346. Häst-roast, hoppVM & pappa sticker iväg

Hello, I'm Monica Reinagle, host of The Nutrition Diva podcast. Summer is here, and with it, the hot and sticky weather. A morning working in the garden, or maybe on the golf course, can leave you more depleted than you realize, and plain water isn't always the most efficient way to restore the balance.

That's where Liquid IV comes in. Its science-backed formula is clinically proven to hydrate faster than water alone. Whether you're exercising, playing outside, or simply surviving a summer heatwave, it's an easy way to stay hydrated.

Shop now at liquidiv.com. Liquid IV, hydration that goes wherever life takes you. Du lyssnar på en podd från Mediehuset By Eriks. Hej allihopa och varmt välkomna till Systrarna Elvstrands podcast avsnitt 346.

Välkomna, välkomna! Jag som pratar nu heter Emma. Och jag heter Anna och det här är podden om oss och våra hästar och ridsporten i stort och smått. Och hur mårs det idag?

Jo, men det mårs bra idag, men jag är så seg idag. Ja, det är jag också och jag kände det. Idag är det ju måndag, som vanligt när vi poddar. Kan man få en extra helgdag?

Nej, det är ju jobb som vankas, så även om vi lägger upp våra dagar själva så vi har ju ändå någon form av rutin. Exakt, vi jobbar måndag till fredag. Det gör vi, men det hade onekligen behövts en extra helgdag den här veckan.

Men du har ju varit borta i helgen, så jag och pappa har ju varit högsta stallchefer här. Och lite kul, för att i lördags så tänkte jag, ja men då hinner jag rida båda hästarna för jag hade en ledig dag och bara tog stallet liksom och gjorde allt som behövdes. Och båda hästarna, det innebär Bella och Pebban, för Gina har vilat över helgen.

Exakt, gud, ibland är det så knäppt när man tänker typ att man har sagt en sak och så har man inte det. Men jag tyckte att hon gjorde en bra träning, vi kan prata lite mer om den sen. Och kände också att hon har tävlat och gjort så bra på tävling så att hon fick en mikrovila på tre dagar över helgen.

Så då var det Pebban och Bella på schemat. Och då när jag gör i ordning Pebban och liksom har borstat och sadlat och sådär, ska egentligen bara in och hämta tränset i tsolkammaren. Då kommer pappa och bara, ska du rida?

Och jag bara, ja det ska jag. Eller han bara, har du ridit eller ska du rida? Ja jag ska rida, ja men jag kanske ska gå med mig vilda då om du ska skritta ut en sväng.

Och jag bara, ja men alltså, nej men kan vi inte ta det, jag behöver lite mer mental förberedelse känner jag. Och framförallt så vill jag kanske inte att pappa ska gå med vilda om hon ska ut och gå på vägen första gången. Jag vill hemskt gärna göra det själv.

Alltså jag kan säga det, du får typ skynda dig för annars så kommer han vilja före. Ja du jag vet. För när jag sa att, men kan vi inte ta det någon annan dag, då sa han, ja men då tar vi det till helgen.

Alltså nu till helgen som kommer. Och då sa han att vi hade kunnat skritta på Bella och Pebban och att han går med vilda. Men ja, jag vet inte, vi får göra en plan helt enkelt.

Ja, vi får göra en plan, ja. För han stressar mig lite grann för att han kommer med förslag och det är jättekul att han är engagerad och tycker det är roligt med vilda och sådär. Men jag vill bara inte att, alltså jag vill att så lite som möjligt ska gå fel.

Det är klart att saker händer alltid, hästar är djur, man vet inte exakt hur de kommer reagera i alla situationer. Men man vill ju liksom att det ska gå så bra som möjligt med allt. Så därför så kände jag lite såhär, ta det lugnt pappa.

Men ja, då sa han det att, ja men, ska du rida Bella också eller? Och då sa jag, ja, hon ska också rida ut tänkte jag. Ja men då kanske jag kan följa med med henne.

Men jag ska sladda på ridskolan för det har varit tävlingar där i helgen. 20.11. Då kollade jag på klockan och bara, hon är 10 över 10. Det hinner ju inte. Alltså han har inte ens hunnit gå med mig vilda.

Nej, nej. Det hade han ju inte gjort. Så han bara, jaha, ja men då hinner jag tanka traktorn i alla fall. Jag bara, du har ju ingen tidsuppfattning. Och vad konstigt att du och jag är världens tidsoptimister.

Nej, det här är vad vi har vuxit upp med. Det här är vår genetik liksom, som bara talar. Det här är helt otroligt. Alltså han har så jäkla dålig tidsuppfattning.

Och mamma hon är istället tvärtom. Har man sagt att man ska ses vid, säg, 10 i, då kommer hon alltid 10 minuter tidigare. Minst. Minst. Och det gör mig så jävla stressad också.

Och mamma, jag vet att du lyssnar på det här. So now you know. Eller det kanske du redan visste tidigare visserligen. Men det stressar mig både med människor som är för tidiga och, ja, som pappa då.

Försenar, ja. Jag bryr mig inte så mycket om folk är lite tidiga, faktiskt. Men alltså grejen är att ibland är jag så himla ute i så god tid. Vilken konstig mening det där blev.

Och ibland så är jag sådär, åh, måste skynda mig något så in i bänken. Men vi brukar ju säga det, vi är ju sällan sena. Men ibland kanske man får skynda sig lite för att hinna i tid.

Exakt, jag är alltid nästan sen. Och som nu på onsdag till exempel ska jag in till sjukhuset för att, ja, jag har ju haft livmoderhalscancer så jag gör ju årliga kollar. Men nu vet du, nu kanske det kan bli liksom sista årliga kollen om allt ser bra ut.

Då kanske jag bara får ta liksom vanliga cellprov som, för det är gemene man. Nej, det är fan snart sex år sedan som jag, det var 2020 vill jag minnas. Eller var det 2021 måste det ha varit, så det är fem år sedan.

Men gjorde du halvårskoller först? Ja. Och sen blev det ett år? Ja. Och sen blir det vart tredje? Ja, då blir det till det normala. Jag tror det. Ja. Jag vet inte riktigt.

Men då ska jag dit i alla fall och jag vet ju redan nu hur det kommer att bli. Alltså man ska ju helst vara ute i tid, för innan man gör sådär, man ska ju typ kissa innan och ja, man kanske inte ska komma med andan i halsen liksom. Nej, exakt.

Och då tänker jag såhär, ja men det tar ju si och så lång tid att köra till Skövde. Ja, men nu vet jag att det är vägombygge. Ja. Och då räknar jag inte med några vägombyggen och så tänker jag på att det tar lite tid att parkera och så ska man checka in och så ska man hitta till det här jävla stället också, för Skövdes sjukhus är ju fan som en labyrint med massa olika korridorer och det är stort.

Ja, så jag ska försöka vara ute i god tid. Bra. Den här gången. Ja, du kan se det som en utmaning. Utmaning i min personliga utveckling. Ja, för du och jag, vi är ju, alltså även om du är ju ännu mer tidsoptimist än vad jag är skulle jag säga.

För jag lever ju alltid lite i motvikt till dig. Om vi ska vara någonstans, säg att vi ska åka till Göteborg och vara där 10 och du bara, ja men det räcker att åka klockan nio typ. Och jag bara, ja men det kan vara köer och alltså jag är ju ändå lite mer som mamma där.

Men det är klart att ibland lyser pappas sida ner dem väldigt mycket. Ja, jag kan säga att Lucas han blir stressad av att leva med mig ibland. När vi ska iväg på saker och ting, han bara hädan efter så är det jag som sköter tidsplaneringen.

Ja, men det tycker jag låter bra. Fast han är fan också tidsoptimist ibland. Men han kanske är lite mindre tidsoptimist då? Ja, det är han nog. Och speciellt när det kommer till liksom såhär inbokat, när man har en verkligen tid som man ska vara på plats, då är han bättre än mig.

Annars är han lite tidsoptimist. Ja, jag skulle säga att ni är ganska sega. Ja, men där är han segare än mig. Trots att du,

Allt kändes väldigt bra helt enkelt. Det är väldigt roligt, hon är ju så rolig att jobba med. I och med att hon har en liten, liten spice, så blir det också hennes fighting spirit på något sätt.

Hon är ju en arbetsmyra och hon är det. Men alltså den hästen, hon är så... Lukas ser att han tycker att hon ser så naturlig ut i hur hon rör sig. Och att det syns att hon gillar att jobba.

Och att hon ser så lätt och smidig ut. Jag menar, det är en väldigt tung häst. Men hon är så himla lätt och smidig i kroppen och hur hon rör sig. Hon är väldigt lätt rör sig åt sidan till exempel och mjuk.

Så lite som hon har gått nu, det är fan helt orimligt att hon är så fin att rida. Verkligen. Och hon är ju absolut inte tung att rida. Nej. Alltså, du behöver knappt några hjälper överhuvudtaget.

Så alltså det var någon gång som jag skulle ligga an skänke lite för att få henne raka i galoppen. Ja, men då bytte hon. Ja. Jag bara, oj, ja just det, du är ju så känslig.

Nej, men hon är en sån naturbegåvning och hon har så himla fin ridbarhet. Så, ja men väldigt, väldigt rolig häst. Så det är väldigt kul att vi kan rida henne nu igen.

Och pappa hjälpte också till att rida i söndags och då red han ute på Pebban. Mm, det gjorde han. Så väldigt skönt att båda mina tjejer blev motionerade under tiden som jag var iväg.

Hello, I'm Monica Reinagle, host of the Nutrition Diva podcast. Summer is here and with it, the hot and sticky weather. A morning working in the garden or maybe on the golf course can leave you more depleted than you realize.

And plain water isn't always the most efficient way to restore the balance. That's where Liquid IV comes in. Its science-backed formula is clinically proven to hydrate faster than water alone.

Whether you're exercising, playing outside, or simply surviving a summer heatwave, it's an easy way to stay hydrated. Shop now at liquidiv.com. Liquid IV, hydration that goes wherever life takes you.

Men om vi ska uppdatera lite mer om mina tjejer då så var vi inne med dem på Husaby i onsdags. Och då skulle båda vettcheckas och sen så hade jag egentligen bokat in tid för att båda två skulle göra tandkoll också. Men sen när vi var där så kom vi ju på att man ska ju inte sedera dräktiga hästar i onödan.

Så det blev bara Pebban som gjorde tandkoll. Men alltså, jag fattar inte vilken tanke vi fick. Vi bara, perfekt att kolla tänderna på Bella när vi ändå är inne. Och sen så bara, men det är klart som tusan att vi inte ska göra det.

Men det är ju det som är bra med veterinärer, de bara, fast just hon är dräktig, nej, vi skiter i det. Och vi insåg ju också att vi kollade ju tänderna på Bella i typ november senast. Och det är ju inte speciellt länge sedan och då var det utan anmärkning så hon klarar sig gott liksom.

Men i alla fall, då vettcheckade vi båda två och Bella, roligt nog, hon var ännu bättre än sist. Man gör ju sådana mätningar på dem så veterinärerna sätter ju på ett mätinstrument som liksom mäter orenheter och hur hästarna rör sig. Och det slår liksom ut åt vissa håll om det är något fel.

Och nu kommer jag inte ihåg de exakta siffrorna på det här, men sen hon var som sämst i juni typ, så har hon ju blivit, vad var det, 86% bättre. Ja, jag tror det var något sånt där. Så hon är ju liksom superbra.

Hon har blivit ännu bättre än vad hon var senast som vi var inne. Och det tycker jag är jättekul för jag tänker att det delvis har att göra med att vi har börjat rida igång henne. Så det är kul att förhoppningsvis så blir hon lite, lite starkare från den gången till den här.

Och att det är därför som hon är ännu bättre och börjat komma igång och blir lite smidigare. Ja, jag hoppas på det i alla fall. Så det är kul, så henne kan vi ju fortsätta att rida nu.

Och planen är ju liksom egentligen bara motionsrida henne tills hon blir för tung då, eftersom hon ska ha föl nästa år. Exakt, så inga liksom, inte tänja för mycket på gränserna och så, men det har vi ju redan förstått. Ja, exakt.

Så det är planen vi ska fortsätta med henne och jag tänker att hon kan väl ridas typ 5 dagar i veckan kanske? Kan vara lagom. Hon är ju ändå liksom en stor och tung häst och det är ju bra ifall hon kan röra på sig mycket.

Ja, hon kan ju lika gärna ut och skritta 2 dagar till. Så hon kan ju lika gärna gå 7 dagar i veckan, bara att alla inte är liksom arbetspass. Nej, precis. Så det känns jätteskönt att hon är så bra.

Något som var lite tråkigt, det är ju att Pebban, hon såg inte bra ut tyvärr. Så hon har blivit behandlad igen med iWrap, hon hade en dos kvar. Så hon har ju artros på sitt vänstra framben i kotan.

Jag kommer inte ihåg om hon har det i båda frambenen, jag tror det, men vänster är ju värst. Och det var ju vänster framben som var problemet nu också. Och jag känner mig lite uppgiven för hon var ju bra igen i typ, när var det?

Mars-april kanske? Ja, någonstans där. Och sen efter det så har ju jag liksom ridit igång henne och jag känner verkligen att ja fan, jag har gjort mitt allra bästa för att få den här hästen liksom stark och frisk och allt vad det nu kan vara.

Men det har ju tydligen inte varit tillräckligt för nu är hon ju dålig igen och jag har ju haft en lite dålig magkänsla det senaste. Jag har haft svårt för att framförallt samla henne. Hon har känts väldigt tung i handen, jag har haft svårt för att få henne att sätta sig på bakbenen och i synnerhet i vänstervarv i galoppen.

Och då blir det ju vänster framben som liksom är det sista som lämnar kroppen. Ja, och det som får mest tyngd på sig måste det väl bli. Precis, så jag har ju märkt att hon har inte liksom velat sätta den tyngden på det frambenet.

Så ja, det är väldigt tråkigt. Jag vet liksom inte vad jag kan göra bättre. Det vi kan göra det är ju att försöka banta henne. Och det har ju, vi har ju bara gräshagar, så hur fan ska man banta en häst på sommaren när man bara har gräshagar?

Ja, men hon får väl stå inne på box helt enkelt. Ja. En del av dygnet liksom, så att de inte käkar under den delen av dygnet. Jag vet inte. Nej, det är svårt. Men i alla fall, nu har vi ju kommit till ett beslut och det är att när hösten kommer och gräset inte växer så mycket, då ska vi dela upp hästarna.

Och i en hage så får de fri tillgång och i en hage så blir det begränsad giva. Ja, exakt. Så att vi får anpassa oss efter hästarnas hull helt enkelt. Så det blir nog bra tror jag.

Men det är så tråkigt att hon inte är bra. Nej, verkligen. Vi försöker ju alltid att ändå inte gräva ner oss för mycket i liksom sånt här, för att det är ingen idé eller så.

Men då har jag skämtat lite om att vi har ju betäckt fel häst uppenbarligen. Uppenbarligen. Kan man flytta lilla ägget eller vad kallar man lilla embryot, till Pebban?

Exakt. Nej, så det är lite tråkigt. En annan sak som vi skulle kunna testa, vi har ju en följare, vår jättesnälla följare som tipsade oss om Per. Hon har ju gjort healing på Bella.

Just det! Och efter det så blev ju Bella bra. Ja. För det är ju helt sjukt egentligen, för Bella gjorde ju två behandlingar i sina hovleder i fram och blev ju inte bättre.

Nej. Och sen gjorde hon en till och i samband med det här så gjorde ju vår följare healing på Bella. Just det, och sen två veckor senare så var vi på återbesök och då var hon bra.

Ja, och då hade vi redan betäckt henne. Och sen så var hon ju dräktig också då. Nej, det är så sjukt. Alltså, varför inte? Ja, men Pebban får testa healing också.

Det kanske kan hjälpa. Jag och Lucas ska testa det. Ska ni det? Ja, han har fått nummer till en healer av sin pappa som har gjort det. Så det ska bli väldigt spännande, jag får uppdatera när vi har

Ja, jag tycker också det är jättesvårt, för jag menar, då har man hästen, säg att vi är i höger varv och ska göra förvänts skänkel in mot mitten då. Då liksom har man hästen högerställd och sen så ska man in på linjen, ställa om och sen påbörja skänkelvikningen. Nej, men då har man ju hamnat halva, ja vad blir nästa bokstav där då?

Ja. Mot halva den bokstaven. Mm. Så att hon sa till mig att ha henne lite mer rak och lite mer på yttertygen liksom. Mm. Och sen så vänder du in henne på linjen, ställer om lite grann och så på med skänkel.

Och då, för jag tror att förut så har jag nog liksom tänkt lite att, ja, men bogen ska först och ja, det skadar ju med skänkelvikning. Men då har det liksom lätt blivit att hon viker sig eller hon viker sig för mycket i halsen. Mm.

Så att hon går egentligen till en skänkelvikning, utan hon bara viker halsen och travar på linjen typ. Ja, och det blir ju liksom mer bogvikning. Ja, exakt. När bogen går först, men i en skänkelvikning ska ju hästen vara helt rak i kroppen.

Jag tror att jag har tänkt lite för mycket böjning i halsen innan. Ja. Så att nu försöker jag verkligen få henne mycket mer på yttertygen. Mm. Att jag liksom leder in henne, men sen så ska hon vara rak.

Mm. Och så att hon har en liten, liten ställning i halsen. Mm. Så att min, i nacken menar du? Ja, i nacken. Gud. Så att min, han som är in mot mitten då när jag gör den här diagonalen, är ganska så nära hennes hals.

Ja. Men min yttertygel då, där jag vill ha böjningen i nacken, är lite mer utanför hennes hals så att jag verkligen får till den här lilla böjningen. Och så såklart att jag gör en liksom skänkelvikningsgivande hjälp med min skänkel.

Mm. Så jag tyckte att det gick bra och det är ju svårast för vänsterskänkel. Ja. Men Lisa sa också det att om du känner att du gör ditt trav och hon kanske inte riktigt tar skänken, ja men gå ner i skritt.

Alltså även medan du gör övningen. Mm. Gå ner till skritt och så gör det i skritt och sen kan du försöka igen. Så att nu ska vi försöka få lite mer kvalitet på de här.

Mm. Så att man inte bara nötter och döter och nötter så att det kanske knappt blir bättre. Nej. Utan man lägger lite mer liksom tid och energi på varje skänkelvikning typ.

Mm, precis. Makes the sense. Ja, det låter ju vettigt. Men för jag tycker det är så svårt med skänkelvikningar, speciellt på tävling, för det känns som att olika domare vill se typ olika saker.

Men Lisa tycker alltså att du ska inte bara liksom gå direkt från spåret så att hon är rak på spåret och sen göra skänkelvikning in, utan hon tycker ändå att du ska leda in hennes kropp på linjen först och sen göra skänkelvikningen. Ja, exakt. Så att man rider in på linjen man ska och sen flyttar.

Ja, och det är ju egentligen mest logiskt för man har ju så himla lite tid på sig egentligen. Ja. Och här tror jag att många domare tycker olika, för jag vet att jag var domarsekreterare, då var det visserligen lätt A3 eller lätt A5, jo det måste vara lätt A3, där man rider förvänd galopp och så på en halv cirkel.

Då var det någon som skrev att jag redde den alldeles för flackt. Och jag bara, va? Vad betyder han flack? Är den för grund? Ja, jag antar det. För det är ju ändå en 20-meters halvcirkel.

Då skulle du inte rida med en 10 meter djup tänker jag. Så jag bara, va? Men jag tyckte det var jätte... För jag har aldrig fått kommentaren innan. Och då vet jag att jag blev jätteosäker efter det.

Men Anna, du har blivit helt fucked up i din hjärna efter det här. För typ när du har tävlat nu efteråt vet jag och ridit Gina till exempel, då har du såhär, du har frågat mig bara, rider jag en för kort båge nu eller liksom såhär. Och jag bara, nej men Anna, du måste släppa att den domaren skrev det.

För jag har aldrig tävlat lätt A3, lätt A5 år över många gånger. Jag har aldrig varit med om att en domare kommenterar den vägen. Du fattar. För jag tänker att det är ganska svårt att se typ hur långt, hur man exakt rider den bågen där borta.

Ja, det känns ju som att det borde vara svårt att se i alla fall. Ja, och det viktiga är ju att hästen håller en bra förvänd galopp som är balanserad och i bra form och så vidare. Sen om du rider din båge en meter längre ner eller inte.

Så du har blivit lite förbesatt av den vägen nu. Du måste släppa och bara fokusera på hur kan jag få Gina att gå i en så bra förvänd galopp som möjligt? Ja, och det är också helt orimligt, för det här hände på fokus för många år sedan.

Släpp det bara! Ibland är jag inte bra på att släppa saker. Nej, det är väldigt roligt. Men som sagt, men dess har du ju inte fått den kommentaren. Nej, det har jag inte.

Och jag har aldrig fått den heller, så det är nog väldigt ovanligt. Men på något sätt har den fastnat i din hjärna. Men det gör ju det med vissa grejer. Ja, det gör det.

Men ja, skönt att ni har fått hjälp med skänkelvikningarna i alla fall. Jag ska också testa det här när jag rider Gina nästa gång och se om jag kan få lite hjälp av det hela. Men så du menar ju liksom att när du rider själva skänkelvikningen så om du rider skänkelvikning för vänster skänkel så ska högertygen lite hålla halsen på plats, så att säga.

Ja, men hålla halsen så rak som möjligt för att som sagt, jag vill gärna förböja henne lite. Och det gäller faktiskt även i den förvända galoppen, så det måste jag skärpa mig till nästa gång. Precis, där ställde du henne för mycket utåt blir det ju.

Ja, exakt. Utåt-inåt när man rider förvänd galopp det är ju helt fucked up. Ja, men i galoppriktningen liksom. Jag ställde den för mycket åt höger när det var höger galopp.

Och då har jag sagt till dig Anna, att när jag rider förvänd galopp så motställer jag alltid, nästan alltid hästarna hela tiden. För jag tycker att hästen får så mycket bättre balans, de får så mycket bättre form. Jag tycker det känns jätteonaturligt att rida en höger förvänd galopp och ha hästen ställd åt höger.

Utan jag brukar ha hästen typ helt rak, skulle jag säga, i halsen. Om jag vill jobba lite extra med att typ lösgjorde kan jag ställa den lite till vänster. Men jag har hästen aldrig liksom böjd eller ställd åt höger.

Nej. Och då tycker jag att hästen får så mycket bättre, liksom, takt och håller ihop sig bättre i galoppen, bättre form. Och jag har aldrig fått en kommentar om att hästen är felställd.

Eller för rak. Eller för rak. Nej, exakt. Så det är också, ja men, två stycken, vad säger man, läxor som du kan tänka på till nästa gång du rider lätt A3 då. Det är det här som är så kul med dressyr tycker jag, att man kan verkligen nörda ner sig i grejer.

Och det var ju inte bara skänkelvikningar vi red. Eller jo, vi red faktiskt det även i galopp. Och det tyckte hon var lite svårt. Då rann hon lätt iväg och sådär.

Men det är ju också en bra övning inför byten om jag har förstått det rätt. Ja. Att man verkligen får med sig ytterskänken. Men alltså skänkelvikningar känns som en så jävla onaturlig rörelse.

Hur många gånger ser du hästar springa i skänkelvikning i hagen? Nej, aldrig. Aldrig. Det är en grej med liksom piruetter och kanske liksom lite piaffassart för att de kan ändå få lite sån här extra trav eller så.

Exakt, men skänkelvikning, nej. Och öppna och sluta. Ja, men alltså. Det gör de ju ibland. Det gör de ju ibland. Alltså en öppna är ju egentligen bara första delen på en volt och en sluta är ju sista delen på en volt, basically.

Så gör hästen en cirkel så är

Första dagen var vi på Husa. Vi kunde kolla lite ibland. Men inte följt slaviskt så. Hur ska man sammanfatta? Det har verkligen inte varit Sveriges VM. Sveriges mästerskap.

Men jag tycker att det har varit mycket andra guldkorn. Och såklart också inte guldkorn. Man har varit väldigt rädd och obekväm när man har sett många ryttare. Ja, och det som fascinerar mig varje gång.

Ja, jag vet att det är ett världsmästerskap. Men bara för att du råkar vara den bästa ryttaren i det landet och typ inte ens har ridit på den nivån, varför får du då vara med? Han har mest ridit trestjärnigt och nu är det femstjärnigt.

Man bara, ja, alltså är det liksom djurvälfärd att den ryttaren ska få komma och rida ett världsmästerskap? Nej, det är det inte. Det borde vara hårdare regler för hur man kvalar till ett VM kan jag tycka.

Och i synnerhet när det är liksom hoppning och fälttävlan som innebär väldigt stora risker för hästarna. Dressyr, ja, det är väl skitsamma för att du kanske får låga procent, men det hade du ju fått oavsett vilken tävling du startade. Men om du ska liksom krascha in hinder hela tiden så, nej men det är, jag tycker det är alltid, man har en liten klump i magen när man tittar på de sämsta ekipagen när det är VM i hoppning och sådär.

Ja, och det som också blir extra jobbigt är när man ser den här av- och påridningen på den här nivån. Man bara, men alltså du kan inte rida så när det är 1,60. Eller det kanske inte ens är första dagen.

Men det är inte maxat då i alla fall. Men när man ser liksom såhär, oj nu ser han att han ligger för stort och så ser man hur armar och ben bara flaxar de här tre sista sprången och att de kastar sig över hindret. Och sen så är det visst en kombination.

Men då måste man sätta tillbaka hästen för att få plats med de där sprången. Nej, alltså det är verkligen enorm skillnad i ridningen på de sämsta och de bästa i VM. Det är helt otroligt, det är som dag och natt.

När man ser de som är sämre rida en svår bana, då är man såhär, men herregud hur ska någon liksom kunna rida den här banan felfritt? Och sen kommer typ Steve Gerdard, Daniel Doyser, Marcus Enning och liksom det gänget och gör det hur lätt som helst. Ja, exakt.

Och det är också såhär, ja, alla kan göra misstag och alla kan, det kan vara lite svåra förutsättningar. Något som jag också tycker är, varför jag inte förstår varför det ändras någon jävla gång, det är ju att ha det här på gräs. I och med att det regnade ganska mycket första dagen och hästarna trampade av sig mycket skor och det blev liksom farligt för att de tappade fäste.

Varför måste det vara på gräs? Det måste ju finnas jättemånga fina arenor som är lätt. Ja, men typ som när man ska vara på Göteborg Horse Show, om det inte är en hästarena, då kan man väl liksom lägga någon duk eller vad de gör och så lägga in fibersand.

Som de brukar göra. Ja, alltså gräs kan ju vara jättetrevligt om det är bra väder. Men det är ju verkligen inte alltid det i norra Europa, så att säga. Och det känns också som att det är ganska lite som krävs för att det ska bli dåligt också.

Ja, verkligen. Så jag fattar verkligen inte varför de måste tvingas, eller liksom varför de prompt måste ha gräs. Nej. Jag fattar att det är ett fantastiskt underlag, det är liksom svikt och det är det naturliga som hästar ska springa på.

Men nej, inte när de ska liksom prestera och hoppa 1,60 och svåra banor. Det tycker inte jag, jag tycker inte riktigt det är okej faktiskt alla gånger. Nej, det är synd när inte alla får samma förutsättningar.

För ja, precis på tidshoppningen var det ju. De som redde i början hade ju mycket bättre förutsättningar än de i slutet när det hade regnat mer. Ja, det var ju omöjligt att slå tiden i slutet för att det hade regnat mycket mer.

Ja, så det är lite läskigt att titta på, tycker jag. Och det var ju dessutom en häst som skadade sig. Den ungerska hästen som man märkte i landningen att det liksom typ small till.

Om jag förstod det rätt så, ja. Visst var det någon senskada på den eller? Ja, mjukdelskada har de väl sagt, så det är väl... Det var ju inte så att det var ett brutet ben liksom, men ändå en allvarligare skada verkade det ju som.

Jättetråkigt. Så det är jätte, jätte tråkigt när det blir sånt. Men om vi ska ta och prata lite om Sveriges prestationer då. För det första så tror jag att många var förvånade när själva laguttagningen kom.

För jag var typ helt övertygad om att Thomas Ryan skulle få vara ordinarie och rida i laget. Ja, jag med. Jag blev faktiskt lite besviken. Inte för att jag tycker att någon av de andra borde...

Alltså de är så dåliga. Alltså det är inte på det sättet. Men jag tyckte liksom det han presterade på Falsterbo. Och det har sett så himla stabilt ut. Jag förstår bara inte riktigt varför inte han fick chansen.

Nej, inte jag heller. Så jag blev faktiskt väldigt förvånad över det. Sen kan jag inte säga exakt vem jag tycker att han borde ha petat. Men jag trodde att antingen Petronella eller Vilma skulle vara reserver och att han skulle vara ordinarie.

Men sen vet jag inte heller, det kan ju ha funnits någon anledning till varför det blev så. Ja, vi vet ju inte allt. Men han verkar ju ha blivit väldigt besviken själv i alla fall.

Så man får väl ändå anta att hästen var i form. Ja. Så det är lite tråkigt, jag hade velat se dem i laget. Så det var lite synd. Men sen de andra då, ja första dagen, då var det ju lite stolpe ut får man ju säga.

De gjorde ju fina rundor allihopa. Men Petronella rev andra hindret och sen så är det jättebra ut. Vilma kanske inte hade sin livs bästa runda. Men sen både Peder och Henrik red ju jättebra.

Men det som Peder lyckades med, att han lyckades liksom ta sig i mål så pass bra, det är fan helt otroligt. Ja, jag förstår inte det heller. Han tappade, visst var det en sko på framridningen och sen fick de väl på den.

Och sen tappade han två skor på banan. Ja, och liksom i svängen till typ sista kombinationen. Och ändå att han lyckas få tillbaks allting i så god balans att de klarar sig.

Ja, de rev ju ett hinder dock. Ja, men ändå. Men ändå, det var riktigt snyggt. Han och hästen hade ju varit övermänskliga, eller ja, om de hade klarat det felfritt dessutom.

Alltså jag vet bara, typ om en häst råkar snubbla till när man ska rida an mot ett hinder. Och inte ens tappar en sko utan bara gör något litet. Jag har så lätt för att tappa fokus.

Då är det väldigt lätt att jag vänder bort. I och för sig, det kanske inte hänt på tävling. Då kanske man hade haft lite mer jäklar i namma. Men jag är så imponerad över att han bara, ja, det här hände, men det är bara att köra.

Det är skillnaden på ett proffs och en amatör, så att säga. De är helt klart väldigt duktiga på att hålla fokus. Ja, så lite stolpe ut första dagen kanske. Men andra dagen, då levererade ju alla felfria ritter.

Så himla fint. Och att man jobbar sig upp från, visst var det en tolfteplats till en sjundeplats, va? Det var riktigt snyggt. Det var också jättebra. Men sen var det ju en stor besvikelse då, när det väl blev lagfinal.

Ja, men jag menar, det började med Petronella som till och med utgick för att, ja, det blev bara inte bra helt enkelt. Alltså, det är ju verkligen så det är. Jag tycker att det jag har sett på sociala medier, att många har skrivit liksom att Thomas borde ha fått sin chans och bla, bla, bla.

Och jag bara, men det handlar inte om det. Alltså, det handlar om att vi sitter på hästar. Alla kanske inte har sin absolut bästa dag. Man gör ju ändå sitt bästa.

Jag vet inte, jag

Ja, det kan man. Men man ser ju, alltså jag tycker det är skillnad på misstag och misstag också, på något sätt. Ja, och när det går ut över hästen, det är väl det som är det största problemet liksom.

Så jag tycker det är jättebra att de säger, nej, det här ser verkligen inte bra ut, när det inte gör det, men sen berömmer de ju det som verkligen är bra. Ja, ja. Typ som jag vet när Abdullah Al Sharbatly red, alltså det ser verkligen, ursäkta mig, men förjävligt ut.

Ja, och det är väl, vem av Frans männen är det som har haft den här hästen förut? Jag tror det var Juliana Pajard har jag för mig att de sa. Och de bara, nej, det ser helt annat ut nu.

Och inte på ett bra sätt. Nej, exakt. Nej, men det är så orytmiskt och mycket av och på. Alltså jag kan fan inte för mitt liv förstå hur han lyckades komma tvåa i VM för, ja, är det typ 2010?

Alltså det var, det är ju liksom typ 15 år sedan. Ja. Och då var det ju också när man skulle byta hästar med varandra. Och man såg att de andra ryttarna var ju, de liksom såg ju terrified ut att han skulle rida deras hästar.

Vilket jag förstår. Men, fy tusan vilken skillnad det är i ridning från ryttare till ryttare på ett sådant mästerskap. Ja, och det jag också tycker är lite konstigt är att, alltså varför får vilken sorts ridning som helst bara finnas på tävlingsbanan?

Jag fattar att det här kanske kan vara ett svårt sätt att reglera. För jag menar, ja men typ som i Sverige har vi att du får inte använda spöet på ett si och så sätt, för då, ja men får du ju liksom bestraffning för det. Men jag fattar inte, vi måste väl på något vis kunna komma fram till någonting som att Nej, men det här ser för dåligt ut, så nu får du utgå för att det är, alltså du kan inte fortsätta att rida så här.

Precis som att man i Sverige får ha max x antal hinderfel. Nu kommer jag inte ihåg upp till vilken nivå, det kanske spelar roll. Men det vet jag att det var någon i helgen nu när vi anordnade tävling som fick, ja blev utesluten av för att den rev så här ett fjärde, femte hinder.

Och det är ju helt fine, alltså då, jag tycker ändå att det är en bra regel. Men det borde också kunna finnas någon regel för att, förlåt, men du rider för dåligt. Så nu får du, nu är du utesluten.

Ja, men ärligt talat. Ja, men för hästarnas bästa. Ja! Men det är också så svårt att säga, ja, men vad räknas som för dåligt då? Ja, men jag tänker att när det blir den här totala av-och-på-ridningen och att det blir liksom mycket flängande armar och sen så drar du hästen i munnen jättemycket för att den ska få plats med några språng.

Och sen så är det gasen och man ser hur hästen får sträcka ut sig över de här breda oxrarna till sitt allra yttersta. Och jag vet inte, men det är ju som sagt, det är ju jättesvårt att reglera. För då kan man nog inte sätta något sådant här, det här gäller.

Nej. Utan, ja. Så jag förstår att det är omöjligt. Nu blir det som en bedömning. Ja. En bedömningssport också. Ja, jag förstår att det är omöjligt, men i en drömvärld hade jag velat ha det så.

Alltså verkligen. Alternativt att de bara inte får bli uttagna, man får ha stigtest först eller något, jag vet inte. Nej, precis. Men ja, hoppningen har ändå varit underhållande att kolla på, tycker jag.

Även om det inte var Sveriges mästerskap nu, jag är inne och kollar på resultatslistan nu och Henrik var bästa svensk på en 39e plats. Så det är ju inte den nivån vi vill vara på, men jag är som sagt säker på att Sverige kommer att komma igen i framtiden. Ja, och det är ju inte den nivån vi egentligen är på heller.

Nej. För som sagt, allt kan hända. Det är liksom hästar vi håller på med. Men något som jag fick upp, för jag kollade ju som sagt inte på hoppningen igår. Det var när Scott Brash ramlade av.

Ja, herregud. Han har ju en jättegullig som heter Hello Mango. Ja. Alltså den är så himla fin. Ja, och det hade också gått jättebra för dem tidigare. Men sen så, ja, men de kom lite kort.

Det var en trekombination var det va? Och så kom de lite kort in på den första oxeln. Och sen så får Mango sträcka ut väldigt mycket på nästa oxel liksom. Och då hamnar Scott i lite obalans.

Men sen så, ja, alltså han åker av, hamnar under det tredje hindret som Mango hoppar över. Och det är ju bara så tur att hästen inte liksom råkar landa på honom. Så ja, jag har sett den här på Facebook.

Vi kan dela den i våran grupp om det går att lösa på något sätt. Om ni har missat den. Men det såg så läskigt ut. Ja, det såg riktigt läskigt ut. Och det är det här jag menar, att man vet ju kanske om att det här inte hör till vanligheten att Scott Brash gör så här.

Nej. Förstår ni hur jag menar? Jag tycker att det låter lite flummigt. Ja, jag förstår vad du menar. Ja, det är bra. Men det är lite tråkigt nu att VM är över i alla fall.

Ja, jag tycker också det. Det är ju roligt att följa, tycker jag. Och just det, en rolig sak också. Det är ju att Sverige tog guld i paradressyr. Jättekul! Lena Malmström och Fabulous Fidelie som hon har fött upp själv.

Grad 5 bestämmer hon i. Så jätte, jättekul. Och jag såg lite filmklipp på en väldigt rörd Lena. Jag har varit jättedålig och inte följt paradressyr någonting. Men har du sett någonstans, vet du det?

Det kanske är på Clip My Horse. Kanske. Jag har jättedålig koll. Men ja, man kan ju inte följa allt. För som sagt, vi har ju ett liv utöver VM också, tyvärr. Ja, jag har ju kollat väldigt lite i helgen eftersom jag har varit borta, som sagt.

Det förstår jag. Men så kul! Ett guld till Sverige! Ja, men då tänkte vi ta och runda av. Och jag vet att du har ju några saker som du har skrivit upp för länge sedan som du bara, jag tar det nästa gång, jag tar det nästa gång.

Men vi har så mycket att prata om. Ja, men nu kommer det inte vara någon VM-uppdatering nästa vecka. Så då tänker jag att vi kan ta upp de grejerna. Det blir spännande att se vad du har på hjärtat då.

Förvänta er inte för mycket, säger jag bara. Det kanske inte är några stordåd. Nej. Men vi vill säga tusen tack för att ni har lyssnat. Glöm inte att vi har en YouTube-kanal som heter Systrarna Elfstrand.

Vi finns på TikTok där vi heter Elfstrands. Och vi finns på Instagram där vi heter Systrarna Elfstrand. Stämmer bra det. Ha det bäst hörni, så hörs vi igen nästa vecka.

Det gör vi. Hej då! Hej då! Hello, I'm Monica Reinagle, host of the Nutrition Diva podcast. Summer is here and with it, the hot and sticky weather. A morning working in the garden, or maybe on the golf course, can leave you more depleted than you realize and plain water isn't always the most efficient way to restore the balance.

That's where Liquid IV comes in. Its science-backed formula is clinically proven to hydrate faster than water alone. Whether you're exercising, playing outside, or simply surviving a summer heatwave, it's an easy way to stay hydrated.

Shop now at liquidiv.com. Liquid IV. Hydration that goes wherever life takes you.