369. Från teknik till riktning – så leder du i en föränderlig värld | Kristin Lindmark, CIO på Telenor

I de här ganska komplexa världarna så lär man sig ganska snabbt att man kan inte vara den som vet allt, utan man måste verkligen se till att man förlitar sig på att leda genom andra och få människor att tillsammans komma fram till slutdestinationen. Så att de här förändringsresorna tar tid och att man måste låta dem ta tid och ha uthållighet i det och att de tror på det målet man har satt i sikte. Så att det är väl liksom den filosofin som jag har byggt upp på de här olika erfarenheterna, tror jag.

Skulle du säga att ledarskapet skiljer sig mycket från konsultvärlden till bankförsäkring till telekom? Är det en stor skillnad på ledarskapet för att vara en framgångsrik ledare i respektive kategori? Ja, men det tycker jag väl.

När jag var i konsultspåret var det i starten av min karriär. Och vi var också ganska många som var i samma ålderskategori och hade en väldigt driven kultur. Jag har tagit med mig massa saker av erfarenheterna från Accenture.

Att kunna, mycket struktur och också den här problemlösningsförmågan som vi hade någon sägning att Hur får man in en elefant i kylskåpet? Bara få in honom där, eller den där. Så att det finns liksom någonting att problemlösningen som kom från den tiden.

Sen så, som bank, försäkring och telekom i sig är ju sektorer som på många sätt påminner om varann. Med liksom högt regelverkstryck, mycket legacy, yttre digitaliseringstryck. Men sen finns det också massa saker som skiljer dem åt.

Bank och försäkring är ju kanske lite mer långsiktighet. Medans vi nu i telekom, både i samhällskritiska sektorer, men telekom är liksom ännu mer backbone. Du var lite inne på det i den här introt, alltså att vi är ju en samhällskritisk infrastruktur.

Så att det formar också att liksom tempot. Och det är viktigare någonsin, som vi säger just nu i det geopolitiska klimatet vi befinner oss i. Absolut. Du får välja ut en sak.

Vad är det bästa med att vara CIO? Nu tänker jag i allmänhet. Att ingen dag är den andra lik, på gott och ont. Och att den här klassiska skärningspunkten mellan affär och teknik tycker jag är jättespännande.

Och att de frågor som kommer på mitt bord är ju by definition kluriga och svåra. Och dilemman. Och det är ju ett spännande jobb varje dag. Så den listan du gör när du går hem på måndagkvällen, med allting som ligger på bordet för tisdagen.

Den stämmer aldrig på tisdag. Den stämmer aldrig på tisdag. Så det gäller ju liksom att dels kunna vara flexibel i sin arbetsdag och vad som händer. För det kan vara allt ifrån en incident till att det är en strategi idag, eller att det är att motivera ledarna in i en ny resa.

Eller ja, det är allt möjligt. Och det gäller liksom att kunna ha den vardagspacen, men också kunna hitta den där långsiktiga spåret och kunna hålla blicken och lite mera siktdjup fram till. Om du fick ta med dig lyssnarna till podden in i Telenors maskinrum för en minut.

Vad skulle förvåna oss lyssnare mest med hur ett modernt telekombolag faktiskt fungerar? Vilken bra fråga. Nej, men lite tillbaka till det där samhällskritisk verksamhet.

Det styr ju liksom alla beslut som vi tar varje dag. Samtidigt så är vi ju en oerhört liksom konkurrensutsatt kommersiell aktör. Så att det är också väldigt viktigt att vi har balans i det här.

Som en IT-organisation så behöver vi både ha ordning och reda, men också framåtlutande på att kunna leverera här och nu och det som vi behöver för framtiden. Står de i konflikt till varandra på något sätt? Nej, men alltså de får ju inte göra det.

Så i vår vardag så måste vi kunna hantera båda. Alltså det är vissa saker som är grundbultar i hur vi behöver hantera vissa typer av data. Hur vi sätter struktur på arkitektur för att ha en säker och robust arkitektur och utvecklingsmiljö och leverans varje dag.

Men om vi tillämpar den rigida strukturen på allt vi gör, då blir vi för långsamma, det blir dyrt och kostsamt också. Så vi behöver balansera på, vi tummar absolut inte på några regelverk och hur vi jobbar strukturellt. Men vi behöver också kunna hela tiden vara innovativa och få ut saker på marknaden.

Du lyssnar på Digitala Influencer-podden och jag heter Peter Hellgren och är vd för Koncid. 55-60 miljarder elektroniska produkter i cirkulation 2025. I de här väldigt stora skifterna som händer just nu så behöver vi verkligen politik mer än någonsin.

Hälften av de kommer om fem år ha jobb som inte finns idag. Det är inte jag som är den viktiga parten här. En gång i veckan bjuder jag in en gäst som är med och driver digitaliseringen i Sverige framåt för att prata om teknik, innovation och hållbarhet.

Sånt som gör världen lite bättre helt enkelt. När är du som allra bäst som ledare? Vad gör du då konkret? När jag lyckas hålla den här balansen. Det är så lätt att man också hamnar i allt som behöver göras här och nu och varje dag.

Det är massor med utmaningar och mina ledarslistor på saker som ska göras varje dag. Det är lätt att man blir för mycket här och nu. Min viktigaste uppgift är att kunna hålla också den balansen på vad som behöver göras på inte bara nästa år men kanske två, tre års sikt.

För när behovet kommer på nya typer av lösningar så behöver vi, det tar ju ett tag att göra de här förflyttningarna och hålla den balansen är väl det som jag ser som mitt viktigaste uppdrag. Jag tänker idag också när teknikutveckling och allting går så fort och sen har vi kravet på kritisk infrastruktur, på den typen av leverantörer som ni representerar. Och sen har vi den föränderliga omvärlden, det politiska geoklimatet.

Är det inte väldigt svårt att navigera med den horisonten som du nämner ett par år fram till dess samtidigt som man kan agera här och nu? Jo, men absolut är det ju. Men det är samtidigt det som uppdraget går ut på.

Och samtidigt måste man då vara väldigt bra på förändringsledare och anpassa sig för saker och ting ändras. Så man måste ju ha en riktning, men man måste också kunna anpassa sig efter hur världen ändras. Och säkerhetsläget är ju en sån viktig parameter.

Där behöver vi absolut ett challenge varje dag, men också se vad händer framförallt nu med ny teknologi och AI även i angreppsvektorerna och hur skyddar vi oss mot det framåt. Jag tänkte att vi kommer att prata, det går ju inte att prata, ha en sån här podd utan att prata AI. Vi kommer dit lite grann senare.

Men jag tänkte, jag frågade ju dig, när känner du dig själv att du är som allra bäst? Men om vi vänder på det lite grann, när känner du själv att du kanske inte är som allra bäst? Vad brukar vara varningssignalerna?

Eller är du allra bäst hela tiden? Ja, allra bäst hela tiden. Nej, men det är ju om man får för mycket split vision. Vi som team behöver ju kunna fokusera, alltså inte bara på en grej, för man måste ju kunna göra saker i parallellitet, absolut.

Men om det blir allt för stor spridning på fokus, då blir det sällan bäst throughput på totalen. Vi sätter ett avstamp idag och sen så tittar vi tillbaks tio år i tiden. Vad är den största förändringen som du ser på CIO-rollen som har skett under den här tidshorisonten?

Ja, alltså jag brukar bli lite provocerad när jag hör många säga att CIO-rollen har på tio år eller på tre, fem år blivit så mycket mer från att vara en leveransorganisation till att bli vara väldigt affärsnära. I min upplevelse är att den var väldigt affärsnära för tio år sedan också. I mitt perspektiv för tio år sedan så var jag CIO på SPP, pensionsbolaget SPP.

Och där var vi mitt inne i den största förändringsresan som... Jag vet, vi träffades faktiskt där och då några gånger. Ja, det gjorde vi. Och det var en av de största förändringarna som det bolaget har gjort på sin över hundraåriga historik.

Och där var ju IT verkligen en katalysator i hela den förändringen. Så att IT-organisationen har varit affärsnära, det har den varit för mig som jag har varit CIO. Och det börjar vara några år nu faktiskt.

Men det som har verkligen förändrats det är komplexiteten, snabbheten, alltså teknologiutvecklingen i sig, men också den typen av beslut som man måste fatta med mindre information. Och sen absolut säkerhetsläget. Man kunde ju inte föreställa sig de hot som vi skulle sitta med idag som vi märker av.

Man tyckte att världen var ganska mogen då på något sätt. Nu har vi växt upp. Visst, det har funnits sina åldshärdar, absolut. Man kanske inte står nära oss som man känner att det finns nu.

När kände du verkligen att nu klickar IT verkligen med affären? När man löser en utmaning som affären behöver få till. När man pratar samma språk och särskilt om man då har byggt en del av den här kapabiliteterna som man sen kan använda för att bli snabbare ut på marknaden.

Att om man har moderniserat en stack så att den blir mer konfigurerbar så att om vi då ska ändra en portfölj, en mobilportfölj så behöver vi inte lägga en massa tid på det. Då kan vi få ut den mycket snabbare. Då börjar man prata samma språk så att man kan få den här snabbheten ut tillsammans.

Hur skulle du säga idag om man tittar på så? För nu nämnde du bland annat att när IT stödjer affären att lösa ett problem för affären. Det motsatta är vi där idag också, det vill säga att tekniken faktiskt driver affären.

Förstår du lite hur jag menar? Jag tror att vi som IT-organisation har en uppgift också att påvisa möjligheter med AI eller med det som finns där ute. Att vara en god rådgivare i det eller att diskutera en riktning eller en väg man vill ta.

Att kunna säga att vi kanske inte kan göra exakt det här, men på mycket kortare tid så kan vi göra det här som är 80% av det vi pratar om. Då kanske det ändå är mer värdefullt än att gå på den här. Ni pratar i allmänhet och kanske inte i Telenors synnerhet, men din erfarenhet, vad brukar krävas för att få en ledningsgrupp att känna varför tech faktiskt är väldigt viktigt?

Det som jag kan hamna i diskussionen är det här mellan lång- och kortsikt. Vilka vägval borde vi ta för att man är ivrig? Det finns alltid mera på önskelistan än vad man kan få ut.

Och så tillbaka till det här generellt såklart, att man inte pratar teknik för sakens skull, utan för det värdet som det skapar. Vi har varit inne på det, då har vi varit i många olika branscher. Finns det någon tydlig diskrepans eller var skiljer verkligen telekom från bank och försäkring ur ett IT-perspektiv?

Ja, men den här 24x7... Allting måste funka. Den är ju väldigt påtaglig i telekom. Alltså, det är den såklart i bank- och försäkring också, men det är ju det här liksom att man märker direkt när tjänsterna inte funkar.

Så att den är väldigt påtaglig. Men sen som jag också var inne på, så är det ju den här, det är en väldigt kommersiell, snabbfotad organisation också. Så att därav kanske… Är det branschen i helhet som är…?

Branschen, det tror jag absolut. Medan bank och försäkring har lite mer långsiktighet och… Samtidigt kommer det många uppsticka banker, det kommer nya om man tittar på den traditionella bankverksamheten. Absolut, men min upplevelse är att tempot är högre i telekom än i bank och försäkring.

Nu kommer säkert någon tycka annorlunda. Några neobanker som kommer tycka annorlunda. Ja, men precis. När gick det upp för dig att telekom inte bara handlar om uppkoppling, utan faktiskt om kritisk samhälls- infrastruktur?

Jag har ju varit fem år snart på Telenor och som sagt, säkerhet har ju alltid varit viktigt för oss. Men jag tänker så att i och med Rysslands invasion av Ukraina, så blev ju också säkerhetshotet väldigt mer påtagligt i olika typer av DDoS-attacker. Så att att verkligen leva och andas den här säkerhetsfrågan, det är ju något som vi jobbar hårt med varje dag.

För att stressa konkurrenterna litegrann nu då, vad ligger allra högst upp på din agenda på Telenor idag? Oj, alltså det är ju mycket så. Telenor är ju ett stort bolag med många olika typer av, alltså det är ju en B2C-värdekedja och en B2B-värdekedja.

Och på konsumentsstacken av den värdekedjan så kommer vi egentligen ur en transformation, vi är liksom inne i sluttampen. Medan på B2B går vi in i en del större moderniseringsgrepp. Sedan så är det ju dataplattform och bygga de kapabiliteterna för analytics och AI som vi jobbar väldigt hårt med för att kunna liksom föda de här datadrivna kundresorna och vara relevanta för kunderna.

Hur jobbar ni med AI idag på Telenor? Ja, alltså AI kommer ju in i det allra mesta. Så det finns ju massa olika typer av use case både i den lilla och den stora.

Så att om jag ska liksom avgränsa i några områden så är ju kundcenterområdet ett av de stora där vi ser stora möjligheter med olika typer av AI-lösningar. Och där vi också har fått till saker ute i produktion som stöttar och hjälper oss och hjälper våra kunder. Så det är ett område.

Vi har ju en Voicebot som man kan prata med nu också. Och vi har väldigt mycket olika typer av initiativ. Vi har ett initiativ som vi kallar Voice of the Customer där vi kan transkribera våra samtal och få ut i realtid vad kunder pratar om.

Och de insikterna kan vi föda in i andra typer av vad behöver vi förbättra och hur mycket utvecklingsinitiativ tar vi vidare. Sen för egen del i egen organisation så är ju AI för utvecklingskedjan. Det som verkligen är ett superspännande område som vi jobbar med.

Så där händer det otroligt mycket för tillfället. Om du är tvungen att prioritera och säga att snabbt ge tillgång till alla medarbetare AI som hjälpmedel. Eller att det var viktigare än att kanske lite hårdare reglera AI-användningen internt.

Om du var tvungen att prioritera mellan de här två, hur skulle du prioritera då? Jag tar snabbt tillgång till AI, absolut. Det är så. Jag tänker den här världen, det händer ju så otroligt mycket.

Så att vi hänger med och lär oss och är nyfikna på det som händer, det är jätteviktigt. I det sonen implementeras så ser ni, för det är ju en debatt som förs en hel del. Ser ni någon skillnad över generationsgränser till hur mottaglig man är för att adaptera AI som stöd i sin profession?

Nej, jag tror inte att det sitter i… Inte generations? Nej, och vi ser ju som en liten kuriosa att när våra kunder ringer in till vårt kundcenter och får möjligheten att prata med våra voicebot så är det 50-plussarna som oftare väljer att prata med AI. Det var en sån här liten insikt som vi inte hade väntat oss.

Det hade jag inte heller gjort faktiskt. Nej, och nu är jag ju 50-plussare själv precis. Så jag vet inte vilken åldersdiskriminering man ska vara i. Jag tror att det är så nyfikenhet på individnivå och inte i någon ålder.

Men när ni rullat ut AI inom organisationen, för det pågår ju också, vilken nytta ger det de facto till organisationen? Och kan man sätta krav på en effektivitetsförädling eller effektivitetsförbättring på medarbeten? Har ni infört något sådant på Telenor?

Nej, alltså ingen KPI på effektivitetsförbättring utan det är som generell upskilling på alla. Och sen så som sagt inom IT-organisationen där vi tittar jättemycket nu på hur ska vi jobba framöver. Där håller vi mer på att sätta de här grundstrukturerna, alltså inte på någon plåtverksamhet, utan mer utifrån att bygga upp den här orkestreringen av agenter som vi kommer att använda oss av i utvecklingsprocessen.

Så att det är inte bara själva kodandet utan i hela utvecklingskedjan. Och det gör ju att roller och kompetenser ändras. Och det är viktigt att vi hänger med. Vilket beslut får AI aldrig fatta på Telenor?

Alltså accountability hos oss, vi skyller inte på maskiner. Vi har en väldigt stark responsible AI practice. Om det är något enskilt beslut, det vet jag inte som jag kan ta raka arm.

Men att det är att vi tar ansvar för våra handlingar. Så AI och människa är symbios framgent? Ja, det tror jag. Vi vänder på det litegrann. Vad har AI lärt dig om människor?

Nej, jag tänker, om jag tar det utifrån eget perspektiv och användning så funderar jag på att jag har min ingenjörsbakgrund och ingenjörshjärna och kanske inte alltid är så kreativ. Jag kan se på privata användningsområden att kunna få hjälp att kreativt se saker som jag själv har svårt att föreställa mig. Hur blir det här rummet om jag har ljust golv istället för mörkt golv?

Och så får jag hjälpen att göra om så här lite i trädgården. Det gör sedan att jag kan med min struktur och genomförandekraft göra olika typer av projekt. Så det här att komplettera en personlighet som man har med någon annan del som kan sköta en annan del som kreativiteten i mitt fall.

Det tror jag man kan få som app. En perfekt liten medhjälpare. Ja, verkligen. Min man tycker inte att det är lika roligt för att jag startar väldigt många olika projekt här.

Så den här augmentation på olika typer av tasknivå men också på olika typer av kompetenser som man har olika styrkor i. AI kräver ju hög kvalitet på data. Verkligen.

Verkligen. Den är underskattad. Men data kräver ju också väldigt mycket förtroende. Hur bygger man AI-lösningar som kunder faktiskt kan känna sig väldigt trygga med?

Nej, men vi som sagt på Telenor har en väldigt... Dels är det samhällskritiskt infrastruktur så i den här ansvarstagande delen så ligger det liksom i ryggmärgen kring Responsible AI och vi pratar mycket kring det, vi har mycket utbildning kring det. Alla har vår utbildning kring Responsible AI.

Så att, och sen tänker jag att tillit från kunderna, det är ju liksom up to the proof. Så vi måste ju se till att vi har lösningar som är säkra och inte... Absolut inte läcker data någonstans där vi inte får eller bör.

Så att man har struktur och kontroll på sin data och hur olika typer av lösningar och har liksom kvalitet på den datan som går in. Det är otroligt viktigt. Hur skulle du säga, vad är din syn på hur cyberhoten har förändrats de senaste åren?

Det har ju varit en galopperande utveckling, så mycket kan vi konstatera. Men vad skulle du säga om du får vara konkret? Kontinuerligt, så här överbelastningsattacker och sånt, det är vardag för oss.

Men också ser vi ju väldigt mycket olika typer av foder och dragförsök, både mot oss men också mot våra kunder. Och där försöker vi också verkligen tillföra lösningar så att kunderna kan vara säkra i sina digitala liv. Och sen så som sagt, nu sker ju väldigt mycket också med olika typer av AI-augmenterade säkerhetshot.

Och då behöver vi också se till att vi är förberedda på det. Det här är verkligen senaste tidens utveckling som alla bör ta på allvar och vi gör det absolut. Vi jobbar mycket med de frågorna.

Du var inne på det mycket, man tittar på till exempel sen Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det här med ökade säkerhetshot. Och som vi varit inne på, det som Telenor-telekom står för, det är ju en del av Sveriges digitala nervsystem idag. Har det på något sätt just det här säkerhetskritiska infrastrukturen, har det förändrat sättet du ser på risk idag?

Oj, jag tror att lite som vi var inne på tidigare, det gör ju en del av, alltså de grundläggande besluten som vi behöver ta varje dag blir ju utifrån det. Man ser ju även i den politiska debatten att man lyfter upp just hur viktigt Sveriges digitala nervsystem är och kritisk infrastruktur som telekom till exempel i det fallet. Ja, och vi pratar ju mycket om resiliens överhuvudtaget och det tror jag generellt är, alltså som alla företag och ledningsgrupper borde ägna mycket tid åt.

Vi hade en samling här om veckan där vi samlade alla våra ledare och hade en hel dag om säkerhet och resiliens och hur vi leder i en tid i osäkerhet. Och även övade på scenarier utifrån att när man har väldigt lite information och mycket beroenden ute i samhället, hur leder vi i en sådan situation? Så att öva, det är ju väldigt, väldigt viktigt.

Just med tanke på ledningsgrupper, finns det någon teknisk eller strategisk fråga som du tycker får för lite uppmärksamhet i ledningsgrupper idag? Generellt där ute så tror jag att säkerhetsfrågan har för liten plats. Det tror jag att många skulle behöva prata mer om.

Hur har vi, alltså vilka typer av beroenden har vi om vi blir avskurna i olika typer av scenarier? Eller vilka leverantörer har vi i våra kedjor? Och hur ser hela vårt ekosystem ut?

Vi ponerar att du sitter i en ledningsgrupp idag och argumenterar för en stor teknikinvestering. Vad är det som övertygar bäst? Är det risk? Är det kundvärde? Produktivitet eller framtida konkurrenskraft?

Hur får du igenom de investeringar du vill göra? Nej, men det är väl en kombination av de där. Man kan alltid dra compliance-kortet. Nej, jag skojar bara. Nej, men det är som jag sa, att dra de här lite långa, alltså ha det här siktdjupet och ha de här investeringscyklerna för att vilka capabilities vi behöver på lite sikt och hur bygger vi dem framåt.

För ibland så kan det ju vara så att verksamheten på den kommersiella sidan har inte riktigt sett behovet än. Och då måste man ju väga det mot också de leveranserna man ska göra här och nu för att investera för framtiden, men också kunna leverera här och nu. Så jag tror att den är också otroligt viktig att man inte har för långa tidshorisonter i framtida investeringar.

Man måste kunna leverera kontinuerligt i hur... Vi landar ganska ofta i den här diskussionen runt omkring det. Men hur tänker du själv när du måste väga innovation mot stabil drift och säkerhet?

Jag förstår att det är ett snabbt föränderligt klimat och man måste vara agil för att kunna möta marknadskonkurrens och allt sånt där. Men samtidigt så har man stabil drift, säkerhet med cyberhot som förekommer som givet kanske AI också. Till viss del, jag orkar inte på det här godor, det finns en annan sida också som kan appellera till ny teknik för att använda sig av den till mindre nogräknade syften.

Hur tänker du själv när du ska väga det här med innovation med stabil drift och säkerhet mot varandra? Tillbaka till att jag måste kunna hantera båda delarna. Men går det att hantera?

Går det att ligga längst fram i branschen när det gäller innovation, nya produkter, nya tjänster samtidigt som man garanterar stabil drift, trygghet, säkerhet? Ja, men jag tänker inom branschen så agerar vi ju inom samma regelverk. Så så länge alla följer reglerna så har man ungefär samma förutsättningar.

Vi har viss typ av data under 5G-licensen som måste stanna i Sverige. Så det gäller ju att ha koll på dataklassificering, vilken typ av data får vi hantera på olika sätt och vart kan vi vara mer spelbara på innovation och snabba kommersiella lösningar ute till kunderna. Vad är det mest oroliga över idag när det gäller AI?

Är det att felaktiga beslut, säkerhetsrisker, integritet, bias, kompetenstapp eller att ledningarna faktiskt överskattar möjligheterna med tekniken? Det är lite av alla de där sakerna. Vi var inne på säkerhetshotet.

Det är ju ett faktum att det finns där. Så det behöver man rusta sig för. Och sen, jag tror att om man överskattar eller inte, men hur snabbt kommer vi kunna... Tekniken finns ju där.

Och sen är frågeställningen hur snabbt anpassar vi oss både som samhälle... Människan måste hänga med också i... Absolut, och hela organisationer behöver hänga med.

Vissa saker går alltid mycket långsammare än vad man tror, men vart riktningen är, är ju tydlig. Det är ju ingenting som kommer att blåsa över, utan det här är ju... Det är ju en game changer här om man ska vara lite...

Absolut, samtidigt så är det ju precis som du var inne på där man tittar på att den mänskliga adaptionsförmågan har ju en viss begränsning trots allt, medan tekniken springer så otroligt fort. Så att just kunna navigera i det där, vad kan vi faktiskt ta till oss, vad kan vi dra nytta av den nya tekniken som kommer. För det är ju alltid så, tittar man själv och man försöker hålla sig ajour med vad som händer, så blir man ju...

Man blir ju lite vilsen i allting som det här har hänt de senaste fyra dagarna. Ungefär den. Ja, precis. Man kan ju lätt liksom få teknologister, liksom ett grej, men jag tror att tillbaka till det att man måste ha någon slags grundriktning, ta några beslut som man tror på, sen snarare justera framåt och sen om man använder den LLM just som är hetast den här veckan eller inte, det kanske inte är allra viktigaste.

Vad ser du oftast kostnitt när stora bolag försöker bedriva en digital transformation eller kanske nu i mångt och mycket AI-transformation som är väldigt på agendan? Att det blir något IT-projekt. Alltså det måste ju vara någonting som man har en gemensam bild av vad man ska åstadkomma.

Djupförankring i verksamheten. Absolut. När är det läge att modernisera gammalt och när bör man bygga nytt? Det beror lite på hur nära kärnverksamheten det är, vad det finns för typer av lösningar därute.

Och jag tror att det viktiga, ibland är det viktiga att ett, ta ett beslut att man ska göra någonting istället för att bara stå och vänta. Att kunna se det lite modulärt, alltså så att man inte blir fast i ett för stort beslut. Att man lyckas ändå bryta ner, även om en del resor är väldigt långa transformationer.

Alltså allting är inte någon agil utveckling på sex sprintar utan det är liksom att man måste tänka liksom, vad ska vi vara om två år eller så? Så behöver man kunna bryta ner det och ha modularitet i en modernisering. Hur skulle du råda de ungdomarna som idag känner sig vilsna, och det kan man ju förstå givet den snabba tekniska utveckling till exempel med AI och så vidare, när det gäller studier och sånt där.

För många säger ju så här, det finns ju en debatt om att det lönar sig inte längre att studera vidare och söka sig till högre studier. Nej, det där har vi diskuterat mycket hemma. Jag tror absolut att det lönar sig med studier och det är ju inte så att det är det specifika ämnesområdet utan det är en del av den här problemlösningen och det strukturella som man tar till sig som en del av utbildningen.

Och som en... Kommer liksom kodning och utveckling att försvinna? Kanske själva liksom delar av det, men någon måste ju förstå vad det är som ska göras och styra hela den här tekniska utvecklingen.

Så att jag tänker att det kommer finnas otroligt mycket spännande teknologijobb framöver. Så de utvecklar som nu sitter och är oroliga över sina jobb och så vidare, att anamma den tekniken så kommer det fortfarande finnas ett behov av dem som individer framgent i arbetslivet. Ja, det tänker jag absolut.

Jag tror att det kommer att skapas mer produktivitet kommer vara en stor hjälp av AI. Och sen gäller det att hänga med att, såklart att använda den tooling som finns. Så att att hänga med på det.

Men teknologi, den behöver ju styras och utvecklas med och av människor. Hur får man ett team då att leverera stabilt varje dag och samtidigt våga tänka nytt och vara innovativa? Nej, men jag tänker att det hjälper, eller det är viktigt att hjälpa till att prioritera så att man inte blir helt uppslukad i bara daglig drift och sen förväntas att innovera på någon tid som inte finns.

Så att balansera den prion. Och det är ju svårt, för ibland är det ju ett högtryck på det som ska ut här och nu. Men det är väl en av de sakerna. Och sen att bygga stolthet i båda, alltså det är ju lika viktigt båda, att hålla stabilitet som att bygga på framtiden.

När du rekryterar seniora profiler idag, vad tittar du efter? Vad är det som faktiskt avgör om det blir ett ja eller ett nej? Jag tittar både på kompetens och attityd och att man passar in i det vi ska göra framåt.

Och jag kan väl se att på seniora roller så är det väldigt viktigt för mig att man inte är för, att man inte tänker att man ska hamna i något ivory tower och sitta och skissa på någon framtidslösning. Utan det gäller ändå att man är väldigt nära både affären och utvecklingsteamen så att man förstår att man har lite händerna i myllan och förstår vad man ska göra. Att vilja vara delaktig i helheten.

Om vi blickar framåt nu, och det är inte enkelt idag med allting som händer, men vi tar oss den friheten att göra det. Vad kommer skilja de bolag som faktiskt lyckas i den snabba tekniska utvecklingen idag och kommer vara konkurrenskraftiga om vi tittar lite brett över olika branscher från de som faktiskt halkar efter? Att man är bra på att prioritera, att man moderniserar så att man får det här att, så att man kan vara snabbrörlig.

Det tror jag är viktigt. Och sen att man är en lärande organisation och att uppmuntra det. Vi pratar mycket om nyfikenhet på Telenor här, så det gäller att man är nyfiken på framtiden.

Hur får man in det? Det är ju en kultur att skapa. Hur får man in den här nyfikenheten hos medarbetarna? Vi har ju haft en strategiutrullning på koncernnivå och där är nyfikenhet ett av, curiosity är ett av nyckelorden.

Och det är lätt att det blir så här buzzword, men jag tror att det är en nyckel till framtiden att man håller sig nyfiken och hänger med i utvecklingen. För att det viktiga är att man håller sig uppdaterad på vad som händer och hänger med och är nyfiken, så att man kan få augmentation i sin roll. Att man ser utvecklingen för sin egen roll och hur kan ny teknologi...

Då kommer man vara relevant på arbetsmarknaden över tid. Ja, jag tänker det. Christine, heta stolen. Är du beredd? Jag tror det. Yes, vi kör. Det är inte så farligt som det låter.

Vad gör när du vill koppla bort jobbet helt och hållet? Jag har ju i stora delar av mitt liv varit en hästmänniska. Mina döttrar har haft en ponny och vi har haft häst.

Så att stallet är ju det optimala stället att koppla bort, för att man måste vara närvarande. Och det är saker som ska göras här och nu och väldigt konkret. Just nu har jag ingen häst så nu försöker jag hitta andra saker.

Jag har inget att rensa sinnena med på samma sätt. Nej men faktiskt, jag kan sakna det, ibland saknar jag det inte. Men jag kan sakna det att verkligen koppla bort.

Har du någon häxa som du säger att det här vägrar jag använda? Nej, men jag är nog lite så där yrkesskadad att jag tänker efter vem ligger bakom det här och hur hanteras min data? Så ja, på TikTok hittar man mig inte.

Varför inte det? Nej, för att jag är osäker på var den datan hamnar. Morgonmänniska eller kvällsmänniska? Nej men jag är lite tråkig mitt emellan människa skulle jag säga.

Så att det är inte extremt åt något håll. Men däremot är jag väldigt, väldigt bra på att optimera tid. Så att liksom hur en dag ser ut för mig, det är jag bra på att optimera för att hinna med så mycket som möjligt.

Senast gång du kände citat nu för det här var en riktigt cool teknik. Ja men det var nog när vi fick en demo på vad vi gör med agentik AI inom egen organisation. Alltså det blev en, alltså det händer så mycket på den fronten nu och det kommer förändras mycket framåt.

Vad skulle du jobba med om du inte var i tech? Alltså jag skulle, jag trivs väldigt bra där jag är. Så att jag, jag tror inte att jag skulle vilja jobba någon annanstans.

Däremot så tycker jag att det är väldigt kul också att få skifta perspektiv. Till exempel, alltså jag har en del styrelseuppdrag och så att få det helikoptervy på en organisation. Det tycker jag är spännande, liksom att växla de perspektiven.

Men så vad jag tycker är kul i tech. Just det, om du helt fritt fick planera din perfekta helg, hur skulle den se ut? Alltså samtidigt som jag jobbar mycket så är jag också väldigt, väldigt bra på att vara ledig.

Så att jag, sover ut sådär lite lagom. Väckklockan då? Nämen nio-ish. Och sen så får jag frukost på sängen så jag kan avslöja att jag får det varje lördag och söndag av min man.

Det här fick vi med till inspelningen va? Och sen så, så helst är jag på mitt, på vårt hus på Fårö. På Gotland? Ja, där har jag, där på tal om att koppla bort så kan jag verkligen koppla bort där.

Och där kan man bara ta dagen som den kommer och gå ut i den fantastiska naturen som finns där och hänga en dag på stranden. Till exempel. Just det, det har varit ett stort nöje att ha med dig i Digitala Influencerpodden.

Tack för att jag fick komma, jättetrevligt.