272. Börsen backar, BNP stiger

Betygsätt avsnittet

Bli först med att betygsätta

Om avsnittet

Publicerad
11 sep. 2026
Längd
47 min

272. Börsen backar, BNP stiger

Aktiepodden11 sep. 202647 min

Om avsnittet

Veckans makrospaning handlar om orderingång inom industrin. Lars satte morgonkaffet i halsen när han såg rubriken om utvecklingen i Juli men besinnade sig när han förstod att det handlade om sekventiell utveckling. När är det bra, och när är det bättre att se till trender ”year on year”?

Oliver synar BNP-tillväxten som gjorde honom måttligt besviken Och Lars rundar av makrospaningarna med en titt på brittiska livsmedelspriser. Under veckan presenterade Rusta kvartalsrapport och, som brukligt, var den organiska tillväxten låg. Här är Lars och Oliver överens om att det är en öm tå för bolaget som kan bli smärtsam på sikt.

Vi har också sett en konsultfusion som dignar av konsultfloskler men som är märkbart tunn på konkreta åtgärder. Aktiepodden förutspår ett stormigt äktenskap! Veckans case äro två till antalet, i Form av Idun och Björn Borg.

Transkript

~47 min · AI-genererat

Hej och välkomna till Aktiepodden, Aktiespararnas podd som handlar om aktier. Jag heter Lars Frick. Och jag heter Oliver. Och vi är Aktiepodden. Ja, Oliver, hur är läget?

Läget är bara bra. Jag har haft en lite seg vecka faktiskt, men det känns alltid bra att sätta sig här på torsdagsmorgnarna och spela in. Ja, mysa lite i studion.

Som lite inside information här. Förmodligen är Aktiespararnas trevligaste rum här på kontoret. Ja, det tror jag också. Hur är läget med dig? Jo, men det är rätt bra.

Lite så här regnig och grå dag, så jag tycker också att det är skönt att krypa in här med en kopp kaffe, en prilla och snacka aktier. Och idag kör vi som vanligt lite nedslag i den makrostatistik som kom ut. Vi tänkte prata lite rapporter, bland annat Rusta, Inditex också.

Det finns lite andra bolagsnyheter, lite fusioner och annat som vi kan nämna. Ja, en hyllning och en sågning, kan man säga. Nu kittlar det lite. Nu vill man höra fortsättningen.

Och sen rundar vi av med ett par färska case från Aktiespararnas hemsida, aktiespararna.se. Vilket avsnitt! Men ska vi börja med makro? Det har inte varit några sånt här blytunga siffror, men jag tycker några är kul.

Jag har tittat på lite industristatistik. Vad sa du om den? Jo, men jag satt i morse och läste de här, de kom in på morgonen. Industriens orderingång i Sverige sjönk 24,1% i juli igen.

Då hajade jag till lite grann och tänkte, gud vilken katastrof då. Men det här är en sekventiell siffra, det vill säga man jämför juli med juni. Och jag då tänker nästan alltid på siffror jämfört med motsvarande period i fjol.

Q2 26 mot Q2 25, juli 26 mot juli 25. Det är överskatt att förstå om man presenterar utveckling i börsen. Ja, precis. Och det känns väldigt naturligt att förstå mig lite så här, vad är trenden?

Och de här sekventiella siffrorna, de upplever jag själv som mycket lurigare, för då måste man verkligen förstå säsongsmönster. Naturligtvis, juli, det är industrisemester, allting stänger ner. Så det kanske är rätt självklart att juli-siffran inte är lika stark som junisiffran då.

Konsumt-handeln har ju i december och januari också. Ja, precis. Så det finns mycket sådana effekter. Så jag tycker att en lärdom här, och ett råd kanske, är att när man tittar på de här sekventiella siffrorna, så gäller det att ha tungan rätt i mun.

Och två är att månadssiffror är trots allt bara månadssiffror. De är intressanta och definitivt värda att följa, men det blir ju rätt sladdrigt eftersom det är så kort tidsperiod som avses. Men jag tycker ändå att man kan baka ihop det här med, för en annan siffra som kom i morse var ju svensk BNP-utveckling i juli.

Den var upp 2,5%. Och det är bra, men det är samtidigt en lite svagare förbättringstakt än vad vi såg under Q2 när det var upp 3,3 eller något sånt där. Ja, precis.

Så det är lite en avmattning. Ja, precis. Och sen fick vi även inflationssiffror som faktiskt också var, det var väl prelimär inflation som vi fick in i början på veckan tror jag.

Och den var också lite mjukare än väntat. Men jag har ju suttit väldigt mycket de två senaste, eller sedan vi kom tillbaka från sommaren egentligen, och pratat väldigt gott om svensk konjunktur och att vi rör oss framåt. Och det här är väl så här, jag ska säga att man har bytt riktning, men det mattas av lite.

Ja, precis. Det blir jättintressant om en månad då, för det man vill se, och nu kommer jag tillbaka lite till det jag sa inledningsvis, att en månadssiffra är bara en månadssiffra. Så man ska inte extrapolera några trender utifrån en enskild månadssiffra.

Men om vi får ett augusti också då, till exempel, där man ser kanske en liten avmattning sådär, så kan det ju bli läge att ompröva lite grann. Det kan ju till exempel, kan jag tänka mig, tema som kommer tillbaka om vi får en svag augustisiffra. Vad sa vi i början av året till slutet på 25?

Jo, det är konsekvenserna av de här oljepriserallyet då kommer synas senare. Och det kanske är då det vi ser. Jag kommer komma tillbaka till det lite här med när vi pratar livsmedelspriser också.

En annan fråga är ju såklart hur Riksbanken väljer att agera om det är så att förbättringstakten i ekonomin faktiskt avtar lite grann. Nu tror inte jag att de här senaste siffrorna påverkas särskilt mycket. Men jag tycker alltid det är intressant för att om man tar det i ett lite bredare perspektiv så är det alltid, såna här siffror är alltid extremt svårtolkade eftersom att man kan liksom måla en bild av börsen alldeles oavsett.

Alltså låt oss säga så här då, om vi har svag konjunktur, då får vi lägre räntor och det är bra för börsen. Men om man vänder på det, vi har stark konjunktur, ja men då får vi förvisso högre räntor men starkare vinster. Så alldeles oavsett åt vart pilarna pekar så är det alltid någon som, ja men det här är bra för börsen på grund av att liksom.

Det är alltid väldigt svårtolkat. Glaset där är ju faktiskt både halvfullt och halvtomt på samma gång. Apropå orderingången då, den var ju svagare än vad det varit tidigare under året.

Hittills under hela året och januari till juli så är det plus 3,6 procent. Och det är exportmarknaderna som drar. Plus 6,1 procent, hemmamarknaderna har minskat hittills i år.

Också lite intressant och lite tråkigt då att Sverige, ja sådär för industrin medans det är exportbolagen som drar. Vilket man ju också kan se på börsen. Man har de stora drakarna som ABB, Sandvik, Atlas i viss mån och Epiroc förstås då.

Som har bara skemat. Ja, för att utlandet drar. Jag plockar annars med mig ett par grejer från 99 heter från onsdagskvällen här. Åker dock. Det första, oljepriset är tillbaka över 100 dollar fatet.

Och ja, det är väl vad det är. Men det är en intressant marknadsrörelse i alla fall. Och det här är liksom, vad ska man säga, kan man kalla det svenska entreprenörsundret?

Som på något sätt fortsätter att slå rot på andra sidan Atlanten. Och det är då Meta, alltså ägarna av Facebook som har köpt något från svenskt startup inom AI. Och det är ju en i längden av, det var väl Elon Musk hade köpt över ett svenskt bolag här och så har vi såklart laddat.

Men det är väl svenska grundare i varje fall som pluggat i USA tror jag. Så det verkar vara en trend som fortsätter hålla i sig. Det är kul. Det är kul. Och kanske ännu mer anmärkningsvärt är att Apple på onsdagskvällen här lanserade en ny vikbar telefon.

Clamshell som man sa i branschen för 20 år sedan. Hur sugen är du på en vikbar telefon utan att berätta vad priset kommer vara? Okej. Är det någonting som du efterfrågar?

I princip gillar jag dem för att de blir ju kompakta. Det är väldigt portabelt. Men i och med att jag använder min skärm för att titta på, läsa nyheter och hej och hå.

Jag vet inte, jag gillar. Jag är van vid en vanlig platt, ovikbar. Jag med. Deras nya vd gjorde i alla fall en grej under presentationen där. Vi har inte lyssnat på vad konsumenterna vill ha, utan vi skapar nya konsumenttrender.

Ja, det gjorde man ju förvisso för 20 år sedan. Men de här vikbara telefonerna, det är väl både Google och Samsung har väl motsvarigheter. Och de har ju kanske inte slagit brett i den utsträckningen i alla fall.

Men det ska vi komma till. Vet du vad den här kommer kosta? Nej. 45 000 kommer den dyraste modellen ligga på. Det är helt ofattbart. Det är faktiskt helt ofattbart.

Jag tycker det är, jag tyckte redan ett pris, tidigare toppmodeller ligger väl på, Det har varit två kvartal i rad nu med ganska svag like-for-like-tillväxt. Så mycket av den totala top-line-tillväxten som man har drivits av nyöppnade butiker. Men den är väl på något sätt lite konstgjord.

Ja, jag tycker det här är intressant. Det var en föredömlig sammanställning som Anders Rudvassson gjorde i Ekonomi-tv hos EFN häromdagen också. Jämförde just like-for-like för olika butikskedjor med Clas Ohlsson och Finska aktörer lite andra sådär.

Det var verkligen kvalitetskillnad mellan framförallt Clas Ohlsson och resten. Och när jag ser den här lite svaga like-for-like hos Rusta så minns jag för massor i år som kom ett bolag till börsen, jag tror det hette Hemtex, som höll på med heminredning. Och då hade de haft väldigt mycket franchise-butiker som man konverterade om till egenägda så att man drev upp like-for-like genom den här butikskonverteringen.

Så varje kvartal så hade man ganska bra nominala siffror. Men det drevs liksom av de här butikskonverteringarna. Och en del reiset var slut så fullkomligt imploderade aktien.

För då såg man på något vis underliggande verksamhet som inte alls utvecklades särskilt väl. Och lite som analogi då, uppleva lite grann att Rusta är väl också en av dem, men inte den kedjan i den här gruppen som har högst expansionstakt. Att det kanske är antal nyöppnade butiker driver hela tiden top-line.

Men det finns ju liksom en gräns där att öppna nya butiker. Dels har de ju ofta svagare lönsamhet än de befintliga. Det brukar ta något halvår, kanske ett år, att komma upp och få beläggning och så vidare.

Så det ger lite drag på lönsamheten. Men när expansionstakten klingar av, vad står man då med 2% like-for-like? En annan grej, det som H&M gjorde för ungefär 10 år sedan, det är att när du har expanderat butiksnätet i den takt som de gjorde då, som nu Rusta kanske gör idag, när man behöver ställa om det här.

Precis, då behöver man stänga butiker. Ja, då fruktansvärd kroppa börjar vända på. Ja, så det är en liten brastklapp där. Like-for-like-försäljningen tycker jag är en väldigt viktig indikator.

Och sen kanske man då i rättvisans namn ska backa ett par år och se hur trenderna varit. Men även om man gör det så har Rusta konsekvent haft ganska lite like-for-like. Så jag tycker att det är lite oroväckande, i synnerhet när man ser hur Clas Ohlsson presterar flera gånger högre tillväxttakt.

Verkligen. En annan grej jag tyckte var intressant var att Rusta hade väldigt stark marginal, precis som Clas Ohlsson gjorde med ett ganska stort hack här. Men återigen, mycket av det drevs av bruttomarginalen.

Valuta, eller? Det är visst. Och det är väl just det, och där flaggar man också för att man har dels valuta som ligger som en medvind i kvartalet, men så flaggar man även för att kommande kvartal, jag tror det var från och med slutet på nästa kvartal, alltså det blir deras Q2 då, om jag inte missar mig.

Så kommer effekter från Mellanöstern, fraktpriser, inköpspriser att börja... Exakt. På den negativa sidan då. Så det blev lite grann igen att ja, marginalen ser stark ut, men här kan mycket tillfällig medvind vända till det motsatta.

Både för Clas Ohlsson och Rusta, det var vi inne på förra podden också. Just det. Vi har lite mera nyheter inom handel. H&Ms spanska konkurrent Inditex. De presenterade rapport, aktien var ner på rapportdagen.

Där var det också ökade kostnader som spökade, det vill säga lite marginalpress. Så bruttomarginalen då har sagt att det är delvis samma anledningar som för Rusta här med valutor och sånt. Den var in-line, steg lite grann.

Men rörelsekostnaderna drog iväg. Och sen ovanpå det då, de har bra organisk tillväxt, hög ensiffrig tillväxttakt. Så det är ju helt okej. Men i konstant valuta då så bromsar den in.

Så det har gått från någonstans 11-12% i inledning av kvartalet ner mot 9% i slutet av kvartalet. Så man har liksom en vikande trend där. Det kan ju... Det där är lite bad.

Där kan man göra en så kallad real cross till H&M då. Exakt, om man ville sia lite grann om hur H&M har haft det då. De är ju konkurrenter på samma marknader då, om än i olika utsträckning.

I Asien och Tyngpunkt på och styrkor och svagheter om det är Asien eller USA och väst då. Men ändå, att man är lika så var det lite kanske minus för H&M. Apropå H&M läste jag också en väldigt rolig analys.

Ja, var det? Eller om, jag har inte läst själva analysen. Men att om analyshandsbanken har gjort en tycker jag väldigt empiriskt välgrundad spaning. Kan man säga då.

Och de menar att för familjen Persson då köper ju H&M-aktier i bolaget. Det har man kunnat läsa i Telegram-flödet i många, många år. Och fortsätter man köpa ungefär den här takt de håller på med så kommer de äga ungefär 90% av LSMR redan 2030.

Så då kanske det inte är en helt osannolik spaning att H&M på väg bort från börsen. Nej, det har man ju pratat om länge. Det är väl bara en fråga om när. Men sannolikheten må vara ganska god att utköpet kommer innan 2030.

Jag tror de redan har knappt 68% av aktierna. De har låtit Tammar ytterligare 5-6% och sådär. Så de äger ju nästan allt. Ja, 3 fjärdedelar då. Någonting som jag tycker stöder det här också är att H&M är duktiga på mycket men inte kommunikation med finansmarknaden.

Varje år får de ju kritik för att de inte är särskilt transparenta och så vidare. Så det verkar som att deras intresse av att vara börsnoterade är rätt svagt. Flera bolagsnyheter.

Jag vet att du har djupdykt lite i konsult... Svängen. Ja, precis. Tack. Ett mer neutralt ord än som ploppar upp i huvudet för mig. Precis. Det är lite på tapeten med företagstransaktioner.

I det här fallet är det två stycken teknikkonsulter som har gått ihop. Det gäller svenska Rejlers och norska Multikonsult. Vet du vad det här bolaget ska heta? Någon sorts kombo är väl en...

De ska gå ihop med det fruktansvärda namnet Multikonsult Rejlers. Alltså det är så ofåhittigt. Jag vet inte vad... Designavdelningen. De har bara jobbat övertid i månader och kom fram till att vi bara klumpar ihop namnen.

Ja, ja. Det var som föreningsbanken ihop med sparbanken som blev föreningssparbanken. Det var lite andras. Lite så. Ja, okej. Multikonsult Rejlers. Ja, men okej då.

Det här är två teknikkonsulter som båda är mycket verksamma inom bygg, fastighet, industri, etc. Om man ser till fördelarna på transaktionen så handlar det framförallt om geografisk spridning där båda bolagen egentligen är väldigt starka på sin respektive hemmamarknad. Så man har Rejlers med stark position i Sverige, men även i Finland och Multikonsult med sin främsta position i Norge.

Så där är väl någon form av rimlig rational att göra den här transaktionen så att säga. Och det man från ledningens sida påpekar som kanske den viktigaste anledningen till det här handlar framförallt om skala. För båda de här bolagen är drygt 5 miljarder market cap.

Man omsätter ungefär 5-6 miljarder i försäljning. Och så säger man att båda två är liksom alldeles på gränsen att få ta del i de här större upphandlingarna där då kanske Sweco och AFRY bland annat har lite en annan särställning. Och det är väl rimlig anledning till att gå ihop, kan jag tycka.

Ja, det låter ju väldigt konkret också. Exakt. Där att man kanske ligger på gränsen till någon viss typ av upphandling. Ja, då är det trevligt att gå över den. Precis.

Men det finns en hel del grejer som ifrågasätter det här också. Inte bara namnet. Man har som mål att nå 10% ebitda. I dagsläge ligger båda bolagen för att det även är en del av att förlora synergier där, delar av verksamheterna kommer få högre kostnader som enskilda bolag än vad man så att säga hade som gruppen tillsammans.

Så det är väl några av de negativa aspekterna som lyfts och säkert så finns det fler grejer som jag missar, men då får den uppmärksam lyssnare gärna höra av sig i så fall. Men tittar man på det positiva då, dels så har du ju värderingen, vilket är då huvudskälet för att man gör den här särnoteringen, beroende på hur man räknar så kan man landa någonstans i att industridelen värderas till ungefär 12 gånger vinsten. Och som exempel så många brukar jämföra det här tillsammans med Trelleborg, som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 12 gånger vinsten.

Så det är väl några av de negativa aspekterna som lyfts och säkert så finns det fler grejer som jag missar, Men tittar man på det positiva då, dels så har du ju värderingen, vilket är då huvudskälet för att man gör den här särnoteringen, beroende på hur man räknar så kan man landa någonstans i att industridelen värderas till ungefär 12 gånger vinsten. Och som exempel så många brukar jämföra det här tillsammans med Trelleborg, som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till Trelleborg som värderas typ 30-40% högre i relation till T Vi gillar kapitallätta balans...affärsmodeller.

Hur många L är kapital? Det är sådana här ord som ser otroligt fult när man skriver ut det. Är handeln nu ett ungefär 21% av sales ungefär nu. Ja, så det tycker jag att det finns mycket att hämta.

Så det är en bra trendskifte. Och man har ändå varit rätt framgångsrika i det här med att addera nya produktkategorier och så där. Och så har man då en väldigt stark balansräkning.

Och allt det här får man till ett typ P15. Det är under vad man handlas till historiskt. Och jag tycker det är faktiskt ändå, ja men det är rätt billigt för ett bolag som är i enborg.

Sist men inte minst då, i och med att man har en stark balansräkning och relativt låga investeringsbehov. Så desto minskar om man då drar ner på butiksdelen. Då kan man göra annat med sitt kassaflöde, dela ut det.

Kapitalallokering. Allokera till ägarna, det vill säga er som äger aktier då. Så de har direktavkastning på nästan 6%. Och det gillar vi i aktiepodden. Det gör vi.

Så jag tycker det där, det hade kanske inte varit, hade bolaget haft en hög skuldsättning och låg utdelning, då hade det inte alls känts lika intressant. Men här tycker jag ändå att man får en rätt spännande handlare och till det också den här fina direkta castingen. Och då kan jag nog också skriva under på att det känns rätt aptitligt.

Super. Coolt. Ska vi nöja oss där kanske? Vi har pratat om Inditex och H&M och Björnborg och lite Idun och transaktioner. Så det får räcka för den här veckan. Tack för att ni lyssnade.

Ciao! Textning.nu

Automatiskt genererat, kan innehålla fel.

Kommentarer

0/1200 tecken

Kommentarer är anonyma och kräver inget konto. Håll god ton – uppenbar skräppost publiceras inte.

Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.

Fler avsnitt