Dreyfusaffären – spionmysteriet som splittrade Frankrike

Dreyfusaffären tog sin början i september 1894 då den franska underrättelsetjänsten lyckades komma över ett komprometterande brev till den tyska militärattachén i Paris. Det alarmerande fyndet – som bökades fram ur en papperskorg på den tyska ambassaden – blev startskottet till ett dramatiskt spiondrama som fick Frankrike att skaka i sina grundvalar. Spåren ansågs peka mot Alfred Dreyfus: en fransk artillerikapten med goda vitsord och lysande framtidsutsikter.

Efter en summarisk rättegång skickades han till den bistra Djävulsön, där han gömdes undan i ett specialkonstruerat enmansfängelse. I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om hur det gick till då några hopknycklade pappersrester från en tysk papperskorg utvecklades till ett av världshistoriens grövsta justitiemord – och till en politisk skandal, som än i våra dagar kastar skuggor över det franska samhället. Fokus vilar på det tekniska bevismaterialet och underrättelsetjänstens jakt på den tyska spionen.

Varför trodde man först att det var Alfred Dreyfus – och vem var egentligen den verklige spionen? Dreyfus-affären – eller L’Affaire Dreyfus som det heter på originalspråk – var ingalunda världshistoriens första ”affär”, men den har beskrivits som historiens första moderna affär, inte minst på grund av den väldigt aktiva roll som spelades av moderna massmedier. Och här talar vi naturligtvis om den moderna dags-, kvälls- och veckopressen – vilken växte fram i slutet av 1800-talet och till skillnad från äldre tidningar verkligen riktade sig till massorna, och såg det kommersiella värdet i politiska affärer, societetsskandaler och andra dramatiska historier som avslöjade systemets svagheter och elitens galenskaper.