Gen Z, Alpha och millennials - Sara Fröhling Lindersköld från Ungdomsbarometern

Välkommen till Skaraborgspodden, Skaraborgs största intervjupodd med mig, Maria Hillerström. Skaraborgspodden presenteras i samarbete med Lindströms bil, Bahnhof Cowork, Länsförsäkringar Skaraborg, Högskolan i Skövde och Billinge energi. Högskolan i Skövde ger moderna utbildningar med stark koppling till näringslivet i allt från spelutveckling och teknik till hälsa och ekonomi.

Här får du hög kvalitet på utbildningen och en personlig studiemiljö. Dessutom är campus mitt i staden, nära natur och livet omkring. Kom närmare gemenskapen på Högskolan i Skövde.

Idag ska jag möta Sara Fröding Lindesköld, expert på unga och regionschef på Ungdomsbarometern, företaget som i över 30 år har tagit tempen på Sveriges unga och hjälpt företag, organisationer och beslutsfattare att förstå hur den nya generationen tänker, känner och agerar. Sara arbetar dagligen med att omsätta insikter av många människors värderingar, drivkrafter och framtidssyn till konkret kunskap för verksamheter som vill förstå morgondagens medarbetare, kunder och medborgare. Genom Ungdomsbarometerns omfattande undersökningar och analyser får hon, och vi, en unik inblick i hur ungas syn på arbete, utbildning, relationer, teknik, samhälle och framtid förändras över tid.

Och vad kan den långa tidslinjen lära oss om dagens unga? Vilka trender finns det nu och vad säger ungdomarna om framtiden? Och framförallt kanske, vad har vi vuxna ännu inte förstått?

Jag säger varmt välkommen till Skaraborgspodden, Sara. Tusen tack. Jag har ju världens roligaste jobb nu när du skriver det. Ja, verkligen. Jag håller med. Jättespännande.

Och jag har ju varit ganska taggad på det här samtalet länge. Jag lyssnade på dig för över ett och ett halvt år sedan och kände att perfekt gäst till Skaraborgspodden. Så kul.

Jätteroligt. Verkligen. Och jag tänker att vi ska börja med att reda ut generationerna. Vi har ju liksom generation Alfa som kommer här, generation Z som vi pratar mycket om, millennials.

Kan du, vilka tillhör vilken generation? Vilka pratar vi om? Men vi brukar säga att vi egentligen bara har fyra stora ungdomsgenerationer sedan vi började prata om ungdom som begrepp.

Och det är egentligen först efter andra världskrigets slut. Man kan väl liksom hårdra det lite som att innan det så var man barn och sen blev man ganska snabbt vuxen. Men där någonstans började ett litet mellanting ske.

Och det var väl ungdomsåren. Och där någonstans började vi prata om ungdom som begrepp och ungdomsgenerationer med det. Och varför vi pratar om fyra olika stora ungdomsgenerationer.

Babyboomers är den första som vi brukar prata om. Och då man födda ungefär mitten 40-tal och de senaste 20 åren framåt. Sen tar generation X vi. Då efter det kommer millennials som vi pratar om.

Och sen generation Z. Och precis som du sa Maria så börjar ju generation Alpha dyka upp som nästa ungdomsgeneration. Vi och nosar på dem men de börjar liksom definieras som ungdom men fortfarande är ganska många barn när vi pratar om Alpha.

Och att vi ens börjar prata om nya ungdomsgenerationer. Ja det är såklart att de är födda i en viss tid. Men framförallt att de har värderingar och beteenden som präglas av den samtid de växer upp i helt enkelt.

Och varför är det viktigt att mäta där? Det som ungdomsbarometern har jobbat med nu i över 30 år. Ja men framförallt vill vi, jobbar man på något sätt med någonting som har med unga personer att göra.

Oavsett om det är utbildningsval och yrkesval eller konsumtionsval. Men någonting som på något sätt präglas av vad unga tycker, tänker eller gör. Så ska man väl prata med unga eller förstå direkt från målgruppen vad de faktiskt tycker och tänker.

Och vad som är viktigt för dem. Att vi lyssnar till dem vi jobbar för och med helt enkelt. De vi vill nå. Så det försöker vi förmedla och har gjort sedan start. Och jag tycker också att det är så himla tydligt när jag har bläddrat i alla rapporterna och läst in mig inför det här samtalet.

Att det är ju lika mycket samtiden vi mäter som ungdomars centrum inför samtiden. Så det blir också en sån liten, vad händer omkring ungar som påverkar deras beteenden och värderingar. Verkligen.

Och det tycker jag är, det är väl klart att vi alla oavsett ålder påverkas av vad som händer runt omkring oss. Den värld vi befinner oss i och den vardag och tillvaro vi har och människor vi umgås med. Men jag tycker det är extra tydligt bland unga.

Och det är väl en jätteviktig sak att ta med sig när man pratar om målgruppen som sådan. Och vill ta in vad unga tycker och tänker helt enkelt. Det är deras mest formativa år.

Och de har verkligen tentaklerna utåt och påverkas av vad som händer runt omkring dem i väldigt stor utsträckning skulle jag säga. Och de här rapporterna, för nu har ju släppts ungdomsbarometern här i vårkanten för 2026. Om vi tittar på vad säger den?

Vad har vi för stora drag som ni kan se? Och det är ju generation Z som ingår i den generationen som finns, som finns i rapporterna. Exakt, vi släpper ju varje år ofta på vårkanten precis som du säger generationsrapporten.

Och det är ju siffror och data och insikter framförallt från vår årliga jättestora ungdomsstudie som vi gör varje höst. I åldrarna 15-24. Så i det åldersspannet, det är väl där någonstans när vi pratar 15-24-åringar.

Det är liksom ett åldersspann där man brukar prata om att det är då man är ungdom. Enlig så, efter en standard kan man väl säga. Och då är det framförallt generation Z vi pratar om fortfarande.

Men är de allra yngsta där börjar vi ändå liksom se generation Alfa. Så vi ser ju skillnader om man bara landar in där. Vi kommer ju säkert prata mer om generationsdefinitioner.

Men vi börjar se lite skillnader i det här åldersspannet 15-24 år. Det har hänt en del de senaste åren. Men absolut, framförallt generation Z i den här generationsrapporten som vi släpper publikt då.

Och en sån jättetydlig sak som vi tycker är ganska viktig att man tar med sig är ju den trygghetssökande dragen vi ser hos dagens unga. Väldigt definierande för den generation som växer upp nu. Trygghet står i centrum och det märks på många olika sätt.

Helt klart bland unga idag. Och det är både ekonomisk trygghet, det är att kunna få ett tryggt jobb. Det är ju hela omvärlden med krig och oroligheter som pågår.

Verkligen. Det finns ju en väldigt tydlig bakgrund i det. Trygghetssökande blir ju ett tydligt resultat av den otrygga och oroliga omvärld som de här ungdomarna växer upp i.

Och vi ser ju precis som du säger, ekonomi står liksom högt i fokus. Man kan tycka att det känns girigt när man läser studier och undersökningar från oss. Att vi ser att unga strävar efter hög lön och det är jätteviktigt när de väljer jobb.

Ett av de viktigaste i livet för unga just nu är att tjäna mycket pengar. Men det bottnar ju för dem i den här viktiga drivkraften av att skapa trygghet i sitt liv. En av de andra viktigaste samhällsfrågorna för unga som klättrar uppåt i listan är ju att minska arbetslöshet bland unga till exempel.

Vi vet ju att en av de viktigaste sakerna när unga själva blickar framåt är att kunna känna trygghet i att äga sin egen bostad. Med den för många unga ostabila bostadsmarknad som upplevs finnas, då krävs det ekonomiska medel. Så pengar på något sätt berör dem i väldigt stor utsträckning.

Och de har såklart haft ett antal år nu när de hemma vid har säkert hört sina föräldrar prata om att det är lite tufft med pengarna just nu. Vi har inte råd med det ena och det andra. Så man har en förståelse för att pengar är viktigt och det finns en tydlig ekonomisk stress.

Jag tycker inte att det är jättekonstigt att det för många unga idag är en så viktig fråga för att just skapa trygghet. Jag håller med dig, förstår man ju. Jag tänker, å andra sidan så har vi ju det här self-made-strävandet som man kan se influencers på olika sociala kanaler.

Som att du kan skapa så här mycket extra inkomst genom att göra ingenting. Alla de trenderna måste ju också vara en påverk Men också bara vardagsutmaningar som vi pratade om ekonomi här alldeles nyss till exempel. Något som stressar många dagligen.

Och hälsa såklart, det finns ett ben i den hälsonormen vi ser den unga är tyvärr utsedda utmaningar. Vilket delvis har vi alltid funnits utseendeutmaningar och starka ideal för för unga att leva upp till. Dagens unga möter det i sina sociala kanaler och i att de lever i telefonen och ofta pratar med sina vänner genom att skicka bilder på Snapchat till exempel.

Så bilden och filmen är ju i fokus på ett helt annat sätt och ofta flera flera gånger i timmen. Så att man ser ju sig själv också på ett helt annat sätt idag jämfört med tidigare generationer. Men sen för att landa tillbaka i din fråga, det är mångfacetterad precis som dagens ungdomsgeneration.

Men den är stark, många är stressade. Och du är inne på vad som oroar unga mest. Jag tänkte, finns det någonting som du tycker att vi i vuxensamhället borde oroa oss kring utifrån vad ni ser i rapporten vad gäller ungdomarna?

Ja, alltså, jag tror att det är viktigt när vi pratar om unga att inte förringa det de upplever. Alltså inte förringa deras stress och oro. Och att se den och uppmärksamma den och försöka stötta den på olika sätt.

Och det här är ju både, oavsett om man är förälder eller lärare eller kanske en idrottstränare eller vad det nu kan vara. Möta man barn och unga idag, våga se dem och våga ställa frågan om hur de mår. Och om man kan hjälpa dem på något sätt, det tror jag är jätteviktigt.

Sen är det såklart att vara ungdom är en utmanande tid i ens liv på alla olika sätt. Och att som vuxen inte bara se hur var jag när jag var ung utan att förstå att det är en annan sak att vara det idag. Men såklart att försöka balansera i den mån det är möjligt.

Just det, är det livsfas eller är det utmaningar som faktiskt mitt barn, min tonåring, ungdomarna jag möter brottas med just för att de är unga idag. Så att vara lite påläst tror jag. Ha lite koll, vara i deras värld.

Det är väl inte nya tips och tricks utan jag tänker att det är bara värdefullt att bli påmind om det helt enkelt. Men du är inne på någonting som jag tycker är intressant för vuxenvärlden idag presterar ju, som du säger, sin ungdomstid på dagens ungdomar. Och dagens ungdomar är inte riktigt som tidigare ungdomar om vi tycker på att gå ut och festa till exempel.

Där är de ju inte alls på samma sätt som min generation till exempel var. Nej, är du millennial? Ja. Samma här. Nej, det är inte alls... Och det är ju alltså ungdomsgenerationen innan den vi pratar om idag.

Och det har hänt mycket på kort tid. Absolut att dagens unga kan festa. Absolut att de kan dricka alkohol. Men det är inte alls det viktigaste i livet. Alltså, det var ju typ det viktigaste för en 15-åring på 90-talet.

Inte alls det idag. Vilket är sunt, men då ifrågasätter vi vuxenvärlden. Vad har hänt med dagens ungdomar? Ja, vad är det som är så tråkiga? Ja, precis. Gå ut och ha kul.

Ja, absolut. Man kan tycka att det finns sociala utmaningar i den digitala värld som dagens unga växer upp i. Och vi ser ju ett minskat intresse hos unga idag för att träffa nya människor.

Och kanske en viss ovana, och särskilt efter pandemin, som ju många unga... Jag tänker tre, fyra år i en 15-årings liv. Väldigt stor del av deras liv att sitta hemma och bara egentligen ha digitala kontakter.

Det är klart att det påverkar dem jättemycket. Vi har nog inte ens sett än på vilket sätt det kommer påverka den generationen och de ungdomarna. Men nu kommer jag helt av mig.

Men jag tänker att det behöver inte alls bara vara negativt att inte prioritera fest. Och jag tänker att det kommer skapa andra typer av relationer som vi kanske inte är toppenbra på. Och de får med sig andra kunskaper och så där som vi inte ens kunnat drömma om när vi växte upp.

Du är inne på Mandaminio. Det var en av mina aha-moments från när jag lyssnade till dig på Skaraborgsdagen förra året. Jag känner ingen ungdom som jag har haft i nära kontakt med någon i alla fall som var mellan 15-20 under den tiden.

Så det låter kanske nonchalant eller ignorant av mig. Jag hade inte ens reflekterat över att det är den tiden som de lär sig att bli vuxna. Och den möjligheten fick de inte riktigt på samma sätt som de kanske hade behövt.

Kan du inte dyka djupa lite i det resonemanget? Jag tycker att det är väldigt intressant och nyttigt att lära sig om. Ja, men jag tänker vi är ju väldigt många som minns de åren.

Och jag tänker vi blev väl alla drabbade på ett eller annat sätt. Och för oss som är tjänstemän, alltså som har ett kontorsjobb, vi ställde om och började jobba digitalt. Och det var lite konstigt ett tag och sen så var det lite skönt att kunna slänga in en tvätt.

Och det fanns många fördelar för många. Även om det såklart var kanske lite tråkigt att inte kunna ta den där AVN. Eller var lite svårt att få plats på träningspasset på gymmet som man ville gå på.

Men i det stora hela så mådde man bra och så var det en okej tillvaro. Vi har ju mött unga som inte har träffat sina klasskompisar en enda dag på gymnasiet. Har gått hela gymnasiet utan att ha träffat sina klasskompisar.

Och att stämma upp i det och reflektera lite över vad det betyder. För jag tänker när vi som då är vuxna tänker tillbaka på vår egen ungdomstid. Då tänker vi förmodligen på högstadiet, gymnasiet, vi tänker på studenten.

Det är så många unga i Sverige som inte får fira sin student. Och det kan tyckas banalt i sammanhanget av att jättemånga människor har dött, såklart. Men det påverkar ju otroligt många människor som växer upp idag.

Att de har tappat det på något sätt. Och vad har det gjort? Jag tror inte ens att vi har sett alla konsekvenser av det. Men det är klart att det har påverkat dem jättemycket.

Och jag har mött många, om man bara tar arbetslivsperspektivet, mött många chefer som har anställt unga personer nu. Och upplever lite utmaningar i att de vill inte jobba övertid. De gör det vi kanske säger till dem, men inte så mycket mer.

Man kanske saknar det här upplevda drivet eller jätteengagemanget. Eller de vill hem och göra annat. Ja, det kanske inte är jättekonstigt. För att de kommer från en helt annan vana av en annan vardag och en annan tillvaro.

Inte minst att de har styrt över sin egen tid på ett helt annat sätt. Så det är klart att det påverkar dem i deras förväntningar om en arbetslivsvard. Jag tänker att det finns många utmaningar.

Det är den ena, att förstå det. Att förstå konsekvenserna. Men såklart också det sociala. Nu har vi ju tack och lov de senaste åren sett positiva siffror igen kopplat till ungas upplevda ensamhet.

Där vi ser färre som upplever ensamhet, men vi hade ju skyhöga siffror under pandemin bland unga. Så det är klart att ur sådana perspektiv så har det också påverkat en hel generation. Ja, för du säger att de hade inte kontakt med sina kompisar, men de hade ju heller inte så mycket kontakt med vuxenvärlden.

Och fick inte träna i den interaktionen. Och vi kan oja oss på jobbet över att ungas mammor ringer och sjukanmäler eller ringer och löneförhandlar till och med. Men mot den bakgrunden så kan man ju ändå också...

Ja, men de har ju inte övat. Nej. Jag menar, allt ställs ju in för alla. Och att sen börja om. Och det är nästan inte ens att de ska börja om för att de har inte hunnit börja.

För en annan kanske man börjar om. Hitta tillbaka till vissa mönster, vanor, gör lite nya grejer. Men för en 19-åring som har tagit studenten och som ska börja jobba, vad finns det ens för jobb?

Mitt i pandemin, hur ska jag lösa det? Vad kan jag göra? Och det är klart att det har medfört en massa kreativitet också. Men såklart också en viss utmaning i att kliva ut i en verklighet som man är helt otränad i.

En annan fråga som är stor i både rapporten och i tillvaron i stort är ju aktiv användning av AI som jag tycker det är. Men spännande att se. Och den går ner ganska långt ner i åldrarna, att man ser det som ett verktyg som kan stötta i det intresset och så.

Det tycker jag är väldigt kul och spännande. Och någonting som jag tänker att så här, inte nödvändigtvis att vuxna inte gör det, men jag tänker att det förmodligen skiljer sig ganska mycket i hur vad unga bara vågar testa och göra. För det tänker jag också hör till ungdomsåren, att man inte är rädd för att trycka på en knapp, utan man kör och vågar testa helt enkelt.

Innan vi fortsätter vill jag presentera våra samarbetspartners. Länsförsäkringar Skaraborgs fokus är att skapa trygghet för skaraborgare och bidra till att deras kunder kan förverkliga sina drömmar. De finns där vi finns, med kontor i åtta kommuner runt om i Skaraborg och bidrar till hela Skaraborgs välmående.

De vill vara ett personligt bollplank och stöd för sina kunder, både privatpersoner och företag, genom livets alla skeden och hjälper till med allt inom bank, försäkring och pension. Vi på Skaraborgspodden har haft med oss Lindströms bil som partner under hela resan med podden. Och vi har alltid haft ett väldigt fint samarbete och gillar att jobba tillsammans.

Och det känns att de bryr sig på riktigt och att de verkligen gillar det de gör. Lindströms bil är familjeföretaget som firar 60 år under 2025. De är auktoriserad Toyota-återförsäljare men köper och säljer också begagnade bilar från alla märken.

Så oavsett vad du letar efter, om du kanske har frågor om elbilar eller hur du bäst tar hand om din bil, sväng förbi Lindströms bil i Skövde, Falköping, Jönköping, Borås, Alingsås, Trollhättan, Värnamo eller Partille. Hallå, Billinge Energi här. Tycker du el känns rörigt?

Lugn, du är långt ifrån ensam. På Billinge Energi försöker vi därför göra det lite enklare och lite skönare. Vill du gärna av dig så berättar vi mer, men du måste såklart lyssna färdigt på intervjun först.

Visste du att vi spelar in alla Skaraborgs-poddens avsnitt på Banoff Co-Work i Skövde eller Lidköping? På Banoff finns flexibla arbetsplatser, moderna kontor och unika konferensrum. Och här möts entreprenörer och kreatörer och företagare.

Jag älskar att hänga på Banoff. Här finns en fantastisk atmosfär, härliga människor och otroligt fina lokaler. Har du inte varit här så kika in på en kopp om du har vägarna förbi.

Jag tyckte det var en intressant del som handlade om ungdomskulturer i någon av rapporterna. Om att det är så många olika ungdomskulturer nu. De är lite korta och intensiva och byts ut jämfört med till exempel min generation som formades av MTV.

Det är så himla mycket nu. Vill du djupdyka lite i den frågan också? Ja, men jag tycker det är en av de stora skillnaderna. Om man jämför ungdomsgenerationer emellan som ju såklart har en förklaring i den digitala värld som dagens unga växer upp i.

Som gör det möjligt att hitta sin nisch, att man kan ha ett väldigt tydligt eget intresse. Och man kan också lätt hitta andra med just det ganska specifika intresset. Och man behöver inte vara precis som alla andra är på min skola som jag går på i min lilla ort där jag växer upp.

Utan jag möter och ser så många andra personer i hela världen. Och kan med det få utrymme att vara precis den jag är. Så jag tänker att det är en förklaring till att vi ser en så heterogen och mångfacetterad ungdomsgeneration.

Som gör att vi inte bara ser punkare och lajvare och emos, utan vi ser väldigt många olika typer av personer. Ofta bottnar ju de identiteter som vi ser på unga i intressen. Och sen utöver de här kanske...

För jag tänker att det blir lite... Vi ser ju starka identiteter hos många unga. Och där ofta intresse är viktigt, men kanske de här mindre snabbrörliga intressena och de lite tydligare värderingarna hos unga.

Vi ser att unga till exempel beskrivs som familjekära, lyssnare, hundmänniska, träningsmänniska. Så vi ser ganska stora och starka grundläggande värderingar hos unga personer idag. Men sen så händer det jättemycket runt omkring det där som ju, som du säger, är mer snabbrörligt.

Vi ser mikrotrender ploppa och komma och gå. Och det är väl där vi hör begrepp som clean girl, soft girl, trad wife, cozy rebellion, granny hobbies. Alltså det finns så mycket som man gärna kan läsa om i våra trendrapporter till exempel.

Och det är begrepp som man kanske tänker att jag måste lägga allting på minnet nu. Men jag tänker att det behöver man inte riktigt. Mycket kommer ju från TikTok och det är snabbrörligt.

Och snarare kanske är viktigt att förstå varifrån det kommer och var det bottnar i. Och vilka drivkrafter som ligger bakom cozy rebellion till exempel. Vad betyder det då?

Ja, det är klart att jag ska förklara det. Jag kan ju inte bara sitta och namedroppa massa engelska begrepp här från TikTok. Cozy rebellion är väl ett typexempel på det vi pratade om här för en stund sedan med kanske lite ställningstagande emot prestationskrav.

Stress och press kopplat till att alltid prestera på topp och lägga ner hur mycket tid och energi och kraft i exakt alla områden. Snarare hitta lite balans och värdera den egna mentala, inte minst hälsan, framför allt annat. Så det är mindre, inte nödvändigtvis en trend kopplat till estetik.

Men sen finns det ju liksom påhängt sånt med att det ska synas på mina kläder och det ska synas i mitt rum att det här är viktigt för mig. Men det bottnar i den här strävan efter att hitta lite balans i livet helt enkelt. För att fortsätta på den namedropping och de här trenderna från trendrapporten för att det finns ju som du säger, du rabbade några där granny hobbies till exempel.

Ja, bästa! Det har jag varit med om. Vad betyder det? Nej, men egentligen att vi ser att många tycker att det är härligt att sitta och sticka en lördagkväll. På tal om vad gör de då om de inte är ute och festar?

Ja, när man helt okej att sitta själv eller med sina kompisar och dricka en kopp te och kanske pyssla med hantverk i någon mån. Kanske sitta och prata. Vi ser ju ett ökat intresse för natur, blommor, trädgård till exempel, för de som har det.

Men liksom det här mysigt i fokus, tänker jag, och handarbete. Tänk tant. Pysslandet har fått ett uppsving. Ja, jag visste. Och landa i naturen, touch grass, står det här i trendrapporten också.

Dessa clankers får du också förklara. Men då får vi kolla i trendrapporten tillsammans, tänker jag. Vi kan inte be er att vi ska lista ut alla TikToks begrepp i huvudet.

Du vet vad, jag scrollar och så läser jag lite kort här. Så kan du få lära mig. Ja, men precis. Dessa clankers. På tal om att det finns otroligt många listor som man ska kunna identifiera sig med.

Men vi har koll på allting. Uppvärderandet av mänskliga möten och attribut under kommande året verkar också korrelera med att se ner på det icke-mänskliga. Apropå det du pratade om med AI då.

Vissa unga tror nämligen att fler kommer slänga sig med begrepp som clankers är en hånfull och nedvärderande benämning på robotar och artificiell intelligens. Som då myntades i Star Wars-universumet för länge sedan. Just det.

Och det kan man ju också, på tal om att vissa grejer är väldigt typiska för en generation, mycket kommer igen. Så många som tycker att 2010-talets estetik är det allra, allra snyggaste just nu. Och vi som har upplevt det kanske känner frågetecken.

Men nej, det är många unga som inte tycker att det är ett stort frågetecken utan ett stort utropstecken till exempel. Men finns det ju också många trender som man som utomstående vuxen, som du säger frågetecken, skibby toilets. Mina barn tycker att det är otroligt roligt.

Six seven. Six seven. Vad är allt? Det betyder inte ens någonting. Stigma. Min treåring kommer hem och säger six seven. Vad säger Vad är verkligen softa, men föräldrar, vänner, syskon för de som har det är en jätteviktig del av den processen.

Så det ska man verkligen inte underskatta, tänker jag. Men det är också intressant information, för de oftast så väljer de ju inte själva. Det är ju att titta på mina barn och de kollar på Youtube-shorts.

Det kommer ju högt och lågt hela tiden. Ja, jätteläskigt. Och de väljer ju inte vilket innehåll de konsumerar alltid. Nej, men så är det ju verkligen. Och det är väl kanske en förklaring till att vi ser lite mer traditionella, i vissa fall konservativa, strömningar bland unga nu till exempel.

Många unga som ju får den typen av konservativa, ibland kristna, influenser som dyker upp mycket från USA till exempel. För att slänga in ytterligare ett engelskt begrepp i mixen, så tror jag att wife till exempel, att det kommer därifrån. Så att ja, det kanske inte någon hade börjat googla hemmafru idag 2026, men det är en jättetydlig del i många ungas flöden.

Inte alla såklart, med algoritmer och sådär, men absolut att det finns med. Som vuxen och förälder inte minst, så känns det ju jätteskrämmande. För det var ju några av de rubrikerna vi fick efter förra årets rapport.

Både ökad religiös tillhörighet när man ville att man sökte sig till religion på ett annat sätt. Jesus är framtidstrender. Och som säger att viljan att bli hemmafru ökade.

Ja, men det är ju, jag vet att vi hade många samtal och många frågetecken kopplat till just det. Vill alla unga tjejer bli hemmafruar? Och nej, så är det ju inte.

Och jag tänker, det var ju framförallt ett begrepp Softgirl som förra året seglade upp och var stort, inte minst bland tjejer. Igen då, vill ju vi mena att här bland svenska unga tjejer snarare Softgirl än ett begrepp som användes som en liten reaktion mot väldigt högt satta prestationskrav och höga ambitioner. Men att det hade trillat över lite, det blev för mycket.

Och därmed blev det lite verktyg och ett sätt att försöka skapa ny norm kring att det är okej att vara god enough. Och såklart att för vissa och särskilt i USA så var det mycket tydligare ett hemmafru-ideal. Och ja, vi ser vissa som absolut kan tänka sig att bli försörjd av någon annan.

Och jag tänker att det kommer mycket av att vi ser en hel del kreatörer och influencers i sociala mediekanaler idag som lever lite annat liv än det traditionella 9-5-jobbet som vi tidigare generationer och idag vuxna är vana vid. För vi ser samtidigt att de som identifierar sig som feminister minskar och att fokus på och intresset för jämställdhet också minskar. Ja, det gör ju det.

Vilket känns väldigt oroväckande. Det gör det, särskilt som tjej och kvinna. För vi ser ju att det tappet är ju också bland tjejer. Vi ser ju generellt minskad vilja att benämna sig med den typen av epitet.

Sätta politik drivna identitetsbegrepp på sig själv. Att skriva sig på det sättet. Det gäller ju feminism, det gäller antirasism, miljövän. Jämför vi till exempel med runt 2018 års riksdagsval skulle jag säga.

Då stod ju de här begreppen på sin topp, på sin peak. Det var ju när Greta Thunberg till exempel satt utanför riksdagen och demonstrerade Fridays for Future. Gud, nu tappade jag helt.

Vad heter det? Black Lives Matter till exempel. När den typen av demonstrationer och rörelser var som mest framträdande bland unga också. Vi ser ju inte det i alls lika stor utsträckning idag.

Utan mer fokus på det unga upplever och känner att de faktiskt kan påverka. Helt enkelt mer fokus på den egna hälsan och den egna vardagen helt enkelt. Även om man kan tycka att det finns saker att göra kring feminism och jämställdhet till exempel i vardagen också.

Så är det inte alls lika utpräglat bland unga idag. Vi ser ju också att tron på demokratin sjunker. Det låter också väldigt dramatiskt och oroväckande. Fortfarande det som allra flest unga ändå ser som det bästa styrsättet.

Det kan vi väl konstatera. Ja, absolut. Jag ska bara läsa här. Andelen som ser demokratin som det i alla lägen bästa systemet att styra ett samhälle från 88% 2021 till 79% 2025.

Som du säger fortfarande 79% men ändå... Ja, men det är ju som sagt tapp. Jag tänker med då de här lite mer kanske... Jag menar att vi tappar de... Nu ska inte jag sitta och ha en åsikt, det är inte riktigt min roll.

Men det är klart att man kan bli lite oroad kring ungas syn på samhället och samhällsutvecklingen. Men också... Jag upplever när vi pratar med unga och får deras bild av det samhälle de växer upp i.

Att det är en så orolig, otrygg omvärld. Och ser vi bara det här med hållbarhet och engagemang och det brinnande miljö- och klimatengagemang som vi för några år sedan såg bland unga. Om vi tar det som ett exempel.

Hade vi suttit här 2020 så hade jag beskrivit dagens unga som samhällsengagerade och med en stark känsla av att kunna påverka i samhället. Vana av att göra sin egna röst hörd och att bli lyssnad på. Det skulle inte alls...

Jag säger inte alls samma sak idag. Utan snarare tvärtom. Nämen vi ser ett stort tapp i andelen unga som upplever att de har en röst värd att lyssnas på. Att det har hänt någonting när de har försökt att påverka.

Vi möter ju unga som ganska besvikna, lite uppdämda känslor. Men det händer ju ingenting. Och det är klart att det är... Men det är som någon typ av grund och med det som en stark känsla kommer ifrågasättande kring politiker, politiska system.

Hur fungerar dagens samhälle egentligen för det upplevs inte som att det händer någonting. Och det upplevs inte som att samhällsutvecklingen går åt rätt håll. Så kanske lite, inte rop på hjälp, men lite så.

Det behöver hända någonting helt enkelt. Det upplever jag när jag pratar med unga. Ja, och det står också i rapporten att tillhörigheten till de politiska ytterkanterna ökar.

Du pratar om att fler blir konservativa, men fler blir också... Man går åt både vänster och höger, fast längre ut på skalan. Absolut. Ja, jag tänker att det är väl ofta det vi hör och det vi gärna pratar om.

Det blir ytterligheterna. Så ja, det finns absolut ytterligheter, men kanske också en väldigt tydlig mitt. Många som, nej men jag är varken höger eller vänster, utan jag befinner mig i mitten.

Både för att det är ganska svårt att ta ett ställningstagande idag sett till de block vi har. De politiska partier och de uttalanden som görs, det tycker vi är ganska tydligt när vi pratar med unga. Att det är lite utmanande.

Jämför vi med tidigare ungdomsgenerationer, om vi jämför millenials till exempel och hur de svarade i början av 2000, då var det liksom vanligare. Då var det en majoritet till exempel som lutade åt vänster. Vilket ju kanske är det man tänker när man tänker på unga och ungdomar som vill göra revolt och att man är väldigt politiskt driven och har de här politiska epiteten.

Nu ser vi ju snarare en höger, inte vind för det låter väldigt tillfälligt, men vi ser ju snarare tvärtom. En majoritet bland unga som skulle rösta höger till exempel idag. Så ja, det är någon ungdomsgeneration än vad vi har sett tidigare.

Det finns andra strömningar. Exakt hur det kommer att se ut efter valet, det tål att tittas på då. Det finns ju liksom inga tydliga svar. Jag tror inte ens att så många unga idag vet exakt vad de ska rösta på.

Men det finns den lutningen samtidigt som vi som sagt ser att det finns ganska många i mitten som än har kvar att göra sitt val helt enkelt. Tror du att vi kommer att se någon skillnad i första gångs röstare, alltså antalet som faktiskt väljer att rösta? Det minskade väl lite senast i valet, om jag minns rätt, från att vi haft en ökad andel förstagångsväljare kontinuerligt valen innan.

Jag hoppas ju såklart att folk går och röstar, men det finns ju som sagt en uppgivenhet. Så för mig är det absolut att det finns en osäkerhet. Men jag hoppas att folk ändå känner att det här är en möjlighet att påverka och göra sin röst hörd van vid att kanske gå in och ta del av nyheter från Svenska Dagbladet, till exempel.

Och det blir väldigt intressant med tanke på att hela de sociala kanalerna är uppbyggda kring algoritmer som anpassar sig efter dig och inte ger dig hela bilden. Ja, men så är det verkligen. Något att ha med sig.

Du pratar ju lite om generationen över tid och att bara innan 2020 någonstans så var man mycket mer idealist och driven av klimatperspektiven och så vidare. Det vore ju spännande att göra en liten sådan djupdykning över tid inom olika områden. För nu har ju ungdomsbarometern funnits sedan början av 90-talet.

Jag vet inte om jag ska rikta in dig på något område, men vad kan man se som de stora skifterna? Ungdomskultur, media, vi vet ju om dem, men det är intressant att bara resonera kring förändringarna. Ja, men jag tänker att att vara ung och växa upp på 90-talet där referensramarna innan internet var den skolan man gick på.

Kanske att man träffade andra kompisar om man gick i någon idrott eller kanske spelade något instrument eller sådär, där man möttes från olika skolor. På kulturskolan eller i idrottshallen, men annars var referensramarna så mycket snävare. Alla hade det, jag växte upp i alla fall, i Kristianstad, då skulle alla på högstadiet ha jeans, frånnare jeans och Paul Frank-tröja.

Allt skulle man ha köpt på BikBok. Det var det, det fanns inget annat alternativ. Skulle man vara cool, vilket man såklart ville vara, det var högsta målbilden när man gick på högstadiet.

Ja, men då var det liksom det som var grejen. Idag så ser det ju inte alls ut på det sättet. Med internet och inte minst med sociala medier så har ju världen vidgats på något sätt.

Men det kommer individualismen som vi varit inne på, vana vid att styra och ställa sin egen tillvaro och vana vid att ha kul, vana vid att också kunna välja utifrån de bästa sig själv. Men också möta mångfald på ett annat sätt. Så att världen har vidgats.

Så egentligen från, om man tar millenials och twistel också med generation X och generationen innan det, som kanske såg med nyfikenhet på den tekniska utvecklingen. Man såg, oj vad vi har saker framför oss. Man sprang hem efter skolan för att vänta 10 minuter, en kvart på att kunna koppla upp till internet och sitta på FunPlanet och spela sina spel.

Till, som vi pratade om förut, att vilja kanske koppla ner på ett annat sätt. Det här är ju en generation som växer upp idag som faktiskt tycker rätt bra om att hänga tillsammans med sina föräldrar. Det gjorde man kanske inte nödvändigtvis på 90-talet på samma sätt.

Jag vet inte vad du tyckte om att hänga med dina föräldrar när du växte upp. Jag tyckte om att hänga med familjen. Jag tyckte om den, men jag hade ingen tonårsrevolt när jag ville hålla mig hemifrån faktiskt.

Det kanske var undantaget som bekräftade regeln på något sätt. Kanske. Tror du att föräldrar känner igen sig i den beskrivningen? Att ungdomar vill hänga med sin familj?

Jag tror ju inte det. Men samtidigt så har ju också föräldrarrollen förändrats, får man ju säga. Det tycker jag att vi märker ganska tydligt i hur, när vi också pratar med föräldrar i vissa sammanhang, men också vad vi hör från de barn och unga som vi pratar med.

Man bjuder ju in sina barn att vara med och påverka hemma på ett helt annat sätt. Majoriteten av de unga vi möter och också intervjuar i våra studier, säger ju att de får vara med och fatta beslut hemma i allt från vilken mat som man äter, vilka saker som köps hem, alltså heminredning, vilka resor man åker på och vad man ska göra på helgerna. Vi bjuder ju in våra barn i något typ av kollektivt beslutsfattande i familjen.

Vi umgås ju med våra barn på ett annat sätt. Vi ställer också högre krav på vårt föräldraskap i att ibland kanske till och med vara mer av en kompis än en förälder. Det är supersmärmande att vara förälder i den aspekten idag såklart.

Men jag tänker att med det också finns en annan enhet som såklart också blir lite mer nice att hänga i. Kompisar är såklart det allra, allra viktigaste för unga, men familjen är navet på något sätt. Jag har läst en bok av Gabor Maté som heter Hold on to your kids där han pratar om hur varje generation efter andra världskriget blir mer och mer peer-oriented.

Att man tycker att det är viktigare att man tar influenser från kompisar. Det tycker vi är självklart för så har vi också gjort. Men man kan tydligt se att förut så kom kultur och tradition och man tyckte om samma musik som man hade lyssnat på när man växte upp på hemma och sådär.

Och kulturen ärvdes i generationer. Medan nu är den så från kompisar. Är det en trend som du kan stämma in på vad ni också ser över tid? Ja, men kompisar är ju det allra viktigaste.

Det är det viktigaste för unga. Det är ju det som unga influeras mest av. Jag skulle säga att inom vissa områden så har föräldrar större påverkanskraft, om vi ska prata om det som det.

Eller att man influeras mycket av sina föräldrar. Pratar vi mat till exempel tycker jag att det utbytet, jag har kompisar men det finns ett väldigt stort utbyte barn, unga och föräldrar. Men kompisar är ju klart betydelsefullt.

Absolut. Han pratar om att det finns en fara i det, att den som har störst inflytande i en grupp kanske inte är den med sundaste värderingar alltid. Så kan det absolut vara.

Men jag tänker att livserfarenhet av att vara vuxen kan vara väldigt viktigt. Å andra sidan så kanske det finns förståelse bland andra ungdomar i ens egen ålder som en vuxen person inte nödvändigtvis har alltid. Så ska man vara väldigt neutral i sammanhanget så kanske en kombination är det allra bästa för en ung person idag att få influeras från olika håll.

Jag tycker ju och hoppas ju om man ska få sticka in med en personlig önskning i sammanhanget så hoppas jag på tal om granny hobbies och den trenden att det också ska ta fäste i, vilket jag ändå tycker mig höra i vissa sammanhang att också den äldre generationen också får större betydelse för unga personers värderingar och tillvaro. Att man på något sätt värderar den relationen också. Det behöver inte betyda att vi snart kommer bo i generationsboenden allihopa, men att se på tal om att familjen är viktig att en liten utökad familj också där mormor och morfar och farmor och farfar får plats i den konstellationen också för att ännu mer vidga perspektiven.

Kanske i ännu högre utsträckning hitta verktyg för att koppla bort och koppla ner och hitta andra sätt att tillbringa vardagen bortom det som stressar många unga idag i deras väldigt uppkopplade värld. Och det kan ju bli mer naturligt också eftersom vi lever längre och friskare längre, så att man har möjlighet att vara en stor del av barnbarns liv. Jag hoppas det.

Jag skulle vilja innan vi börjar avrunda här bara gå tillbaka till arbetslivet och vad vi i arbetslivet bör ta hänsyn till och förstå om unga utöver det vi har pratat om redan. Om det finns någonting mer där som vi kan skicka med. Jag tycker att det är två saker som är särskilt viktiga när det gäller ungas syn på arbetslivet eller kommande arbetsliv.

Det ena är det här med lön, som jag tänker att alla på något sätt som har engagerat sig för eller intresserat sig för kommande generationers eller ungas generationers intåg på arbetsmarknaden får höra och att man vill ha hög lön och man vill tjäna jättemycket pengar som ung idag. Allra helst ska man jobba så lite som möjligt och tjäna så mycket som möjligt. Ja, absolut, det hör vi.

Men jag skulle vilja nyansera den bilden lite. Dels det vi har pratat mycket om idag att lön för många unga är en trygghet. Man vet också att dagens unga växer upp i ett konsumtionssamhälle.

Man vet att saker och ting kostar. Det är jättedyrt att skapa stabilitet på bostadsmarknaden och köpa en bostad. Det är väldigt mycket som kostar idag. Pengar är viktigt.

Man behöver pengar för att skapa trygghet. Jag behöver en bra lön för att tidigt kunna pensionsspara, vilket väldigt många unga gör och vill göra. Det finns ett vettigare resonemang i mycket av det här.

Vi ser också att fler vill tjäna tillräckligt mycket pengar för det liv de Vi ser ju att färre unga människor vill bli chef idag. Det har ju med den här balansen att göra. Det kanske kräver att man tittar på hur systemet är uppbyggt.

Det kanske blir mer autonoma i lag och arbetsuppgifter. Ja, det är väldigt spännande. Från work-life balance till, det finns ytterligare något begrepp som jag inte har i huvudet nu, men just att hitta, att en vardag på något sätt är ett flöde in och ut ur de här olika delarna av livet.

Och jag tänker det, vad gav pandemin eller vad skapade pandemin? Och det här upplever väl jag är en jättetydlig sån sak. Att kunna ta en lite längre lunch för att hinna med att träna, och kanske träffa en vän för att för de som har barn, kanske efter läggning plocka upp datorn igen, eller även om man inte har barn, men att senare på kvällen kunna få till den här sista mejlen eller vad det nu kan vara.

Att liksom ha en lite in and out-konstellation. En vardag. En utmaning för vissa företag såklart och organisationer. Men en utveckling som jag tror det är viktig att fortsätta hålla lite koll på.

Bra, tack. Vi ska avsluta med snabbspaningar om framtiden där du då ska ikläda dig rollen i de här vad ungdomarna tänker. Vi får se, du kommer få två alternativ och så ska du säga det ena eller det andra då.

Vill du resonera kring dem så får du det, men du behöver inte. Vi börjar lite där vi slutade sist då. Fyra dagars arbetsvecka eller fem dagars arbetsvecka som norm.

Fem dagars arbetsvecka. AI-coach slash AI-partner, vän eller starkare mänskliga relationer. Starkare mänskliga relationer. Fler eller färre universitetsutbildningar eller universitetsutbildade.

Färre. Vill du resonera där, det var spännande. Jag tror att vi står inför en jätteutmaning kring vad är kunskap och vad är utbildning generellt. Vi har en jättestark kunskapsnorm och medvetande norm bland unga som på många sätt bottnar i en rädsla för att göra fel.

I många sammanhang välja fel, vara fel, göra fel. Men varifrån kommer kunskapen? Och hur snabbt ska det gå att bli kunnig? Det tror jag kan vara en utmaning kopplat till de utbildningsväsen som vi är vana vid.

Nästa. Mer eller mindre sociala medier? Mindre. Jag tror att vi har, eller unga framförallt, har nått sin peak. Och att nu kanske vi är på vändningens kant. Låt oss hoppas.

Starkare eller svagare demokratiskt engagemang? Starkare. Kontor eller distansarbete? Kontor. Specialist eller generalist? Generalist. Nu hör jag mig själv. Nej, men låt oss...

Nej, men det går att svara på. Nej, det var svårt. Vi behöver båda. Ja, vi behöver båda. Generalist då? Fast anställning eller gigekonomi, entreprenörer? Fast anställning.

Bygga personligt varumärke eller privatliv? Privatliv. Spännande. Ja, jättestarkt bland unga skulle jag säga. På tal om engagemang också, att just en del av minskad vilja till engagemang är för en hel del unga bottnar i en illvilja att göra det som en del av sin personlighet.

Om jag tar ställning i en sakfråga, vad säger det om mig som person? Vi ser också att det blir viktigare och viktigare på tal om privat och offentlighet. Allt fler unga väljer att ha privata konton i sociala medier till exempel.

Man värnar om den egna integriteten, men också spegelbilden av mig som person. Väldigt sunt. Jag sitter och håller i ett diagram här från rapporten som handlar om hur viktigt känns följande för dig för att du ska bli nöjd med tillvaron i framtiden.

Längst ner på 9%, längst ner, står det att bli känd. Jag kan tänka mig att den var högre för några år sedan. Ja, inte den bästa frågan vi har, men absolut att vi generellt ser på kändisskapet som att vara influencer och inställningen till den världen inte är lika positiv och självklar idag.

Utan det är i, på samma sätt som vi ser att unga vänder sig bort från samhället och alla de här stora frågorna till fördel för det lilla livet, så tänker jag att det här också blir en spegling av det. Ja, det ser man högre upp i tabellen här också, eller diagrammet, att högst upp ligger precis som du har sagt, att äga ett hus eller lägenhet, ha mycket fritid, hjälpa andra, träffa den rätte. Verkligen.

Alla ska göra som jag. Flytta till gård. Bilda familj. Jag tycker att vi slutar där. Det var väldigt jättebra avslut. Såklart. Såklart, såklart. Sara, tack så jättemycket för att du ville vara med och utbilda oss i allt vi behöver veta om dagens unga.

Stort tack för att jag fick komma och göra det. Jag vill också säga tack till våra partners Lindströms bil, Barn of Cowork, Länsförsäkringar Skaraborg, Högskolan i Skövde och Billinge Energi. Tack också till våra producenter Gustav och Jon från Vaxbro på Audio och Leo Shevack som roddar i våra sociala kanaler.

Och såklart, tack till dig som har lyssnat.