Veckans Nyhetssvepet - Avsnitt 75 - 14 september 2026

Lytan skjuter upp sin batterileverans till nästa år samtidigt som bolaget har skulder. Ingen autistisk diagnos för Maria's dotter. Skolan måste hjälpa min dotter, säger Maria.

Har henne själv berätta i veckans detsvepet. Och vad rapporterades i ett sms i länet under den gångna sommaren? Det får ni höra i ett nyhetskollage i den här sändningen.

I sportsblocket rapporterar vi från premiären av svenska damhockeyligan mellan Luleå MSSK och Skellefteås damer. Och löpartävlingen Umeå-bilen som arrangerades för 40 omgången. Plus övriga sportresultat från länet den gångna helgen.

Och så ska vi berätta att Umeå-bolaget Real Sprint har fått en Emmy Award i kategorin Technology and Engineering. Mer om det får ni höra sist i den här sändningen. Ja, det här är alltså veckans nyhetssvepet som är tillbaka igen efter sommaruppehållet.

Och kommer att sända varje måndag eftermiddag klockan tre på Umeå Centralens hemsida. Och publiceras i efterhand där poddarna finns. Jag som pratar i mikrofonen heter Carl-Christian Prutsch.

Men vi börjar nyheterna med telegram. En man i 40-årsåldern avled igår efter en trafikolycka. Olyckan som var en kollision mellan en motorcykel och en traktor inträffade vid halvfemtiden på söndags eftermiddag.

På väg 629 i Norrfors utanför Umeå. Enligt SOS-alarm fattade motorcykeln eld i samband med krocken. Mannen avled på platsen och hans anhöriga underrättades. Traktorföraren klarade sig med lindriga skador.

Polisen har tagit båda fordonen i beslag för en teknisk undersökning, men brottsutredningen är ännu inte klar. Det uppger Västerbottenskrivaren. En taxichaufför i Västerbottens inland döms för rattfylleri och ringa narkotikabrott.

Det var vid sjutiden på valborgsmässafton som taxichauffören stoppades av polis efter att ha bara kört 500 meter med kunder i bilen. Polispatrullen fattade misstankar när chauffören skakade sig i kroppen under den poliskontroll och blodprovet visade spår av cannabis. Lycksele tingsrätt köpte inte mannens förklaring om att han utsatts för passiv rökning i sin egen bil, utan dömer honom till dagsböter på 3000 kronor.

Det uppger Folkbladet på sin hemsida. Ja, det amerikanska batteribolaget Lithium skjuter upp sina första planerade batterileveranser till årsskiftet. Orsaken är att batterierna måste genomgå en så kallad återkvalificering innan de får skickas till en kund.

Men samtidigt dras batteribolaget Lithium med obetalda skulder. Det råder full aktivitet på Lithiums batterianläggningar i Västerås och Skellefteå som tidigare tillhörde konkursdrabbade Northvolt. Nu när det amerikanska Lithium så styr skutan och produktionen av litiumbatterier är redan igång.

Men den som väntat på att de allra första leveranserna under hösten får vänta lite till. Leveranstarterna har flyttats fram till början av nästa år. Lithiums medgrundare och ordförande Lars Herlitz tonar dock ner dramatiken.

Han säger till nyhetsbyrån TT att det går bra med tillverkning av batterierna. Vi tillverkar dem i Skellefteå idag och det vi väntar på är i stort sett att få dem återkvalificerade. Det måste man göra när produktionslinjer har varit igång ett tag, så därför säger vi nu i början av nästa år, säger Lars Herlitz på Lithium.

I dagsläget har Lithium 200 anställda i Sverige, men planerat växa till 600 anställda under nästa år. Till skillnad från Northvolt som satsade tungt på den just nu svajiga bilindustrin siktar Lithium in sig på helt andra marknader, bland annat på försvarsindustrin, där man hoppas kunna konkurrera ut kinesiska batteritillverkare. Erfarenheterna från Northvolts konkurs verkar satt sina djupa sår i hur Lithium väljer strategiskt att lägga upp sina planer framåt.

Batteriföretaget vill växa, men inte till vilket pris som helst. Lithiums medgrundare och ordförande Lars Herlitz säger att målet är att batteriföretaget ska expandera snabbt, men utan att ha onödiga risker. Vi har valt att vara helt skuldfria eftersom stora lån helt enkelt gör att verksamheten blir alldeles för sårbar, säger Lars Herlitz på Lithium.

Men uppgiften om att Lithium skulle vara helt skuldfria spricker. Enligt ekonomi- och finanskanalen EFN så har Lithium just nu tre aktiva betalningsförelägganden hos Kronofogden. Det handlar om obetalda räkningar till revisionsbyrån Grant Thornton, servicebolaget Fora, och ett krav på nästan 270 000 kronor från Telia Sverige.

Samtidigt som de obetalda räkningarna ligger hos Kronofogden expanderar Lithium i Norden. Och just nu förhandlar batteribolaget om att köpa upp ännu ett konkursbo till det norska batteribolaget Boro Battery Recycling. Hur Lithium ser på att de jagas av Kronofogden samtidigt som de säger att de är skuldfria är i nuläget oklart.

Nu blir den radion har sökt batteribolaget för en kommentar, men inte lyckats att nå. Så fler telegramnyheter i veckans D-svepet. Postnord lägger ner sina postkontor i Vännäs och Nordmaling den 5 oktober.

Flytten innebär att brevbäringen framöver ska utgå från Umeå respektive Örnsköldsvik. Enligt Postnord beror centraliseringen på att brevvolymerna i Sverige har minskat med omkring 70% sedan år 2000. De 10 anställda på kontoren har erbjudits att följa med till de nya orterna.

Men i Nordmaling väljer majoriteten av de postanställda att sluta. Postnord försäkrar att servicen till invånarna i de berörda kommunerna ska bli oförändrad. Sedan tidigare har Postnord stängt ner postkontoren i Åsele, Dorotea, Sorsele och Robertsfors.

Kopparkabel till ett värde på drygt 400 000 kronor har stulits från Kristinebergsgruvan i Lycksele kommun. Stölden upptäcktes i början av september och omfattar sex kabeltrummor som har försvunnit från industriområdet. Men platsen saknar kameraövervakning och polisen beskriver stölden som ett svårutrett brott eftersom man i nuläget saknar misstänkta.

Tekniker har genomfört en brottsplatsundersökning och säkrat vissa spår som nu ska analyseras. Samtidigt uppmanar polisen allmänheten att höra av sig om man har gjort iakttagelser runt gruvan, det uppger SVT Västerbotten. Malå kommun har köpt och ska riva det öde huset i centrala staden som man kommit att förknippa med det brutala knivmordet för tre år sedan.

Huset som tillhörde en av personerna som dömdes för inblandning i mordet har stått tomt under en längre tid. Kommunchefen Erik Lindblom säger till SVT Västerbotten att fastigheten har blivit en symbol som påminner invånarna om det tragiska knivmordet. Kommunen betalade 40 000 kronor för huset.

Förutom att få bort den plågsamma påminnelsen handlar rivningen om säkerhet då det finns mycket skrot på tomten. Marken ska istället göras om till parkeringsplatser. När ni lyssnar på veckans nyhetssvep på Umeå studentradion som har haft sommaruppehåll ifrån nyheten i drygt två och en halv månader.

Men ändå händer det saker i länet. Här följer ett inslag med ett kollage på nyheter som har hänt under sommaren i Västerbotten 2021. Under sommaren mellan den 29 juni och 10 augusti hölls Lycksele BB sommarstängt på grund av sommarbemanningen på personalen.

Över 50 gravida i inlandet tvingades resa till Skellefteå eller Umeå för att föda barn. När avdelningen öppnade igen den 10 augusti larmade personalen på Lycksele BB om att stängningen slagit hårt mot den akuta omhändertagandet av kvinnor smittats för sexuella övergrepp. Den första juli halverades priset på månadsbiljetten på Länstrafiken i Västerbotten och lokaltrafiken i Umeå.

Efter de första dagarna sköt försäljningen upp i höjden med 288% och sålde närmare Ett 12-åriga son Ludde som har ADHD. Serien visar också föräldrarnas desperata kamp mot klockan och skolsystemet för att få rätt stöd. Men här i Västerbotten är verkligheten just nu under psykisk stress ännu mer extrem än det som syns i tv-serien.

En granskning som SVT Nyheter Västerbotten har gjort visar att trycket på barnpsykiatrin har lett till historiskt långa köer där en familj i länet kan idag tvingas vänta upp till hela fem år på att få en neuropsykiatrisk utredning via BUP. Och enligt regionens egen statistik kan man också nämnas att tillgänglighetskrisen drabbas allra hårdast mot inlandskommunerna där nästan 12% av flickorna, alltså var åttonde flicka i länet, har idag en ADHD-diagnos. Under den gångna veckan fick en mamma här i länet ett helt avgörande besked från barnpsykiatrin.

Efter flera års väntan i BUP-kön blev hennes dotters autismutredning äntligen klar och beskedet att dottern inte uppfyller kriterierna vid sidan av hennes ADHD-diagnos. Vi har valt att kalla mamman för Maria och hennes röst är något förvrängd av hänsyn till dottern. Jag fick tag på henne via Messenger under den gångna veckan bara timmarna efter det avgörande mötet och frågade hur det kändes i kroppen när hon fick beskedet.

Vi har ju väntat på den här utredningen i nästan två år och nu är den slutförd och vi har ju tidigare fått den här diagnosen av läkare på barn- och ungdomspsykiatrin muntligt att hon har autism och där de kallar högt presterande autism. Och sen att få ett nej nu, det känns lite tungt naturligtvis just för att i skolan och även i det sociala så är det ju så att har man det inte på papper så finns det inte. Och även när det är så i skolan att du får ju inte den hjälp du kanske behöver och har rätt till om du inte har det på papper.

Och vi kan väl även känna att förståelsen hos anhöriga är inte alls på samma sätt om man inte har det på papper. Hur gick tankarna under det här mötet och att det har tagit så lång tid att få vänta på det här svaret? Ja, alltså vi är ju bara tacksamma att den är igång och det har gått faktiskt ganska fort att göra själva utredningen.

De har varit intensiva med den så det är bra. Men det är klart att det är lite som att de slog undan fötterna på när hon inte fick diagnosen i och med att det är så mycket man kan få hjälp i rehabiliteringen om man har den här autismdiagnosen. Nu får hon ju inte det.

Autism, det är ingenting som går att medicinera, men man kan via rehabiliteringen få hjälp och verktyg hur vi kan hjälpa henne och hur hon själv kan hantera det. Nu är det ju inte så. Er dotter har ju redan tidigare ADHD.

Hur tänker du kring hennes vardag framöver när ni vet att det bara är ADHD som ligger bakom hennes diagnos och utmaningar? Ja, alltså våran dotter har även grav ångest och social fobi som diagnoser. Och de fick hon väldigt tidigt innan sin ADHD-diagnos.

Våran vardag idag är ju så att hon är hemma från skolan. Hon klarar inte av att gå till skolan. Hon är ju någonting som hon säger, hemmakämpare. Hon ska gå i årskurs 9 och skulle egentligen se fram emot att gå nian och kunna börja gymnasiet till nästa år.

Men som det är idag så hon fixar inte att gå till skolan. SVT-serie Diagnoser handlar ju lite grann om det här med stressen, konflikterna och föräldrarnas desperata kamp för ett barn. Hur mycket känner du igen dig i tv-seriens handling när du ser din egen dotters vardag?

Ja, jag har sett lite grann av serien. Det är väldigt hög igenkänning. Just som du sa, stress, att man nästan känner tjatande på skolan och barn- och ungdomspsykiatrin och försöka att förklara för anhöriga och familjer runtomkring och få dem att förstå att vi kan inte bara hitta på en kväll att vi åker och gör det här eller vi gör det här imorgon, utan allting måste planeras.

Det är mycket oförståelse i samhället, tycker jag, vad de här... Många har hört talas om diagnoserna både ADHD, autism, ADD, allt det här. Men man förstår inte vad det innebär.

Och sen är det ju så att ADHD-diagnoser är ju så otroligt olika på killar och tjejer. Just på tjejer är det ju väldigt så att de istället vänder sig inåt och att man, som våran dotter gjorde, spelade teater ganska mycket under lång tid tills det bara brast för henne. För då kämpar de och kämpar och kämpar i skolan eller i det sociala.

Våran dotter spelade fotboll. Hon kämpade enormt med det för hon tyckte ändå att det var kul när hon var där. Men omgivningen och det sociala, fobin och ångesten vid minsta, minsta lilla fel så var det fel.

Och då när de väl kommer hem till sin trygga borg, då brister allting. Idag kan ju en familj i Västerbotten tvingas vänta upp till fem år på en utredning via barn- och ungdomspsykiatrin. Hur har den här så att säga långa väntan påverkat er dotter både psykiskt och fysiskt?

Ja, men hon vill ju också ha svar. Varför mår jag så här? Och varför är det så här för mig men inte för alla andra? För hon fick ju sin ADHD-diagnos för två år sedan.

Och då var ju hon 13 år. Men problemen började ju redan i fyran när man är runt, vad är man? 11, 10-11. Så att det är klart att det är svårt för henne att ta in vad de har gjort hittills egentligen.

Det är ju att medicinera. Hon har gått på ganska mycket mediciner. Det är ju nu när vi har fått ny läkare som hon försöker istället byta och kanske minska doser så att vi mår ganska bra idag.

En utredning ska ju vara en hjälpande väg framåt. Vad hoppas du att din dotter ska få för rätt förutsättningar i framtiden trots sin ADHD? Framförallt möjligheterna att gå i skolan.

Hon är otroligt duktig i skolan. Hon var hemma hela vårterminen i åttan men fick ändå betyg för att lärarna skickade hem material. Den skola hon gick på då, Finbacksskolan, de har ju ämnesveckor.

Så att de har ett och samma ämne, vi säger matte, en hel vecka och så har de ett prov på fredag och så får läraren då en uppfattning om vad de har lärt sig under veckan. Skickade hem uppgifter och så var hon till skolan när skolan hade stängt på fredag och gjorde prov. Och lyckades få faktiskt väldigt bra betyg.

Men då är det ju så att nu är hon ju inte i skolan och det är de här betygen de ska söka på. Så att det är tufft. Hon var väldigt besviken över att inte lärarna har kontaktat oss och frågat om hon ville ha uppgifter.

Skolan har svårt att hjälpa till med de resurser de egentligen ska hjälpa till med. Och jag tror kanske inte att det finns kunskap kring det heller ordentligt. Till sist, om du fick sitta med kommunpolitikerna eller med regionpolitikerna som styr vården i länet, vad är det viktigaste budskapet du skulle vilja skicka med till politikerna, oavsett om det är styret i Region Västerbotten eller kommunpolitikerna i Lycksele?

Framförallt att man måste se till att det finns mer personal och mer resurser på barn- och ungdomspsykiatrin. Det är otroligt viktigt att de här barnen och ungdomarna får hjälp snabbt och utredningarna inte behöver vänta så här länge på en utredning. Och sen till kommunpolitikerna är ju att man måste titta över skolan.

Alla har rätt att gå i skolan. Idag är det 19 000 barn som är hemmapluggare och inte klarar av att gå till skolan i Sverige. Det är alldeles för höga siffror. Och våran dotter är en av dem och hon vill väldigt gärna vara i skolan, men hon fixar inte miljön.

Och då måste det finnas ett alternativ, digital undervisning eller någonting annat. Vi har inte ens fått ett erbjudande om något sånt. Det säger Maria som egentligen heter något helt annat och det är av skälet också att vi förvrängde rösten i det här inslaget eftersom hon ville framträda anonymt för att skydda sin dotter.

Maria som är mamma och bor i Lycksele i Västerbotten vars dotter under den gångna veckan fick beskedet och beslutet att hon inte uppfyllde kriterier Jag heter Carl Christian Fruck.