Magnus Stenbock: segrarna & det förnedrande slutet

Magnus Stenbocks sista tid är en av de mest tragiska berättelserna, men också episka historierna från det stora nordiska krigets era. Han var greve, fältmarskalk och kungligt råd, därtill krigshjälte och kungagunstling hos Karl XII. Under några år i början av 1710 – efter slaget vid Helsingborg – var han den allra mest ryktbare och kanske också mäktigaste personen i hela det svenska stormaktsväldet.

Ändå dog han ensam, i skam och förnedring, i en dansk fängelsehåla, med en uppgiven förhoppning om ”en snarlig, mild och nådig ände på detta mitt närvarande elände”. Hur kunde det gå så illa? I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Stenbocks tragiska levnadsöde.

De går igenom huvuddragen i hans militära karriär och tittar närmare på den personliga, närmast kärvänliga relation som Stenbock fick till Karl XII. De talar om bragderna och de militära triumfer som gjorde honom till en karolinsk superhjälte, men också om de ogärningar han begick under sina närmare trettio år ”under musköten”. Framför allt fokuserar de på hans sista tid, då Stenbock försmäktade i danskt fångenskap och utsattes för ett lömskt men diaboliskt sinnrikt danskt postspionage.