarna lever kvar, det är att de fortfarande har kraft. Och det har de för att vi inte har utarmat dem.
Så vi kanske ändå ska vara restriktiva med svordomar också av den anledningen. Att vi vill ha det. För det är svårt att hitta nya tabun, för det är det det handlar om.
Det måste vara någonting som har den här inre kraften som vi känner är tillräcklig. De är lite som ett kulturellt arv också. De påminner oss om svunna tider. Att de lever kvar, det är lite roligt på det sättet att man får en inblick i det gamla religiösa Sverige i dessa sekulära tider.
Och likadant i romansktalande länder. Absolut, och apropå det där att akta kvar lite spärr så att allting kan funka bättre. Jag kan citera min gamla handledare i Italien när han visste att jag skulle flytta till Sverige.
Ja, där är alla frigjorda och sexet är fritt. Men det är väl bra? Nej, då kommer det inte att vara lika kul. För har du sex här, du har kul av två anledningar. Du har sex och du gör någonting du vet att du inte bör göra.
Så det är bra att tabuer. Precis. Kan ligga något i det. Elena, Giovanni, tusen tack för att ni kom hit och svor med oss idag. Det var jävligt roligt. Tack för det.
Tack så jävla mycket. Och vi hörs i podd där framöver. Hej då!
Automatiskt genererat, kan innehålla fel.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.
Fler avsnitt
- Ansvar, risk och värdighet i gravida kvinnors berättelser16 okt. 2026 · 17 min
- Ett radikalt och helt organiskt avsnitt23 sep. 2026 · 23 min
- Språk som första hjälpen3 juni 2026 · 29 min
- "Du ljuger!" och andra saker politiker säger12 maj 2026 · 32 min
- Vitsen med ordvitsar22 apr. 2026 · 17 min
- Mediebevakningen när hiv kom till Sverige19 mars 2026 · 26 min
- Mediebilden av den gröna omställningen i norr23 feb. 2026 · 25 min
- Kyrkor och trossamfund på sociala medier15 jan. 2026 · 17 min