223. Lyssnarberättelser 19

Det finns få platser som känns tryggare än hemmet. Våra väggar. Våra rutiner. Ljudet av en dörr som låses för natten. Det är där vi ska kunna slappna av. Där mörkret utanför stannar utanför.

Men ibland händer något som bryter den känslan. Något som inte borde kunna ta sig in, gör det ändå. Ett ljud i hallen när ingen är vaken. Steg från övervåningen i ett tomt hus.

Något som står i dörröppningen till sovrummet och bara tittar. Och plötsligt känns inte hemmet som en trygg plats längre. För om det kan följa med dig hem, var gömmer man sig då?