367. Kan Sverige möta elbehovet? | Peter Strannegård, vd för Fortum Sverige

Många måste ju tycka att hur kan det vara möjligt att elen ena timmen eller kvarten kostar fyra öre eller till och med minus tre öre för att nästa kostar 237 öre. Det är väldigt svårt att förstå det. Han är vd för Fortum Sverige och leder ett av landets viktigaste energibolag under en tid av stora förändringar i både energisystemet och samhället i stort.

I sin roll arbetar han nära frågor som rör affär, teknik, politik och samhällsutveckling med särskilt fokus på elektrifiering, hållbarhet och framtidens energilösningar. Med lång erfarenhet av strategiskt ledarskap inom energibranschen driver han samtalet om hur Sverige ska klara klimatomställningen samtidigt som vi säkrar konkurrenskraft och tillgång till pålitlig energi i en allt mer digital värld. Varmt välkommen till Digitala Influencerpodden Peter Strandegård.

Tusen tack. Kul att ha dig här. Roligt att vara här. Vi börjar enkelt. Vem är Peter Strandegård när du inte är vd för Fortum Sverige? Ja, jag är stolt far till tre barn.

Jag tycker om att göra många olika saker, men jag älskar energibranschen, så är det. Jag håller på med sporter, jag seglar, jag jagar, jag åker skidor. Jag springer till och från jobbet varje dag.

Det är ett tips att förhålla sig i mental och fysisk form. Men jag är dålig på frukost som vi diskuterade tidigare. Jag ska ändra mig. Givet vad samtalet är, jag hoppas att jag gör mig bättre.

Men vad var det då som gjorde att just energibranschen blev din arena? Jag jobbade inom konsultbranschen och så fick jag förmånen att börja arbeta för energibranschen. Jag blev väldigt fascinerad av den och fast i den och ser att i den branschen så är vi en del av problemet, men en del av lösningen också.

Den balansen tycker jag är spännande. När kände du på riktigt första gången att det här jag jobbar med verkligen påverkar samhället? Ja, det gjorde jag för många år sedan.

Det var i början när jag startade hos Fortum så åkte vi på en resa till Ryssland. Vi fanns där i Tjeljabinsk. Där träffade jag en person som sa att innan ni kom så kunde jag knappt andas i den här staden.

Efter att ni har implementerat era gas CHPR istället för kol som man inte rökgasrenade tidigare så har luftkvaliteten blivit sådan att folk började flytta tillbaka till staden som tidigare flyttade ut. Lungcancer var väldigt vanligt förekommande. Det var ett jättestort problem.

Där investerade vi i moderna gasturbiner för att fullständigt förändra sättet som man producerade el och värme på. Vilket ledde till just luftkvaliteten. Där kände jag att oj, jag hade inte riktigt tänkt på det.

Men det blev så påtagligt när den här killen Sergejev han satt mitt emot mig och berättade om hur han nästan tårögd tackade oss för att vi hade investerat och gjort det beboligt i staden igen. Vad är den största missuppfattningen svenskar har om elmarknaden idag? För det första så är det en otroligt komplicerad marknad att förstå.

Det är så många olika dimensioner på den och den är så dynamisk. Så att alls förstå den, det är många i branschen det är många hos oss som inte heller riktigt förstår hur alla komponenter funkar. Knappt någon förstår hur alla komponenter funkar.

Så det är inte konstigt att det finns många missförstånd. Och sen är det klart att många måste tycka att hur kan det vara möjligt att elen ena timmen eller kvarten kostar fyra öre eller till och med minus tre öre för att nästa kostar 237 öre. Det är väldigt svårt att förstå det.

Jag kan förklara det i ett långt resonemang och det finns strandgär utgör själv till det. Men det är klart att för branschen som helhet att vi har skapat ett så komplext system ger oss också en väldigt kommunikativt stor utmaning gentemot våra kunder. Du leder ju ett bolag som är mitt i klimatfrågan, geopolitik, energikris.

Det är tre väldigt aktuella ämnen, komplexa ämnen. Hur påverkar det ditt sätt att vara ledare? Ja, men det stämmer. Fortum är Sveriges andra största elproducent och vi har delägarskap i kärnkraftverken i Sverige.

Vi är en av de större vattenkraftsaktörerna. Vi projekterar vind och sol för fullt. Vi tittar på batterilösningar och så vidare. Vi är också intresserade av att gå in i fjärrvärmeverksamhet igen.

Vi var delägare i Stockholm Exergi, dåvarande Fortum Värme, men det sålde vi för ett antal år sedan. Utmaningarna är ju flera stycken då. Vi har, om vi tittar bara på vad som händer just nu då, förmånen i det här landet att vara väldigt elektrifierade redan.

Vi har ett elektricitetsproduktionssystem som är i det närmaste helt koldioxidfritt. Och det här är en stor fördel, för det innebär att vi behöver inte importera kol och olja och gas för att tillverka el i Sverige. Och att importera kol, olja och gas som man till exempel gör i Tyskland i stora mängder då, gör ju att vi blir beroende av Hormuzsundet, av Katar, av Iran, av Gulfländerna och så vidare.

Så där är vi ju lyckligt lottade i Sverige att vi har den flottan av produktionstillgångarna som vi har. Men det är klart att vi använder ju fortfarande mycket fossila bränslen i det här landet. En tredjedel ungefär av all vår energi är fossilt.

Och då är det kol och det är bensin och diesel och det är en del gas, inte så mycket då, som fortfarande används i landet. Och då inställer sig frågan, hur kan vi göra oss mindre beroende av dessa fossila bränslen i det här landet? De här 140 terrawattimmarna som ungefär är lika mycket som vi gör av med el då.

Hur kan vi fasa ut dem på ett klokt sätt som säkrar då konkurrenskraft, som säkrar robust och säkerhet i vårt land? Och som sist men inte minst görs på ett sätt så att det blir någorlunda rimligt prissatt också. Det får inte bli för dyrt för både hushåll och företag, för då funkar ju inte omställningen.

Det är de tre sakerna, miljö, säkerhet och affordability som vi kallade det på engelska, eller de här rimliga priser. Den triangeln måste balanseras så att vi kan göra den här omställningen på ett ansvarsfullt sätt så att den faktiskt händer då. Och det ska vi prata om över ett tag.

Men den händer kanske inte riktigt så som vi hade hoppats just nu då. Men kopplat till det då, hur politiserad är energifrågan egentligen och vad kostar det oss? Nej men energifrågan är naturligtvis politiserad.

Vi pratar om en absolut nödvändig ingrediens i modernt liv, eller hur? Vi behöver det för vår värme, vi behöver elen för vår belysning, vi behöver det för att köra runt i våra bilar i allt större utsträckning. Vi behöver för att kunna surfa på internet, för att kunna prata i våra telefoner och göra allt som vi gör varje dag är vi beroende av el.

För om vi kapar elen i två dygn så blir det dålig stämning i varenda hushåll i Sverige, så är det. Vi tänker kanske inte på det här för man tänker att det är en självklarhet att elen alltid kommer, men det är det inte. Det är det stora apparaten, ett enormt komplext maskineri bakom då.

Så det är ju jätteviktigt att vi håller tillgängligheten hög förstås då. Givet hur viktig produkten eller företeelsen, vad man nu ska kalla det för, el är, så är det klart att det blir en väldigt politiskt viktig fråga för våra politiker att säkra att vi har en energiförsörjning i landet då. Och om man inte tror mig så kan man bara titta på vad som händer i Ukraina just nu.

Där är det just energiförsörjningen som bombas sönder och samman av ryssarna då i ett försök att minska motståndskraften och försvarsviljan i Ukraina. Så att el och en... Energi är politiskt i Sverige, liksom i alla andra länder i hela världen, skulle jag säga.

Det är högst politiskt. Och det har ju varit stora debatter om olika kraftslag, om man tycker att vindkraft är bra eller dåligt, om man tycker att kärnkraft är bra eller dåligt. Om man tycker att det ska finnas stöd för elektrifiering eller inte, hur man ska tänka runt skatter och så vidare.

Så ja, absolut, det är en politisk fråga. Och det ska nog vara en politisk fråga också, tänker jag. Men vi ska komma tillbaka till det lite senare, tror jag. Det är vissa saker som jag kanske tycker att man ska lämna till branschen och andra saker som politikerna och medborgarna ska ägna sig åt.

Du lyssnar på Digitala Influencerpodden och jag heter Peter Hellgren och är vd på Consid. 55-60 miljarder elektroniska produkter i cirkulation 2025. I de här väldigt stora skiftena som händer just nu så behöver vi ju verkligen politik mer än någonsin.

Hälften av dem kommer om fem år ha jobb som inte finns idag. Det är inte jag som är den viktiga parten här. En gång i veckan bjuder jag in en gäst som är med och driver digitaliseringen i Sverige framåt för att prata om teknik, innovation och hållbarhet.

Sånt som gör världen lite bättre, helt enkelt. Vad är det svåraste beslutet du har behövt ta som vd? Jag funderade litegrann på den här frågan. Jag har varit med om att skala ner verksamheter och stänga kontor.

Och det är oerhört svårt och plågsamt, för det innebär att även om man då erbjöd alla att flytta med så vet man i praktiken så är det få som har möjlighet att göra det. Så det slutade med att många jätteduktiga medarbetare lämnade oss. Och det där känns i hjärtat.

Det är en tung process att gå igenom. Så det skulle jag säga, personalneddragningar är det som jag har tyckt har varit kanske svårast av allt i en ledarroll. Om man tittar till dagens, och kanske framförallt om man tittar på geopolitik och så vidare, det händer så ofantligt mycket hela tiden.

Hur fattar du och hur fattar man bra beslut när spelplanen hela tiden förändras? Fortum är ju en finsk koncern. Vi är ett medelstort relativt stort bolag i en nordisk kontext.

Inte så stort om man tittar globalt, men ändå. Vi har ju många duktiga och kompetenta medarbetare som tittar ut i världen. Vi har analytiker som följer med vad som händer.

Så vi har stora kompetenser internt för att ta till oss och tänka scenario-baserat vad kan hända och vad bör vi göra. Ju mer volatil och svårförutsägbar världen är, desto viktigare är det att du har ett bra beslutsunderlag, en bra förståelse för vad kan hända. Och givet vad som kan hända, hur bör vi då agera för att säkra att vi fattar rätt beslut i en väldigt, väldigt föränderlig omvärld.

Så det är kompetens och det är medarbetare som är analytiskt skickliga och en vilja att pröva olika vägar framåt. Verkligen testa olika beslut utifrån olika linser eller sätt att tänka. Förhoppningsvis kommer man fram till det som är bäst.

Har ni förändrat det här synsättet och sätt ni arbetar med sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina? Eller har ni alltid haft den strukturen på hur ni tittar framåt, hur ni håller er förberedda, hur man relaterar till snabba förändringar? Ja, det här anfallskriget var en stor påfrestning för Fortum.

Vi ägde också en stor del av ett bolag som heter Uniper som i sin tur var mottagare av rysk gas inne i Kontinentaleuropa eller i Tyskland. Och när den gasen slutade flöda så blev det en ekonomisk kris för det bolaget och de blödde pengar och det blev en räddningsstation utifrån tyska staten i slutändan för det. Och det aktiverade en enorm krisorganisation och krismedvetenhet och ett fantastiskt jobb internt hos oss för att säkra bolagets överlevnad och fortlevnad, om man ska vara lite drastisk i sitt ordval.

Så absolut har det haft enorm påverkan och den energikris som då följde med jättehöga priser sätter ju också press internt förstås, men framförallt externt för alla hushåll och kunder som skruvade ner sina temperaturer och industrier som inte kunde köra och så vidare på grund av att el- och fossilpriserna var så vansinnigt höga. Så ja, det har verkligen ändrat energilandskapet och det vi ser nu i Mellanösternkrisen så har det ju inte blivit riktigt lika stora effekter för Europa som det var under den ryska gaskrisen 2022, men vi anpassade en del, vi lärde oss en del. Så att EU till exempel är klokare i hur man tänker runt uppfylnaden av de europeiska gaslagren idag och det har bidragit till att priserna förvisso har gått upp, men inte lika mycket som de gjorde under den tiden.

Så det är en förfärlig situation men den är inte alls lika dålig som den var under energikrisen 2022. Men mer rigid idag. Vi har lärt oss någonting tror jag, både som bolag och som Sverige och som Europa i hur man ska hantera en sån här kris.

Vi har bättre förberedelser och har nog agerat lite klokare i den här situationen. Men det är klart, om den här konflikten fortsätter, om inte leveranserna kommer igång så kan det ju bli gasbrist och det kan bli flygbränslebrist och allt möjligt elände för oss i Europa. Men ändå, då kommer vi tillbaka till det här viktiga med elen.

Det det inte blir brist på det är ju el, för den gör vi här. Vi importerar inte den från något land, vi gör den här med våra anläggningar här. Så det skapar en självförsörjning som är väldigt, väldigt värdefull och därmed en nationell trygghet också som är väldigt värdefull tror jag.

Så vi ska vara glada att vi har gått den vägen att vi inte är beroende av fossila bränslen för vår elförsörjning i alla fall idag. Hur mycket av Fortums framtid skulle du säga är en digital fråga idag? Ja, digitalisering är någonting vi jobbar jättemycket med och man kan adressera den frågan ur många olika perspektiv.

Vi är Nordens största elhandlare på Fortum, så vi har många kunder. Och de förväntar sig god information genom appar och hemsidor och så vidare. Så det är någonting vi har satsat jättemycket på.

Att göra relationen med oss enkel, att göra det enkelt att förstå din förbrukning och kunna jämföra den med förra månaden. Att kunna få tips och tricks på hur du kan spara, att ha olika kontrakt som passar olika människors engagemang, intresse och vilja att anpassa sin elkonsumtion till priset till exempel. Så där är digitaliseringen jätteviktig, jätteviktig verkligen.

Sen har vi i hela produktionssidan så är det så idag att jag menar våra vattenkraftverk är det knappt en människa på. Det körs med datorer. Och vi får larm om någonting händer från datorer och så vidare.

Så vi är väldigt beroende redan idag av digitala processer. Och vi ser ju att det sätt att hela tiden vässa oss, att bli mer och mer operativt effektiva, så att det är någonting vi satsar jättemycket på. Nu kommer ju AI också som är väldigt spännande förstås för oss i branschen också.

Så att digitaliseringen är någonting som rätt jord kan bidra till, och det här är viktigt att kostnaden för hela systemet blir så låg som möjligt. Och det är någonting vi är väldigt upptagna av att det måste vara igen rimliga priser för helheten. Och då är det elen och skatten och nätet och alla avgifter för våra kunder.

För om det inte är det, då är vi inte konkurrenskraftiga i Sverige. Då bygger vi inte ut vår elproduktionsapparat och då blir vi inte mer elektrifierade. Och då minskar säkerheten, konkurrenskraften och det är inte bra för klimatet.

Så det är urviktigt att det vi gör verkligen syftar till att skapa ett erbjudande till dig som privatkund eller stora stålbolag i Sverige eller vad det nu kan vara för någonting som är acceptabelt. Det kanske inte alltid kan vara lika lågt som alla kunder vill ha, men det måste vara acceptabelt och affordable igen. Det finns kanske inte något riktigt bra svenskt ord för det där, men någonting som man tycker känns rimligt bra värde för pengarna.

Du är inne på AI där och hur viktigt och spännande det är för energ El på en enorm skala va. Vi har ju sett i USA, vi har sett i Irland, vi ser det i Sverige nu också. Det byggs ju redan nu då gigawattskala och det finns en gigawatt kan man säga motsvara en kärnkraftsreaktor ungefär.

Så det är jättemycket el som bara ett datacenterkluster då kan göra av med. Så det här är ju någonting som radikalt skakar om vår bransch. Vi kanske ser nu efter 40 år av i princip platt efterfrågan att datacenter gör att den här hockeykurvan sticker upp nu då.

Och att vi helt plötsligt får en massa ny efterfrågan som behöver tillgodoses då. Och vi tror ju att, och det finns också sådana politiska signaler, att man vill ju då inte att datacenter ska tränga undan annan industri, inte tränga undan hushållskunder och så vidare och trycka upp priserna generellt då. Igen till nivåer som inte är acceptabla.

Och vad är svaret då? Jo, då är det att man måste bygga ny produktionskapacitet om man är ett datacenter som behöver jättemycket el. Och det är klart, vem ska då bygga den nya produktionen?

Ja, det är ju vi i branschen som behöver göra det. Och vi vill ju väldigt gärna, vi vill väldigt gärna bygga ny produktion. Vi vill utveckla systemet. Vi vill fortsätta den resa som vi har haft i Sverige under många, många år för att ytterligare vässa hela systemet och dess koldioxidavtryck som i och för sig i princip är obefintligt just nu då.

Men vi kan ändå bli bättre genom att bygga ut mer och därmed ersätta fossila bränslen. Så det här är ju någonting som radikalt skakar om vår bransch just nu. Kopplat till det första du nämnde där när det gäller det här med att bygga upp datacenter, det pågår en geopolitik där när man tittar på att Europa måste kunna stå sig mer självständigt kopplat mot andra internationella regioner.

Vi har ju storsatsningarna med grönt stål till exempel. Kommer vi att kunna stödja den samhällsutvecklingen att vi faktiskt kan få de här investeringarna i Sverige? Men absolut.

Jag är helt övertygad om att vi kan. Men då krävs det ju att det finns en betalningsvilja. Och då är det så, vi har kallat det för mind the gap. Det är så att det är dyrare att bygga ut ny produktionskapacitet än vad priset är just nu.

Anledningen är att vi har haft en efterfrågan som varit platt under många år. Vi har vattenkraft och kärnkraftverk som i princip är avskrivna, som inte kostar lika mycket då. Det är som att du har ett gammalt hus och har betalat det för länge sedan så kan hyran vara lägre och bygger du en ny kåka men då måste du ju betala fullt.

Samma sak för oss elbranschen. Så att ny vindkraft, solkraft, batterier i kombination eller ny kärnkraft, alla de är mycket, mycket dyrare än vad du betalar på elmarknaden idag även om du låser priset på ett år eller två på elbörsen. Så det är ju ett dilemma för oss då.

Det har ju också lett till att det har varit väldigt få nya projekt i det här landet under de senaste åren. Det byggs ingen vind knappt längre. Och anledningen är förutom att det är väldigt svårt att få tillstånd att även den ekonomiska kalkylen är svår att få ihop.

Så där måste ju någonting ändras och jag är övertygad om att för samhället så är det värt de extra pengarna som det kostar att bygga ny vind, sol, batterier, kärnkraft, pumpkraft. Det är värt att bygga ett robust elsystem för oss, för igen, vi är så beroende av den här varan. Och så måste vi bara hitta på ett listigt sätt att få den finansieringen på plats så att den kommer.

Och i datacenterfallet så är det ju så, där finns det ju både betalningsvilja och elen utgör förvisso en viktig del men det är ju ändå en lite mindre del av deras totalkostnadskalkyl än till exempel ett stålbolag där om man vill gå över till grönt stål så utgör elpriset en väldigt, väldigt stor del av den totala insatskostnaden för den omställningen. Så att man spelar på lite olika villkor där och det gäller att vi hittar en balanserad och klok väg framåt så att vi inte då bara får datacenter och inga nya industrisatsningar. Det vore ju tråkigt.

På samma sätt så vore det tråkigt om vi bara får nya industrisatsningar och inga datacenter för vi behöver ju AI. Det är en konkurrenskraft för Sverige också att ha beräkningskraft, compute som det heter, nära med latens och allt vad det är. Så jag hoppas och tror att vi ska kunna hitta mekanismer för att bygga ut båda.

Vi har massor med fina naturtillgångar i form av land och vind och solinstrålning och så vidare i det här landet så vi är ju otroligt egentligen privilegierade jämfört med ett Holland till exempel där vi bor folk överallt. Det gör det ju inte i det här landet. Du kan åka igenom stora delar av landet och bara se skog och inte en människa.

Så det finns ju möjligheter. Vi har resurserna, vi har marken och vi har definitivt kompetensen och viljan så jag tror väl tusan att vi skulle kunna klara det. Men vad tror du att människor överskattar och underskattar för den delen med AI inom energi?

Jag tror att man tror att det här skulle bli någon revolutionerande teknik för elproduktion. Det är det inte, utan att producera el, det följer fysikens lagar. Det är en stor roterande historia eller också är det en solcellspanel som fångar solens strålar och om det till el.

Så det är ren fysik. Men sen kan vi som sagt använda AI för att vara lite duktigare i hur vi optimerar så vi kan minska kostnaderna litegrann. Vi kan bli lite mer effektiva om vi pratar om 10% och sådär.

Vi pratar inte om någon sån här omvälvande förändring som AI leder till för ett kärnkraftverk till exempel. Det är mycket betong och det är stål och det är snurrande grejer och generatorer och turbiner och grejer. Så att det kan inte någon AI ersätta, men som sagt de kan hjälpa oss att då underhålla bättre, fatta klokare beslut och minska kostnaden för systemet.

Så det kan det göra mycket nytta och även i hur vi nyttjar våra nät och analyserar och fixar så att vi ser till att använda nätet på ett effektivt sätt eller ett effektivare sätt än vi gör idag så vi slipper att bygga en massa nytt nät. Så är det bättre att använda det nät vi har och där kan AI hjälpa till att optimera nätutnyttjandet också. Där kan man spara mycket pengar så att det kan vara en viktig del.

Och det vi överskattar eller underskattar, ja, då tror jag den allmänna förståelsen av hur mycket el som den här AI-revolutionen behöver. Nu är det mycket i media om det så att nu kanske man börjar förstå det, men det är ju enorma siffror. Så där kanske vi även i branschen är lite tagna på sängen att, oj, ska ni ha så mycket el?

Och är det så många behöver verkligen allt det här på en gång? Så där har vi nu blivit överraskade av hur fort det här har gått och vilken enorm efterfrågan på beräkningskapacitet som verkar finnas då, globalt sett, men också i Norden och i Sverige. Så det är väldigt spännande.

Men energi, det är ju inte bara teknik. Det är politik, det är makt, det är samhällsutveckling. Handen på hjärtat, hur känns det någonstans att sitta med det ansvaret?

Nej, men det känns jättebra. Jag representerar en organisation som har många medarbetare som kan mycket om de här frågorna. Du sover gott på nätterna? Ja, det gör jag absolut alltså.

Och vi är ett företag, visst, vi är börsnoterade, vi vill tjäna pengar, men vi har också i vår strategi och vårt syfte en väldigt stark sustainability. Vi tar miljön och naturen på riktigt stort allvar. Vi försöker hela tiden göra rätt avvägningar, för det ska man veta, all elproduktion och nät för den delen är ju en inverkan i vår natur och miljö.

Om vi sätter upp ett vattenkraftverk så påverkar det fiskar och annan fauna och även våtmarker och så vidare. Det påverkar. Om vi sätter upp en vindsnurra så påverkar det, det kan finnas lite ljud, inte så mycket, men många människor tycker inte att de är vackra.

Om vi sätter upp en solpanel så är det också någonting som, där det var ett vackert fält tidigare och ser nu solpaneler som folk inte tycker är vackra. Så att, vad vi än gör så är det en påverkan på vår natur och miljö. Och då gäller det att vi hittar den avvägningen och den balansen.

Och det är ja, vi tar vi på stort allvar. Och ja, jag sover gott på natten, för jag tycker att vi försöker att hitta en balans mellan vad är det de investeringarna som ger lönsamhet men också som är då acceptabla för samhället och för den moderna, ja den moderna livsstil som vi har nu idag, som lägger mycket större vikt vid miljövärden än vad man gjorde kanske för hundra år sedan. Så att det är ibland frustrerande, det ska jag inte sticka under stol med, men samtidigt också ibland inspirerande att säga att okej, men vi får bara ta den här tjuren vid hornen så får vi fixa det ändå så att vi hittar en lösning som ändå är acceptabel för alla eller alla blir lika sura eller lite sura.

Och sen är det klart att det är spännande att kunna prata med våra duktiga politiker om de här frågorna, för de är duktiga, de är ofta pålästa och insatta. Och om man tar en sån grej som att jag tycker att vindkraft är dåligt och jag tycker att kärnkraft är dåligt och så träter de om det, ja men båda två, ingen av dem är ju dumma, de har ju poänger båda två. Om man tar sig tid och försöker tänka på vad är det de säger egentligen, varför är de så emot kärnkraft eller varför är de så emot vindkraft.

Och så kommer vi utifrån energiperspektivet med våra ingenjörer och vårt förståelse av systemsystem och säger men snälla ni, vi behöver båda. Vi behöver båda om vi ska kunna bygga ut det här systemet. Det går inte att ni säger bara det ena eller det andra.

Det funkar inte fysiskt på bästa möjliga sätt eller det kanske funkar fysiskt men då blir det för dyrt igen då. Så att snälla lyssna på oss, vi vet vad vi pratar om, vi jobbar med hur man bygger ett sånt här system varenda dag. Och det ger väldigt mycket energi tycker jag.

Och de lyssnar och man kan påverka och förhoppningsvis göra någonting så att det blir lite bättre allting då imorgon än vad det var igår. Så du tycker inte att energidebatten i Sverige är för förenklad? Givet att det är så svårt den här branschen, det är svårt, vi pratar om kilowatt och kilowattimmar, det är effekter och det är energimängder och det är hur mycket nätkapacitetsutnyttjande vi har och det är effektariffer och det är en massa olika begrepp och ganska svåra fysikaliska storheter som vi svänger oss med.

Och det är klart att vi kan ju inte förvänta oss alla att ska vara insatta i det här, nej det tror vi inte. Och vill kanske inte heller, men det leder till att ja det blir ibland en förenklad debatt med typ just jag tycker kraftslag A är bra och jag tycker kraftslag B är bra och så träter vi däremellan. Eller den här vattenkraftsdiskussionen som ibland, det pågår en översyn av miljövillkoren för vattenkraften, den så kallade nationella planen och där har ju vi varit ganska, inte arga, men vi har varit upprörda kan man nog säga för vi är oroliga över att de nya krav som kommer ifrån EU, leder till en nedmontering utav fungerande vattenkraft i Sverige.

Och det är ryggraden i vårt system, den är ju flexibel, innebär att man kan köra den när till exempel vinden inte blåser, så den täcker upp för andra kraftslag på ett väldigt väldigt fint sätt. Så att vi ska värna om den och där ser vi också med våra ingenjörsglasögon på oss att den är så viktig så rör inte vår vattenkraft politikerna, nu får ni faktiskt sluta och in och pilla här. Så där har vi varit en lite tuffare i vissa avseenden då i våra budskap utåt och verkligen försökt att få olika personer att förstå hur viktig denna är.

Och igen, det handlar om att ställa olika intressen mot varandra, vi fattar det också, men man får inte glömma miljönyttan, ett robust system och långsiktig konkurrenskraft i det här landet. Och lättvindigt säga då att miljöhänsynen tar nu överhanden för ett kraftverk som har stått där i hundra år och producerat och de närboende säger men vad håller ni på med, ni håller ju på att ta bort min sjötomt här, ni river ut dammar överallt, så där är väl ett exempel på där jag uppfattar i alla fall att man ibland tar enkla poänger och inte tittar på helheten innan man tycker till allt för mycket eller fattar beslut som kan ha påverkan. Men har skärpan på de politiska glasögonen förändrats på något sätt givet just den stora energidebatten som pågår kopplat till de geopolitiska spänningarna som finns?

Ja men det tycker jag nog, jag tycker att förståelsen för hur hela det här systemet fungerar har växt över tid. Frågan, många år så var ju elen fungerade, det fungerade jättebra och det har alltid gjort i Sverige och det var liksom en sån här, jo man bråkade lite grann om olika kärnkraftslinjer och så där. Men på det hela taget så var det ju ingen stor transformationsutvecklingsagenda, det är det ju nu.

Man pratar om elektrifiering, regeringen har sagt, har satt ett mål på att fördubbla elanvändningen på bara 20 år eller 19 år är väl nu kvar. Vi och nästan, eller alla politiska partier ser att elektrifieringen är sättet att bli av med de här 140 terrawattimmarna med fossila bränslen och vill väldigt gärna göra det. Och sen, så att målet tror jag de flesta skriver under på, kanske inte fullt ut 300 terrawattimmar utan det ska vara mer elektrifiering.

Men sen hur man ska komma dit och med vilka kraftslag och så där, det är där som kanske debatten har ibland kantrat lite grann och blivit icke-produktiv om man då, som vi tycker i alla fall, inser att allt behövs så varför bråka om vi ska ha det ena eller det andra när vi behöver båda och by the way, se nu till för allt som har i Småland att vi inte att vi inte nedmonterar det som faktiskt funkar då, för det är inte bra. Men då, om du fick ändra en enda regel i energisystemet idag, vad skulle det vara? En enda regel ska jag ändra idag?

Ja men då skulle jag se över den här nationella planen och säkra att vi inte tar bort vattenkraft. Jag tycker vi ska lägga till vattenkraft i det här landet för den är så viktig för vår energiförsörjning. Så den frågan ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Och sen, det andra är att vi säkerställer nu att vi faktiskt får tillstånd att bygga nya saker, för vi är lite si och så med den saken just nu. Så nu har jag inte än gjort ett politikersvar, jag säger två saker. Att få fart på renewables, alltså vind och sol och batteriutbyggnation tror jag är A och O på kort sikt för att vi ska kunna klara våra elektrifieringsmål och göra oss ännu mindre beroende av fossila importer.

Men vi kan ju inte bygga om vi inte får tillstånd att bygga. Så att det där är jätteviktigt och nu görs det bra ansträngningar för att skapa lokala incitament för kommunerna också att säga ja till infrastruktur och energisatsningar. Vind till exempel, och det tror jag är jättebra.

Så vi hoppas att det här kommunala vetot nu kommer att inte användas lika mycket som det gjort tidigare och att vi får fart på produktionen igen då. Men då vill jag också säga att vi behöver ju bara få fart på produktionsutbyggnationen om konsumtionen finns här, om efterfrågan finns där. Så att det är det viktigaste av allting att efterfrågan nu tar fart.

Byt ut det fossila mot elektrifierade alternativ. Men det är mycket som talar för det. Det pågår hela tiden. Nu tänker jag på att efterfrågan kommer att accelerera.

Men när vi tittar på hur det såg ut förra året på elanvändningen så gick den ner några procent, den gick inte upp, den gick ner. Och igen var på samma nivå som 1996. Så att vi hoppas och tror att elanvändningen kommer att ta fart nu då, men om det inte gör det då behöver vi inte bygga någonting nytt för då har vi faktiskt överkapacitet i det här landet.

Men det är inte vårt tro, och jag tror att våra kunder och hushåll behöver mera el och då ska vi se till att leverera den elen, bygga nytt. När du då står inför ett beslut som påverkar både människor, marknad, samhälle, vad lutar du dig mest emot? Data, erfarenhet, magkänsla?

Data skulle jag säga som nummer ett och kompetenta medarbetare så att vi får ett korrekt underlag för vad är det vi håller på att besluta om. Och då är det naturligtvis sådant som hur mycket kan den här enheten producera och vad är det för lönsamhetskalkyl och vad kan man få prismässigt och finns det någon kund som vill betala för det? Men sen kommer den andra delen och då är det sådant här som finns den lokala acceptansen, ja eller nej?

Vad kan vi göra för att öka den? Påverka det här miljön på ett acceptabelt sätt? Vad säger miljöprövningen? Finns det någonting vi kan göra för att säkra att det här blir en långsiktigt hållbar investering?

Är vi för regulatoriska i Sverige för att faktiskt skapa rätt förutsättningar för att hålla en tillgänglig elmarknad, elförsörjning? Svaret på den frågan givet hur det ser ut just nu är ja. Tillståndsprocesserna tar för lång tid, det håller nästan alla med om.

Det är krångligt, det kan överklagas i flera instanser. Så det gör att det läggs en våt filt över utbyggnationen och hela systemet är egentligen uppsatt för att förvalta de tillgångarna vi har på ett rättssäkert och bra sätt. Men inte för att bygga ut systemet och dubblera systemet till och med på bara 20 år.

För att det ska hända, då borde det ta åtta år att få tillstånd för svenska kraftnät att bygga en stamnätskabel, det funkar ju inte. Och de har jobbat stenhårt med att minska det, så nu har de halverat tiden för det men det är fortfarande fyra år. Så det tar fortfarande för lång tid, men det görs jättebra ansträngningar.

Problemet är uppmärksammat skulle jag säga. Vi har accelerationskontoret till exempel, vi har den här supermyndigheten för prövningar som regeringen jobbar med. Alla politiska partier lyfter också det här att det är viktigt att vi accelererar tillståndsprövningarna.

Så det finns en vilja, men sen är vi ju en demokrati, vi måste se till att vi gör detta på ett rättssäkert sätt. Vi ska inte köra över individen, det måste gå att överklaga, man måste höra de olika synerna. Men det måste göras på ett effektivare sätt, det kan inte ta åtta år att få ett tillstånd för svenska kraftnät att bygga en stamnätskabel, det funkar ju inte.

Och de har jobbat stenhårt med att minska det, så nu har de halverat tiden för det men det är fortfarande fyra år. Så det tar fortfarande för lång tid, men det görs jättebra ansträngningar. Problemet är uppmärksammat skulle jag säga, vi har accelerationskontoret till exempel, vi har den här supermyndigheten för prövningar som regeringen jobbar med.

Så det är alla politiska partier lyfter också det här att det är viktigt att vi accelererar tillståndsprövningarna. Så det finns en vilja, men sen är vi ju en demokrati, vi måste se till att vi gör detta på ett rättssäkert sätt. Vi ska inte köra över individen, det måste gå att överklaga, man måste höra de olika synerna.

Men det måste göras på ett effektivare sätt, det kan inte ta åtta år att få ett tillstånd för svenska kraftnät att bygga en stamnätskabel, det funkar ju inte. Och de har jobbat stenhårt med att minska det, så nu har de halverat tiden för det men det är fortfarande fyra år. Så det tar fortfarande för lång tid, men det görs jättebra ansträngningar.

Problemet är uppmärksammat skulle jag säga, vi har accelerationskontoret till exempel, vi har den här supermyndigheten för prövningar som regeringen jobbar med. Så alla politiska partier lyfter också det här att det är viktigt att vi accelererar tillståndsprövningarna. Så det finns en vilja, men sen är vi ju en demokrati, vi måste se till att vi gör detta på ett rättssäkert sätt.

Vi ska inte köra över individen, det måste gå att överklaga, man måste höra de olika synerna. Men det måste göras på ett effektivare sätt, det kan inte ta åtta år att få ett tillstånd för svenska kraftnät att bygga en stamnätskabel, det funkar ju inte. Och de har jobbat stenhårt med att minska det, så nu har de halverat tiden för det men det är fortfarande fyra år.

Så det tar fortfarande för lång tid, men det görs jättebra ansträngningar. Problemet är uppmärksammat skulle jag säga, vi har accelerationskontoret till exempel, vi har den här supermyndigheten för prövningar som regeringen jobbar med. Så alla politiska partier lyfter också det här att det är viktigt att vi accelererar tillståndsprövningarna.

Så det finns en vilja, men sen är vi ju en demokrati, vi måste se till att vi gör detta på ett rättssäkert sätt. Vi ska inte köra över individen, det måste gå att överklaga, man måste höra de olika synerna. Men det måste göras på ett effektivare sätt, det kan inte ta åtta år att få ett tillstånd för svenska kraftnät att bygga en stamnätskabel, det funkar ju inte.

Och de har jobbat stenhårt med att minska det, så nu har de halverat tiden för det men det är fortfarande fyra år. Så det tar fortfarande för lång tid, men det görs jättebra ansträngningar. Problemet är uppmärksammat, vi har accelerationskontoret till exempel, vi har den här supermyndigheten för prövningar som regeringen jobbar med.

Så alla politiska partier lyfter också det här att det är viktigt att vi accelererar tillståndsprövningarna. Så det finns en vilja, men sen är vi ju en demokrati, vi måste se till att vi gör detta på ett rättssäkert sätt. Vi ska inte köra över individen, det måste gå att överklaga, man måste höra de olika synerna.

Men det måste göras på ett effektivare sätt, det kan inte ta åtta år att få ett tillstånd för svenska kraftnät att bygga en stamnätskabel, det funkar ju inte. Och de har jobbat stenhårt med att minska det, så nu har de halverat tiden för det men det är fortfarande fyra år. Så det tar fortfarande för lång tid, men det görs jättebra ansträngningar.

Problemet är uppmärksammat, vi har accelerationskontoret till exempel, vi har den här supermyndigheten för prövningar som regeringen jobbar med. Så alla politiska partier lyfter också det här att det är viktigt att vi accelererar tillståndsprövningarna. Så det finns en vilja, men sen är vi ju en demokrati, vi måste se till att vi gör detta på ett rättssäkert sätt.

Vi ska inte köra över individen, det måste gå att överklaga, man måste höra de olika synerna. Men det måste göras på ett effektivare sätt, det kan inte ta åtta år att få ett tillstånd för svenska kraftnät att bygga en stamnätskabel, det funkar ju inte. Och de har jobbat stenhårt med att minska det, så nu har de halverat tiden för det men det är fortfarande fyra år.

Så det tar fortfarande för lång tid, men det görs jättebra ansträngningar. Problemet är uppmärksammat, vi har accelerationskontoret till exempel, vi har den här supermyndigheten för prövningar som regeringen jobbar med. Så alla politiska partier lyfter också det här att det är viktigt att vi accelererar tillståndsprövningarna.

Så det finns en vilja, men sen är vi ju en demokrati, vi måste se till att vi gör detta på ett rättssäkert sätt. Vi ska inte köra över individen, det måste gå att överklaga, man måste höra de olika synerna. Men det måste göras på ett effektivare sätt, det kan inte ta åtta år att få ett tillstånd för svenska kraftnät att bygga en stamnätskabel, det funkar ju inte.

Och de har jobbat stenhårt med att minska det, så nu har Av alla energislag som vi utvinner på EU som helhet är fossilt och jämfört med mindre än 33% i Sverige. Vi har gjort vår läxa och kommit långt, men övriga Europa har inte gjort det lika mycket. Vi är en del i en europeisk kontext och bör därmed också hjälpa till och kämpa för att vi bygger ut de fossilfria kraftslagen fullt ut för att göra oss mindre beroende igen av fossila bränslen.

Peter, vi har hittat stolen. Jaha, är du beredd? Ja. Vattenkraft, vindkraft eller kärnkraft? Nej, men jag kan inte svara på det. Vi har en modell som vi kallar för tallriksmodellen där allting behövs.

Så är det. Om man ska klara sig bara med ett enda kraftslag så är vattenkraften den som är mest flexibel. Då får jag säga den. Men den vackra möjligheten vi har i vårt land är att kombinera dessa tre för att skapa ett jäkligt robust system.

Optimist eller realist? Nej, jag är optimist med realistiska inslag förstås. Det måste man ha. Men i grund och botten är jag optimistisk. Vad gör du för att koppla bort jobbet?

Jag umgås med min familj och vänner. Lugn helg eller full kalender? Nej, full kalender tycker jag nog är bättre. Jag gillar att göra saker. Aktiva helger är bra helger.

Om du inte jobbade med energi, vad hade du gjort då? Då hade jag nog jobbat med något annat tekniskt. Jag är ingenjör MacGyver-typ. Jag tycker om att fatta hur saker och ting funkar.

Jag vet inte. Kanske bygga hus eller broar eller något sånt där. Någon konstruktion kunde vara kul. Jag gillar att konstruera saker. Ska man som konsument binda eller ska man ha rörligt elpris?

Ja, du får ju... Det beror på vilken preferens man har. Det är litegrann som med räntan för bolån. Om du kan klara av att det svänger så har det väl varit så att på sikt har det varit billigare att köra rörliga priser.

Men om du vill sova gott om natten och inte oroa dig över hur uppvärmningen eller kostnaden för den kommer att se ut nästa vinter, då kan det vara klokare att teckna ett avtal på ett år. Peter Stannergård, det har varit ett stort nöje med dig i digitala influenspodden. Tack så mycket.