285. Elin Ridderström – Livets medicinhjul

I den här podden så pratar jag ofta om vikten av att ta hand om både kropp och själ. Och därför känns det fint att det här avsnittet är sponsrat av Clas Ohlson. Många av er förknippar kanske Clas Ohlson med smarta lösningar för hemmet, men visste du att de också har blivit en destination för wellness?

Och där hittar du allt för träning, återhämtning, skönhet och välmående samlat på ett och samma ställe både i butik och på clasohlson.se. Jag blev faktiskt själv förvånad över hur brett sortimentet är.

Det finns allt från LED-masker för ljusterapi, olika hälsomätare till produkter för massage och återhämtning. Två personliga favoriter just nu, det är ju deras massagkudde för nacke och rygg och den infraröda bastufiltan. Den är nästan magisk när man vill varva ner och ge kroppen en stunds djup avslappning.

Det fina är att det finns så mycket att upptäcka, oavsett om du vill komma igång med träning, hitta nya sätt att återhämta dig eller bara ge dig själv lite mer omtanke i vardagen. Jag kommer definitivt att fortsätta utforska utbudet. Upptäck wellness hos Clas Ohlson du med, en ny destination för träning, återhämtning, skönhet och välmående.

Och kom ihåg att alla produkter genomgår noggranna kontroller för att garantera säkerhet och kvalitet för människa och miljö. Ta hand om dig. I veckans avsnitt av Så in i själen så möter ni Elin Riddersström.

Elin är ledarskapscoach, författare, organisationskonsult, master shamanic practitioner och shamanic woman craft practitioner. Hon driver två yogastudios i Bromma och bor med sin familj på Ekerö. Elin har dessutom 20 års erfarenhet av ledarskap i näringslivet.

Efter år av högt ansvar och en perfekt fasad utåt så fördes hon till andernas urfolktraditioner och en djupare förståelse för hur kropp, hjärta och medvetande samverkar. Den resan har hon sammanfattat i sin första bok, Livets medicinhjul. En personlig berättelse om läkning och självinsikt genom schamanism, ny forskning och holistisk visdom.

En schamans roll är att agera vägvisare och lärare. Att läsa av energin i en berättelse, kroppsspråk eller ord och handling. För att hitta bästa medicinen för varje person i varje situation.

Enligt Elin är schamanism grunden i de flesta holistiska behandlingsformer som finns idag. Och något som i alla tider varit en del av människors liv. Schamanism är inget otäckt eller flummigt.

Det är ett väldigt kraftfullt redskap för läkning, utveckling och självkännedom. Varmt välkomna till Så in i själen. Varmt välkommen Elin Riddersström. Tillbaka får jag säga, även om det är några år sedan som vi träffades.

Ja, tusen tack. Det känns inte som det när vi sitter och pratar här nu. Det känns som att det var igår typ. Och du tog med mig på en helt fantastisk resa där i en av dina yogastudios ute i Bromma.

Och den var stark. Den var jättestark. Men jag antar att du genom ditt jobb upplever det väldigt ofta. Att de som kommer till dig och gör de där resorna, att de har starka upplevelser, eller hur?

Ja, men definitivt. Men jag ska också säga, jag får nästan tårar i ögonen, att det är inte alltid det är så. För det var någonting särskilt med att, jag ska säga så här, jag kommer inte alltid ihåg detaljer.

Men det var som att jag såg så mycket energimässigt när vi jobbade tillsammans. Så det är som att jag... Vi kopplade ihop på något vis där. Ja, det kändes som det.

Det kan ju också ha att göra med om man har energier som matchar varandra. Så då kopplar man ihop sig på något vis på ett energiplan. Ja, ja. Det är fascinerande.

Ja, det är fascinerande med energier, verkligen. Men för de som inte lyssnade kanske på det avsnittet, för då pratade vi säkert om vad schamanism och så är. Så kanske vi skulle lägga lite grunden i samtalet först och prata om vad är schamanism och cyklisk visdom och så.

Ja, jag skulle säga att det, som jag ser det i alla fall, grunden i hur vi, det kommer ordet borde, det låter fel i det här, men hur vi skulle må bra av att leva som människor. Vi lever ju väldigt linjärt i vårt västerländska samhälle. Medan om vi tittar i naturen, där i schamanismen så ser man att allt är besjälat, till exempel.

Och där går ju allting cykliskt. Och särskilt vi kvinnor, vi känner det här cykliska för vi är cykliska i våra kroppar. Så vi kan verkligen må bra av att koppla ihop oss med det här igen.

Och där finns jättemycket visdom att hämta. Så jag skulle säga att vi har tappat mycket det som ursprungsfolk fortfarande och som jag är helt övertygad om att våra förmödrar och förfäder hade som självklart att vi kunde prata med träd. Att vi kunde få healing direkt från, som vi pratade om havet till exempel.

Moderjord bara. I många traditioner så säger man att alla våra relationer, att vi har en relation till varje sten, varje träd, varje djur. Men i väst så är det som att vi har satt oss utanför det där.

Och då tappar vi en jättestor del, att det blir som en själsförlust som man säger i schamanismen, av oss själva. Och det är ju så tydligt i vårat samhälle också, den där själsförlusten. Ja, för det är som att alla jagar någonting.

Ja, för det är en vilsenhet i det, för det leder ju till det. När någonting fattas sen, då börjar man ju fara runt som en huvudlös höna lite grann. Ja, och man vet inte vad det är.

För vi har ju inte fått med oss, jag tänker att jag lyssnade på det här fantastiska avsnittet med, eller avsnitten med Agneta Nyholm heter hon va? Ja, ja, ja, just det. Och jag tänker att mycket av den här visdomen gick ju förlorad genom häxprocesserna.

Och genom också kolonialismen som la grunden till alla de här patriarkala strukturerna som vi lever i efterdyningarna av, eller inte ens efterdyningarna, det är ju de som styr i vårt samhälle. Det gör ont i hjärtat faktiskt, när man inser det. Och de här cyklerna, när man missar det, så blir det ju också, då kanske man gör ett motstånd mot de här känslorna som uppstår i de här olika cyklerna som man går igenom.

Man kämpar emot istället för att följa med i dem, eller hur? Ja, men verkligen. Och på senare år så har jag läst mycket om kvinnlig schamanism. Och man säger, som jag tycker är jättevackert, utan att säga att kvinnor är bättre än män, eller det behöver ju vara, vi är på samma nivå.

Ja, vi behöver varann. Fast vi behöver varann läkta. Exakt, verkligen, för att komplettera varandra. Och då säger man att vi kvinnor var vissa, jag ska inte säga säger man, utan vissa menar att vi kvinnor var de ursprungliga schamanerna för att vi hade en starkare koppling till det cykliska genom vår menstruationscykel.

Det är som att vi genomgår en dödsprocess varje månad så länge vi har vår menstruation. Man kan se det som årstider nästan. Att när vi blöder så är det vinter och sen kommer våren och så kommer sommaren när det är ägglossning.

Och sen blir det höst veckan innan mens och så blir det vinter igen. Och om vi bara kunde leva så och se nästan de cykler som vi, och livsfaser som vi kvinnor går igenom. Om vi kunde se det som initieringar så skulle vi må så mycket bättre.

Och respektera det. Exakt. Istället för att bli den här karriäristen som alltid ska prestera på topp. Ja, och försöka vara som små män. Som små män, ja. Vi är ju inte det.

Vi är kvinnor rör sig generellt biologiskt på en 28-dagarscykel. Medan män har biologiskt en 24-timmarscykel. Just det. Det är ju jättestor skillnad. Och det är vårat samhälle är uppbyggt efter den här linjära 24-timmarscykeln.

Och så har vi kvinnor bara hoppat in i det här. För det var ju från början oftare män som jobbade de här 24-timmarna. Men när vi kom ut Jag vet inte. Ja, vad fint.

Och vad fint att du säger, sådär har jag också känt. Har du känt det också? Jättemycket, för att det blir ju ensamt ibland. Ja. Och jag påminner mig själv ofta om att, okej, här i de här rummen, om jag till exempel är, nu jobbar jag ju inte så mycket i näringslivet längre, ibland så hjälper jag tidigare kunder och hjälper till vid kickoffer eller när det har blivit konflikter.

Men annars är jag ju mest i mitt sacred space, som jag kallar mina yogastudios. Men ibland när jag ändå är i andra sammanhang så kan jag känna, åh, men det är som att jag är från en annan planet här. Ja.

Och då att inte hamna i något dömande, för det kan ju vara, då kan jag känna mig ensam och tänka, Gud, de här förstår inte, de ser inte det jag ser. Och det är viktigt för mig i alla fall att passa på mig själv så att inte det blir ett dömande, för att alla har ju sin resa att göra. Men det kan kännas ensamt, för det kan vara svårt att prata som du och jag gör här.

Ja, precis. Och om vi kan känna oss ensamma, måste ju finnas många fler där ute som kan känna. Och så kan man ibland känna också, nej men jag orkar inte hålla på med det här längre.

Nu skiter jag i den här planeten. Nu skjuter jag ut mig. Vart ska vi åka? Jag vet i sjutton. För ju mer polariserad den blir, och ju mer folk håller på liksom med inlägg, med åsikter och så här, ju mer känns det som att jag kvävs ibland.

Jag orkar inte läsa om människors åsikter och vilka sidor de väljer hit och dit. Vi bara skriker rakt ut. Så den energin pågår ju i mig vissa dagar. Och då måste jag ut och krama träd.

Ja, men eller hur? Så känner jag verkligen när jag hamnar i, jag tror jag hamnar mer tidigare så kunde jag hamna mycket i ilska. Nu är det mer, ja men uppgivenhet tror jag.

Men skiftar inte det där också? Jo, det gör det. Förvisso. Men att det, oavsett ilska eller uppgivenhet, så ilska kan ju för sig vara liksom en kraft att hämta kraft ifrån och göra någonting av.

Men för mig är det, då vet jag, ut och ta liksom ett bad i sjön eller i träden. Man kan ta en dusch också bara. Ja. Du vet att bara skölja bort allting och bara neutralisera saker i systemet.

Verkligen. Men du, jag vill prata lite om din bok och den resan i den boken också. Men du säger att shamanism är viktigare än någonsin i de här tiderna vi är i nu.

Och vad handlar det om då? Vad är det specifikt du ser då att vi behöver? Ja, för det är just det här vi började prata om. Att jag upplever att vi är i en tid som du och jag sa innan vi började spela in, som många ursprungstraditioner har förutspått.

Att det här är en tid av stor förändring, transformation, en inte jättebekväm tid alltid. Nej, det har vi ju känt och visste. Och det är bra att få det bekräftat.

Ja, och där kan jag hämta mycket trygghet och kraft att, aha, men det är inte bara en tradition som säger det här, utan tio, elva, tolv, kanske ännu fler på olika sätt. Men det jag ser är ju att många springer runt i någon form av jakt. Men jag tror de flesta vet inte vad det är de jagar eller vad det är som känns som det här hålet inuti, vad det än är som de behöver fylla det med.

Och jag tror ju att det är själsförlust, som vi sa. Att det är som att den här kontakten med vårt ursprung, med Pachamama som man säger i Peru, där mycket av den visdom jag har lärt mig kommer ifrån, Moder Jord, att den kopplingen liksom har, jag vill inte säga brustit, för jag tror att vi alltid är en del av henne. Men att många nästan har blivit rädda för och glömt bort att det är vårat hem.

Och det blir i förlängningen tror jag att vi heller inte tar hand om oss själva. För vår fysiska kropp kommer ju direkt ifrån Moder Jord. Så ja, så jag tror att det är därför ser jag att de här visdomarna och lärorna och bara förståelsen för det cykliska och det feminina i det, det behövs idag.

Gud, vad är det lät? Är det från ett flygplan eller något? Ja. Och det kan ju vara sådär att vi har glömt bort, men förhoppningsvis kommer fler och fler att börja minnas och känna att det kommer liksom stiga upp inom oss det här minnet av någonting.

När längtan blir för stor, så måste den ju liksom ta vägen någonstans. Ja, men det här låter ju ofta klyschigt, men jag tycker det är så vackert att det här uttrycket är alltid mörkast innan gryningen. Och jag tror att vi är där.

Att det känns just som du säger att många har det jobbigt, men jag tror också jättemånga börjar minnas. Kanske inte medvetet än, men jag tycker mig se att det ploppar upp prat om gudinnan, om Moder Jord. Ja, det är väl härligt, eller hur?

Överallt, ja. Fantastiskt. Verkligen. Ja, så såg det ju inte ut för något år sedan. Visst gjorde det inte det? Nej, vi pratade mycket och vi pratade ju inte om ufon på samma sätt för några år sedan heller.

Så det är ju egentligen, om man tittar på det, så är det ju jättemycket som har förändrats. Eller hur? Och jättemycket som händer. Och sen tror jag, jag tänker på det vi pratade om med ilska, med frustration, med som jag sa, nedstämdhet eller uppgivenhet.

Jag tror att, kanske är du som jag, att man gärna vill att saker händer snabbt. Man är lite otålig. Att för mig i alla fall så kan de känslorna komma när jag bara, men varför har inte alla sett det här än?

Ja. Ja, men och ibland tänker jag också att det kanske är utrensning. Att det är gammalt slagg av ilska som ska liksom, det ska ut ur systemet. Ja. Och då är det bara att tillåta det liksom och få pysa igenom på något sätt utan att man behöver rikta det mot någon annan.

Och inte alltid förstå det heller. Utan ha tekniker för det, att kanske dansa galet, krigsdans. Krigsdans, det ska jag göra i eftermiddag. Lite krigsdans. Gör det.

Då kanske det kommer regn istället, jag dansar fel så det blir en regndans där. Det gör inget, det blir bra, då sköljer det bort, tänker jag. Du, din bok då, Elin, vad är titeln på din bok och berätta om resan.

Ja, och tack, jag är så stolt så jag spricker nästan. Det är din första bok. Det är min första bok och jag kommer ihåg när jag... Vad heter den? Livets medicinhjul heter den.

Livets medicinhjul, just det. Rubriken på programmet. Jag la ju den som rubrik där. Nej, vad roligt. Livets medicinhjul. Ja, men jag kommer ihåg att min lärare i första klass sa till mig, du kommer att bli författare en dag.

Det hade jag ju glömt bort. Vad roligt. Ja, jättekul. Och så kände jag när allt var, alla processer med förlaget, äntligen var klart. Så kommer jag ihåg det där och bara, wow, nu är jag författare.

Så det kändes ju jättestort. Och jag skriver en del i boken om hela processen. För det är ju en bok som handlar om min egen resa till att landa mer i balans. Att komma närmare det schamaniska.

Från början visste jag ju inte ens vad det var. Men hur det ändå, vilket jag tror och hoppas att många kan känna igen sig i. Att universum plockar på och ger pusselbit för pusselbit.

Som man sen kanske först för mig har det varit ibland 10-20 år senare som jag kan se tillbaks och bara, jag fick ju reda på det här redan då, men jag förstod det inte. Så det handlar om min resa och sen så är det invävt jättemycket tekniker. Både från ny forskning, från schamanism, för jag är väldigt nyfiken alltid och vill se, vad säger forskningen?

Finns det evidens för det här som schamanerna... Forskning runt schamanismen? Nej, utan mer olika tekniker. Som epigenetik till exempel. Schamaner har ju inte haft några ord för det, men de har ju vetat det här i tusentals år.

Att det som våra förfäder var med om påver Kan hitta balansen i det, så att det inte behöver gå så dramatiskt. Det behöver inte bli så dramatiskt. Det kan vara som sådana här ballonger där luften går ur och bara åker ner och så bara landar och bara, luften har gått ur.

Man orkar inte. Vad är de där konflikterna? Nej. Så kan det ju också en Big Bang vara. Verkligen, ja. Och jag tänker att vi kan ju också, vi är ju betydligt starkare än vad många tror.

Om vi väljer att rikta vår energi mot att, nej men det kommer, det här, allt det mörka kommer ut i ljuset nu. Fler och fler nästan tvingas till för att det gör för ont att vara kvar i det gamla. Och då blir det ljusare, då blir det mera balans.

Och att vi, vad ska man kalla det? Att vi inte är kvar i den här separationen som är i världen nu. Där det hela tiden ska skiljas på någon annan, eller Ja, om man ska välja sida.

De är de onda, de är de goda och Ja, jag känner att jag tänker aldrig välja någon sida. Jag ska försöka stå så stadigt jag kan här i mitten. Fint. Det utmanande, eller hur?

Ja, det jag tänkte säga, otroligt starkt, för det är ju svårt. Men vi tappade boken nu. Kom vi ens in på den? Livets medicinhjul. Ja. Din resa. Ja. Ja, men tack för att du tar oss tillbaka.

Det finns mycket att prata om. Nej, men den handlar om min resa och som sagt, jag har sprinklat den med mycket tekniker så att man ska kunna ta de första stegen på sin egen resa om man vill. Och lite med ett leende så säger jag ibland att jag även har försökt göra den till nästan som ett schamanskt uppslagsverk för att det finns väldigt många uttryck som jag förklarar i boken.

Så för den som är intresserad, så läs min bok. Du förklarar uttryck. Går du in på de här ormen, jagaren, kolibri och örnen och det också? Ja, så man får en resa som jag har lagt upp runt mitt eget liv.

Så att man liksom är den här perioden var jag i örnens medicin. Vad innebär det för mig? Här var jag i ormens medicin. Så att man får både visdomen, vad det betyder.

Ja, ta något exempel där då, bara för att symbolisera de där olika hjuren. Ja, så ormen. Ofta börjar man, om man kliver in i utbildningen medicinhjulet som jag leder också.

Ja, precis. Och du har ju utbildning där. Jag blir så sugen på den själv nämligen. Ja, du är så välkommen. Ja, för den var ju också på. Vad stod det att det var när jag läste om den?

Det är åtta halvdagars retrit. Det är kvinnans initiering. Jaha, det är kvinnans initiering. Ja, men du är välkommen till båda. Till båda. Okej, den här utbildningen i medicinhjulet då?

Hur lång är, det är ett år samman olika möten. Exakt, exakt. Så man möts fredag, lördag, söndag vid fyra tillfällen under ett år. Så då är det väldigt intensivt.

Och sen gör man arbete emellan och hörs. På egen hand. Exakt, exakt. Så när man gör det, när man börjar som vuxen och lär sig det här, då kliver man in ofta, man kan kliva in i de olika riktningarna också, men man börjar ofta i söder.

Och då handlar det om att man släpper taget om det förflutna. Att man försöker rensa tidslinjen bakåt för att göra sig så fri att leva sitt liv här och nu som möjligt. Och det tror jag många kan känna igen sig i, att det finns fortfarande kanske minnen som håller tung energi som man kanske känner, åh, jag vill ha en ursäkt för det där, eller man kanske känner skam för någonting man själv har gjort.

Eller för att känna sig riktigt glad så drar man alltid till sig ett minne från längre bak. Istället för att vara här och nu och se att jag kommer fortfarande ihåg de där sakerna, men de håller inte någon energi. Vi sitter inte fast.

Exakt. Så det finns tekniker där vi rensar det. Har ormen något med det att göra, eller? Ja, ormen är söder och där vi ömsar vårt skinn. Vårt gamla skinn som har blivit för trångt.

Så det är det som är liknelsen. Och det där känns det som att man kan göra i omgångar. Eller hur? Det är inte så att man ömsar skinnet bara en gång och sen är det klart.

Precis. Och det här skulle jag säga att de allra flesta återkommer till i sina liv. Om vi lever cykliskt. Att vi då kan känna, nu är jag i jagarens energi. Om vi går till jagaren, det hör ihop med riktning väster, så handlar det om att vad lever i skuggorna?

Vad behöver jag kanske göra en dödsprocess kring för att verkligen släppa taget om, klippa av? Vilka är mina största rädslor? Och det kan ju komma upp i livet. Och jag skulle säga att hela världen är i jagarenergi just nu.

Men en obalanserad sådan, för en balanserad jagarenergi, då är det balans i yin och yang, i maskulint och feminint, i vila och görande och så vidare. Men världen och många i den är i ytterligheter hela tiden. Så det är jagarens medicin.

Och sen kommer vi till kolibrin som hör ihop med riktning norr, där det handlar om att kliva in i sitt syfte. För i schamanska traditioner så ser man det som att vi alla föds med en gåva. Vi alla föds med en särskild medicin som är vårat bidra med till den här jorden.

Och det betyder ju inte att alla behöver bli schamaner eller healare, utan mer att vad brinner du för? Vad väcker passionen i dig? När känns det som att livskraften flödar?

Vad känns lätt? Vad känns härligt? Och hur kan vi vara i det så mycket som möjligt under våra liv, under våra dagar? Och då, många tänker på kolibrin, för den här klassen är som kolibrin tänker man ju är en liten fågel som är lätt och det är fyllt av färg och sötma, blommor.

Men det är ofta en av de tuffare klasserna för de flesta. Ja, den pickar ju på liksom. Exakt. Och de flesta lever ju inte med sitt syfte, i harmoni med sitt syfte.

Utan när vi börjar prata om det här och göra övningar för att se vad det är som det skaver, vart sitter energin fast, så blir det rätt så jobbigt. För kolibrin handlar jättemycket om att våga kasta sig ut på den där långa resan mot vårt syfte. Och sen kommer vi till örnen som hör ihop med öster och den uppåtgående solens riktning.

Och där handlar det om att kliva in som den som drömmer livet in i verklighet. Vilket är jättevackert och jättesvårt för många. Om man är väldigt obalanserad eller man är väldigt fast vid trygghet, då är det svårt att sprida ut de där stora örnvingarna och våga lyfta högre och se på livet från ett perspektiv av oändliga möjligheter.

Snarare än brist, rädsla och allt vad som sänds ut i de flesta medier idag. Så jag brukar säga, sluta följa nyhetskanaler. Något som du gör det redan. Ja, och jag kan ibland titta men utifrån ett annat perspektiv.

Men jag uppfattar så, jag ser det nästan som att jag kan se rädslan i människor. Och den är så tydlig, det finns så mycket rädsla i alla. Och det är ju den som tar sig uttryck nu.

Exakt. Utan att man kanske ens förstår att det handlar om rädsla. Det tror jag verkligen, jag tror inte många förstår det. Utan det är ju många som lever så omedvetet.

Ja, jag vet. Och det är ju det där att det här, jag tror det är väl i Delfi som det stod, know thyself, den inskriptionen. Oraklet där, hon var också kvinna. Ja, att det är grunden i att när vi lär känna oss själva, när vi vågar titta in på det där som kanske väcker skam, väcker rädsla, det som vi inte vill minnas eller känna svid.

Det är först då som befrielse kan ske. Ja, känna sanningen liksom. Och när man känner den sanningen, då kan man frigöra sig. Det är otroligt. Ja, det är ju otroligt.

Och det var så vackert att få. Tänk om man kunde sitta som en världsledare. Ja, ja, verkligen. Ja, och de förstår varandras rädsla, var de kommer ifrån. Snacka om epigenetik, alltså när man gjort ett visst antal plantmedicin-sessioner, till exempel.

Definitivt. Det kan ju säga sig självt. För det är ju så transformerande. Jag tycker schamanism och plantresor ligger väldigt nära varann. Ja, och det har ju varit en del av schamanism alltid.

Men inte alls på det här som, det har ju också kommit in kolonialism i den branschen. Att det ska göras pengar på den här. Och det är liksom mer ett retreat där det söks sensation.

Ja, jag vet, det trendar och så blir det. Ja, och jag tror att det blir mer skadligt för då tror man att... Ja, jag vet, jag pratar ofta, jag varnar ofta för det.

Man ska ha det stor respekt för plantresor och man ska göra det med hela sin själ. Man ska vara väldigt ordentligt påläst, förberedd. Man ska göra det i trygg miljö med en kunnig person.

Och man ska göra jättemycket efterarbete, integrera, ha samtal med den personen. Alltså det är ett sånt stort arbete. Det är inget man flummar iväg och gör över en helg i en jättestor grupp där ingen, man kanske lägger själv i ett hörn och ingen håller ens energi och man fattar inte alls vad det är för konstiga saker som dyker upp.

Nej, då blir det ju trauma. Det blir ju trauman. Jag känner jättemånga som jobbar med det här, som faktiskt får hjälpa folk som har varit på kanske större såna här retreater och de har fått trauman.

Jag försöker varna ofta för det där. Men när det görs på rätt sätt, då är det det bästa jag har varit med om. Även om det faktiskt fortfarande är tufft, så är det faktiskt det mest transformerande jag har varit med om.

Jag håller med, hundra procent. Det är ju medicin. Det är själens medicin, skulle jag säga. Ja, det är ditt högre jag som kliver in och hjälper dig. Om du gör det med respekt.

Ja, och med, som du säger, med någon som har integritet, någon som är ren i sig själv. För om det är någon som har bara som tanke att, åh, nu ska jag sälja platser till mitt retreat. Vad kommer det bli?

Det kommer bli den energin som du dricker i plantmedicinen. Exakt. Så det är viktigt att göra research. Vi måste förstå hur faktiskt allt är energi. Ja, väldigt spännande.

Du skriver om kärleken i den här boken också, som jag är så inspirerad av. För alla tycker vi om att prata om kärlek, tror jag. Ja. Både män och kvinnor. Och du går till någon kvinna som säger att du har kärleken runt hörnet, sluta söka efter.

Berätta det, jag blir så glad av det. Ja, det står i boken också, jag berättar det gärna. För jag blir så glad av att tänka på det. Då säger hon det att du behöver inte hålla på.

Hur många år sen är det förresten? Det här är nog tio år sedan nu, tror jag. Nej, det är längre sedan. Tolv kanske, för jag insåg att jag och min man träffades så snart tio år sedan.

Så det är nog tolv år sedan, någonting sånt. Och då säger hon det att du behöver inte hålla på och leta efter kärlek, utan din man är redan på väg. Och det är någon som du redan känner.

Och jag bara, nej, men jag känner ingen man som jag är intresserad av. Och hon beskriver att, jo men, alltså han är lång, han kommer från Norrland, han har energin som en björn och han åker motorcykel. Alltså, det ringde inga klockor, alls.

Så jag sa, nej, jag känner ingen sån. Och sen så, jag skrev ändå ner allt det här, för jag tycker det är fint när man har haft en sån session, så skrev jag ner det hon hade sagt och jag blev ju jätteberörd för hon sa jättemånga fina saker. Så när jag sen träffade min man, så insåg jag, men gud, jag måste leta tillbaka på de här anteckningarna.

Och då stämde ju allt. För han är från Norrland, han är 1,90 lång, han har väldigt mycket hår på bröstet. Jag tänkte, det här var björnen som kom in. Och sen så kör han, tävlar i enduro, såna här motorcyklar man kör i skogen.

Och det hade inte jag vetat, för vi jobbade tillsammans under en period. Och jag jobbade som affärsområdeschef och han jobbade som marknadschef på det företaget. Och jag vet att när jag skulle ha möten med honom eller stämma av någonting, så blev jag alltid lite blyg.

Och det var inte så vanligt för mig, för jag kände mig ofta ganska tuff liksom. Men här kunde jag känna hur jag blev lite svag i knäna och lite rosig om kinderna. Och tänkte, vad håller jag på med?

Och samtidigt så kände jag i hjärtat att, åh, Lyllosten som är gift med honom. För jag visste att han var gift. Och bara liksom hade, ja, vad fin han är. Så var det ingenting mer med det.

Och sen så slutade jag på det företaget och så möttes vi då några år senare. Och då när jag berättade för honom om det här, så sa han, men när var det här? När i tiden var det?

Och då när jag sa när, jag kommer inte ihåg exakt i tid, men han bara, ja men det var ju precis då som jag hade pratat med hans dåvarande fru om att han ville skiljas. Så det är jättespännande. Han var ju på väg.

Han var på väg energimässigt. Ja, för det sa hon också, han är inte riktigt redo än, men han kommer till dig. Och det gjorde han, för det är också spännande hur det hela blev.

Jag har alltid gillat att mötas fysiskt så här. För det är då jag känner av energi lättast. Och så var det en kompis som hon tjatade på mig om att jag skulle gå med på Tinder.

Nej, nej, nej, sa jag, det där är inte för mig. Jo, men alltså du vill ju träffa någon och gå med där nu. Och så hade jag jättestort motstånd. Och sen så en kväll så tänkte jag, ja, jag provar då.

Och så var det inget mer med det. När jag vaknade på morgonen dagen efter, så har Tobias, som min man heter, då har han swipat på mig. Och du kände igen honom då?

Ja. Och han kände igen dig? Jätte, jättemycket så. Det var ju som att, wow, är hon här? Är han här? Wow, vad roligt! Ja, kära lyssnare, det finns hopp för oss singlar.

Vi kommer alla att möta en lång, mörk främling. Men det roliga med det här var att han hade, universum skojar ju med oss mycket också. Han hade varit på dejt med tre Elin, tror jag, innan han träffade sig med mig.

Jag tycker jag älskar sådana här berättelser. Det är som att det spelas upp en film. Jag är så romantisk av mig. Ja, men samma här. Elin, vi måste ju också komma in på det här.

Jag vet inte hur mycket vi hinner med egentligen, så borde vi ses igen i framtiden och prata mer om det här. För du säger så kloka saker. Du kan bli den här poddens lilla schaman som kommer in emellanåt, eller hur?

Varje podd måste ha en schaman, känner jag. Ja, men gud, I would love to. Eller hur? Säg till bara så kommer jag. Jag fick det som en ingivelse nu. Så då gör vi det igen.

Jag kan komma ut till dig i Bromma också. Ja, till min nya studio kanske. Jag har två nu. Så möts vi där. Och jag ska ha en schaman, en astrolog. Nu ska jag börja ha så här tema, känner jag.

Nu fick jag en idé. Vad fint. Och UFO-nörder har jag mycket min kompis från Forntida. Eller han är ju mer så här Forntida byggnader och sådär. Men du, jag ville prata lite om, innan vi avrundar, det heliga feminina och det heliga maskulina.

Jag har pratat om det förut, men jag tycker det är viktigt att påminna lyssnarna om vad det är som är balans och obalans här i de här respektive feminina och maskulina. Ja, det är ju det att vi behöver ju båda. Det är ju ingen, alltså män eller kvinnor, ingen ska ju trycka ner den andra.

Så för i varje individ så finns det en feminin och en maskulin kraft. Ja, ja. Och de, så vad fint att du säger det, för i varje individ, i oss själva så behöver ju de energierna.

Ja. Precis som den här yin-yang-symbolen, den behöver ju vara i balans, och allt det är den inte det. Och jag tror, som vi pratade om, i samhället idag så är det väldigt mycket överskott på det att jag kan känna mig supertrött.

Och då att signalera och säga kan du finnas där? Kan du ta de här sakerna som behöver göras i hemmet? För jag har inte energi till det nu. Och då är det ju bra att ha en medveten och stabil partner.

Men det har ju också krävt jobb för vi har ju båda, om jag tar mig och min man, vuxit upp i den här världen där det patriarkala fundamentet. Så det har ju krävts jättemycket sårbarhet från oss båda för att komma dit där vi är idag. Men jag tror att det är det som hindrar många att om man är fast i rädslan så kommer man inte komma till den där sårbara intimiteten eller intimiteten som bara kommer av att våga vara sårbar med någon.

För då kanske man medvetet eller omedvetet tänker att man inte ens kommer bli mött i sina behov. Så då behöver man ju hitta, vad har jag för behov? Vilka känslor har jag?

Och lära känna sig själv och sen signalera det och berätta det för någon annan. Där måste ju mannen våga vara sårbar också. Definitivt. Och det är den läkning som krävs för män också, att kunna våga vara sårbara utan att se det som en svaghet.

Exakt. Och hur kan mannen då finnas och möta en kvinna i arbetslivet? Hur ska en man förhålla sig till en kvinna? Om det är en läkt och medveten man. Ja, jag tror att se på den kraft kvinnan har som skiljer sig från mannens.

För jag tror många män som kanske tänker att de har kommit långt och är läkta fortfarande har som inbyggt i sig att de ska bära kvinnan. Jag tror inte att kvinnor behöver bäras. Jag tror att vi behöver bära varandra i perioder.

Men att kunna hålla space. Och det är någonting som många inte kan. Utan antingen blir, som jag har sett i näringslivet och i andra relationer, många män kan bli rädda för känslor.

Och då stänger ner eller blir skamsna och vet inte alls hur de ska agera. Eller håller för mycket, kliver in och nästan energimässigt klappar kvinnan på huvudet. Och det blir ju också fel, men jag tror att det kommer säkert av en välvilja i grunden.

Men det känns som att vi gemensamt tror jag, både kvinnor och män, skulle behöva lära oss, hur håller man tryggt space för någon? För den personen att få vara allt den är utan att jag ska kliva in och börja göra processerna åt den eller börja rikta energin åt den. Utan kunna sitta där lite som coacher, duktiga coacher jobbar.

Att locka fram det här genom frågor. Jaha, känner du dig trött idag? Tänk om vi hade män som vågade, utan att det blir något nedvärderande, men vågade fråga, var är du i din cykel?

Behöver vi ta bort lite arbetsbelastning från dig just den här veckan? Inte som det här gamla, har du mens eller? Utan helt på det andra sättet av att vilja hjälpa till.

Det är ju helt klart så att det känns ju inte som att det är lätt att vara människa, men det känns som att det är väldigt många som är vilsna, helt enkelt. Och vilsat kan ju vara en bra början, för det kan ju leda till att man, nu vill jag hitta hem. Ja, och hitta en ny väg.

För den här vägen som är upptrampad och som har vandrats nu i tusentals år, det är inte rätt väg tror jag. Det syns ju ganska tydligt i hur människor mår. Så jag tror verkligen att, och våga göra fel.

Och om det blir fel, oj, jag ber om ursäkt. Kan du berätta för mig, hur skulle jag hellre ha gjort? Precis, våga mötas och våga kommunicera och våga göra fel. Ja, det är väl jättebra.

Och läs Elins bok. Ja, jag blir så glad, alla som vill läsa. Livsmedicinhjul. Ja, Elin, vi kommer ju som sagt att ses igen och får vi se var vi landar i för samtal då.

Det är alltid lika spännande. Men jag lägger ju länkar till hur man kommer i kontakt med dig och till boken och allt möjligt. Grattis till din första bok. Ja, tack snälla.

Jag är så glad. Och tusen tack för all visdom du har delat med dig av. Tack Agneta. Elin Ridderström, hon kommer tillbaka och vi hade lite eftersnack här innan Elin gick.

Och då bestämde vi oss för att vi skulle prata om olika kraftplatser som hon har varit på. För det vet jag att ni som lyssnar tycker om. Ni älskar ju naturen precis som jag och olika kraftplatser där vi får energi.

Så det kommer jag, jag kommer träffa Elin igen. Och så kommer vi att prata om det. Jag tycker Elin är så himla bra på att förklara saker och skapa bilder. Så hon väcker saker i mig.

Så jag är väldigt glad att hon har kommit in i mitt liv. Och att hon har kommit in i den här podden så att hon kan dela med er också. Jag lägger länkar till Elins hemsida bland annat och var ni kan hitta henne om ni är nyfikna på olika saker runt Elin Ridderström.

Och tusen tack för att ni har lyssnat på det här avsnittet. Ta hand om er. Puss och kram. Hej! Textning.nu