#413 - Pelle Zackrisson: Dödsmisshandeln i Karlstad, Tidöpartiernas comeback, Media och förövares etniciteter, Muslimers partisympatier, m.m.

Mod.com is changing the way people battle excessive fatigue. Ever hit a wall in the middle of the day and a third coffee just doesn't do it anymore? Here's what's actually happening.

Coffee only briefly blocks adenosine, the chemical that tires you out. When it stops working, your system is flooded and you crash. Modafinil is a prescription treatment that works in a completely different way.

Modafinil works by stimulating multiple receptors in the brain associated with wakefulness, including dopamine, serotonin, norepinephrine, histamine, glutamate, and orexin. It's a more complete solution that gives you 10 to 12 hours of steady focus and energy. To learn more, go to mod.

com. Fill out your intake form, meet with a licensed provider, and if approved, Moduler ships straight to your door. Go to mod.com to get started. That's M-O-D.com.

Och så gör han sin rapport. Kommunen kan gå ut med det. Det ser jättebra ut. De får media och allting. Det följer liksom hela det narrativet som gällde då. Och så kommer Tino och tittar på det Skocco har skrivit och ser att det är ren bullshit rakt ut.

Någon som fattar ekonomi ser ju att det där är en charlatan på ren svenska. Det är inte så att Skocco bara missuppfattat. Han har gjort medvetet saker som är helt bisarra.

Med Tino var han den enda som sa ifrån om det och förklarade varför. Det här är ju en charlatan. Hur fan kan ni använda detta i media som stöd? Vad håller ni på med?

Jag har tänkt lite på det här den tiden med Tino. Jag har alltid undrat att var det för att det var narrativet som gjorde att man inte ville ta honom med tång? Eller var det att Tino var i svartvitt också?

Han kunde ju säga att X ljuger, Y ljuger kunde han säga. Ja, men han hade ju fog för det Tino. Jo, jo, jo. Alltså det är en sak att... Många av de här människorna som Tino bemötte i debatten, det var ju människor som visste bättre men påstod ändå felaktiga saker för att det gynnade dem.

Ja, precis. Som Skocco och de här. Jag måste säga emot dig där. Jag tror att man överskattar, tyvärr, journalistkåren, om man tror att de faktiskt vet bättre. De lever, eller vi, lever i en bubbla, i min bild.

Och jag skulle säga på det du sa där, din fråga, jag säger att det är det första, att det var för jobbiga fakta för att det finns en eon av olika debattörer som släpps in trots att de är jävligt krångliga. Eller som kommer med väldigt... Det är ju tvärtemot så här att om du har någon som uttalar sig jävligt kategoriskt, fan det här är ju en citatmaskin, han ska vi ha in.

Eller hon ska vara in. Men i det här fallet blev det att det här ifrågasätter hela vår jävla världsbild, hela vår jävla omvärldsanalys. Och då, om vi ger honom plattform, om vi ger Tino, som jag tycker fortfarande är briljant, om vi ger honom plattform, då innebär det att vi underskänner oss själva.

Och det här är ju låg IQ-beteende för att om de ger honom plattform och ger honom, kom in och prata då visar de ju själva att de inte är rädda. Nej, exakt. Och att de dessutom är jävligt öppna för en intellektuell diskussion.

Pratar vi Rocco? Eller vad heter han? Maurizio Rocha. Nej, du menar hans skocco eller? Skocco. Gör skocco. Det här är andra gången, det är fan taskigt mot Maurizio alltså.

Han förtjänar inte. Skocco. Han visste ju bättre. Han visste att det han kom med var bullshit, för så jävla dum kan han inte vara. För att om du tittar på hur han räknade fram siffror, det krävs att du är intellektuellt ohederlig i tre, fyra steg.

Men vad han samtidigt visste, Skocco, det var att journalisterna fattade inte detta. Det var ingen som granskade hans säga. Så han kan komma fram med vilken bullshit-rapport som helst som ser fantastiskt ut.

För han fick ju betalt av kommunen för att göra rapporter som bekräftade det kommunen ville höra. Är du med? Men varför? För att han får betalt för det. Och vad tjänar kommunerna på det?

Nej men du har ju en kommunstyrelseordförande. Det var ju en sån grej då att dels narcissism och kommunstyrelseordförande vill synas i riksmedia. Att kolla vad vi är duktiga.

Vi har tagit fram en rapport som visar vilken framgång invandringen är. För det var ju sånt. Det visste man att de får ett inslag i SVT och så här, du vet. Och då får man synas och det ser bra ut i partiet uppåt.

De kanske vill göra karriär och gå vidare från kommunpolitik uppåt. Är det inte samklang med politiken också? Jo, och då anlitade man Skocco. Han gör en... Han har ju en verklighet som talar en helt annan riktning.

Så för att han ska få till siffror som visas så krävs det extrem mental hjärngymnastik. Mod.com is changing the way people battle excessive fatigue. Ever hit a wall in the middle of the day and a third coffee just doesn't do it anymore?

Here's what's actually happening. Coffee only briefly blocks adenosine, the chemical that tires you out. When it stops working, your system is flooded and you crash.

Modafinil is a prescription treatment that works in a completely different way. Modafinil works by stimulating multiple receptors in the brain associated with wakefulness, including dopamine, serotonin, norepinephrine, histamine, glutamate, and orexin. It's a more complete solution that gives you 10-12 hours of steady focus and energy.

To learn more, go to mod.com. Fill out your intake form, meet with a licensed provider, and if approved, Moduler ships straight to your door. Go to mod.com to get started.

That's M-O-D.com. Och så gör han sin rapport. Kommunen kan gå ut med det. Det ser jättebra ut. De får media och allting. Det följer liksom hela det narrativet som gällde då.

Och så kommer Tino och tittar på det Skocco har skrivit och ser att det är ren bullshit rakt ut. Någon som fattar ekonomi ser ju att det där är en charlatan på ren svenska. Alltså det är inte så att Skocco bara missuppfattat.

Han har gjort medvetet saker som är helt bisarra. Och det kan du... Men Tino var den enda som sa ifrån om det och förklarade varför. Att det här är ju en charlatan.

Hur fan kan ni använda detta i media som stöd? Vad håller ni på med? Hur ska jag bara tillägga att det är ju inte Mauro Skocco vi pratar om utan det är Sandro Skocco.

Sandro! Vänta, du gör ett reportage med Tino för att han har intressant statistik. Men då ska en tidningsägare göra en sorts respons på den texten. Ja, alltså det är ju...

Erenberg är ju inte kopplad till länstidningen. Men han anslogs ju då vara som någon form av expert i frågan om invandring är en... Om det är kompetensregn eller inte.

Jaha. Var han... Är han statsvetare eller ekonom? Vet inte, han är en duktig entreprenör. Framförallt duktig på det här att hitta bidrag. För det är ju det som jag tyckte var konstigt.

Okej om man kollar med en annan ekonom eller... Fast det här är konstigt. Det här är... Vilket år sa du? 2014. Ja, då hade vi Henrik Schyffert som expert. Vi hade Marlene Erman.

Vad sa tidningen om intervjun? Det blev ju så här, nu måste vi kontra den här. Och det har han aldrig riktigt pratat om. Men de sa att det här måste vi bemöta på något jävla sätt.

Du får ringa Johan Ehrenberg på ETC och han får ge en motbild. Och jag bara, alltså... Vad är det som ska bemötas? Men då gjorde jag det. Jag ringde honom och han ville inte skriva någon artikel.

Någon debattartikel, utan då lät vi det vara då. Men Pelle, alltså du har ju typ varit på Sveriges alla tidningar. Ja, typ. Hur var det på ETC? Tyvärr inte. Jag får se om jag...

Om de kommer med något erbjudande. De har inte liksom hittat mig än riktigt. Vilka har du varit på? Ja, jag började på länstidningen. Eller dagbladet, Nya Dagbladet i Sundsvall.

Direkt efter journalistutbildningen i Sundsvall. Och sen efter ett halvår där så återvände jag till Östersund. Och jag är där uppvuxen då. Och fick jobb på länstidningen vikariat.

Och... Det är alltså inte Jens Ganmans favorittidning, Östersundsposten? Nej, de Ett påstår att det regnar ute och en annan expert säger att det inte regnade solsken så ska inte du som journalist bara citera båda två.

Du ska öppna fönstret och titta ut. Regnade eller inte? Alltså ha förmåga att själv verifiera vad som påstås, för annars så kan du ju vem som helst kan kalla sig expert och du vet så här.

Men journalister saknar ju förmågan att titta på det som Tino kom fram med. Jag vet inte om de gjorde sig dummare eller om de var så jävla efterblivna. Men alltså det var inte svåra saker.

Tino ansträngde sig in i helvete att förklara det så enkelt och rimligt som möjligt och ändå blir han behandlad som, du vet, som han är idiot, han är foliehatt, du vet. Det är klart att man blir förbannad. Jag såg ju det på nära håll när jag följde det under den tiden.

Ja, alltså när han förklarade de här sakerna för mig och jag är inget geni, då, jag tyckte det var superenkelt och han var ju jävligt pedagogisk när han gjorde sin dragning på telefon. Så jag tycker nog att det här är, det blir ju ett underkännande av media bara för att man kommer med obekväma uppgifter. Då är det så här, ja men fan ska du komma hit och skapa dålig stämning?

Okej, så du var där och sen då? Ja, men sen, då var det, och det här, då började jag följa Chang och Det var där det började gå utför. Ja, det gick utför. Men då var det den här demonstrationen på Östermalmstorg, T-banestationen där, och då var Chang där och fotade.

Han hade väl kanske 14 000 följare och jag var en av dem på Twitter. Och då skriver Chang att hans glugg, objektivet till kameran, Nej, det var på en annan, men okej. Okej, ja.

En annan demonstration. Ja, och då skriver han att det hade knäckts, så att det hade gått sönder. Och då drar jag iväg ett privat meddelande till Chang och säger så här, har du för nummer, så jag swishar några hundra.

Jag hade ju ingen jättelön på Länstidningen, men jag tyckte fan, man kan inte låta det här bara passera. Och Chang bara, nej, det är lugnt. Så han ljög egentligen?

Jag vet inte. Han brukar inte säga nej till pengar. Men det var inte knäckt, det var någon jävla husockupation någonstans som vänstern höll på med. Tänkte jag dit och ta bilder, och då har jag en liten kamera och står och fotar lite och vad är det som händer?

Och så är det någon spenslig jävla vegan som tydligen kände igen mig eller tyckte att jag var hemsk. Så går han fram och har guacamole i handen och bara trycker det över kameralinsen och kletar runt sådär, du vet. Varför har han guacamole i handen?

För att han var någon jävla vegan, någon jävla vänstertomte. Ska innehålla mycket näring. Och jag lackar ur. Jag tar ju tag i armen på honom och ska ge honom en omgång stryk.

Jag är helt omringad av människor och han tjuter som en gris, du vet. Och så ska jag då ladda honom, en rejäl jävla smäll, så jag står med högra handen. Nu ska han få den jävla dåren.

Och så låser sig handen, du vet. Jag kommer inte fram så vänder jag mig om, så står det två poliser där och håller tag i mig. Och jag bara, men kan ni släppa mig?

Jag ska slå honom. Vad håller ni på med? Nej, det fick jag ju inte göra då, så då bara de bort mig då, poliserna. Jag hade rätt till nödvärn. Ja, jag måste ju få slå honom.

Man klitade ju guacamole på. Och så bara de bort mig då. Och så var han sådär jätteupprörd, du vet, den här polisen och han ska skälla lite på mig. Och jag skällde ut, så ja.

Och så bara, du är avvisad från platsen. Jaha, okej. Nu börjar det handla om skit. Ja, men det var den stunden i alla fall. Ja, men det är en bra story. Och då, några månader senare, då jobbar jag helg på Länstidningen och jobbar kväll.

Och då ringer det vid tiotiden. Och då är det Chang, fucking jävla Frick som ringer. Ja, tja, fan läget. Och jag hade aldrig pratat med honom. Och så började vi babbla i två timmar.

Och sen höll vi kontakten under några års tid. Han gjorde sitt stora avslöjande om den här festivalen We are Stockholm. Kan inte du berätta om den? Nej, jag skojar.

Svexbåtsfestivalen. Okej, fortsätt. Och då, jag hjälpte honom att översätta den till engelska. Vi har bott ett år i USA, jag gick på high school. Då hjälpte jag Chang att översätta den till engelska.

Och sen tjatade Chang, fan du måste komma och börja jobba hos mig på Nyheter idag. Och jag sa, nej men fan du har ju inga pengar. Hur ska jag kunna jobba hos dig?

Ja, men det löser vi. Sen, då får jag jobb inom mitt mediekoncern. Samma koncern som Länstidningen. Då får jag jobb i Hälsingland, i Söderhamn. Och sen då ringer Chang någon gång i januari 2018.

Då ringer han och säger, fan du har pengar, nu kan du komma. Och jag bara, okej, men då kör vi. Och då tänkte jag så här, ja vad fan, hoppa på det här och skit i det.

Så har jag haft det roligt i några månader och så kan jag kanske börja sälja korv eller vad någonting. Går det alltid att ta sig upp. Var det en konkurrenskraftig lön?

Ja, men jag hade liksom, Jag ska säga så här, det var en incitamentsdriven lön. Det var så här att lönen ökade ju mer fler prenumeranter vi hade. Men kunde du bo kvar där du bor?

Eller var du tvungen att bo på gatan? Nej, för fan, nej, nej, nej. Så Chang såg till att betala, så det bara funkade. Fan vad trevligt. Så det var verkligen, jag fick väldigt bra villkor, tyckte jag då.

Och dessutom kunde jag gå med rak rygg. För det är en sån där principfråga att jag har insett att om man är missnöjd på sin arbetsplats, då har man två val. Antingen knyter man näven i fickan och accepterar läget, eller så säger någon annan någonstans.

För det är ju då en signal att man kan liksom inte gå runt och säga att ja, men cheferna måste ändra på sig. För om det är så att de premisserna inte funkar, väl försök hitta något annat ställe då. Och ja, det här var i samband med att Filter gjorde en grej med Chang.

Och då hade Chang ett omslag då på Filter där han sitter på muggen. Och så står det någonting i stil med att ja, men Sveriges nya medie... Det foligaste medievaktavet var.

Ja, ja, skitbra bild. Och då Chang berättade att det där är på väg att komma. Och så då är jag liksom så här, ja, men hur ska jag berätta det här internt? Och så, ja men det är bara att klippa navelsträngen.

Och så säger Chang till mig också då att nu har vi, nu har jag meddelat resumera att du kommer att börja hos mig. Så nu får du ta intervjun hos dem. Och jag bara, ja fan, nu kör vi.

Så går jag och köper ett par exemplar av den här Filter. Och så lägger jag det på fikabordet inne på Söderhamns kuriren. Och så berättar jag sen då. Är det där du jobbade vid tillfället?

Ja, då jobbade jag där. Då jobbade jag där. Och så... Det var så här, det är originalgjort, vem fan skulle göra så? Ja, jag tyckte det var skitbra. De fick de läsa om vad det var för någonting.

Och så går jag in till chefen och säger att ja, men nu, jag tänkte gå vidare. Och då hade jag haft en, då hade det varit löneförhandling och jag hade hamnat i lägsta lönehöjnings... trappan.

Och han tyckte ju då att fan vad du tar det här bra, Pelle. Och jag bara, ja, men det är lugnt. Och jag tänkte säga upp mig. Jag är jättenöjd med att ha varit här och jag har fått lära mig mycket.

Men nu är jag nazist. Och då frågade han så här, ja, men vad roligt, men får jag fråga vart du ska börja job En del av det här, som många andra i vår generation, så såg jag upp till Jan Gijou som journalist. Men det var ett tillfälle när jag lyssnade på honom för då hade jag läst alla hans böcker.

Han var ju den här tuffa journalisten med stora armar och sådär som man tyckte, men fan han är ju ball. Och då lyssnade jag på Jan Gijou då var han ordförande för publicistklubben och efter det så då frågade jag honom om hans bok Ondskan. Så frågade jag hur mycket av det här är liksom uppdiktat och hur mycket är sant?

Då säger han till mig att det här varenda ord är sant. Och sen då finns det flashbacktråd där det liksom framgår. Det fanns ingen simbassäng på den här internatet för en del i det här är att han är så jävla duktig på att simma och att han då varje liksom han flyr sina mobbare genom att simma varje helg och sådär.

Och då fanns det ingen simhall. Sen var det en massa andra sådana här saker som visade sig inte stämma i det där och då fattade jag att, ja men den här, det här är ju uppdiktat. Och då började jag ifrågasätta det där.

Skit på dig, min vän. Ursäkta att jag störde dig mitt i lyssning. Jag vill bara säga att Gaborna blir mycket glada om du trycker på följaknappen och följer Rjista Maltit i din podcastapp.

Tack, min vän. Så att det där någonstans fick jag lyssna. Där blev jag redpillad och när jag var på länstidningen och det fanns det en krönikör på Sveriges Radio, en utrikeskorrespondent som heter Kjell Albin Abrahamsson, det här är ju 10 år framåt i tiden, han var övertygad antikommunist.

Han har skrivit en bok som heter Låt mig få städa klart. Där gör han upp med kommunister, kryptokommunister och löst folk eller något sånt heter titeln. När jag lärde känna Kjell Albin så var det också ett sådant här stort inflytande på mig för han, jag förstod ju då att det här är, liksom kommunism och de här totalitära ideologierna, det är, alltså jag blev, då blev jag jävligt redpillad faktiskt.

Så att han är ju tyvärr död då, men han var, liksom jag lärde mig mycket av honom. Hur skapar man en så här, alltså en linje mellan att vara konträr, alltså ifrågasätta och att inte vara konträr för att vara konträr skull? Förstår du vad jag menar?

Ja, jag tror att det handlar väldigt mycket om att fortsätta ha ont i magen om saker och ställningstaganden och ha en naturligt var ifrågasätta sig själv, att inte vara så jävla säker på att man har rätt. Men jag tror att det är lätt att dras med, absolut. Så gränsen mellan att vara en rättshaverist och att vara en jävligt spetsig debattör som ifrågasätter sanningar som behövs ifrågasättas, den är ju ibland obefintlig.

Till exempel nu det som hände i Karlstad. Där narrativet höll på att sättas att det var två invandra killar, en hade utvisningsbeslut, det här de misshandlade när mannen till döds och att dottern skulle blivit antastad. Och så Charlie Weimers och andra ser mycket ut och sa att media tiger och allt det här.

Och så plötsligt bara, nej men det var ju två pursvenskar som gjorde det här. Två bålasnubbar verkar det vara. Två svenska bålasnubbar. Vad hette det? Båla, Anna Båla.

Och de är misstänkta för det här då. Men sen vet inte jag vad Charlie Weimers har skrivit så jag tänker inte köpa den premissen utan vidare att han har varit ute och spekulerat. Men vi skrev ju om det på Kvartal.

Jag har inte hunnit läsa den texten. Jörgen Bittfeldt skrev en jättebra text som kom ut idag om att när han såg att det här skedde så var han inne på Flashback för att ta reda på var det invandrare eller inte. Och sen i texten resonerar han att det var bara falska nyheter, fördomar.

Och så slår han honom att säga att nej det var två svenskar som gjorde det. Och hur lätt det är att dra sig in i det här. Och så nämner han Charlie Weimers att han är kvar i sina tweets där han skriver på engelska också att media försöker nu mörka det som har hänt i Karlstad i Sverige.

Jag tänker att som journalist så är det alltid så här att i Jämtland finns det ett uttryck som är har du hört nu eller vet nu? Alltså har du hört det eller vet du? Och har du bara hört det då ska man generellt sett, eller då ska man inte hålla på att skriva om det.

Sen är det ju så här med nu när vi har en medier, medietempot går mycket snabbare, då blir det någonstans att se till att få saker rätt. Men det är också så här att man kanske måste berätta att det pågår en diskussion i sociala medier om någonting för att om man inte gör det, då undrar ju folk varför berättar ni inte om spekulationerna? Sen tänker jag att det går inte att säga att man ska göra på ena sätt eller det andra sättet.

Men jag tror att man får inte tänka att man måste vara medveten om samtalet som går. Och sen om, som det är nu, när vi får reda på att det här, de här två snubbarna som är misstänkta, då ska vi ut med det snabbt och beskriva det. Jag tror att det som finns en generell misstänksamhet mot medier, nu ska man inte överdriva det, men att media under decennier har mörkat detaljer om, och framförallt då om att förövare med utländsk bakgrund, utomeuropeisk bakgrund, då har det varit ett mörkläggande.

Så att någonstans blir det också så här att vi i media, vi har ett, vi har liksom, börjar vi vara jävligt ödmjuka inför att vi har kvaddat förtroendet från läsarna och inte liksom låtsas att deras misstänksamhet har ingen grund. Vi är liksom sanningssägarna, vi sitter på vårt jävla elfenbens torn och är de exklusiva uttolkare av sanningen. Så att ha två saker samtidigt, ha en jävla ödmjukhet kring det faktumet.

Sen se till att vara, liksom få fram fakta, och sen när det är myter, felaktigheter som sprids och vi vet att det är felaktigheter, slå ner på det stenhårt. Det är ungefär så jag tänker. Men hur gör man det?

Jag tänker när det här i Karlstad sker och polisen går ut och säger så här spekulera inte, sprid inget. Nej, men ifrågasätt, jag tänker så här, ifrågasätt polisen och köp inte deras förklaring om att vi inte ska spekulera. Utan fråga, berätta vad ni kan säga då.

Om de har personer anhållna, det kommer ju inte fram någonting om att det här, om de här personernas etnicitet innan häktningen. Och då, jag menar, varför är det så jävla farligt att säga att vi har två personer gripna med svenska klingande namn? Och hade de sagt det när de hade blivit anhållna, det hade ju inte skadat utredningen tror jag.

Men hur gör man det? Varför ska de säga därför då? Ibland har de sagt det. Jag tänker så här, vad är det för relevans där i det här sammanhanget att säga att man har?

Jag tänker omvänt, jag tänker så här att berätta, undvik att berätta det som kan skada utredningen. När jag har varit i kontakt med presstalespersoner hos polisen under många år, då får jag, då är den här bilden att vi berättar. Då är det så här att man, vi berättar så lite som möjligt, men vissa saker.

Men jag tänker ut med det som faktiskt. Titta på pressträffar i USA. Polisen i USA går alltid ut med, oftast går ut med så mycket detaljer de kan bara timmar efter exempelvis gripanden eller någonting.

Fast de säger ju till exempel, the suspect is an african-american. Hur gör man det i svensk kontext om den personen är född i Sverige? Ja, men om du, då skulle du kunna säga om de här killarna då, att det är två svenskar med svensk etnicitet.

Okej, och om det är med invandrarebakgrund så säger man att det är två svenskar med invandrarebakgrund, eller? Men varför är det relevant? Jag tänker utifrån ett polisiärt perspektiv där man många gånger tänker är ju snarare, vi ska inte vara en medel för politiken Ok, då har ni lyssnat så här långt.

På sista måltid, en mycket fin radioprogram i Sverige. Då tiker det mycket trevligt. Men lyssna på mig nu, det här var inte hela avsnittet. Det var bara en liten smakprov.

Hela avsnittet tar nämligen mycket längre. Om du vill lyssna på alla hela avsnitten, då måste du betala biljet på klubbjista Maltid. De har grabbarna som behöver pengar.

Flis, lax, stolar, fårad betalarkningar, shopa blodpudding till familjen, åka tunnelbana eller dricka en kalnorlandsguld på uteservering i bland. Läs i beskrivningen för avsnitt där det finns information för att bli medlem på klubbjista Maltid. Det kostar som ett parkafélat ut på torget per månad.

Som ett paket är Bydande, Hälttenkelt, Ledsomendplät. Tack, min vän.