273. Big problems for Big pharma

Hej och välkomna till Aktiepodden, Aktiespararnas podd där vi pratar om aktier. Vi är Oliver Ositalo och Lars Frick och om ni undrar vem som är ansvarig för allt här snacket så är det Göran Lind som är ansvarig utgivare. Det är bra att vi får med det från början.

Ja precis och jag tänker att har ni beröm så mejla gärna Oliver eller mig Lars och har ni något klagomål så får ni gärna mejla Göran. Med det sagt ska vi sätta igång med podden. Ja nu kör vi.

Nu börjar i vanlig ordning högst upp i tratten, i makrotratten för att sedan koka ner veckans podd via räntor, AI, en liten pharma-genomgång till ett antal case där vi snackar lite verkstad och lite hushållsnära bolag. Det är planen. Det låter som en summering.

Right, men vi börjar väl med veckans stora makrohändelse som var ett amerikanskt räntebesked. Vad hände Oliver? Tillsammans med ECBs besked förra veckan så är det väl ett av de kanske mest väntade.

Jag tror att prissättningen inför var någonstans 90% sannolikhet för en räntehöjning och mycket riktigt det var ju så det blev. Jag vet att du vet hur många dagar sedan det var sist Fed höjde räntan. 1148 dagar sedan var det som man sist gjorde räntehöjningen.

Vet du vilken annan händelse som involverar samma nosfran? 1148, det skulle kunna vara något tusental då. Jag tänkte, är det så många röster kvar att räkna i valet?

Nej, det skulle det kunna vara, men det är faktiskt någonting helt annorlunda. Det är nämligen så många rosa människor som det krävdes för att bilda världens största mänskliga cykel. Alltså det måste vara en rätt stor cykel.

Ja, jag tänkte så här, man får ta fram, ja men det är världens största cykel. Jag tänker man får ta fram, i och med att räntebeskedet i sig var så, jag ska inte kalla det icke-event, men nästan i och med att det var så pass vänt, så tänker jag att man får ta fram någon annan rolig siffra som man kan göra lite in någonting. Det är lite som man kan se i en kalender, vilken känd människa fyller år samma dag som man gjorde?

Så nu vet vi allt om rosa cyklar och räntan. Jag tyckte räntebeskedet var intressant, trots att det var så väntat så har det ändå blivit lite omdiskuterat. Jag läste att bland annat Goldman Sachs har kommenterat det här och de var inte lika positiva.

De menar att den här inflationsimpulsen som vi ser i USA och egentligen globalt då handlar till stor del om energipriser, det är oljepriser som har rullat och det driver inflation. Och som alla utbudschocker då så är ju teorin att en centralbank ska se igenom det och inte använda räntan för att ta ner den här övergående inflationsimpulsen då. Så de tyckte ändå att det här var åtminstone principiellt fel att höja räntan och att den underliggande ekonomin i USA inte kräver en räntehöjning då, en åtstramning.

Precis, jag tror, jag tycker att det ligger mycket i det där att rent teoretiskt så är det kanske inte bästa tillfället att göra det, men jag tror att marknadens tolkning av det här tror jag handlar mycket om att man är nöjd att Kevin Wars inte är från Marinet docka. Och att man därför andas ut lite grann nu när man märker att USAs penningpolitik kommer att skötas proportionellt vid sidan om presidentens utspel. Och det tror jag ändå, det är väl det som gör att Stockholmsbörsen stiger en dryg en halv procent under torsdagsförmiddagen när vi spelar in.

En annan tolkning som jag också tyckte var intressant och då läste jag ränteexperter som menar att Feds beslut att höja räntan delvis i någon bemärkelse är framtvingad av ränteutvecklingen. Amerikanska långräntor har stigit rejält och att Fed inte hade något val oavsett om man kanske hade velat kanske hålla räntan oförändrad då med hänvisning till att en stor del av inflationsutvecklingen vi ser nu är liksom energiprisdriven inflation som går över. Så måste man göra någonting för att bli lika räntemarknaden och lugna den.

Och vi såg väl också att amerikanska långräntor sjönk marginellt. Det var några punkter ner. Precis, amerikanska tioåringen var ner fyra punkter från 5,01 till kanske 4,97 eller något sånt där.

Skämt åsido, jag tror precis som du är inne på att man vill markera här att man snarare väljer att lyssna på obligationsägarna istället för presidenten och det är väl så det ska funka i en perfekt värld. Tummen upp, så vi ser väl att, och varför pratar vi om det här? Den frågan får jag i lite olika sammanhang, varför ska man bry sig om makro och oljepris och så vidare.

Och det är en berättigad fråga, den kanske inte är så dum som det låter. Vi vet ju alla att oljepris och ränta påverkar börsen då. Men någonstans blir ju också frågan så här, hur ska man agera om man är en lång- och unglig aktieperson?

Det vill säga att man äger aktier och kanske inte har någon komplicerad derivatstrategi där man kan hedga sig mot olika faktorer som påverkar. En simpel aktieägare. Ja, en vanlig simpel, hederlig aktieägare.

Och då är det ju lite så här, ja, till exempel för oljan känner jag att det är jätteviktigt, men vad ska jag göra? Jag har ingen bra idé, kommer det att gå ner till under 90 eller kommer det att gå upp till 110? Eller det är svårt att svara på, det är ännu svårare att svara på när.

Och även om man skulle ha det svaret, vad ska jag göra med min aktieportfölj? Så man kan ju också någonstans bara konstatera att räntan är hög, det är dåligt för framförallt tillväxtaktier då. Man ska diskontera framtida vinster bak idag, det kanske är lite dåligt för bolag som är väldigt investerings- tunga för att det handlar om att då blir det dyrare att finansiera nya investeringar för att räntorna är högre.

Jag såg en intressant siffra att under slutet av nollränteperioden var många amerikanska bolag som lade om sina lån så att man har väldigt låga finansieringskostnader just nu. Men beroende på vilken duration man har i sin låneportfölj så är det också faktor att för bolag som måste lägga om sina lån nu så blir det ju ett ganska stort hopp uppåt i räntekostnader då. Så det är ju också en faktor att man kanske kan förvänta sig lite sämre finansnetton för bolag då.

Men allt det här är ju liksom på marginalen så att det är rätt svår materia att liksom omsätta i någon konkret aktiestrategi. Verkligen, det man också ska ha med sig i diskussionen är att det som marknaden säger till oss just nu i alla fall är ju att det här inte är en enstaka händelse för att markera mot presidenten utan att prissättningen indikerar snarare att jag tror att det är ytterligare en höjning 2026 och om det är två stycken som ligger diskonterade in i 2027. Alltså Fed går nu in i en räntehöjningscykel vilket i sin tur då skulle kunna bromsa den här starka konjunkturutvecklingen som du och jag har pratat så gott om här under hösten.

Och det är såklart också negativt för börsen, allt annat lika. Yes box, okej lite mer bolagsnära då, den här veckan konstaterar jag att det har inte varit några rapporter egentligen, det kom lite månadssiffror från Hemnet. Rätt tydligt fallande både omsättning, besök och framförallt betalda annonser rasar men kursen rörde sig inte så mycket så det har väl varit förväntat.

Ja precis, jag har en grej som jag skulle vilja ta upp. I början på den här veckan så kunde man läsa om hur OpenAIs vd Sam Altman har börjat oroa sig över den snabba utvecklingen av AI och uppmanar därmed att man ska bromsa utvecklingstakten för nya AI-modeller. Och det finns dessutom tidigare anställda som ska ha, mot bakgrund av precis det här, slutat och helt enkelt sagt att utvecklingen av AI-modeller har börjat bli en fara för mänskligheten.

Och på någon form av abstrakt nivå så att ja, men det är lätt att tankarna dras dit, men samtidigt undrar jag, är det vitenskapen har prissättningen och sådär. Det finns massa olika, så det är rätt komplext, men i alla fall. Det är inte bara bad news och det är inte priserna som är grejen, utan jag tänker framförallt arbetstillfällen och know-how och innovationskraft.

På 90-talet utgjorde Europa nästan hälften av alla investeringar inom läkemedel. Så 50 cent var det dollar som spenderades på innovation i läkemedel spenderades i Europa. Det är rätt mycket Europa.

Nu är den andelen nere på ungefär 26%, så det är i princip halverats. Det här är en av de industrier som traditionellt har varit Europas starkaste sidor tillsammans med fordon och en del andra branscher. Så det är verkligen allvarligt.

För att sätta det här i perspektiv, AstraZeneca har haft en stor FoI-investering på gång i Storbritannien som man lade på is i våras som man sen har tagit upp nu och det handlar om 300 miljoner pund som ska investeras i Storbritannien. Samtidigt har AstraZeneca lovat att investera 50 miljarder dollar i USA. Det är en tio potens lite till.

Så det här är ett hot. Totalt har de här bolagen som ingått avtal med USA kommittat sig till att investera 670 miljarder dollar i USA. Det betyder 670 miljarder dollar som inte investeras någon annanstans.

En stor del av de pengarna hade säkert ändå investerats i USA. Men det är ju ett tydligt skifte att det drivs investeringar bort från Europa till USA. Det här är verkligen ett hot mot sysselsättning och kunskap.

Jag tänker att vad hade svensk life science varit utan AstraZeneca? Det var en fantastiskt verksamhet i Mölndal som fortfarande finns kvar. Södertälje när man lägger 2012 och 2010 sängde man i Lund.

Där handlade det kanske om fusioner med Seneca och att Astra har blivit ett brittiskt bolag. Men tack och lov så hade vi stora verksamheter via Astra i Sverige under lång tid som i sin tur har varit en plattform för massa annan fantastiskt life science-forskning. Så det där är hotet.

Sen ska man äga pharma. Det där var en liten rakhack om Europa. Men sen kan man ju fundera på om det här är en förklaring till att stora farmabolag har gått svagt.

Nej, det är inte förklaringen. Den handlar om andra saker. För ett par decennier sedan kom en stor fusionsvåg inom läkemedelsindustrin för att de hade dålig tillväxt.

Det var väl 1998, det tror jag att det var en av de största fusionerna i läkemedelsbranschens historia. Pfizer och Warner Lambert gick ihop. Eller det var 1999 kanske, men i alla fall.

Där runt 2000-talet. Sen hade vi stora patentutgångar 2016, 2014, 2015, 2016 tror jag det var. Det bromsade också kursutvecklingen för läkemedelsbolagen. För man såg att stora patentutgångar, man hade fallande tillväxt och sådär.

Nu står vi för en ny sådan period. Under femårsperioden 2018-2022 så uppgick patentutgångarna totalt från de stora farmabolagen till ungefär 120 miljarder dollar. 2023-2027, prognos för nästa år och innevarande, så väntas de uppgå till en bit över 200 miljarder dollar och för 2028-2032 så väntas de uppgå till över 400 miljarder dollar.

Så dubbelt så stora patentutgångar nästa femårsperiod. Det är ett problem för många av de här stora läkemedelsbolagen. De har inte pipelines som är starka nog att möta de här patentutgångarna.

Så vi har ett tillväxtproblem några år i branschen för de stora drakarna. Ja, och jag tänker lite grann på Astra också. För det där har väl varit, nu är inte jag läkemedelsexperten, men det man mycket har sagt som ligger till ASTRAs fördel är att man har en mer robust pipe än många av peersen.

Som man har emot sig. Ja, så om man tittar rationen då, för man kan ju se vilka projekt har man i fas 1, 2, 3, det är framförallt de i sen fas då. Sen väntas man få någon readout, kanske 26, 27, 28 och så vidare.

Och så kan man göra någon bedömning hur mycket omsättning det är. Om man tittar på den kvoten mellan ASTRAs pipeline kontra patentutgångar, så det ser bra ut. Som också har gjort att ASTRA har en högre värdering för att de har bättre tillväxt än de andra stora läkemedelsbolagen.

Med undantag för Eli Lilly som är ett fall med mycket medicin. Och det tror jag därför också, det har hänt en del saker som har fått AstraZeneca-kursen att svaja rätt betänkligt. Dels var det en studiemiss.

Det är förstås alltid tråkigt, här i somras, då aktien gick ner 9% som var väsentligt mycket mer än vad det läkemedlet potentiellt hade kunnat addera i värde till AstraZeneca. För man är så rädd just för att det finns svagheter i pipeline. Då kommer patentutgångskapet bli en trovärdig historia med fastrar.

Och det var också väldigt mycket surr kring AstraZeneca och BMS, och en eventuell fusion som också fick aktien på fall. För man tyckte att Astra är ett mycket bättre bolag. Det här kan förstöra värde snarare än skapa värde.

Men om man ser de här stora patentutgångarna som bakgrund så förstår man kanske ändå att det finns ett rätt starkt tryck på de stora läkemedelsbolagen. Vad ska ni göra åt det här problemet? Och då kanske en fusion, även om det inte är idealiskt, ändå framstår som att vi blir ett större bolag med lite synergier och så vidare.

Att det är en väg att gå, även om den är rätt knaglig. Och det här problemet med patentutgångar förvärras också av att kostnaden för att utveckla nya läkemedel stigit. Om man ser den senaste tioårsperioden så har det gått från runt 1,3 miljarder dollar till 2,3-2,4 miljarder dollar.

Så det är väsentligt dyrare att ta fram läkemedel. Och det i kombination med att man under samma tioårsperiod har sett att avkastningen på nya läkemedel har sjunkit lite grann. Kanske från ett snitt, kanske genom förväntad försäljning på runt 5 miljarder till 4 miljarder.

Det är dyrare att utveckla lägre pH, så det betyder att du får lägre avkastning på din pipeline. Man är lite pressad från alla möjliga håll här. Exakt, och därför så framstår stora läkemedelsbolag, tänker jag då.

För det blir lite som en indeksprodukt, de är exponerade mot branschfaktorer förstås på grund av sin storlek, mycket mer än mindre bolag. Så jag tror om man ska försöka få någon sorts aktieidé utifrån det här resonemanget, det är att undvik big pharma, alltså de största läkemedelsbolagen är exponerade mot väldigt tuffa trender och kanske leta mer bland lite mindre bolag. Stockholmsbörsen har vi till exempel Sobi, det är ett ganska stort bolag, men i sammanhanget en mindre spelare som är väldigt tydligt nischad.

De har också en väldigt tydlig M&A-strategi, att man köper mycket preparat och så vidare. Så det handlar inte bara om den egna pipelinen och vad man har i house att kunna utveckla, utan de kan också köpa in läkemedel och addera. Det kan alla göra förstås, men det påverkar Sobis utsträckning än vad det skulle göra för Pfizer till exempel.

Så det tycker jag är taken här, att satsa på lite mindre läkemedelsbolag. Kanske kan det också driva upp värdet på forskningsingångar. Man tänker forskningsbolag som har preparat i sen fas, framförallt fas 3, kanske även fas 2-preparat.

Det kanske blir lite inflation där, att värdet på de tillgångarna stiger. Det där är jätteintressant. Jag tänker någonting som skulle kunna komma in som knight in shining armor här skulle vara AI och effektivare utveckling som skulle kunna gynna utvecklingen för läkemedelsbolagen.

Mycket av kostnaden för att utveckla läkemedel är i brist på bättre ord manuell kostnad. Man ska rekrytera patienter och då ska du betala sjukhus som rekryterar patienterna och så vidare. Det är väldigt mycket, stor del av de här kostnaderna, men framförallt i framtagning av läkemedel.

Om man tittar på en molekyl, jag vet för ett antal år sedan kom en teknik som man kallade high throughput screening att man skulle kunna screena en väldigt stor mängd läkemedelskandidater på kort tid. Då hoppades man att det skulle ge högre effektivitet i pipeline. Det hände inte 8,5% var tillbaks på den marginalbilden som jag har idag.

Det vill säga runt 9,5%. Vilket är det mål man har haft under de senaste tio åren eller någonting. Och här ingår ju då att realisera vissa synergier, etc. Så att även om man kan tänka sig ett möjligen kortsiktig marginalpress från hög utbyggnadstakt och inkluderingen av Humana, så det här borde på sikt ändå kunna jämna ut sig och möjligen även leda till kanske ytterligare skalfördelar.

Så att man får lite mer på vinsttillväxten än vad Toplan kan antyda. Så att superintressant. Ja, så är det verkligen. Kanske också tillägga där också att det här marginalmålet upplever inte jag som ett stretching-mål, utan nu är det lite svårt att prata om omsorgsmarknaden i Sverige, för i praktiken är det ju då Ambea och Attendo.

Ja, precis. Duo pål då. Men ändå att i den här typen av verksamhet, 9,5% rörelsemarginal bör man kunna nå som ett välskött bolag. Och man har ju också en historik som backar upp det.

Nej, men superintressant. Och då tänker jag, bara sista bolaget som jag tar med mig också, är, hookar i lite grann i den veckasaktien som vi ska prata om också, det är FM Mattson då. Slås över kursutvecklingen som har varit i det här bolaget.

Det är alltså 50% på tre månader. Det är helt otroligt. Det är helt ofattbart. Man krossar index, och jag tycker att 50% ska man också ställa i relation till sällanköpsbranschen.

Det krossar index, men jämfört med andra sällanköpsbolag då. Vi har liksom Tule, Husqvarna, Electrolux, Domestik och så vidare. Så är det ju en helt fenomenal prestation.

Så FM Mattsson sticker verkligen ut. Svedbergs har väl också gått rätt okej, men FM Mattsson är ju stjärnan. Ja, men det är ju jätteintressant. Och det är ju en hyfsat ny vd som står för presentationen här, och han lyfte fram att man har slagit ambitionen kring organisk tillväxt fem kvartal i rad.

Och jag tror att det var 5% organisk tillväxt som man vill nå, och man ligger alltså och taktar över den delen, vilket i sin tur också såklart ger positiva marginaleffekter. Men det man kanske framförallt lyfte fram i presentationen är det senaste förvärvet som man stängde här i juni, och det var engelska bristan som man säger är nummer ett inom marknaden för vattenkranar och som då börsälskare. Så det man framförallt kanske tänker på när man hör det här förvärvet är ju Svedbergs framgångar med Rob Robes på samma marknad, vilket gör att det här framstår som ganska intressant.

Verkligen, men eftersom det är min roll här idag att vara lite neggnissig, så vill jag också lyfta fram Nobia som har haft väldigt mycket problem med Storbritannien. Så det är inte så att den brittiska marknaden är bara solsken och medvind, utan det har varit ganska tufft. Men kanske att Svedbergs och FM Mattsson delar en egenskap här i att de förvärv man gör har varit marknadsledande.

Ja, det är ju Roper har ju en väldigt stark ställning inom sitt område då, och jag tycker ändå att det finns en viss trygghet i att man förvärvar ettan och inte trean, fyran, femman på den brittiska marknaden. För då borde de ju ha lite vallgravar och kanske lite skala och lite muskler. Ja, men känt varumärke och välskött bolag.

Det man också gör ett nummer av här är att man har ju en ganska omfattande verksamhet i Norden förstås, men där tenderar man att sälja genom distributörer och grossister, vilket då såklart hämmar marginalen. Medan man på internationella marknader jobbar mer direkt till konsument. Så när du plockar in det här förvärvet av bristan då som blir en ganska stor del av den totala verksamheten, det kommer ju såklart öka andelen som har mer bättre marginalmix.

Så där finns det då en stöd för fortsatt marginalutveckling framåt, vilket framstår som rätt intressant. Ja, jätteintressant. Och jag tänker också kanske i den här marknaden, det har ju varit lite så här momentum en tid, att aktier som har gått bra fortsätter att gå bra.

Så på det temat så känns det som att FM Mattsson trots den här fantastiska kursuppgången kanske också har lite mer att ge. Man gillar aktier som presterar. Ja, exakt.

Och för att runda av det här också så ska det tilläggas att alla de här intervjuerna går ju förstås att se i sin helhet på Aktiespararna's YouTube-kanal, där även vi finns numera, Lars. Du och jag. Yes, YouTube for the win.

Gött, och vi fortsätter på konsumenttemat då med veckans höjdpunkt, veckans case. Och den här veckan är det BHG, the company formerly known as Bygghemma. Group, group, group.

Ja, just det. Är det inte lite roligt då? Undrar hur man tänkte egentligen när man satte den. Nej, jag vet inte fåglarna. BHG då, alltså det har varit en väldigt volatil aktie.

2025 gick man från klarhet till klarhet, i varje fall aktiekursmässigt. Aktien är i princip dubbla 2025. Men 2026 har det varit precis tvärtom då. Aktien har havererat.

Jag vet inte, sällanköp hade ju lite med falsk start våren 2025. Det började röra lite på sig bland sällanköpsbolagen när Husqvarna gick rätt bra en period och sådär. Man såg väl att nu vänder ekonomin, hushållen kommer tillbaka, det här är den typ av bolag vi ska ha.

Det bidrog väl samt att 2025 hade man också ändå en relativt bra utveckling. Man hade en stigande lönsamhet. Därför att 2023, jag kommer komma in på det, var ett riktigt dåligt år.

Men då blir det lite spännande, upp som en sol, ner som en pannkaka. Vad ska man göra med aktien? Och då tänker jag att igen då, det finns mycket förhoppningar på nästa år, 2027, men det är kanske lite mer robust.

Det är höjda tillväxtprognoser från alla banker. För första gången sedan dackefejden så ser vi att i den konjunkturinstitutets barometer så är hushållens barometerindikator nu på normalnivå efter att ha varit negativ väldigt, väldigt länge. Så det finns ett gryende hopp, gröna skott som du säger, även bland hushållen.

Så makrobilden är ändå gynnsam. Och, och det här är väl kanske då viktigare, det har också hänt väldigt mycket i BHG. Man gjorde många förvärv. Under pandemin så var e-handel fantastiskt hett.

Man hade väldigt hög tillväxt. Man nådde en för bolaget då väldigt hög lönsamhet och rörelsemarginal som gick över 7%. Allt såg jättebra ut. Men sen kom ju baksmällen.

Efter pandemin kom lågkonjunktur och då tror jag också att det finns en effekt av att kanske hushållen som har varit lite på jäsko när det gäller att köpa heminredning, bygga om altaner och allt det där. De hade liksom redan gjort under pandemin. Så det blir någon sorts vakuum efteråt.

Ungefär som ett sorts lageromslag kanske man kan säga. Ja, vi pratade om MIPS tidigare i podden exempel på varulagrena var väldigt uppfyllda, vilket då bromsar såklart den kommande försäljningen. Ja, precis.

Och då har man haft motsats i någon sorts uppdämd efterfrågan så har man på något vis någon sorts utmattad efterfrågan 2023. Det har jag aldrig hört förut. Utmattad efterfrågan.

Ja, jag kom på det precis nu. Det tycker jag vi tar till oss. Så efter ett år med utmattad efterfrågan då. Men då tog man tag i massa saker. Det här är ett onnekanalbolag.

Och jag tror att Bygghemma, för de som inte följer det, eller BHG då, tänker man kanske att det bara är den här typen av DIY. Men man har mycket annat. Man har till exempel inredningsprodukter.

Och det har man både i value-segment och också till exempel via en kanal som heter Nordgnest och även lite premium. Så det är en ganska bred verksamhet. Men butiker kostar, det blir indiekapital och så vidare.

Så att 2023 strukturerar man om. Man stängde ett stort antal butiker, fokuserade mer på e-handel. Och tittar man på Svensk Handel och Postnords