345. It's downhill today!, VM i dressyr & No Fux Given

Du lyssnar på en podd från Medelhavsby FF. Hallå allihopa och välkomna till Systrarna Elstrand Testpod avsnitt 345. Välkomna, jag som pratar nu heter Anna. Och jag heter Emma och det här är podden om oss, våra hästar och ridsporten i stort och smått.

Hur mårs det idag då? Jag mår bara fint idag, hur mår du? Jo, alltså jag mår egentligen bra. Men det är så här, Samuel har köpt en ny bil. Ja, vilken skräll för det första.

Han köper ju nya bilar lite titt som tätt, den mannen. Och nu har han köpt sig en racingbuss som har bodel, vilket är asnice. För att då tänker jag att vi kan åka på lite tripper.

Jag vill ju gärna åka till Norge någon gång och se liksom naturen och sådär. Men hur som helst, han har köpt en ny bil. Och då skulle han greja lite i den, för vi skulle fixa till bodelen så att det blir som vi vill.

Och då så sa han till mig i lördags bara, kan inte du komma ut så vi kan bolla lite idéer? Jag bara, absolut. Så då hade jag bara varit typ helt still hela lördagen.

Väldigt lugn lördag. Så går jag ut och den bilen är ganska hög. Så då kliv jag upp i den, upp och ner några gånger. Och sen så dan efter så har jag så förbannat ont, alltså precis mellan låret och röven på vänster sida.

Alltså i det muskelfettet eller någonting. Så jag har ju då sträckt mig av att ha klivit upp i en bil. Ja, alltså det här är ju så himla roligt, för jag pratade med Lucas om det där.

Jag bara, alltså Anna hon är fan expert på att få såna här småskador, alltså små konstiga skador. Du sträcker dig när du går in i en bil, du har problem med din tennisarmbåge. Men det har jag ju inte nu.

Nej, men alltså tidigare. Om man ser historiskt sett, det är tennisarmbåge, det är axel, knän, tår. Nej, jag skojar. Ja, alltså head, shoulders, knees and toes, basically.

Ja men vad är det för fel på mig? Alltså varför får jag såna här grejer? Och i och för sig, jag ska ju vara ärlig och säga att jag har ju inte tränat mycket på gymmet nu under semestern, utan det har varit väldigt mycket vila.

Så det är klart att jag har ju varit ifrån gymmet lite och sen blev jag också lite sjuk, så att det har varit lite segt igång, framförallt med benträningen. För det är det jag tycker är svårast när man har varit ifrån gymmet ett tag, för att man får så lätt träningsverk liksom. Ja, speciellt i benen, alltså man måste ju träna minst tre benpass i veckan, annars är man ju körd.

Nej, två för min del. Sa jag tre? Jag menar två. Ja, jag tänkte bara, va? Jag menar två. Ja, för vår del är det så i alla fall. Men ja, så jag tror att det är absolut en bidragande faktor, men fy fan vad ont jag har haft alltså.

Och det är jättesvårt att sitta på lite smalare säten, alltså typ hästsadel, inte skönt. Gymbänk, absolut inte skönt, för då sitter den precis där. Så ja, igår kunde jag ju fan knappt gå, jag haltade runt hemma.

Men du lyckades ändå tävla igår, trots det här lilla bekymret. Sjukt nog så lyckades jag med det. Och ja, alltså vi kan väl lika gärna uppdatera om tävlingen. Ja, det kan vi göra.

Vi åkte ju då till Norrälvstorp igår, nu när vi spelar in, och red en lätt A3, så det blev tredje gången i lätt A-klass. Och jag kände lite innan den här tävlingen att det blir ändå en kul sorts måttstock typ. För det var ju ett år sedan som vi tävlade där sist och då var hon jättespänd.

Vi redde en lätt C på kortbana. Och alltså, hon var så spänd. Det ena hörnet kom vi nästan inte ner i. Nej, men jag kommer ihåg att det var jättemycket problem med det där jäkla hörnet.

Och det fanns egentligen inte så himla mycket att kolla på där kändes det som. Och hon fick verkligen för sig att, nej, det där hörnet är jätteläskigt. Ja, det var typ bokstaven M eller något, jag vet inte.

Ja, och det var väl problem med bjudningen också som vanligt, som det var på den tiden. Om jag minns rätt. Så jag kommer ju inte ihåg exakt vad ni fick för procent, men det kan ju inte ha varit sådär superhögt.

Nej, alltså jag måste nästan söka upp det. Jag vet att vi fick ju liksom... Godkänt. Ja, och vi fick ju alla gångarter som vi behövde ha. Det var inte då vi inte kunde fatta galopp och sådär.

Men jag vet att jag kände bara, herregud, det här var svårt. Men det kanske var typ 63-64% om jag får gissa. Nu ljuger jag, det är ju två år sedan. Gud, vad knäppt.

Shit, jag trodde verkligen att det var förra året. Men det var två år sedan. Men då fick vi 64,44% i lätt C. Och som sagt, jag minns att hon var väldigt, väldigt spänd i alla fall.

Och att det inte var så himla kul känsla liksom. Så jag tänkte att det blir ändå kul att se utvecklingen på två år blev det ju nu då, inte ett år. Som vi trodde.

Det är inte lätt att komma ihåg allt. Men alltså, för det första var ju faktiskt ganska jobbig hemma den här tävlingen. Jag tycker att hon har varit väldigt mycket lugnare i stallet överlag och framförallt när vi ska göra iordning henne på tävling.

Eller till tävling. Men den här gången så var hon ganska så stressad och ville inte jättegärna stå still när jag knoppade och höll på liksom. Så jag tror att hon brände ut lite energi i stallet.

För sen när vi kom på tävlingsplatsen och jag hade suttit upp så först då var det ju jäkla mycket krut under hovarna. Och jag bara, aj, min rumpa för att den gjorde ju ont. Men sen så till slut så är det som att man glömmer bort att man har ont.

Och så red jag fram och kände lite att det är liksom inte riktigt den här energin idag. Nej, och det såg jag också när du red fram att hon var lite mer framtung än vanligt. Hon har ju varit, egentligen tycker jag, väldigt såhär, ja men fint, har satt sig fint på bakdelen de två senaste tävlingarna och sett väldigt medig ut.

Och nu så, alltså hon såg ju fin ut, men jag såg att det är inte samma ärtighet som det har varit de senaste tävlingarna. Nej, och det var ju exakt så det kändes också. Så att jag, ja men, när jag red fram så red jag egentligen igenom liksom förvänd galopp och skänkelvikningar och lite ryggningar.

Men sen så la jag ganska mycket fokus på ganska snabba övergångar, bara för att få henne lite kvickare och få ihop henne lite mer. Men ja, jag kände att jag gjorde det jag kunde på framridningen och sen så var det collectingring och då tycker jag också det är svårt för det var väldigt liten collectingring där vi skulle vara två ekipage. Jag är inte jättefan av collectingring överlag.

Nej, men alltså man får ju inte gjort någonting tänkte jag säga. Inget vettigt. Det är inget vettigt, man bara slösar bort tid och energi på att vara där. Om det inte är en liksom stor och bra collectingring där man faktiskt kan både skritta, trava och galoppera.

Ja, och det här är inget mot den här tävlingsplatsen för alltså det här är vad jag tycker överlag. Då får det vara en ordentlig sådan så att man nästan, alltså som en extrapadd också. Ja, annars kan det ju kvitta.

Ja, jag tycker det. Då kan man rida fram längre och bara gå ner till banan precis innan den start i så fall. Ja, det tycker jag nästan är bättre. Sen förstår jag att det finns ju hästar som är väldigt, väldigt spända och tycker att det är skönt att se lite av banan eller liksom lite bredvid banan innan start.

Men för min del så har jag nästan aldrig känt att det varit en fördel. Men ja, i alla fall, där försökte jag också göra lite snabba övergångar bara för att hålla igång henne lite. Och sen kom vi in på banan och jag började ganska direkt att trava och galoppera och hon tittade inte på någonting utan Ja, tog det väldigt bra liksom.

Och sen så kände jag det ska jag ta ett föl? Det har varit så många tankar för att det har bara varit så mörkt och jobbigt för oss förra hösten. Men nu känner mig väldigt glad och jag hoppas att vi också kan hålla i det här nu så att vi inte får någon jävla höstvacka, men det ska jag se till att det inte blir riktigt.

Men det tror inte jag att det kommer bli. Den där svackan hade ju börjat redan nu tänkte jag säga. Ja, men oavsett så var hon ju verkligen inte lika bra att rida för ett år sedan som hon är nu.

Nej, absolut inte. Och det känns som att hon har kommit över så många av sina spöken. Ja, men mentala hinder. Exakt. Så hon har varit väldigt fin och duktig det senaste på tävling.

Ja, hon är helt fantastisk. Jag är verkligen så himla glad och det känns ändå gött att det här hårda slitet börjar löna sig lite, eller det har det väl gjort under hela tävlingsperioden nu. Men det är väldigt, väldigt kul i alla fall och jag är så tacksam.

Ja, verkligen. Och nu är det tre veckor kvar till nästa tävling, så det blir lite tävlingsuppehåll. Och då blir det ju en riktig värdemätare, för då är det ju inomhustävling.

Ja, och då är det dessutom i Falköping. Och det är ju ett år sedan nu, där det gick åt helvete om man får lov att säga så. Där fick det ju 57% i ett B2. Ja, men alltså jag fick ju inte galopp på henne.

Det gick inte. Det var som att sitta på en stoppad korv typ. Du vet, när jag bara la om galoppskänkeln, det bara... Och jag fattar ju det, hon var spänd, hon var inte lösgjord.

Jag guidade henne kanske inte rätt. Alltså det var liksom, allt bara gick fel. Och det var ju det som höll i sig hela hösten egentligen. Men det blir väldigt spännande.

Men jag ska också försöka att liksom... Alltså nu kan jag sitta här och objektivt säga att det ska bli spännande. Men sen måste jag släppa det. För annars så kanske jag blir så här, hur ska det här gå?

Nej, det kommer gå bra. Ja, jag är övertygad om att det kommer gå bra. Jag är inte något tveksam på att det inte kommer gå bra. Nej, men det blir ändå väldigt kul med tanke på att det liksom har gått ett år.

Och det var ju första tävlingen där jag kände bara, vad håller vi på med? Och sen så gick det ju bara nerför hela hösten där. Men sen så har det bara gått bra nu i år.

Exakt, nu har det bara gått uppför istället. Ni har ju inte haft en enda dålig tävling i år väl. Det här är ju typ den som har haft sämst känsla på kanske. Ja, och då har det ändå gått bra liksom.

Så det är ju ändå ett tecken på att vi har en väldigt hög lägstanivå just nu. Verkligen. Men Anna, man kan ju säga att vi har haft en liten följetong i podden de senaste månaderna.

Och det började ju för ett tag sedan när vi snackade om ett inlägg på Facebook. Där det var en ridklubb som skulle ha teorilektion, men det var bara en elev som dök upp på lektionen. Och hon fick då en privatlektion istället.

Och då snackade vi lite om det här med att, hur ska vi kunna få eleverna motiverade till att faktiskt delta på teorilektionerna? För det känns ju som att det faktiskt är ett problem. Och i samband med det så fick vi en kommentar i vår Facebookgrupp.

Och då var det en tjej som skrev att jag och en kollega håller på att starta upp en plattform för att göra teori roligt och motiverande för elever. Och då blev jag väldigt nyfiken på vad det här kunde vara för någonting. Och nu är ju den här plattformen släppt och det här avsnittet av podden är roligt nog i samarbete med Just Hojva Edu som då plattformen heter.

Och det här är då en plattform för teorilektioner och med koden HOJVA09 så får du september månad gratis om du skapar ett konto under augusti. Men vad är då Hojva för någonting, Anna? Ja, men för det första så betyder ju Hojva omtanke på finska och vi har såklart länkat till Hojva Edu i beskrivningen.

Och om vi ska förklara lite hur den här plattformen fungerar så har du ett eget konto som du loggar in på. Och sen klickar du dig vidare in på olika kurser som har tillhörande moduler. Precis, och till exempel finns Hojva välfärd och där finns bland annat modulerna Hästens språk, mat och mage och trygg hantering.

Och när du går in på en av modulerna så läser du först om ämnet, sen gör du ett quiz och när du har klarat alla frågor får du en guldhäst. Och till varje modul finns det också en stalluppgift och det som jag tycker är så roligt är att du får lite känslan av att du spelar ett spel. Och det om något gör ju väldigt många motiverade och inspirerade till att fortsätta lära.

Ja, och vi båda tycker ju verkligen att Hojva Edu är ett så roligt sätt att lära sig mer om hästar och deras välfärd på. Och dels så passar plattformen superbra till ridskolor naturligtvis, men också till dig som har privathäst. Så går du på ridskola, tipsa jättegärna din ridlärare om Hojva Edu så att ni kan göra detta på era teorilektioner på ridskolan.

Hur kul vore inte det? Och ifall du jobbar eller sitter i ledningen på en ridskola, ridklubb eller ridläger så tycker jag verkligen att du borde spana in Hojva för att kunna sprida mer kunskap och öka hästvälfärden hos medlemmarna. Ja, men verkligen.

Så missa nu inte att spana in Hojva Edu som vi såklart har länkat till i beskrivningen till podden. Och kom ihåg också att med koden Hojva09 så får ni september månad gratis ifall ni vill testa. Och det här gäller ju då om ni skapar ett konto under augusti.

Ja, men de andra hästarna de mår bara fint. Vi rider på. Alltså jag känner att det finns inte så himla mycket att uppdatera. Nej, det gör faktiskt inte det. Men de har det så bra så.

Men jag måste bara säga en liten rolig grej. För när jag och Lukas var ute och gick häromdagen så började vi prata om hästar och hästnamn. Och då sa han det att det var synd att ni inte döpte Vilda till No Fucks Given.

Och då tänkte jag att det där är ett jätteroligt hästnamn. Ja, det är det. Men det känns också som någonting som... Vem är det som brukar ha så här roliga namn? Ja, när Cornelia Rylén var ett namn inom hästvärlden tänkte jag säga.

Jag tror hon har slutat med hästar. Hon födde upp lite. Hon gav ju alltid sina hästar väldigt roliga namn. Det känns ju som något hon hade kunnat döpa sin häst till.

Ja, men det var väl också... Hon hade väl mer lite så här långa namn. Krångliga namn som spiken skulle få ha lite kämpigt med. Ja, det här är ju liksom... Det är nog en mening fast en liten ordtwist på No Fucks Given.

Men No Fucks Given, så kan man välja lite hur man vill uttala det. Man kan ju säga No Fucks Given också. Fast också, nu när jag tänker att det är ju No Fucks Given, då borde man ju döpa det till ett föl som inte är fux.

Fast det känns som att det måste vara ett fux. Så vi får se om det mot förmodan blir en fux nästa år då. Vi är ju väldigt inställda på att det kommer bli en skimmel.

Men ja, Bella surprisade ju oss förra året, så vem tusan vet hur det blir nästa år. Då kanske det blir No Fucks Slash No Fucks Given. Nej, men snälla nej. Jag tycker det är kul, men nej.

Nej, får man döpa hästar till vad som helst? Jag vet inte. Jag vet inte heller. Är det inte typ travhästar måste få sina namn typ godkända? Eller har jag fått för mig att travhästar inte får heta samma sak som någon annan travhäst?

Jag har också för mig att det måste vara ett unikt namn. Men när det kommer till ridhästar så känns det som att de får heta typ vad tusan som helst. Det är ju inte som att man måste skicka in till Skatteverket och bara, får jag döpa mitt barn till Törnrosa tårta?

Eller vad det nu kan vara. Men det känns ju också som att man kan väl inte döpa hästar till precis vad som helst? För det finns ju väldigt Stjärnan, utan hon har ju tagit sig dit själv.

Ja, ja. Så det går i samband med typ Kathrin Dufour. Hon har ju också jobbat sig dit själv. Så det är klart att, alltså, är man tillräckligt bra länge, så blir man ju typ automatiskt ett stort namn.

Jo, men så är det ju självklart. Det är ju inte så att de har köpt sig någon plats, liksom. Nej, men sen känns det ju också som att Tyskland får typ bra poäng bara för att man tänker att Tyskland ska vara bra i dressyr.

Och samma med Storbritannien och även, nej, kanske inte Danmark så mycket, för där är det ju egentligen Kathrin som är väldigt överlägsen, skulle jag säga. Ja, för jag menar, de andra får ju kanske inte riktigt sådana pang. Nej, men de kanske mer får de poänger de förtjänar.

Ja, exakt. Och sen tycker jag nästan att det alltid är så. Ja, men nu är det i Tyskland, ja, men då vinner Tyskland. Och nu är det i Danmark, då vinner Danmark. Alltså, det är ju också lite så.

Ja, men det blir ju lite tråkigt, för det känns som att domarna är väldigt bias när det kommer till mycket. Varför kan vi inte ha mästerskap någon annanstans förutom Tyskland, Danmark och England i så fall då? Då kanske de blir lite mindre påverkade.

Ja, men faktiskt. Men så det som var spännande med lagdressyren, det var väl egentligen vilket av de här tre landen kommer vinna. Men det var ju inte jättechockerande att Tyskland vann.

Och det var ju ändå välförtjänt, får jag säga. Och Katarina Hemming, alltså jag inser ju hur lite jag har tittat på dressyren den senaste tiden. När det är vissa namn som jag typ aldrig har hört talas om tidigare, som jag ser första gången i det här mästerskapet.

Till exempel då Katarina Hemming och även Marike van der Putten från Nederländerna. Har aldrig hört talas om de tidigare. Och så bara kommer de in och presterar skitbra i ett VM, liksom.

Jag är så ointsatt numera i ridsporten och kanske speciellt i dressyren. Ja, men det blir väl också så, för jag menar, hoppning, det ser ju vi mycket mer frekvent ändå. Jag menar, världscuperna går ju under hela året, så man kanske kollar titt som tätt, för det går ju ändå på tv.

Men dressyr går ju inte lika mycket på tv. Och då blir det liksom att... Och sen tror jag inte det är lika samlat. Jag menar, världscuphoppningar, dit åker ju verkligen alla på de olika deltävlingarna.

Men dressyren kanske inte är riktigt så, att alla åker, liksom. Jag vet inte, men det känns som att... Alltså mitt intresse överlag för att titta på ridsport har minskat med åren.

Jag tyckte det var mycket roligare för typ, ja jag vet inte, 5-10 år sedan, kanske. Nu inte lika mycket, av olika anledningar. Men däremot att jag kan tycka det är kul när man ser, om till exempel Katarina Hemming, som jag tyckte red jättefint och verkligen fick poäng hon förtjänade.

Och så var det väldigt roligt att hon tog brons på första individuella dagen också. Ja, jättekul. Det var verkligen välförtjänt. Så det är roligt när man får se sådana lite mer nya namn som man gillar.

Och någon som har fått mycket berömd är ju såklart Mats Eriksson, kommentatorn. Det är också väldigt välförtjänt. Alltså, han är en superstjärna på att kommentera.

För dels så säger han ju liksom, varför de kanske inte fick högre poäng just då. Och han förklarar väldigt bra. Även om man inte hade varit intresserad av dressyr så hade det varit intressant att höra honom prata, tycker jag.

För att han förklarar inte på ett för nybörjarsätt, men ändå så att man ska förstå även om man inte är så insatt. Och sen också är det ju jävligt skönt att slippa 1, 2, 3, 4, 5. Ja, det satte alla femta bitarna.

Sånt vill man inte höra, men Mats pratar ju faktiskt om intressanta saker. Och jag tycker att han och Anna Maria gör det väldigt bra tillsammans också. Jag gillar ju verkligen Anna Maria.

Jag med. Jag vet att hon får skit av vissa. Hon får oförskämt mycket skit av vissa. Jag tycker hon är superduktig som sportjournalist. Ja, och jag menar, jag är så imponerad för att hon är inte en hästmänniska.

Utan hon kommenterar väldigt många olika sporter. Hon har ju liksom typ fått bli en hästmänniska för att hon har kommenterat med Lotta i alla år. Men jag tycker hon gör det så bra.

Verkligen, jag tyckte de två gjorde det jättebra tillsammans verkligen. Och som du säger, det är så himla intressant att höra Mats perspektivet som han är domare också. Och ja, men då kanske man tänker, varför fick inte hon en tia där?

Ja, men det var kanske på grund av kontakten. Och det gillade jag verkligen också med Mats, att han kunde säga de sakerna som han inte var nöjd med. Till exempel om en häst gick och gapade väldigt mycket.

Att nej, men nu har den orolig kontakt med munnen och sådär. Så det tyckte jag var väldigt bra att han även belyste de mindre, vad säger man, trevliga sakerna med ridningen. Och även kunde kommentera, ja men om en häst hade kort form till exempel.

Ja. Och sånt där. Så jag tyckte att han i vanlig ordning gjorde ett väldigt, väldigt bra jobb som kommentator. Jag hoppas han fortsätter att kommentera. Det hoppas jag verkligen med, för jag tror att många kan lära sig väldigt mycket av att lyssna på honom när man tittar på dressyr.

Men när det kom till Grand Prix Special, då var det ju första dagen med individuella medaljer när de skulle delas ut. Och det här har ju också blivit en liten snackis, för det är ju trots allt fortfarande sommar. Ibland så blir det extremvärme.

Och det blev det ju den dagen som specialen skulle ridas. Och då gjorde ju arrangören en ändring så att de tidigare lade det första starten till 8.30. Och sen så höll det på till klockan ett.

Och sen blev det en paus och så körde det igång igen klockan tre. Ja, alltså den sista ryttaren innan paus är 12.19. Så det var klart typ halv ett. Så det var två och en halv timmes paus.

Och sen började klockan tre. Och jag kände bara, men alltså, varför börjar ni inte klockan sju? Och så kör klart alla innan det blir väldigt varmt. För när är det som varmast på dagen?

Jo, men oftast kring klockan tre. Ja, typ mellan klockan tre och fem kanske det brukar vara som varmast på dagen. Det är klart att det kan variera lite, men ofta är det ju...

Alltså, det är ju smartare att lägga det på morgonen, tänker jag, i så fall, om man nu då vill anpassa sig efter vädret. Vilket var helt rätt. Men sen gjorde man en anpassning som inte var en anpassning.

Nej, exakt. Det var så himla konstigt. De bara, vi gör det på grund av hästarnas välfärd. Man bara, ja, fast då kan man ju göra på ett mycket bättre sätt också. Jag tyckte bara att det var väldigt, väldigt konstigt.

Det tycker jag med. Och sen vet jag att folk har kommenterat att ja, alltså, det är ingen chock direkt att det blir varmt på sommaren. Måste man lägga mästerskapen mitt i sommaren?

Ja, exakt. Varför inte i september i alla fall, för då brukar det oftast ha svalnat lite, kanske. Exakt. Så det är ju en annan diskussion. Men just hur arrangören valde att göra det här, det tycker jag är konstigt.

Jag håller verkligen med. Och om de nu skulle ha en paus mitt på dagen, då hade de väl kunnat senare lägga det så att det börjar vid sex eller något? Ja. Istället då.

Eller hur? Men jag får säga att nu när det kanske inte finns något ekipage som är sådär superdominant som typ Jessica von Bredow, Verdel och Dalera var, så blir det ju ändå lite mer spännande att titta på dressyren. För man vet inte riktigt i förväg vem som kommer vinna.

Nej. Sen så kanske jag hade förhandstippat Catherine Dufour som vinnare i både Grand Prix-special och kür. Ja, exakt. Men så blev det ju inte så, så det var ändå så här, det blev ändå lite spännande med hur det skulle bli.

Och i Grand Prix-specialen då skrällde ju som sagt Katarina Hemming och jag tyckte att hon var så himla välförtjä Det är så himla tråkigt med kyr är att det blir så himla ospännande. För ryttarna kan göra fan, det känns som hur många missar som helst typ utan att det påverkar procenten i samma grad som när man rider ett vanligt program. Och det tycker jag är så himla tråkigt för då kan man ju rida ett i princip fläckfritt program som Becky Moody gör som är jättetekniskt svårt och skitbra.

Men så kommer ändå Isabel Wert som får taktmissar och allt vad det nu är och får bättre poäng än henne. Och jag tyckte också att Hon, att Justin och Sonic Plus absolut inte är lika bra som Becky Moody men hamnar ändå över henne i resultatslistan. Och jag blir så Jag skulle vilja liksom så här sätta alla de här domarna framför mig och bara kan ni förklara varför de här två får bättre poäng än Becky Moody?

Ja, eller hur? Jag håller med. Och alltså jag tycker att man får en helt annan känsla när man ser Becky och Jaeribomb. Så det är lite tråkigt när det inte syns mer i poängen än vad det gjorde.

Ja, men jag tyckte det var intressant också för det sa ju Mats också. Anna-Marie sa att jag hade sett Becky Moody framför Jaestin, vet jag. Och då sa Mats att det hade han också gjort.

Så det är intressant att även om Mats är domare så förstår ju inte han heller den bedömningen som sker alla gånger. Nej, och det är också kul att de vågar säga sånt tycker jag. För att det spelar väl ingen roll?

Alltså det är inte så att man på något vis Trycker ner. Nej, precis. Det handlar ju bara om tycke och smak. Och det är också det som är svårt med dressyr, för det är tycke och smak.

Ja, men på tal om bedömningen och sådär. Det som var intressant också när Mats kommenterade det var att nu satte kortsidedomarna högre poäng här och långsidedomarna lägre poäng här för att de ser tydligare det här och det här. Så då får man ju också en större inblick.

Och då kände jag också verkligen att Ja, men tänk vi som rider de lägre klasserna. Vi har en domare som sitter på ett ställe. En chans. Precis, det blir ju inte helt rättvist såklart.

Men det är ju så det är bara. Ja, och det är klart att ibland när man ser poäng från tre eller fem domare och man bara Men gud varför satte den en fyra och så de typ en sjua? Men då är det ju så tydligt att den som sitter på långsidan då kanske ser den där missen men det gör inte den som sitter rakt framifrån för att det blir svårt att se den vinkeln.

Så man får ju en lite högre förståelse också för att det är så himla lätt att missa vissa saker. Exakt. Men på tal om att missa vissa saker så tyckte jag att det var lite kul för Mia och Invoice gjorde ju en jättefin kyr tycker jag.

Men Mia råkade rida två och ett halvt varv i ena piruetten och man får max rida två varv. Och sen så gör man över det så får man väldigt mycket avdrag. Du kan inte få högre än Vad är det, femma på det artistiska eller något sånt där.

Jag har inte riktigt koll. Men hon fick ju liksom 72% och det är väldigt lågt i en kyr liksom. Och det var ju såklart tråkigt. Men då pratade Mats och Anna-Marie om det att Catherine Dufour hade gjort två och ett halvt varv i Paris.

Var det där det var OS? Och det hade alla domare missat. Jag bara, hade de missat det eller missat inom citationstecken? Ja, exakt. För jag blev jävligt tveksam kan jag säga.

Jag blev också väldigt, väldigt tveksam. Och det här är ju också verkligen ett bevis på att det spelar roll vilket namn du har. För säg att Catherine Dufour hade gjort samma miss den här gången.

I'm not so sure att de hade dragit av på det faktiskt. Nej, att de kanske hade fått för mycket skit för att våga och inte göra något annat. Jag vet inte, för Mats sa ju att nu har man blivit mycket mer alert på att hålla koll på det där.

Men det är också lustigt för jag tycker att det borde man väl ha ändå innan det sker något. Alltså, förstår du vad jag menar? Ja. Jag är lite skeptisk till om det faktiskt var ett misstag.

Och också så här, ja men hur mycket bevis ska vi behöva ha på att vi behöver ha AI-bedömning i dressyr? Ja, lite så. Det är ju inte rättvist för fem öre, tyvärr så är det ju så.

Men om vi ska snacka lite musik också, för det tycker jag är intressant eftersom jag är estetare. Jag tycker att de som hade roligast musik det var dels Isabelle Frese, hon hade ju lite så Snoop Dogg. Däremot är hennes rit, den var inte jättekul att se.

Nej, det var det inte. Jag tycker att det ser väldigt ansträngt ut, även om det är en fin häst. Hon sitter ju på Turtle Hope som är godkänd ingst, men Nej, det ser väldigt kämpigt ut.

Och sen så tycker jag ju också att Fry har väldigt härlig musik. Men jag tycker inte att, alltså I don't love that horse, måste jag säga. Men de Nej. För det gör ju typ alla tänkte jag säga.

Ja, men Eller så är det kanske hästen, men det ser också ansträngt ut. Jo. Det ser liksom lite så här Åh, hej, åh. Alltså, nu håller du inte med? Jo, jag fattar vad du menar, men det som jag är liksom ändå Vad säger man, imponerad av det att den gör ju fan de sjukaste ökningarna i galoppen.

Ja. Och jag tänker, hur kan man öka galoppen så mycket och sen komma tillbaks igen till samling så snabbt? Ja, alltså det ska han ha. Men jag tror att det är mer travarbetet som jag tycker ser lite mer kämpigt ut, liksom.

Ja. Jag älskar inte den här hästen så mycket som alla andra verkar göra. Även om den är fin, herregud, jag menar inte att det är en dålig häst. Men hennes musik gillar jag jättemycket.

Där får jag säga att Moody älskade hennes kyr, hatade hennes musik. Men det är för att jag, alltså snälla Beatles, alltså kan vi ha något annat än 60-talsmusik? Alltså snälla.

Fast i och för sig, jag gillar ju lite så här gammal rock. Det är ju för att jag är gift med en gammal rocks kung, tänkte jag säga, Samuel. Men, nej, det känns bara lite så gubbigt, liksom.

Jag gillar inte riktigt sånt. Och jag gillar inte heller så här Plinky Plonky, Plinky, Plinky. Alltså att det ska låta så himla fint och dressyrigt. Nej, få med lite liksom action!

Vad tycker du om de här kyrorna som har lite mer klassisk musik? Ja, nej, nej. Typ Sandra Syssa Eva. Ja, fast det passade ju typ det ekipaget. Jag tycker också att det passade ekipaget, men annars är jag överlag inget fan av sån musik.

Jag tycker att det blir lite tråkigt. Men hennes musik var också lite mer typ Balkan-klassiskt. Ja. Eller jag vet inte exakt något vartifrån det är ifrån, men du förstår vad jag menar.

Det var inte så Beethoven typ. Nej. Utan det var ändå, det passade dem. Men annars är jag inget fan av sån sorts musik. Jag tycker att det ska vara lite, antingen får det vara lite rockigt eller lite poppigt eller lite Alltså, du förstår vad jag menar?

Det gillar jag. Ja, det gör jag med. Men resultatlistan då? Då vann ju Charlotte Fry igen med väldigt liten marginal ner till Catherine Dufour. Ja, och sen blev vi Isabel Werth, såklart.

Hon blev trea. Oj, alltså det känns på riktigt som om domarna bara Ja, nej, nu kommer ju inte Isabel på pallen förra gången, så nu måste vi ju se till så att hon gör det den här gången. Ja, men typ.

Alltså jag undrar om det är typ Om de tänker så medvetet eller omedvetet, I don't know. Men det är som att, nej men det kan inte gå ett mästerskap utan att Isabel Werth får Minst en medalj. Nej, exakt.

Nej, så det är som sagt tråkigt, för vad fan ska Becky Moody göra för att få en medalj, ja. Alltså det var en så bra runda så att jag Jag vet knappt om jag har sett en bättre kyr, om jag ska vara helt ärlig. Nej, jag tyckte den var jättebra.

Det är bland det bästa jag sett i alla fall. Ja, det är väl kanske typ Jessica von Bredow och Valliegro och sådär, back in the days då. Men i nutid så, nej det här Jag har väldigt svårt för att bli berörd när jag tittar på dressyr.

Men jag blev verkligen berörd av Beckys kyr, Åstadkomma eller inte. Ja, precis. Okej, men då tänkte vi ta och runda av för dagen. Tusen tack för att ni har lyssnat, hörni.

Och glöm nu inte att spana in Hoiva. Vi har länkat till deras hemsida i beskrivningen. Det har vi gjort, hörni. Bäst hör ni oss igen nästa vecka. Det gör vi. Hej då!

Hej då!