Avsnitt 67: Oops detta blev långt, del 2.

Jag tryckte på rätt knapp första gången. Jag pausade. Det ska bli så spännande att se var det här temat tar oss. Var det tar oss? Man kan tolka det lite olika. Temat som jag skickade ut till mina vänner är Varför vill jag sticka det här?

Alltså när man scoutar projekt till sig själv. Vad är det man går igång på? Vad är det som gör att man väljer att lägga den i favoriter, så att säga? Jag har fem stycken projekt som jag vill tipsa om, men också fem stycken varför.

Ska jag ta så som jag tolkade det? Jag tänkte att de hänger ihop. Linda? Det känns som att jag tolkat det här på ett annorlunda sätt nu. Okej, berätta. Jag har fem stycken projekt som jag vill tipsa om, men också fem stycken varför.

Så som jag tolkade det. Jag tänkte att de hänger ihop. Linda? Det känns som att jag tolkat det här på ett annorlunda sätt nu. Okej, berätta. Vi kanske läste fel också.

Jag har tolkat det som att jag har gått igenom det jag har gjort. Och tagit ut några som jag tycker är det här som visar, men har ni tänkt att det här är det jag vill göra och därför tar jag ut det här? Kan jag säga min så får vi se om man förstår vad det är som jag tänkte säga.

Vad är crazy? Jag letar ju oftast efter tröjor med en raglan-konstruktion, alternativt sadelaxel. Jag gillar inte drop-shoulder för jag ser ut som en rugby-spelare i det.

Så om jag ser att det mönstret är drop-shoulder, nej, då går jag vidare. Och sen får det gärna vara lite okomplicerad flerfärgsstickning. Det går jag igång på. Det tycker jag är trevligt.

Gärna på lite större stickor, gärna fyra till sex millimeter stickor. Är det mindre än så, då scrollar jag vidare. Och det får gärna se kul ut. Allt behöver inte kvalitet in i pangsamma mönster, men om det ser kul ut på stora stickor, hej!

Eller raglan okomplicerad färgstickning i flerfärgsstickning, hej! Eller att jag får en vision av att det här plagget vill jag ha tillsammans med de här jeansen. Det kan göra att jag också sparar ner det.

Så tolkade jag mitt eget tema. Jag har gjort inte så. Jag har gjort att jag har tagit fem exempel på grejer som när jag ser de projekten eller mönstren säga att det där vill jag sticka och sen har jag tagit fram om varför.

Så har jag gjort. Men jag har ju också det, så att säga. Men för mig har det blivit inte så tydliga kategorier. Alltså det är några saker jag aldrig kryssar i, till exempel.

Jag vet inte hur vi gör med detta. Men jag tänker att de som du har valt, de kommer ju att passa in på någon av de här. De kvalar in på någon. Någon är först av andra kategorin, någon är fjärde kategorin.

Ja, men bra. Då är det typ på samma sätt som jag har tänkt. Och du har tagit, Linda, saker som du redan har gjort och varför. Ja, men jag har gått igenom vad jag har gjort och sen tagit ut några som jag tycker är det här.

Jag har gått igenom det jag har gjort att jag har valt de här. Och jag har kommit fram till lite saker, alltså lite så som... Superbra! Då kommer vi ändå ha samma grej.

Jag kan också, om jag nu pratar vidare här, angående mig själv, saker som jag väljer bort då, som jag förklarade där med, vad heter det, rugbyspelaren. Jag väljer också bort småstickor. Jag väljer bort flätor överallt.

Den brukar jag också välja bort. Helt i spets väljs också bort. Om det ser svårt ut, välj bort. Samt plocka upp för ärm. Sådana projekt plockar jag bort. Plocka upp för ärm?

Ja, men du vet, man har stickat en sån här fram och tillbaka på ryggen. Det ska plockas upp för en ärm och så ska det ut någonting. Nej, nej. Jag tycker inte om det.

Jag stickar tröjor som är det med typ den här Ingrid, tror jag den heter. Någon sån här flerfärdig historia av Petit Knitt. Det var så här plocka upp för ärm som man bara...

Jag kan gallra bort dem det står från botten, alltså botten upp. För det tycker jag är svårt att passa till min kropp. Så det är sådana saker som går bort. Kan jag bara ta lite vad jag har kommit fram till?

Jag gillar något som ser enkelt ut, har en inte för mycket flerfärgsstickning. Kan vara något mönster, har också ändrats. Vad ska jag säga? Jag har skrivit enkelt, rakt, rent, luftigt.

Det låter som en sån här kampanjkod. Enkel, rak, rent, luftigt. Och så inom parentes randigt, prickigt. Alltså finns det plagg som är prickigt, då vill jag gå in och kolla på det.

Jag har ett linne till dig sen som du kommer vilja göra. Jo, jag har sett det. Det är skuggstickningen med prickarna. Jag vet, jag vet. Det finns där. Men sen tror jag också att jag gillar symmetriskt, kanske jag ska lägga in också.

För det är som plagg... Lite symmetri. Ja, symmetriskt. Men eftersom ni nu har sagt saker som ni så här, det här gillar jag, det här gillar jag inte. Då kanske jag ska försöka sammanfatta mitt så att jag också gör något sånt.

Men jag måste också göra det samtidigt som jag antecknade, så håll till godo. Jag ska kolla här. Jag har, alltså det är inte lika tydligt som för er för jag har gjort på ett annat sätt.

Skitsamma. Det brukar, till exempel, saker som ser lätt ut, det går bort. Hatar det. För mig blir det tråkigt. Till exempel den här tröjan Cumulus blouse eller tee av Petite Knit.

Jag förstår inte varför i hela världen jag skulle vilja sticka den. Jag fattar att många vill sticka den, den ser helt enkelt ut och köp ett tröja och sånt. Men fy fan, det är som självmord, psykiskt, att sticka den, tänker jag.

Jag vill inte ha enkelt. Det kan väl få se enkelt ut, men jag vill inte ha det enkelt. Nej. Jag är inte för enkelt. Nej, inte någon sån här no-frills-sweater. Nej, om jag stickar no-frills så måste jag slänga in något annat.

Då måste jag göra en flerfärgad eller någonting sånt. Saker som jag oftast går igång på är själva plagget. Att jag tycker att det ser, alltså inte som i... Men själva plagget, att det har något.

Alltså inte nödvändigtvis så här, jag vill alltid sticka tröjor, du vill ju alltid sticka tröjor, till exempel. Jag kan vilja sticka lite vad fan som helst, men det måste ha någonting, något speciellt. Om det är en konstruktion, konstruktioner går jag väldigt ofta igång på.

Att det är någon annan konstruktion än jag brukar göra, eller någon ny, eller någonting som ser lite spexigt ut, eller något som ser lite svårt ut snarare. Alltså jag går hellre igång på det. Det har jag kryssat i på ändå på två av fem plagg här som jag har tänkt att den ser svår ut, det vill jag göra.

Du kommer få klippa en del i det här. Jag vet, det gör inget. Vad har jag mer? Plagget ska ha något special. Men, sen saker som också gör jättemycket för mig är om det är roliga färgkombinationer.

Alltså att man har jobbat med färg på något intressant sätt. Det behöver inte bara vara att det är mycket färg, eller att... Det kan lika gärna vara att det är två färger tillsammans som blir jävligt snygga på projektbilderna.

Eller att man ser att här skulle man kunna göra väldigt många olika varianter av det här plagget genom att bara byta egenskaper för färgerna. Att man har ton i ton eller väldigt stark kontrast eller några sådana saker. Sen, vad hade jag mer?

Jag hade en till här sak som var så tydlig. Nej, men sen tycker jag också ofta är... Alltså, det kan ju vara så att man har en del favoritdesigners. Om man är så här, nu har ju min husgud släppt ett nytt mönster.

Det är klart att jag kommer vilja sticka det. Och det är ju för att man har favoritdesigners av en särskild anledning. För att man uppskattar det de gör. Både liksom så här, att man uppskattar hur mönstren är skrivna.

Eller att man vet att det här spexet som jag nu ser framför mig kommer vara noll problem att göra. Det kommer se svårt ut. Det kommer vara lite så här utmanande fast En försetsbild kan ju sälja in ibland.

Men det behöver inte nödvändigtvis vara det som får mig att klicka på bilden. Men riktigt dåliga kan ibland göra... Det kan ju vara avskräckande. Och framför allt kan det vara synd, för ibland är de plaggen, oavsett vad det är, bra.

De har samma potential att bli en höjdare. Det är som när man ser bara som ett nystan. Eller som när man ser en sjal. Men riktigt dåliga kan ibland... Det kan ju vara avskräckande.

Och framför allt kan det vara synd, för ibland är de plaggen, eller oavsett vad det är, bra. De har samma potential att bli en höjdare. Ja. Det är som när man ser bara som ett nystan, eller någonting.

Och så till en sjal. Nu... Det här ger mig ingenting. Det här kommer jag nog kanske klippa bort, men det är en kvinna. Hon producerar ganska mycket grejer. Hon har liksom en sån här kort frisyr, och så har hon svarta läsglasögon, liksom så här, på alla projektbilder.

Och ibland så är det som att hon har... Nu ska jag lägga ut tre, eller tio projekt, så är hon på den här alpakkaappen, och då är det bara hon, hon, hon, hon, hon. Hur många som helst.

Och hon... Ja, det är ingen rolig bild. Det är någon sjal man ska titta på, men man tittar ju bara på det här arga ansiktet, med hennes glasögon som är så här. Nej, jag hittade henne någon gång, så ska jag skicka till er.

Skicka det. Jag tänker att det är jätteintressant att nysta i det här. Och jag tänker nästan att med den här frågan om varför vill jag sticka det här, så tänker jag att man börjar någon slags inre arbete med någon slags analys om sig själv som person.

För att som till exempel, när jag tittar lite vad jag antecknade nu, så här, ja, men du föredrar lite större stickor, Maria. Det är ju sånt som också kan få mig att bara... Ja, men sticka på stickor sex.

Ja, det kommer bli ett för tjockt plagg. Jag kommer inte vilja ha det på mig. Det kommer bli för varmt. Alltså, då kan det bli så istället. Jag rads ju i regel inte små stickor, men de måste det vara kul hela tiden.

Så jag kan ju inte sticka slätstickning på stickor 2,5. Fast det är också intressant, för det har ju gjort i min boskkosta. Men då var det ju ett ljuvligt garn som drog mig framåt, liksom.

Ja, det är inte så lätt. Man försöker vara kategorisk, eller inte kategorisk, men göra kategorier, men det är inte så lätt. Jag skulle säga så här att för mig...

Jag vet inte om jag ska... Alltså så här, jag skulle nog aldrig göra en... Aldrig ska man aldrig säga. Men alltså en tröja i 2,5 eller 2, liksom. Det blir lite...

Nu skimrar var ju 3, 3,5 eller 3,5. Så jag är inte emot det. Jag vet ju att det tar ett lång tid, liksom. Men jag kan tycka att det är lite kul också, men då är det ju för att jag tycker om plagget.

Jag gillar ju det, den estetiken. Och det blir ju ett ljuvligt tyg av den. Men man får ju nästan ha planerat in lite olika biobesök och lite sånt här socialt umgänge om man ska klara av att ta sig igenom det där.

Ja, men den är också väldigt skön att sticka. Alltså en sån plagg är ju också väldigt skönt att sticka i ett socialt sammanhang kontra... Ja, nu ska jag inte... Men din mammas kopta.

Nej, mammas kopta. Eller liksom när man... Eller som markoftan, där man måste ha koll på ett mönster. Där det liksom... Titt blir runt, runt, runt. Ja, precis. Men så det är ju liksom...

Det är lite olika, tycker jag. Ska vi tippa, eller förlåt, nu har jag avbrytit. Jag tänkte om vi skulle börja tipsa lite om saker som faller in i de här kategorierna som vi har funnit som vi skulle kunna tänka oss att göra.

För det har du och jag gjort, och du har ju en tanke. Så, nu pratar jag, helt enkelt. Hej! Nu tänkte jag tipsa lite om saker som kvalar in i den kategorin som är jag.

Det finns en mönsterskapare som heter Ronja Hakalekto. Vi känner till henne. Den heter... Ja, islett. För det kan det heta islett, för det stavas inte så. Vill du göra det?

Jo, I-S-L-E-T. Ja, det blir det. Den heter Islett Stripe Sweater. Den ser ut så här. Enkla, släta stickning på stickor 4,5. Alltså deco-garn då. Finns i alla möjliga storlekar.

Ganska stora. Det som är med denna då, det är den här lite enkla fläktfärstickningen. Den har liksom också en liten randig känsla. Det är liksom ett mönster i en rand.

Och sen så går det ner som lite tappar. Lite som istappar, typ. Ner på nästa sektion som är enfärgad. Så är den tröjan uppbyggd. Och ja, så den kvalar in där. Med liksom fläffärg, raglan, gjorde det raglan.

Stora stickor. Och den ser kul ut. Man håller sig liksom glad i det här randiga. Så den kvalar in där. Sen har jag en annan som går in under den här fliken. Den ser kul ut.

Den heter Mixtape T. Ganska ny tröja. Den är också sparat. Som är från Woolen Pine. Och den stickas från sida till sida. Alltså från ärmen till ärmen, så att säga.

Och då kan man blanda lite olika garner i den. Det här är nu. Det är fingringgarn, men den har en ganska lös stickfasthet. Så man är nere på 375. Och beroende på hur...

Men då ser den kul ut. Då kan man gå ner lite. Men 375 är ändå hyfsat nära 4. Så. Och att den kanske äter upp lite roliga garner. Den såg jag också och blev så här.

Ja, jag tror att de har också... Du kan ta lite mohair, du kan ta lite... Man kan ta lite vad man vill. Det som jag gillar med Woolen Pine är ju flera av deras mönster.

Det är att de har ganska många mönster för stash. Alltså att... Stash-busting. Ja, men sigglace är ju en av dem. Det där är ju någon annan liksom. Så. Ja, precis.

Nu var det som att en försvann från min bandel. Men det gör ingenting. Sen har jag en annan som heter Husei Sweater. Det är av Anna Enge. Det är en ganska pösig historia.

Helt fläffärstickad, men i olika randiga sektioner. Och den stickas på stickor 5 och 6. Så stickor 6 tar ju mesta delen. Stickas på 17 maskor per 10 cm. Hon har stickat den i lätt loopy.

Så det är ju ganska luftigt. Hon har gjort den ganska luftigt. För 17 maskor och lätt loopy kommer bli ganska drapig. Men den är en jävligt pösig hösttröja. Plocka svamptröja, sa jag.

Jättesnygg. Kvalar också in under den här. Det är liksom en Maria-grej. Sen är det... Ska vi se. Det är en som har fallit bort. Jag ska försöka hitta hennes sen.

Men sen är det en ganska trist tröja egentligen som heter Cinnamon Crush. Men den ser ut så här. Det är något roligt i raglan som händer. Det här är ett droppsmönster, ett gratismönster.

Och jag... Här är också en kategori som jag inte riktigt pratade om. Jag har köpt garn utan plan. Vad kan jag göra för det? Det har vi aldrig gjort. Nej, men det här är en sån.

Jag har köpt garn och jag har ingen plan. Men det skulle ju kunna bli Cinnamon Crush. Den har liksom ett litet flätmönster i raglan. Konstruktionsdelen, så att säga.

Stickas sen på stickor 4,5. Så lite snabbare stickning. De har en tråd fingering och en mohair. Så, det var därför jag fann den. Roligare än en vanlig raglan slät tröja.

Men lite kul. Och det där är ändå kategorin som jag aldrig skulle sticka. Nej, jag fattar det. För att... När jag kommer till armhålan så finns det ju ingenting mer.

Nej, men då är den sen får följa med på bio då. Ja, men... Nej. Nej, jag fattar. Den är minst rolig. Eller krans. Vad sa du? Chaos. Men eller den här flower chaos sweater går den på också.

Men blomsterkaos. Och den är väldigt lika egentligen vår Nordic Mix. Mm. Ja, den är tvåfärgad, flerfärgsstickning. Känns liksom kakelplattor. Ja, precis. Och den blev jag extremt sugen på.

Vad var det som gjorde att du blev så sugen på det? Det är mönstret och att det är liksom, i det fallet så är det mönstret. Alltså mönsterstickningen. Nej, stickningen, utan mönstret.

Alltså att det är snyggt mönster. Men då menar du inte passformen, utan du menar det liksom grafiska mönstret? Ja, det grafiska. Att det är symmetriskt, det är, sen tycker jag också att tröjan i sig, att den är oversize, att den är så här.

Man kan tydligen också göra den till en cardigan. Så då blev det lite mer så här. Men så den tyckte jag var, alltså den slår mig. Verkligen, konstruktionen är en plocka upp axel-grej säkert då.

Plocka upp för arm sen. Så långt har jag inte. Okej, ta bara som undantag. Nej, och den här, ja men jag tänker att den är mer som Nordic Mix, för det står så här, is knitted bottom up.

Så att det är en Nordic Mix-känsla skulle jag säga. Att plocka upp för arm. Det ser ut som det. Jag tror att man troligtvis gör det. Vad var det för konstnär, designer?

Hon hette Knit By Selina. Sitter ihop. Men den slår mig och sen är det väldigt bra bilder. Jag är nog väldigt mycket på hur det ser ut. Ja, vad är det för tjocklek på garn och sånt?

Det är fivl. Och det gillar jag. Ja, det gillar jag. Men den har vi ju gjort. Och då blir jag så här nu, som när jag utvecklat somstickare, så blir jag så här, undrar om man skulle kunna använda ett annat garn då?

Ja, det finns ju. Jag kan säga då, jag tipsar snabbt om något sånt blowigt garn kanske. Vad sa du, 17 maskor sa du det? Nej, jag sa ingenting. Jag hittade på det själv.

Ja, 18. Ja, men Drops Air, men den har du ju stickat i, den går in. Ja, den vill jag inte sticka i. Men annars så kanske det blir en fivl, om det skulle vara så.

De här, i den här Drops-familjen, typ Nepal, Lite Charisma den andra, vad heter den? Alaska, som är lite mer ulliga bara. Alaska kanske. Men du vet inte. Nej. Vad har vi mer som väcker intresse?

Då kommer vi, vilket jag inte trodde att jag skulle gilla, det är en Petit Knit, och det är hennes Sille Slipover. Ja, den är snygg. Och den gillar jag ju bara för att mönstret och att den är en slipover.

Jag gillar slipovers, har jag verkligen har jag märkt. Har du verkligen märkt? Har jag verkligen märkt, märkt föräkt. Och nu känns det som... Och då är det själva strukturmönstret som du går igång på, liksom.

Ja, precis. Men sen har jag också valt Eloise Bandana, och det är två olika, eller man kan göra dem olika storlekar, men det är en tvåfärgad, också en tvåfärgad stickning. Med ett symmetriskt mönster och så har man typ en jordgubbe i en diaman...

Det är olika diamantmönster. Och sen så i den ljusare färgen så gör man en jordgubbe, till exempel, i den. I mörk... Ja, du gör ett mönster liksom i de ljusare färgerna.

Och vad skulle du säga är grej, uspen på den här? Varför är den...? Den tycker jag, ett, det är i det här fallet så är det för att det är inte så stort. Och det är just att det är ett roligt mönster.

Och då verkar det lite roligare. Och då blir det också en ny teknik, tänker jag. Ja, precis. Något nytt för mig. Men sen har jag ju den som jag blev väldigt kär i förra gången.

Och det är den basecamp. Som är så här, där är det ju, ja, jag vet inte, jag blev kär. Och där är det ju färgerna, det är liksom att det är litet, att det är i mönstret.

Men för mig är det nog oftast mönst... Alltså om det är passform liksom. Alltså så här, om det är... Om man tar mina Antonette, vilket är den här tröjan med hålen.

Den följde jag ju för för att det var en ny teknik. Och att den var oversize, att den inte satte åt liksom. Och så. Så du går igång på bilderna också kanske? Jag går nog mer igång på bilderna.

Och sen börjar jag läsa och sen kan jag utifrån vad jag ser. Men så är jag nog liksom med livet. Så också. Ja, fattar. Är vi... Ska vi släppa in Karin? Ja, okej.

Jag har då, som exempel, den här Olga's Jacket som jag då håller på med nu. Av Olga Putanova Design. Där har jag tänkt att dels är det att jag tycker att själva plagget verkar nice.

Alltså att det är en lite lös och härlig kofta. Det är... Självklart, i det här fallet så är det... Alltså bilderna, projektbilderna till det här är jättesnygga.

Och hon har valt jättebra färgkombination och så. Så att bilderna och färgerna tillsammans gör ju liksom någonting. Men huvudsaken är nog i det här fallet konstruktionen.

Jag tänkte, spännande! Det här blir roligt. Man kommer bara behöva sticka en liten, liten bit och sen får man göra något nytt. Och sen en liten, liten bit och sen något nytt.

Sen att man måste upprepa det vid flera tillfällen, det är okej. För det är oftast bara fyra grejer. Alltså, eftersom... Nu är det så här, första och andra triangeln går bra.

Tredje är helt okej. Fjärde börjar jag bli trött på det. Men då är det bara den fjärde och sen är det färdigt. Och sen börjar jag med något nytt. Så att där har vi dem.

Sen har vi kategorin att jag faktiskt ganska ofta hamnar i lägen att jag gillar sådana här mysteriesstickningar eller något som är hemligt. Och igår blev jag dödssugen på att hoppa på en grej. Alltså, jag skulle aldrig göra det, tror jag.

Nej, men nu ska du få höra. Det här kanske du gör. Den här är då i kombination med Behov. Vilket verkar lite knäppt, för att behovstickare är ju inte jag alls. Men då dök det upp på Instagram igår Strumpgåtan.

Som är tre designers som gör tillsammans. Det är Lotta Lundin, alltså Knitting Lotta. Det är Nina Lightinen och Jonna Kalliumäki. De har gjort nåt slags mysteriestrumpstickning som pågår under sex månader.

Man kommer då få sex sockmönster som släpps den tionde varje månad. Tionde september släpps det första. Det kommer vara lite olika. De säger ingenting om vad det här är.

Man får ju kolla på deras Instagram vad de brukar göra för sorts mönster. De säger att det kommer vara fler färg, säger de. Det kommer vara olika tjocklek på garn och det kommer vara inga exklusiva garner utan sånt som man kan köpa i mataffären, typ.

Så jag tänker att några kommer vara raggi, några kommer vara tunnare. Alltså, de har skrivit att det är både deko och fingring och däremellan någonstans. De kommer finnas på Prisvärd.

Ja, men typ. Och då är jag så här, hmm, jag tycker ju att det är skittråkigt att sticka sockor. Men jag behöver ju också en del sockor. Och då tänker jag att det här mysterieelementet kanske gör att jag blir sugen.

Vem vet? Ja, och som man har sagt, det går ju väldigt mycket snabbare att sticka ett par sockor än att sticka en långklänning. Långklänning kan ju ändå få för mig att göra.

Räds inte över hur lång tid det tar. Sockor känns alltid som ett oöverstigligt hinder. Jag vet inte varför. Jag tror att det är för att det är två. Ja, men jag brukar ju göra dem samtidigt av det skälet.

Men i alla fall, där har jag ju liksom så här, okej, både den här hemlighetsgrejen som gör att det blir lite pirr. Jag har ett behov som jag behöver fylla, men behov är tråkigt, men det kan vägas upp av pirret. Men det är ju bra då att det är ett pirr, Men nu ska ni få se hur plagget ser ut i övrigt.

Det är en v-ringad lös kofta med fickor som har ett rätsstickat band runt halsen. På ryggen så ser den liksom, den är lite korsan och tvärsan. Det är lite olika storlekar på rutor.

Det är inte så konstigt som det låter. Men lite intarsiaaktigt. Ja, faktiskt är det inte intarsia. Utan det handlar ju om att så här, den här på ryggen är en rosa bit som är stickad som den är.

Sedan har man plockat upp längs en kant och stickat åt ett annat håll liksom. Ja, I'm with you now. Så att det är inte intarsia så den är inte svår på det viset.

Men den är ju intriguing. Verkligen. Man måste vara både nykter och utvilad. Det händer något. Ja, och den tyckte jag var kul av själva plagget. Jag tyckte att det där är en snygg kofta.

Man kan göra den tokigare eller mindre tokig beroende på vad man vill. Färgerna i sig, även om det inte var nödvändigtvis. Men den var lite dammigt rosa tyckte jag för onödigt mycket på framsidan.

Den där var inte min färg heller. Nej, men den går att göra något kul med, tänker jag. Jag skulle tycka att det var rätt snyggt att göra den helt grafisk i grått och svart och vitt.

Det hade varit jättesnyggt. Och sen så är det ju då konstruktionen. Det tycker jag var roligt. Det är mycket i härsan och tvärsan och det är så stora stycken och då orkar jag hålla på.

Till exempel. Ja, det är lite som Emilia Jensen, man vet inte vad man håller på med, men helt plötsligt vart det klart. Ja, och så bara, oj vad snyggt det blev! Typ så.

Den tyckte jag var snygg. Kolla liksom. Hon ser ju jättesnygg ut i sin. Titta ner i sin ficka. Jaha, så den hade jag. Sen har jag en sjal som heter Topo. Kanske har vi pratat om den någon gång förut.

Det är Amba O'Brien som har gjort mönstret. Det är en tokig intarsiastickad sjal som ser ut lite som en topografi. Ja, precis. Det är ju det liksom. Alltså en karta.

Topografisk karta, typ. Så att den finns då, det är liksom olika fält som tänk att det är då som bergknallar. Och så är det liksom olika cirklar runt om med lite olika storlek runt om.

Den där var jättelekker. Den är jättekul. Och man ser på, här är liksom en helhetsbild på den, att den är verkligen som en topografisk karta. Precis. Och det som är, det verkar, här finns liksom lite olika färgställningar har hon bidragit med.

Men liksom någon färgläggningsskiss som man kan fylla i själv hur man vill göra. Det jag tycker är roligt med den här är ju då dels att mönstret inte är symmetriskt. För att det är skoj, liksom.

Men den där blir jag sugen på också. Det var prickar. Den är ju räststickad. Det är roligt. Intarsia är roligt. Konstruktionen tänker jag att det är liksom det jag går igång på där på ett sätt.

Men det är också designen. Amba O'Brien brukar göra snygga grejer. Jag tycker att den ser lite svår ut. Det är kul. Färgerna, kul. Själva stylingen på bilderna, också.

Och i det här fallet också själva plagget. Alltså jag tänker att den här, den skulle vara snygg att ha. Den skulle jag bli glad när jag tog fram. Typ. Så den blev jag faktiskt jättesugen på.

Sen har jag en sista. För att det var att när jag gick igenom alla de här sakerna så kände jag att en av de vanligaste sakerna jag väljer projekt på är ju att det ska se svår ut. Det ska se svår ut.

Eller att jag tänker att det där blir lite klurigt. Det går jag igång på. Och då hade jag inte liksom hittat någon jättebra på det. Men sen så kollade jag lite i mina favoriter på Ravelry och så hittade jag den här tröjan som jag tror att vi har pratat om någon gång.

Det är också Olga Putano designs. Den är då, den heter Candyland och är en tröja som går bort för Maria för att det är flätor över hela. Men den har liksom lite roligare flätor och de är lite omlott och det är lite så här, nu var det flätor på det här stället, på det här varvet.

Och nu var det flätor på ett annat ställe på det här varvet. Gud, hålla ordning på det. Ja, superklurigt och kul, tänker jag när jag ser det här. Och sen så tänker jag också i det här fallet så är det ett ljuvligt garn.

Det är något tweedgarn. Grått med liksom lite neonpluppar i. Och då tänkte jag, snyggt. Och där blir det liksom själva stylingen gör ju att jag liksom går igång på den här projektbilden.

Men mest är det så här, svårt. Här skulle jag känna mig lite nöjd om jag rodd i land. Typ så. Den faktorn. Jag tycker det är så intressant för att jag gillar ju, som Olgas jacket gillar jag för att den är symmetrisk, för mönstret.

Men jag har ett motstånd för att jag tänker att det ska vara komplicerat. Och där är ju du tvärtemot. Ja, precis. Alltså så här, då blir du så här, oh, går igång.

Jag bara, kan det vara så lätt som möjligt så är jag glad. Ja, det är ju toppen. Jag har också kommit på. Förlåt, jag vill ändå bli lite utmanad. Det är inte så att jag bara vill göra samma, samma.

Nej, verkligen inte. Jag kom på en som egentligen kvalar in under den här Varför jag inte väljer de då när det var små stick och flätor överallt helt i spets. Det är ju för att det får inte ta för lång tid.

Det är liksom det när folk säger så här, alltså den här filten, den kan få ta tid. Alltså, nej. Jag tror att det är det att jag liksom är lite för ivrig. Att det är det att jag kan stått ut med att det tar för lång tid.

Då blir jag ju, de projekten går ut. Det är nog därför. Alltså de som tar två år. Som den kostar till exempel. Nej, men det får inte ta för lång tid. Det är det som är att jag inte brallar.

För att jag förstår att själva brallet måste hålla igång så jävla länge för att det kommer ta sån tid innan den blir klar. Men min första, ett av mina första projekt var ju den jättelånga koftan som jag aldrig använde för den var så jävla varm. Och det kan jag också vara så här en sak som gör att jag inte, jag kan inte ta den.

Eller så måste jag hitta ett garnalternativ för att jag vet att det blir för varmt. Den är ju liksom en och en halv meter. Och det var ju din andra sak du stickade typ.

Ja, men jag går ju inte, jag tänker ju inte på det. Att det kan ta lång tid. Jag tänker på användbarhet. Kommer jag använda den, tycker jag om den? Så att den inte bara ligger.

Det tycker inte jag. För jag vet att om jag har ett 20 cm i slätstickning. Då kommer jag välja ett annat projekt. Jag kommer lägga upp något nytt. Jag kommer gå in och ratsa bland lite andra grejer som jag har och så kommer jag köra det istället.

Men då är det ju bra att man känner sig själv på det sättet att man inte, alltså man väljer inte de grejerna bara. Men där kommer svårigheten i att jag vill ju fortfarande, precis som du säger Linda, vill jag ju ändå ha plagg som jag kommer bära. Så de får inte vara för avancerade och se helt sjuka ut.

För då kommer jag ju inte använda dem till vardags liksom. Eller att de ska vara för späckiga för att det ska också vara vanliga plagg. Det kan vara en kul färg eller ett underbart garn.

Alltså det går i viss mån att locka mig till slätstickning om garnet är fantastiskt. Så jag vet ju att om jag hittar ett plagg som är så här, den där vill jag ha. Den där behöver jag i min garderob.

Då måste jag punga ut med pengarna. Alltså då måste jag få till ett garn som gör det värt. Men det är ju också såna här saker som ändras med sin stickålder. Ja, men så är det.

Jag tittar ju inte alls efter samma saker. Eller på samma sätt. Och sen kollar man, man kollar kommentarer också. Och projektbilder. Ja, Jag har ju tagit mina sug.

Är det något av dem Linda som du känner att det här är fan sugen på att lägga upp? Bara för att av nyfikenhet. Ja, egentligen både blomsterkaos och stile slipover.

Heter det blomsterkaos? Ja, det var det Blomsterkaos. Eller flowercage sweater. Det kan man också se, inte cage. Mitt största sug som jag nu beställde garn till det var ju den här basecamp tank med exakt samma som på bilderna.

Som är? Som är gult, aprikos, blått och grå grund kan man säga. Och vilket garnmärke? Drops Air. Ja. Jag vet att vi pratat om det. Ja, för det har vi också pratat om så här.

Ja, men man kan ju byta fönster. Men jag kände så här, om jag nu älskar kombinationen. Och det är inte ett garn som kostar en miljard. Nej, och då kände jag så här, ja.

Så jag tror, jag tror på kärleken. Men jag tror att jag har gjort rätt omvandlingar, för de har ju inte skrivit garnutgång i meter, utan bara yards. Så jag bara använder min converter och bara, ja, det borde vara det här.

Ska det inte gå åt mer? Jag bara, i värsta fall får jag beställa då. Så det är över. För den är flerfärgsstickad precis. För det är alltid lite bökigt om man då har ett slätstickat eller enfärgat och så beställer man ett nytt garn.

Nej, vete är det. Basfärgen, förlåt. Inte grått. Okej. Men att man, när det är flerfärgsstickning är lättare att få in ett garn som kanske inte har samma färgbad som för just Drops kan jag säga.

Deras färgbad, det svaretas svinmycket. För jag behövde köpa en rosa mohair, fick hem en lila. Jag bara, det här är inte samma färg. Alltså det var samma färgnummer, men det var inte samma kulör.

Så det gick liksom inte. Det är väldigt oklart. Jag kom på nu en sak som vi skulle ha lagt in innan vårt tema. Vi skulle ha lagt in ett litet boktips. Ja! Så jag tänker att nu tar jag boktipset.

Men det kan ju också komma nu då. Ja, det kan få vara nu. Det händer nu. Nu händer det. Då händer det om en liten stund. För då börjar jag med några andra saker som jag har pratat om förut i alla fall.

Jag pratade i våras om att jag ville sy gardiner i sådana här koreanska lappteknik som heter Bojagi. Eftersom jag hade fått en snygg bok när jag fyllde år. Jag har ju köpt jättemycket tyg till detta, men bara inte haft tid.

Nu har jag typ en vecka tills jag börjar plugga och när barnen är i skolan. Största barnet börjar skolan på måndag. Minsta barnet börjar på tisdag och jag börjar på måndag.

Så då har jag tisdag, onsdag, torsdag, fredag i alla fall att jobba på. Så kanske att jag drar igång med gardiner. Det vore väldigt kul. Jag är sugen på detta. Nästa steg i att boa in sig.

Ja, men lite så. Jag har tänkt att jag skulle sy två till fyra breda paneler. Men syr jag en så är ju vardagsrummet och matsalen så jävla mycket bättre. De ska ju liksom ändå hänga lite hur som helst.

Vid fönstren. Jag hänger den här vid kaminen. Ja, precis. Eftersom de ska inte vara likadana, så det spelar liksom ingen roll om jag gör ett par. Nej, för de är släkt med varandra för tygnen är.

Ja, och det är liksom en lång fönstervägg. Det är ju som fönster hela vägen från köket och förbi in i vardagsrummet. Fast de är lite olika stora, men det ska ju vara över hela.

Så det är jag väldigt sugen på. Så det kanske är dags nu. Nu har jag ändå sytt två snabba projekt. Nu kan jag ta tag i något ganska långsamt. Exakt. Sen kommer ett litet boktips också.

Jag behövde köpa garn åt mitt barn, för hon har ett slöjdprojekt på gång. Låt oss inte gå in på det närmare, jag håller på att bli tokig. Man vill ju stötta barn i deras hantverksgrejer, men hon har pratat sönder öronen.

Så jag vill inte ens nämna det här. Vi tar det sen. Då behövde jag köpa lite billigt garn till henne, ganska mycket. Då köpte jag det på Adlibris, köpte något Drops-garn.

Då tänkte jag, när jag ändå ska beställa från Adlibris, finns det något jag vill ha? To make it worth my time. Då scrollade jag runt bland böckerna och då hittade jag den här fantastiska boken som heter Skapa med spill av Birgitta Hellmersson och Sam Gross.

Det är samma författare som till den här Zero Waste Sewing som jag sydde en topp ur förra året. Var det det? Förra förra. Skitsamma. Förra året. Det var efter vi hade varit i Danmark.

Då var jag i Malmö. Skitsamma. Två år sedan. Det här är då alltså en bok. De här två har ju en designstudio i Malmö. De är från Australien båda två. Har gjort jättecoola grejer.

Jobbar väldigt mycket med tygspill, alltså mycket lappteknik och väldigt enkla skärningar. Den här boken är då liksom upplagd så att man får tre basmönster. En på en byxa som är en, de kallar det för comfortbyxa.

Det är en byxa med resår i midjan och lite fickor och grejer. Ganska snygga, avancerade fickor. Lite olika alternativ. Det är en arbetsjacka, alltså en sån här liten jacket typ.

Och så är det en t-shirt. Och så är det olika sätt att använda spillbitar. Att liksom göra som collage eller sy ihop remsor och göra olika knasiga saker. Alltså att man bygger sitt tyg.

Här är till exempel en jacka där man har lagt tygremsor som är ett litet volangsnirkelmönster på. Bara för att man kan och för att använda allt spill som blir i liksom tygsömnaden. Och den här passade ju så fruktansvärt bra att den kom nu för att jag hade lite spillbitar kvar av det här roliga byxtyget som jag hade.

Som jag inte liksom vill slänga. Så kanske det. Jättefin jacka som jag är jättesugen på att sy. Den blir liksom lite som din jeansjacka fast längre då. Jag har ju en sån jeanskappa redan.

Den där var man ju sugen på att sy. Ja. Så att det är jag faktiskt jätte sugen på att hitta på någonting här. Jag vill fråga mer om den där jackan. Den kan man fodra då till exempel.

Så det är liksom, det är ju tre stycken grundmönster som följer med. Som är unisex-modell. Så att de är liksom, det är inga insnitt eller någonting sånt. Men det kan man ju, de är ju som raka och inte tänkta att de ska vara så himla sexiga.

Sexiga, precis. Men det går ju att lägga till insnitt om man vill ha en liksom snävare passform eller sådär. Jag tycker att den är väldigt rolig och jag, eftersom jag visste att jag gillade hennes förra bok Zero Waste Sewing så tänkte jag att den här kommer jag gilla.

Jag har liksom kunskapsnivån sy-mässigt? Sy-mässigt är från ganska grundläggande. De har en svårighetsskala på ett till fem. Om vi skulle ta jackan nu då, som vi började med att vi avbröt dig med Rödegång.

Just kappan är du mest sugen på, så då går vi till kappan. Då har man ju liksom förlängt jackan, bara modellen. Det är ju inte svårare att göra den längre. Här är det då, som den är gjord, svårighetsgrad 5.

Av 5. Men jag känner en slöjdlärare. Hon pluggar nu, men jag tror att hon kanske har tid för frågor. Och anledningen till att svårighetsgraden är lite större på den här, skulle jag säga, är för att det är ganska många bitar och att den är quiltad.

Det behöver man ju inte göra. Man kan ju också göra det liksom att man lägger lappar uppe på eller sådana saker. Det finns massa sätt att göra på. Det jag också skulle säga angående den här då, relaterat till din rosa kappa, att ett exempel på saker du skulle kunna göra med de här blandade fläckarna som du har, är att du skulle kunna, här har de ett exempel som är att man tar och bara gör applikationer på.

Här har de gjort applikationer med små gulliga blommor. Du kan ju bara klippa i något tyg som du har som passar till. Du kan göra den lite tokig. Alltså gröna blommor, blåa blommor eller gå på olika rosa och röda varianter.

Och bara göra det lite olika storlekar på. Sätta på, dels på fläckarna, bara sy rakt över. Och så kan du sätta på några till, bara på ställen så att det blir lite mer balans.

Tips, tips! Så har du räddat din kappa. Grönt skulle ju vara super. Så snyggt på den, ärtgrönt. Och rött. Ja, men det där, ser du? Nu hindrade det ögonen. Hej då, nu måste jag dra.

Men alltså jag skulle verkligen, jag tycker att den är jättekul. Vad heter den nu igen? Den heter Skapa med spill. Ispås. Jag köpte den själv. Men det är storlekar, extra small till 6XL.

För det ska ju också funka för herr, får jag tänka. Byxorna är jag jättesugen på. Och jackan är jag överförsugen på. Ja, de är väldigt roliga ut. Eller alltså, inte roliga, men...

Det är en pösig byxa, men som ändå är lite insvängd. De som jag har på mig nu är ju snarare lite utsvängda. Men de här är lite mer insvängda vid foten så att man kan cykla på en fräsig cykel som man visar på bilden.

Jättebra, vilken bra boktips. Hittade Malmö kläder. Ja, mycket bra. Eller Södermalm. Maria, vad är du sugen på? Jag är sugen på några grejer. Jag tycker att det är mysigt att sticka halvvantar.

Tycker jag är trevligt. Så Hage mitt av Maria Karlander, hon har kommit ut. Jag tror det är ganska nytt. Nej, det var inte så nytt. Men det var inte så nytt mönster, men det är en trevlig, enkel, flerfärgstickad 1-1-historia i en halvvante med tumkilere.

Eller vad heter den sån här? Livslinje-tumkil. Så stickar det Rama fin ull och stickor 2,5. Så det är en ganska kompakt historia, vilket är bra. Här frångår jag mina principer lite grann, för det är ett litet projekt, det kommer gå fort ändå.

Så därför är det bra med lite mindre stickor när det är. Det är inte ens en hel vante, det är en halv vante. Men den där är ju som man gör sockor, då kan man också gå ner lite.

För att det är inte någonting som kommer ta fyra år, liksom. Nej, precis. Och det tycker jag är ganska mysigt att sitta och bara puttra runt med. Men det var ju åtminstone flerfärgstickning, vilket jag brallar på.

Vad tycker du om det? Jag hade ingen aning. Sen tittade jag på Piritas podd, som är typ... Piritas podd? Ja, Pirita. Alltså den heter Stick AV och lite Pirita. Hon har massproducerat Vuno Hat av Ronja Hackalecto.

Och så berättade hon i podd att det går åt, här ser vi den, 50 gram fingering, 25 gram mohair. Det blir denna mössa. Det har ju alla. Och Linda har nu tagit över.

Det är liksom ett sånt här... Jag blev väldigt intresserad. Det är ett dipstitch-mönster. Så det ser ut lite som veteaxlar eller hjärtan på snör eller... What you want, så att säga.

En 1x1-rib först, dubbelv, där man viker upp. Och sen så kommer det här mönstret och sen är den ganska hastigt slurp ihop. Så, så fin. Och det går ju åt nästan ingenting.

Alltså det går åt så lite garn för det har alla hemma. De flesta i alla fall som lyssnar på den här podden. Men det är perfekt för det här 25 grams mohair-nystanet som blev kvar.

När man råkade köpa för mycket för säkerhets skull. Exempelvis ditt mintgröna till Elton. Eller till min systers, den här, när blev utbränd på stickning, den. Cardi Cocoon.

Den har rester. De har exakt det i rester. Alltså give or take. Så att det där kan bli en sak. Så stickar du en sån så får hon den i julklapp. Precis. Vad fan. Vuno Hat.

Vuno. VU som är VU. Ono som är Joko. Ono. Precis. Perfekt. Och hatt som är hatt. Hon heter Ronja som Astrid Lindgrens karaktär. Hat. Vuno Hat, ja. Precis. Så de två är jag lite sugen på.

Sen bara av en jävla slump så snubblade jag över en så fruktansvärt ful, kul, kul och ful grej som heter Den heter The Garment. Ja, jag såg den också. Vänta, jag måste kolla.

Nu får du visa en... Jag ska hitta en bra bild. The Garment. Är det enda plagg du behöver? Precis. För det är... Berätta nu hur den ser ut. Det är en polotröja som går över lite ribb.

Lite ribb, ungefär hit. För plattformens skull, hoket. Sen är det... Du tar aldrig av från någon ärm, utan du stickar dig själv ett litet... Ganska stort. Uthus.

Och längst ner är det som en filtig franskant. Nu ska vi få se. Här sitter han i den. Har du sett? Du känner dig nöjd. Här står han i den. Alltså den är så jävla dum.

Jag vill bara säga att du förlorade ju mig vid polo. Kolla här. Frusen person. Hon satt sig vid elden i den här. The Garment. Och här får du ingen fick den vara ute och röra på sig på festivalen.

Men kan du inte visa första bilden? För den är så rolig. Alltså jag höll på att dö. Den ser ut som ett ägg. Fast står liksom... Vet du vad det är? Det där är någon sån här försök till kungaporträtt från typ 1700-talet.

Du vet när de med den här florerade ramen och så liksom. Fast det blir en spegel. Ja, det är ändå sju personer som har lagt upp den här. En del har ju inte kommit så långt.

De har kommit typ till en halv... När man gjort en polo. Är det one size eller är det... Det står så här på size. Så står det all sizes. Så det är väl en one size då.

Men alltså det där är ju... Det går åt fruktansvärt mycket garn i bulk i dessutom. Så det är liksom... Apropå klästickning i evigheters evigheter. Men det är ganska grova stickor då.

Om vi ska tala om det där lite kul ändå. Det är 9 mm stickor och superbulky. Det brukar ju vara 50 meter på 100 gram. Typ. Och då går det åt ungefär 2377 meter. Det är det billigaste projektet.

3373 delat på 50 meter. Vi är uppe i 55 nyssan. Top of mind. Då vet jag att det här superbulky garnet som heter Merino Maxi på Svarta Fåret. Det kostar 153 kronor nyssanet.

Då har vi The Garment för den lilla lilla summan av 8362 kronor i garnkostnad. Om man nu vill sälja den här med arbetskostnaden inkluderat. Så skulle jag säga att i runda slänga mellan 25 och 30 tusen.

Får man nog punga ut om man ska ha The Gar