Partiet och sakfrågan: S och svensk ekonomi

Hej, här är Ludde Hellberg, vd på Kvartal. Du som hör det här har ännu inte blivit prenumerant på Kvartal. Så jag tänkte passa på att ge dig ett erbjudande om att testa gratis i hela 60 dagar.

Och samtidigt tänkte jag berätta lite mer om vad du får som prenumerant. Först, om du vill ta del av erbjudandet direkt, gå till kvartal.se slash kampanj. Och om du fortfarande är osäker, så berätta lite mer.

För det har hänt mycket hos oss det senaste året. Den som prenumererar på Kvartal får numera mer än 10 fördjupande poddar i veckan, betydligt fler fördjupande texter och dessutom löpande nyhetsbevakning av det viktigaste som händer i Sverige och världen. Dessutom får man som prenumerant tillgång till våra kommentarsfält där man har möjlighet att diskutera med såväl våra profiler som andra som lyssnar på och läser Kvartal.

Allt det här är fortfarande väldigt nytt och fler upptäcker Kvartal varje dag. Vi har nu över 40 000 prenumeranter och vår genomsnittsprenumerant tar del av vår journalistik mer än sju gånger i veckan. Kort sagt, om du har vår app så behöver du inte längre någon annan nyhetsapp.

Är du fortfarande tveksam? Testa i 60 dagar utan kostnad och utan bindningstid. Om du inte är nöjd så kan du säga upp prenumerationen när som helst utan att betala en krona.

Så gå till kvartal.se slash kampanj för att testa det nya Kvartal helt gratis i hela 60 dagar. Och tänk själv. Det här är Ludde Hellberg, vd på Kvartal. Den här Kvartal-podden presenteras i samarbete med Visma Sign, som enkelt för företaget ingå avtal säkert och smidigt.

Alla som driver bolag känner väl till hur mycket tid man behöver lägga på meningslös administration. Inte minst när det kommer till att signera, lagra och förlänga avtal. Visma Sign effektiviserar hela avtalprocessen från utskick och signering till lagring, sökning och förlängning.

Allt samlat i en lösning som spar tid och minskar tråkigt och meningslöst manuellt arbete. Sånt som i alla fall jag avskyr att behöva lägga tid på. Du registrerar dig och kommer igång på fem minuter.

Inga uppförskostnader och ingen krånglig implementation. Digital signering sker med BankID i hela Norden. Alla dokument är spårbara genom audit trails och all data lagras fysiskt i Norden enligt EUs dataskyddsregler.

Visma Sign är ett verktyg för företag som vill lägga mindre tid på meningslös administration och mer tid på att driva sin verksamhet. Testa på vismasign.se så får du fem signaturer gratis utan tidsgräns och utan att det blir en automatisk beställning.

Minimalistisk eller fullt utrustad? Elegant eller oväntat rimlig? Är den Polestar 4 eller en SUV? Är den äntligen här? Ja. Provkör Polestar 4 SUV. Tänk om vi behandlade alla sjukdomar som obestitats.

Du kanske har att jag har en kronisk migrän? Men gud vad jobbigt. Men du har alltid haft lite dålig karaktär. Har du testat att dra ner på vatten? Läs mer om obestitats och hitta rätt hjälp på alltomobestitats.

se. Ett initiativ från Lilly. Mikael Damberg, välkommen tillbaka till Kvartalstudion. Tack ska du ha. Trevligt att vara här. Sist du var här så var det ju som Magdalena Anderssons plus en.

Idag är du själv här och du är gäst nummer sex i vår intervjuserie Partiet och sakfrågan. Det här formatet börjar väl bli välbekant för kvartalslyssnare och tittare i det här laget. De åtta riksdagspartierna har fått en inbjudan från kvartal.

Där de då får välja vilken fråga de vill bli intervjuade om. Vilka aspekter av denna fråga vi ska fokusera på och förstås vem från partiet som ska intervjuas. I Socialdemokraternas fall blev ämnet ekonomi och intervjupersonen följaktligen du.

Ett självklart val av ämne eller ni kunde ju välja vad som helst. Jo, men ekonomi ganska brett ändå. Det är liksom inte så smalt så det kan ju handla om flera olika saker.

Sen det är ju liksom lite min bakgrund också. Både som gammal näringsminister och finansminister och så. Så att det är ett ämne som är spännande. Och i den här världen kan man väl säga, ekonomi spelar ju allt större roll.

Gränsen mellan ekonomi och säkerhetspolitik håller ju också på att suddas ut. Vilket också det är spännande. Tre av åtta partier valde ekonomi. Det säger kanske någonting.

Något som jag har många väljare och även journalistkolleger säger ibland är att skillnaden mellan höger och vänster när det gäller ekonomi är inte så väldigt stor. Alltså konflikten finns inte på den ekonomisk-politiska arenan i första hand utan på andra arenor. Ligger det något i det tycker du?

Det beror på hur man ser det. Varje enskild budget så blir det ju inte, det är klart att varje budget så skiljer vi oss från en högerregering i hur man prioriterar. Men tittar man på en hel statsbudget så är det ju ganska lite man ändrar varje år.

Men över tid ska jag säga att skillnaderna ändå finns där och speglar också ideologiska skillnader i hur man ser på hur en ekonomi blir stark. Men också värderingskonflikter i syn på välfärd till exempel och så. De finns där men jag kan förstå att i ett läge där vi också har haft en högerregering som har varit väldigt aktivistisk i sin ekonomiska politik och kommit med ganska mycket valgods som kanske inte riktigt brukar vara på deras agenda.

Så kanske det ser ut som att skillnaderna är lite mindre än vanligt. Du sa dig själv här nu att man ser ändå i en budget och framförallt över tid att de ideologiska skillnaderna, värderingsskillnaderna kommer fram. Hur skulle du beskriva dem då mellan de här två alternativen?

Om vi ser att ni är det ena, Socialdemokraterna är det ena alternativet och en moderatledd regering är det andra. Nej, men det är klart att jag tror ju att en ekonomi blir stark om man bygger den nerifrån och upp i någon mening. Att vanligt folk får det bättre, kan ha köpkraft, får jobb, det stimulerar tillväxt och förtroende att man vågar investera, köpa nya bostad och sådär.

Medans jag tror att högern fortfarande, liksom i moderaternas tappning då, har en lite annan syn på det här trickle down economics. Att man satsar på att sänka skatten för de där uppe och så ramlar det ner i någon mening. Det är så kallade hästskitsteoremet.

Ja, litegrann så. Vi skiljer oss litegrann åt i det och där drivkrafterna också blir väldigt olika på de på toppen och de på botten. De på toppen ska alltid ha en skattesänkning till för att jobba lite mer och de som har det tufft redan från början ska gärna klämmas åt lite mer innan de ska känna sig motiverade att jobba.

Jag tycker högern har en sån syn på det hela. Sen en annan sak som jag hoppas inte är ideologisk men som har ett mönster är att högerregeringar är väldigt dåliga på att hålla de offentliga finanserna. Det är faktiskt inte bara i Sverige, man kan se det också i USA eller vad det nu kan vara till skillnad mellan republikaner och demokrater där.

Jag vet inte om det är en ideologisk fråga, det heter ju inte det men nu får vi igen en situation där vi hamnar i ett där vi lånar enormt mycket pengar för tillfälliga åtgärder och för skattesänkningar som sedan ska betalas av någon och kommer drabba välfärden. Så det tycker jag är några skillnader som skiljer oss åt. Det ska vi prata om snart eftersom det är en av de frågorna som ni har valt.

Men en annan fråga innan dess, man hör ju ofta då en tillträdande regering klaga på vad de ärvde från den föregående. Ni klagade till exempel på Reinfeldt-regeringen över att ni ärvde deras naiva migrationspolitik. Den nuvarande regeringen klagar över att de ärvde en inflation på 10% från er.

När det gäller just den ekonomiska politiken, det här blir ju en svår fråga att svara på men du får försöka. Hur långt in i en mandatperiod kan man liksom fortsätta skylla på föregående regering och när börjar ens egen politik faktiskt att kicka in? Oj, bra fråga.

Nej men det beror på vilket läge man är i tycker jag. Men det är klart, man får väl ha ansvar för, jag tycker så här, jag tycker att ekonomiska jämförelsepolitiken blir ofta väldigt enkla. Man tar Kommer vi tillbaka till de låga intäkter till staten i form av för lite skatteintäkter och så.

Det är ju liksom hundratusen fler människor som är direkt arbetslösa. Det är hundratusen fler nu än för fyra år sedan som är under sysselsatta. Som skulle vilja jobba mer men som liksom inte hittar de jobben eller får de jobben.

Det är ganska mycket pengar där som ligger och skvalpar. Så hade man fört en politik som tog de här frågorna på allvar så hade man kanske inte ens behövt hamna i det här läget. Det är tillväxt och arbetslöshet som vi ska återkomma till.

Men som vi har varit inne på så har ni gjort en stor poäng av att regeringen har kört med stora underskott och det driver upp statsskulden. Samtidigt som medger du, och det är väl odiskutabelt, Sverige har en låg offentlig skuld. Vi ligger i toppskiktet tillsammans med länder som Luxemburg, Danmark och Irland.

Så vad är problemet då egentligen? Den är ju fortfarande lägre än vad den var 2022 till exempel nu tror jag. Under en period hade ni 39% under er förra mandatperiod och nu är det på 35%.

Men det är det Moderaterna försökte säga. När Magdalena Andersson slutade som finansminister i den roliga tagningen. Men hon slutade ju inte i regeringen, hon fortsatte som statsminister.

Och när hon lämnade över statsskulden så var den definitivt lägre än den statsskuld vi har idag. Och prognoserna pekar ju uppåt för statsskulden. Nu har jag inte siffrorna i huvudet, men dagen är 35% och det kommer att bli 37% under 2027.

Alltså när ni slutade 2022 så låg den väl där omkring 35% om jag inte är fel. Jo men ungefär. Så det är inte några dramatiska skillnader är väl min poäng. Nej men då hade vi överskott, när vi lämnade över så hade vi överskott i statsbudgeten.

Inte 200 miljarder underskott i statsbudgeten. Det blir ju skillnad för den regering som kommer ta över. Deras pandemi skulle ju de säga är väl Trump och tullarna och Hormuz.

Köper du inte det? Jo det köper jag och det är väl därför jag var ganska irriterad på finansministern under en tid när hon sa att svensk ekonomi var Trump-säkrad. Det var det märkligaste resonemanget jag någonsin har hört.

Det är vi inte och det märktes ju. Men det förklarar inte varför svensk arbetsmarknad har varit så mycket sämre än europeisk arbetsmarknad. Svenska exportföretag har faktiskt klarat den här perioden ganska bra.

Så det är inte den delen av ekonomin som har laggat efter. Det är hushållens konsumtion. Och då är vi tillbaka i hushållsekonomin och min kritik av att man lade väldigt mycket pengar på att sänka skatten för Jimmie Åkesson med 6 000 kronor i månaden.

Men man gjorde medicinen dyrare för pensionärer och sänkte avkassan och så. Det blir en dålig... Jag tycker det är både rättvist att satsa lite mer på folk med små ekonomier när man har dåliga tider.

Men det blir också dålig konsumtionspolitik därför att rika människor sparar. Det återkommer vi till när vi pratar om hushållsekonomin och försöker hålla oss så gott vi kan till de offentliga finanserna. Vi pratade lite grann om statsskulden här och budgetunderskottet.

Du har ju sagt flera gånger att det är det högsta underskottet på en generation. Men återigen då, 2020 så var ju budgetsaldot faktiskt lägre än det någonsin har varit under tidigare regeringars år. Räknar du bort 2020 för att det är ett konstigt år?

Ja, det är ett exceptionellt. Det är ett år. Men om du tar hela den mandatperioden så blir inte den effekten. Ja, det är därför jag försöker hela tiden titta på lite längre.

Ackumulerat menar du? Ackumulerat. Jag tycker annars blir det väldigt svårt att jämföra. För då har det att göra med vilka händelser inträffar just här och nu. Vårt regelverk ska ändå medge det.

Och det är därför jag säger att en del av de underskotten som vi har nu är ju tack vare att åtta partier också har kommit överens om att försvarsutgifterna får lånas till. Och alla åtta partier är överens om att stötta Ukraina, vilket jag är jätteglad för. Det är ju inte många europeiska länder som har det.

Så en del av det här är okontroversiellt. En stor del skulle jag till och med säga. Ja, över hälften kan man säga. Men att då ovanpå det lägga, som jag tycker, inte motiverade insatser som man tar med lånade pengar som skapar underskott, skapar osäkerhet om våra offentliga finanser långsiktigt.

Men for the record då, så hade ni i er oppositionsbudget inte jättemycket mindre satsningar. Nej, men for the record, när vi har styrt Sverige så har vi hållit ordning på den offentliga ekonomin. Okej.

Du använder ju den här retoriken med att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har sänkt sin egen skatt med 6 000 kronor i månaden. Återigen på temat liksom populism. Hade man inte lika gärna kunna säga att en politiker som till exempel har många barn och höjer barnbidraget, han har gett sig själv ett ökat barnbidrag på 3 000 i månaden.

Alltså, det är väl inte så politik gör. Så att Kristersson sitter och räknar hur mycket lägre skatt kommer jag nu att få, utan han gör det väl för att han tror att det är bra för Sverige? Får man hoppas.

Ja, antagligen, annars vore det konstigt om man gjorde det. Men jag tycker inte det har varit rätt prioritering. Och då måste man liksom belysa det absurda i det här.

För regeringen har ju hävdat att de inte hade råd att hålla nere kostnaden för mediciner för äldre. Man har inte prioriterat att höja barnbidraget som vi tycker att man borde. Alla andra nordiska länder har höjt barnbidraget i någon form under den här krisperioden.

Men så väljer man att sänka skatten och man har riktat en del av skattesänkningar bara till de som har höga inkomster, som tjänar över 67 000 kronor i månaden. Du menar att man har slopat det här skiktet, alltså att man har avtrappning av jobbskatteavdraget? Och det blir bara på inkomster över 67 000 kronor i månaden.

Och igen då, har man pengar över och tycker att det är roligt, gör det då om man är högerpolitiker. Men i ett läge där man de facto urholkar barnbidragen eller gör medicinen dyrare för äldre, då tycker jag att det är... Då blir det lite...

Då måste de kunna förklara varför Jimmie Åkesson förtjänade 6 000 kronor mer i månaden när de gjorde pension, liksom... Jag skulle gissa att de kommer att säga så här, för man har ju hört dem, att höga marginalskatter är skadligt för Sverige. Det är dåligt för ekonomin.

Men om man har kvar den här avtrappningen av jobbskatteavdraget så kommer marginalskatten att hamna på 54-55 procent. Nu är den nästan nere på 50, hälften kvar är bra, säger de. Det är rättvist, moraliskt rätt och det är också bra för ekonomin.

Vad säger du om det? I ett läge där man har pengar över och staten går med överskott får de använda pengarna till vad som helst. Men man lånar inte till att göra det och inte samtidigt som man sänker avkassan och urholkar barnbidraget eller gör tandvården dyrare för ungdomar.

Då skär det sig för mig i argumentationen. Och nu blir de ännu surare på mig, för nu har ju liberalerna sagt att ett skarpt krav från dem i nya regeringen det är att nu ska man halvera den statliga inkomstskatten. Det skulle vara 15 000 i månaden för statsministern.

Om man vill räkna på det sättet. Eller hur vill du räkna? Nej, jag vill nog inte räkna på något sätt. Jag tycker kanske att det är lite populistiskt att se att han sänker sin skatt.

Men jag tror att bara folk reagerar på det tycker jag att det är orimligt. Jag träffar ganska många med höga inkomster. De kan tycka, är det inte lite så här, behöver vi inte pengar till försvaret nu?

Hur var det med kriminalvården, behövde den byggas ut? Sen i skolan, är det lite för stökigt? Klassrummen kanske är lite för fulla här. Då Därigenom att få en samlingsgemenskap genom arbete.

Att bara lämna folk tills döda eller bara sänka deras ersättning har aldrig varit vår modell. Men om man fuskar eller inte gör rätt för sig, då är vår modell ganska hård och det ska den vara för att det handlar om att göra rätt och plikt. Ni upprepar ju ofta den där siffran att 100 000 fler har blivit arbetslösa sedan regeringen tillträdde och det stämmer ju, men samtidigt har arbetskraften har växt med 370 000 personer.

Sysselsättningen har ökat från 5,2 till 5,4 miljoner. Blir de här 100 000 fler arbetslösa inte lite missvisande då? Jag tycker man måste, så här, offentlig statistik över arbetsmarknad rymmer flera mått som är sanna samtidigt.

Vi har en hög sysselsättningsgrad i Sverige, vilket är bra. Vi har ett högt arbetskraftsdeltagande, det vill säga folk söker jobb, vilket är bra. Det resulterar också i något högre arbetslöshet.

Så när vi jämför Sverige med andra länder så kan det bli lite, ja men lite missvisande därför att tyska hemmafruar är inte arbetslösa i Tyskland för de söker inga jobb. I Sverige söker nästan alla kvinnor jobb, så är man arbetslös så blir man arbetslös i statistiken. Men det är ju så vi vill bygga vårt samhälle, så att man måste ju ändå se det system vi ändå har, trots att vi har haft ganska bra drag på arbetsmarknaden, så har vi ändå fått 100 000 fler arbetslösa och det var en sämre utveckling än övriga Europa.

Det kan inte vara bra och det är inte så vi är hushållande med offentliga resurser. Så jag tycker fortfarande att det är ett jätteviktigt mått för har du en hög arbetslöshet, då har du också människor som står utanför och inte kan betala räkningen och samhället får inte in skatteintäkter. Men att arbetskraften har blivit väsentligt större då, 370 000, det spelar ju roll för nämnare och täljare.

Yes, men det brukade vi också. Så fort man är i regering så brukar man undervisa journalister om de där relationerna. Så att i majoritet så talar man alltid att det här är väldigt särskilt i Sverige från alla.

Men det är ändå relevant att diskutera nivån och utvecklingen på arbetslöshet. Om ni kommer i regering så lovar jag att inte behöva låta mig undervisa som detta. Den viktiga frågan här egentligen, vad som ni uppenbarligen inte gjorde under era åtta år vid makten tidigare då, 2014 till 2022, ska ni göra om ni nu får regera som kan sänka arbetslösheten ordentligt och kanske leva upp till Lövens gamla mål om EUs lägsta arbetslöshet?

Eller i alla fall komma närmare det? Ja, där var ju ett mått som vi har fått äta upp många gånger. Relativa mått är svåra. Ja, de är jättesvåra, exakt. Nej, men så här.

Om du frågar vad som skiljer oss mest, det som jag tycker är viktigast att göra det är att nu få en fungerande arbetsförmedling igen. Den är misshandlad och sönderstyrd. Och det är inte hela jobbpolitiken, det är inte det jag säger.

För jag har massa andra frågor som ligger mer i linje med hur vi tänkte då, som handlar om tillväxtpolitik, samarbete med näringslivet, investeringar och så. Det är liksom det som driver jobb på riktigt. Exakt, så det är en väldigt stor del.

Jag tror att nu har ju IFAU och andra, de här expertorganisationerna som utvärderar arbetsmarknadspolitiken kommit fram till att vi vet ju vad som fungerar i arbetsmarknadspolitiken. Det är ganska traditionella insatser. Du syftar på att man la ut det här på privata företag.

Den är lite omstridd den där IFAU. Jag såg att Svenskt Näringsliv hade någon helt annan take på det där. Jo, men jag tror att man måste ju ändå säga att om du frågar en lokal näringslivsperson eller en lokal politiker i Sverige Tycker du att din arbetsförmedling funkar toppen?

Tjena, Foppa här. Jag har alltid varit en tävlingsmänniska. Det spelar ingen roll om det är hockey, fotboll eller något annat. Det är ögonblicken man gillar när det börjar kännas lite extra.

När pulsen går upp. När det blir spännande på riktigt. Och sen tummar jag aldrig på kvaliteten heller. Det är därför jag spelar hos BetMGM. Åldersgräns 18 år. Regler och villkor på BetMGM.

com.se. Docrates är ett privat cancersjukhus specialiserat på avancerad och snabb vård. Varje behandling planeras individuellt tillsammans med ditt eget vårdteam.

Alltid med fokus på din livskvalitet. Vi tar emot patienter från hela Norden. Vårt sjukhus ligger i Helsingfors i Finland. Men nu finns vi även i Stockholm. Vårt vårdteam tar hand om dig från första kontakten.

Läs mer på docrates.se. Docrates cancersjukhus. Med livet som uppdrag. Banker blir techbolag och techbolag blir energileverantörer. Hur ser ditt företag ut om tio år?

Oavsett så finns PwC vid din sida. Med rätt teknik och global expertis planerar vi för framtiden. Så att du kan ligga steget före. Ta nästa steg på pwc.se. Lyssna noga nu.

Ladda ner Betfairs nya app och känn pulsen med Tjung livebetting. Men jag har ju getan ett spelbolag. Jaha, men skit i det då. Undersgräns 18 år. Stödlinjen.se. Du får inte ja-svar i särskilt många ställen.

Nej, men det är en ganska stor skillnad idag. För idag uppfattar nästan arbetsmiljön inte ens har mandatet att jobba med matchning mellan arbetsgivare och arbetslösa. Då har vi kommit ganska långt ifrån en arbetsmiljö som fyller en funktion som gör att människor faktiskt kan ta de jobb som finns.

Och nu vet vi ganska mycket av forskning att vi vet vilka insatser som gör skillnad. Och det är ganska korta utbildningar som riktar sig mot ett behov på arbetsmarknaden. Det är sånt.

Och dessutom språk spelar jättestor roll. Och kombinerar man de här kunskaperna med varandra så kan man komma ganska långt mot sektorer för det är ganska många sektorer i Sverige som fortfarande säger att de har svårt att rekrytera arbetskraft. Så här är ju liksom, it's not rocket science, men vårt system verkar lite för omständigt.

Det tar för lång tid för att göra det här som borde vara rimligt. Det kommer inte lösa allt som har med arbetslöshet att göra men det kommer ge fler chansen på arbetsmarknaden. Men tillbaka till, om man ska säga då, en reformerad arbetsmarknadsutbildning men med fokus på BliCirkeln då, är det en av de här punkterna?

Det är en viktig del där jag tror att vi har tänkt om att det måste till. Och jag tror att fler partier har insett att det här har vi rustat ner för mycket. Vi var kända för i Sverige när vi hade väldigt låg arbetslöshet.

Det var en aktiv arbetsmarknadspolitiken. Det vill säga, vi la pengarna på saker och ting som ledde till att folk hamnade i jobb. Inte la pengar på ersättningar för folk att gå arbetslösa länge.

Den typen av logik måste vi tillbaka till. Sen tillväxtpolitiken är ju mer spännande i så fall. Det här är en... Det behöver inte bara vara arbetsmarknadsutbildning.

Det kan ju också vara YH-utbildningar, yrkesvux och sånt där som kan spela roll. Och ni vill reformera systemet för korttidsarbetet? Sånt finns ju redan. Och det innebär ju då att ett företag som drabbas av en tillfällig allvarlig efterfrågeminskning kan minska arbetstiden och få statligt stöd och istället för att säga upp folk.

Hur stor skillnad skulle det där göra, tror du? Ja, men i normalläget inget alls. Men i extremlägen, hormutsundet stänger. Vi har ett bolag som av någon anledning inte får sina insatsvaror, kan inte producera det de ska producera.

Är det då optimalt för Sverige att det företaget typ går i konkurs eller avskedar all sin personal? Då skulle de behöva göra det, för vi har ju som sagt ett system för korttidsarbete redan. Och det funkar inte.

Det används nästan aldrig och har väldigt höga beviskrav för när en hel del av ekonomin drabbas av det här. Så ser inte våra konkurrentländers korttidsarbetessystem ut. Så ni skulle vilja lätta upp de kraven litegrann och göra det mer flexibelt och snabbfotat?

Exakt, för det är det våra konkurrentländer har. Men man ska komma ihåg att det här är ett trauma för Socialdemokratin. Bankens agerande, det är ju liksom inte… men det gjordes märkliga saker i prioriteringarna tycker vi, att hålla igång bostadsbyggande hade inte varit inflationsdrivande, det hade kunnat minska liksom kostnadsökningen för bostadsbyggande nu.

Att hålla igång utbildning i lågkonjunktur är aldrig kostnadsdrivande, det gör arbetsmarknaden funka bättre. Så det finns saker och när man väl började stimulera så skulle man ha gått på folk med lägre inkomst. För de hade konsumerat snabbare.

Ja, och då hade man kommit ut snabbare. Som vi redan varit inne på så kritiserar ni ofta regeringen för att de sänker skatten för de allra rikaste. Det har du återkommit till här också.

Det de har gjort är att slopa den här avtrappningen som vi har konstaterat av jobbskatteavdraget. Tidigare började det trappas av i årsinkomster på 776 000 och var helt borta när man tjänade så mycket som 2,2 miljoner. Ni vill återinföra avtrappningen i den gamla formen eller i någon ny form?

Vi säger att man borde börja avtrappningen vid 60-70 000 kronor ungefär. Det är väl ganska nära 776 000, jag har inte räknat exakt. Jag kommer inte ihåg siffran, så därför säger jag ungefär.

Så att ganska likt hur det var innan helt enkelt. Och hur mycket sparar ni på det så att säga som ni kan lägga på annat ungefär? Oj, nu har inte jag min budget i huvudet.

Jag tror att årets sänkning av jobbskatteavdraget är i budgeten i alla fall 21 miljarder. I regeringens nuvarande budget. Nej, men då räknar du in hela. Det är något helt annat.

Nej, nej, det är inte de siffrorna. Nej, det är inte så. Eftersom vi köpte ju sänkningen för folk med normala inkomster. Så det är där de stora pengarna är. Nej, nej, det är några miljarder, så är det.

Så det är mer en rättvisefråga kanske. Vi har redan pratat om marginalskatter, så det hoppar vi över och går till fjärde och sista området. Som är Sveriges tillväxt och industrins förutsättningar.

Tillväxten har ju varit ganska svag i Sverige och det har den varit under lång tid. Sedan 2014 när ni tog över efter Reinfeldt-regeringen så har svensk ekonomi per capita växt med i snitt drygt 1% ungefär årligen i snitt. Varför så låg tillväxttakt?

Ja, då var det för att vi tog emot väldigt många människor på kort tid. Det blir per capita mycket lägre. Men om du tittar på totala tillväxten så var den hygglig tillväxt i total, alltså normal tillväxt.

Men om du räknar per capita så blir det ju skillnad när man tar emot. Är inte per capita det enda rinna mått? Nej, igen. Du säger John Hassler. Men man måste ju titta på vad händer i ekonomin i övrigt.

Och särskilt om man ska jämföra med andra länder. Då är det ett ganska dåligt mått. För då måste man titta på köpkraft och sånt som inte gör det bra. Så igen, så fort du ska välja ut en siffra så kan det bli knepigt.

Men jag tycker att in the long run så är det ju, tittar man på produktivitet är det ju det absolut viktigaste. För det är det som driver tillväxt över tid. Och där har ju Sverige haft en lägre produktivitet sedan egentligen finanskrisen och framåt.

Och det har hela Västeuropa. Men bryter man ner det där lite så har ju Sverige haft en bättre produktivitetsutveckling än övriga Europa. Vi har inte haft lika bra som USA.

Men liksom vi är inte så dåliga som vi själva tror. Och det är där som liksom det stora tricket är över tid, att hålla produktiviteten uppe i svensk ekonomi. För då blir vi rikare över tid.

Det är liksom det som närings- och tillväxtpolitiken måste vara inriktad på. Jag kollade på det här som vi pratar om nu med tillväxt per capita, reala termer då. För den genomsnittliga årliga tillväxten för er senaste mandatperiod det är alltså 2018 till 2022.

Den landar på 1,0% per capita då. Och för åren 2022 till 2026, och då räknar vi in prognosen som KI har lagt för 2026, då kommer den landa på 0,9. Alltså ungefär samma som under era senaste fyra år.

Har ni fog för att vara så kaxiga som ni är när det gäller tillväxten då? Ja, därför kan du titta på perioden innan. Den ser ännu bättre ut vill jag bara säga. Det var bättre.

Då hanterade vi alltså ett pandemi, Rysslands invasion och migrationskrisen. Jag tror det var 6% då från 2014 till 2018 om jag minns rätt. Lite bättre. Ja. Lite bättre.

Men ändå, det är inte så... Nej men jag ska bara säga... Det här verkar vara en sjukdom som Sverige har dragits med länge, som inte bara handlar om vem som regerar.

Nej, men ärligt talat... Nej, men det är alltid så att högerregeringar har alltid otur med tillväxt och arbetslöshet av någon anledning, säger de. Men då kanske man ska rösta på dem som har tur då.

Nej, men jag tycker så här. Den stora frågan är väl Vad är det som driver produktivitet idag och hur ser världen annorlunda ut idag? Vad ställer för nya krav på vår tillväxtpolitik?

Det tycker jag är en relevant fråga att ställa, men trots att vi hanterar en pandemi så hade vi alltså bättre tillväxt. Om vi tittar framåt då, för det här är ju en av era viktiga grejer här nu ju. Ni vill satsa på tillväxten och ni vill stärka den på ett sätt som regeringen inte gör.

Vilka är de viktigaste byggstenarna här? Strunta i konflikten med regeringen först, för allting blir konflikt. Vad kräver den här nya tillväxten? Det krävs mer av långsiktighet.

Man behöver veta vilka spelregler som gäller och det måste gå snabbare att kunna fatta investeringsbeslut. Det är en väldigt viktig signal från näringslivet. Det handlar om vilka signaler som sänds ut från regeringen.

Och den tråkiga saken energipolitik som är helt avgörande för det Margrethe har sagt. Jag tror hon sa det till dig också att det första hon kommer göra är att bjuda in partierna till samtal om energipolitiken för att se om det går att skapa en överenskommelse. Det per automatik driver investeringar i Sverige.

Men sen handlar det väldigt mycket om att bestämma vad i Sveriges i den här nya geopolitiska världen där du både har AI-teknologisprång och geopolitik, mineraler, metaller, teknologier i övrigt. Då måste vi bestämma vad ska vi vara riktigt bra på i Sverige? Och det är där vi vill ha en tillväxtpakt med näringslivet.

Men ni har inga egna, eller det har ni säkert. Vad har ni för egna idéer om vad vi ska vara bäst på eller bra på? Jag tycker man kan ju börja med att utgå från IVAs rapport Framtider Sverige tror jag den heter.

För där har de gjort en genomgång av vilka forskningsfält är Sverige ledande på. Vilka områden har vi ett starkt näringsliv som har egna forskningsresurser och så. Och så parar man de där bilderna med en bild av vilka teknologier som just nu håller på att transformera hela ekonomin.

AI är ju uppenbart, men det kan ju vara biotech. Vi kanske ska bestämma oss för att vi ändå ska vara riktigt duktiga på en del av den industriella produktionen i Sverige med stål eller sånt som behövs i den här stökiga geopolitiska världen också. Och då att driva den här gröna omställningen i industrin kan ju finnas där.

Så att identifiera vilka teknologier vill vi vara ledande i och så gör vi gemensamma prioriteringar med näringslivet. Och när du säger vi, alltså det här är ju en sån här standardkritik då egentligen. Vem är det som vet bäst vilka teknologier som är morgondagens starka?

Är det ni politiker eller är det näringslivet? Jag tror att det är en kombination. Jag tror att vi kan inte hitta på egna prioriteringar utan näringslivet. För du kan se att om det visar sig att det finns en teknologi här men Sverige har ingen kunskap på det området, då kan vi inte satsa på den teknologin.

Det kommer aldrig gå. Utan vi måste ju välja fält där vi tror att vi kan tävla. Jag upplever att näringslivet verkligen vill det här då. Det är inte liksom lite på ett hörn utan de ser hur andra länder gör Ställa frågor till våra profiler och diskutera politiken, eller bara läsa vad andra kommenterar och diskuterar.

Så gå till kvartal.se-kampanj för att testa Kvartal helt gratis i hela 60 dagar utan bindningstid. När ett barn blir allvarligt sjukt behöver du hantera en ny vardag.

Men det finns stöd att få. Ronald McDonald Hus ger familjer möjlighet att bo tillsammans medan barnet vårdas på sjukhus. Vill du ge fler familjer samma möjlighet?

Swisha till 97022.