Skölpaddsporten

Hej Somna. Jag är mätt och belåten idag, har precis ätit yoghurt, och jag inser med viss olust att mina krav på mat har krympt till nästan ingenting. Det är bara i samtal jag fortfarande inte tänker nöja mig med minsta gemensamma nämnare, jag vill bottna i den jag pratar med.

Idag har jag besök av Berit Garn, en kvinna som säger sig ha sett sanningen. Tidigare var hon som du och jag, en tvekande människa som sökte tillfredsställelse, som letade efter något varaktigt, något som var värt något på riktigt. Allt startade en helt vanlig kväll, efter ett själsdödande styrelsemöte i bostadsrättsföreningen.

En av de andra i föreningen, Britt-Marie, bor inte ens i huset, hon äger bara sin döda fars gamla lägenhet och har gjort den till ett museum över honom. Efter varje möte vill hon prata med folk enskilt, väljer ut dem hon har hemligheter med i huset, något Berit, som är ordförande, tycker är väldigt jobbigt. Efter mötet gick Berit hem och satte sig ensam framför en trött tv-serie.