307. Frågelåda: Hur slipper vi tjat vid läxläsning?

75% of women who seek menopause care don't receive it. The lying awake at 3am, wondering what's happening to your body, ends now. MIDI is virtual care built for women in perimenopause and menopause, with clinicians who specialize in women's health.

Plus, it's covered by most major insurances. Getting started is easy. You can book your first visit with a clinician right away. Midlife needs MIDI. Visit joinmidi.

com to book your first visit today. That's joinmidi.com. Insurance coverage varies. Check with your plan for coverage. Do you keep hearing podcast ads, like this one for example, but always wonder how you actually get involved with them for your own brand or organization?

Well, it's easier than you think. We're Acast, and we give you the platform to do it all yourself. Browse thousands of popular podcasts, choose the shows that match your perfect audience, set your budget, and launch.

And if you want a hand, our podcast specialists are there to help you launch with confidence. This is podcast advertising without barriers. Get started at acast.

com slash advertise. Välkommen till barnpsykologerna, en podcast med Livsfysik, Kajsa Lund-Rodin och mig, Maria Laloni. Idag är det dags för frågelåda, och det är Kajsa och jag som ska svara på den.

Hej Kajsa. Hej. Vi har fått en fråga till vår frågelåda som lyder så här. Hej, vår son är tio år och trivs i skolan. Enligt lärarna klarar han av att tänka med och arbeta på lektionerna.

Men när han ska göra läxor hemma krävs det alltid att vi tjatar, och det blir ofta jättemycket tjafs och bråk. Vad ska vi göra? Undrar en desperat mamma. Vad säger du Kajsa?

Vad kan man göra när det blir så här? Vad ska man göra? Vad ska man inte göra? Det är frågan, tror jag. Men det är ju en aktuell fråga så här i skolstartstider. Och kanske också bra tajming för att testa lite nya sätt kring det här med läxor.

För om vi tittar på läxläsning i stort och vad forskningen säger om läxor och läxors betydelse för inlärning så är det ju inte entydigt alls, och till och med ganska ifrågasatt. För man ser inte riktigt att de skolor som arbetar mycket med läxor att de skulle ha elever som presterar bättre än skolor som arbetar mindre med läxor. Det verkar inte vara något sådant jättetydligt samband i alla fall.

Men ska man gå på sonens linje här då? Och bara, nej vi skippar läxor. Exakt. Ja, men kanske lite mer av den inställningen hos föräldrarna generellt. Och här, jag kan bara gå till mig själv.

Jag menar, jag satte upp mutade min son med russin för varje mattetal han klarade av liksom. Så det är ju så lätt att hamna i den här fällan. Men det som är risken är ju att vi också skapar ett motstånd faktiskt.

När vi så tydligt driver det här från föräldrahåll. I all välmening såklart. Man vet ju hur viktig skolan är och man vill att det ska gå bra och så vidare. Så det är ju bara välmening.

Men om man tittar på hur funktionellt det är så visar ju liksom forskningen att just de här väldigt tydliga drivet från föräldrarna, alltså när det blir, slår över kanske i tjat eller vänliga påminnelser. Så kan det faktiskt resultera i att det föds mer motstånd hos barnet. Så locka fram lite mindre motstånd då hos barnet och kanske lite mer motivation på något sätt.

Exakt, på något sätt. Och där har man ju sett generellt att just om man lyckas skapa lite mer av det här lustfyllda eller egna initiativet så blir både läxläsningen roligare och lättare och barnet lär sig mer. Så det finns otroligt mycket att vinna här på om man lyckas skapa ett eget initiativ hos barnet.

Och hur gör man det då med ett barn som har verkligen ingen lust? Det finns ju väldigt mycket roligare saker att göra på sin fritid än att läsa läxor. Det här är ju något också som man kan ifrågasätta utifrån, jag menar sett eget perspektiv, hur kul hade man tyckt det var själv om man hade slutat en lång arbetsdag att man också var tvungen, alltså att det räknades med att man skulle sätta sig sen på kvällen och göra ytterligare arbete.

Välkommen till forskarlivet säger jag. Ja, jag har precis. Okej, men där tror jag att jag hade varit mer steget som skulle gå mer av en egen motivation. Och då kan det ju faktiskt vara helt okej att sätta sig när man själv bestämmer att jag behöver göra det här eller jag skulle vilja titta lite närmare på det här.

Så det är väl lite det man vill försöka ändå, kanske att ge en schimär av när man också kommunicerar med barnet kring läxorna. Att okej, hade du några läxor idag? Ja, det här och det här.

Okej, hur tänker du kring det? Alltså att man bollar över lite, när vill du göra det eller behöver du hjälp eller ska jag göra lite? Någon macka till dig medan du sitter eller att man försöker mer att underlätta och bistå i situationen men att liksom lämna över faktiskt en del av ansvaret till barnet för hur och när.

Mer visa att jag finns här som stöd och hjälp i det. 75% of women who seek menopause care don't receive it. The lying awake at 3am wondering what's happening to your body ends now.

MIDI is virtual care built for women in perimenopause and menopause with clinicians who specialize in women's health. Plus, it's covered by most major insurances. Getting started is easy.

You can book your first visit with a clinician right away. Midlife needs MIDI. Visit joinmidi.com to book your first visit today. That's joinmidi.com. Insurance coverage varies.

Check with your plan for coverage. While every other channel is fighting for your customer's attention, podcasts are where they've already given it. No one accidentally listens to a podcast for 45 minutes.

They choose to be here. They trust the voice in their ears. And when that voice talks about your brand, it doesn't sound like advertising. It sounds like a recommendation from a friend.

ACAST gives you that trust at scale. Digital precision, host-read authenticity, and performance data that proves it worked. Don't fight for attention. Buy it with ACAST.

Learn more by visiting ACAST.com slash advertise. Mm, jag tycker det låter ganska vettigt för att då kanske man stärker liksom barnets självständighetsutveckling också lite grann.

Att barnet själv får ta lite ansvar. Exakt. Och det är ju det man har också tittat på den här forskningen då, alltså kring just autonomistärkande kommunikation. Att det är det man ser.

Om man kan ha den inställningen som förälder att mer liksom få barnets eget initiativ att växa så är det bra på många sätt. Alltså både öka självständighet och ansvarstagande men också då att läxorna blir gjorda i större utsträckning. För jag skulle tänka mig att vissa föräldrar ändå skulle säga så här, men då kommer ingenting att bli gjort.

Precis, och det är mycket möjligt att man faktiskt driver själv beroende på barn liksom. Ja, ja, helt klart. Och det är väl lite det här som man då får pröva tänker jag.

Alltså pröva sig fram lite. För vi vet ju generellt att föräldrars engagemang i skolan är jätteviktigt för barns skolprestationer. Men då kanske man mer ska tänka på att om man talar gott om skolan, man är nyfiken på skolan, man går på föräldramöten, man försöker vara uppdaterad och liksom positivt inställd till skolan och till läxorna.

Men utan att vara i den här liksom som tjatet och gnatet och den negativa på något vis uppmärksamheten kring läxläsningen. Utan att man försöker tagga ner på det och istället då generellt ha en positiv inställning till skolan och att man är ett stöd för barnet i läxläsningen. Skulle det vara så sen då att barnet ändå säger Nej, jag vill inte, jag orkar inte.

Då är det också en utmaning såklart att inte gå i clinch med det. Även om man har gjort allt det här autonomistärkande och varit ett stöd och fixat och donat så säger barnet Nej, men då är också forskningen inne på att vi behöver bekräfta barnets känslor av att det här inte är så skoj. Ja, nej, okej, jag fattar.

Du är trött. Du vill inte sätta dig ner med skolarbetet. Det är jobbigt, men det var ändå den här läxan. Ja, okej. Och sen lämna det där. Och det här är ju svårt att föreställa sig att det skulle leda till något gott.

Men där finns det ändå en möjlighet för barnet att faktiskt själv börja fundera över. Men okej, hur blir det här imorgon när jag kommer tillbaka? Jag har inte gjort det här.

Eller ja, kanske ska göra lite då. Alltså att man på något vis ändå,