469: Destination Gotland och Stefan Sauks vrede

Vi på Ikea berättar gärna om alla soffor, skåp, stolar och köksgrejer som har fått nytt lägre pris. Men det är ju hundratals produkter och jag har bara 15 sekunder på mig. Och nu är tiden slut.

Upptäck alla på ikea.se eller i ditt närmaste IKEA-varuhus. Jag har stryktipsquiz igen. Vilket lag vann Premier League-säsongen 15-16, som också var deras första titel?

Ja, såklart, det är Leicester City. Helt rätt, Tony. Stryktipset, ett spel från Svenska Spel Sport & Casino för dig över 18 år. Stödlinjen.se. Se och ansa för dig.

Då är vi äntligen tillbaka, Richard Alfqvist. Yes! Hur var det? Jo, men jag mår väldigt bra, tycker jag. Vi har ju liksom under många avsnitt innan sommaren byggt upp för den här nystarten.

Verkligen. Och nu är nystarten här. Känner du dig nystartad? Ja, inte för 10 minuter sedan, men nu gör jag det. Ja, samma här. Jag vet att det är nystart sedan i år.

Vet du hur jag vet det? Nej. Vi har precis flyttat. Och i vår nya förening finns det ett jättestort gym. I huset? I huset. I porten. Flott. Ja, visst. Och jag har så tydlig bild av att där kommer jag att stå nu.

På det där gymmet. Men är det andra där också? Eller? Vad sa du? Annars brukar ju tecknet vara att det är mycket annat folk där. Jaha, du menar att jag har... Och det som är nu är att jag har ju inte ens gått ner dit.

Nej, okej. Och jag vet ju exakt hur det kommer att bli. Jag kommer gå ner där, köra ett pass. Ah, där satt den. Och sen kommer jag aldrig mer gå ner. I förra lägenheten som vi bodde i var det samma sak.

Då hade vi ett gym också. Jag var där kanske tre gånger på tre år. Men du köpte nya gymkläder först. Ja, visst, visst. Men jag bara tycker att det är... Jag är ändå, även fast jag sitter och säger det här nu, så är jag ändå övertygad om att jag kommer köra på den.

Och det är därför jag vet att det är nystart. Vi är ju inte mer begåvade än så. Nej, man får ta det för vad det är. Finns det några tecken på nystart för dig? Vi har ju flyttat också, så jag känner mig lite nystartad.

Ja, men du har inga gymambitioner? Nej. Ett tag körde du ju på och höll på med dina jävla måltidsersättningar. Du satt här med dina shaker och... Jo, men sådant, det gör jag ju fortfarande.

Men jag bröt ju min fot. Ja, just det, och därför all allt. Jaja, jaja. Hur har du det i sommar då? Ska vi bara avhandla den lite snabbt? Tänker du nu liksom privat eller ekonomiskt?

Nej, jag är väldigt nyfiken. Privat ekonomiskt är jag intresserad av det i sommar. Ja, det var konkurs. Men vi flyttade ju i början av sommaren. Och det är ju ingen kul period för familjen.

Och det pågick i 2-3 veckor då. För det ska packas och packas upp och så där. Och sen fick vi en liten kortsemester i Skåne på slutet. Ja, och där var jag ju och hälsade på dig.

Ja, det var du. Vi låg på en bild därifrån. Det var inte speciellt många kommentarer, men det var en kommentar. Det var en människa som undrade lite över vår klädbudget.

Och jag kände att fan, den där tog ändå. Vi såg fan för jävla ut på den bilden. Kan du gå in och kolla om det... Ja, usch. Men det var väldigt trevligt. Man blev tagen lite off guard.

Ja, exakt. Du har ju ett otroligt ställe. Jag har ju börjat nu älska viken i Skåne. Ja, det har varit härligt. Får jag säga en grej som har startat mig på i sommar?

Ja, absolut. Breddavloppen. Vad är det för någonting? Jag vet knappt vad det här är. Det är väl det som svämmar över när det regnar. Och det verkar inte kräva speciellt mycket regn för att det ska svämma över.

Okej. Jag har för mig att i Stockholm när det var som värst så var det 27 av 30 badställen avstängda på grund av att det var bajs i vattnet. Jaha, då släpper de ut avloppen då?

Ja, reningsverken hinner väl inte med på något vis. Jaha, och då bara öppnar man kranen? Ja, ut ska det ju liksom. Och jag måste säga att jag tycker att det är lite uselt.

Jag tycker inte att det är värdigt Sverige att ha det så. Nej, men jag kunde ju läsa i min lokaltidning då. Alltså Stockholms att många människor får särskilda utslag när de badar i Mälaren då för att det är sådana där bakterier i vattnet.

Och det är ju inte trevligt alls. Nej, det är också kul. Det finns två öar här i Stockholm, Riddarholmen och Långholmen. De ligger vansinnigt nära varandra. Vad kan det vara?

Tio meter? Ja, verkligen. Det är en smal kanal mellan dem. Det är ju kul när det är liksom badförbud på Riddarholmen, men inte på Långholmen. Och på Långholmen badar folk för glatta livet.

Inte på Riddarholmen. Det är ju bara för att de inte har gjort en mätning. Men folk säger, här kan man bada på. Så ligger de där och är någon slags spysjuka efteråt.

Det är då utslagen kommer. Men jag tycker att det finns säkert någon jätte rimlig förklaring till det här som inte jag vet om. Men jag tycker att vi borde gräva i de här breddavloppen.

Ja, men verkligen. Varför inte? För det var även, det var inte bara i Stockholm. När vi var i viken så hände samma sak i Skåne alltså. Tycker du att jag har lite för lite att bry mig om?

Nej, alltså det här intresset delar jag. Det är så, kapitalet fyller ju alltså tio år till våren. Och 500 avsnitt. Herregud. Och det kan vi återkomma till hur vi ska uppmärksamma det.

Men ett av de första avsnitten då av kapitalet, som jag inte rekommenderar någon att lyssna på, det handlar ju om avlopp. Ja, okej. Och då besökte jag ett reningsverk i södra Stockholm för att prata om de här problemen då.

Inte just breddavlopp, så långt och djupt kom vi inte. Jag hoppas att det är breddavlopp det handlar om nu, så att det inte är någon annan typ av avlopp. Men ja, skitsamma.

Något form av avlopp som svämmar över är det. Ja, men kul, en uppföljning då kanske. Ja, verkligen. Tio år senare, hur gick det? Dåligt. Jaja, så kan det gå. Så kan det gå.

Okej, men det var ju sommaren då ur ett privat perspektiv. Det finns inte så mycket mer att säga om det. Lite lugnare sommar ur ett världsekonomiskt, politiskt perspektiv än förra sommaren.

Ja, precis. Det har väl hänt en del grejer, men visst, det är väl inga nya tärsl. Nej, precis. Det slapp vi den här gången. Men ett par spännande grejer har ju faktiskt hänt.

Har du hört namnet Leopold Aschenbrenner? Nej. Det här är en tysk ingenjör, snille, som jobbade med den här Sam Bankman-Fried. Ja, just det. Han hade krulligt hår och drev en stor kryptobörs.

Just det, just det. Och sen hamnade han på kåken. Ja, så gick det. Sitter han där? Ja, han sitter där. Den här Aschenbrenner jobbade sen på OpenAI, alltså AI-bolaget, och fick sparken där.

Och sen startade han en egen hedgefond för att satsa pengar på heta AI-bolag, helt enkelt. Och det var väl i och för sig inte så konstigt att han gjorde det, om han då inte hade varit 24 år gammal. Självförtroende ändå.

Ja, men det är otroligt självförtroende. Jag kan sakna den tiden lite grann, att man liksom kastar sig in i helt orimliga grejer. Det är kul. Jag har ju liksom stängt av lite under sommaren, så jag missade det här, men det var ju då lite motvind på börsen för AI-bolagen.

Ja, det har man ju ändå. Så det är ju väldigt mycket vrede här plötsligt i augusti över den här färjan. Och här finns ju någonting som vi kanske måste rota i, tänker jag.

Alltså en färja mellan en stor ö och fastlandet. Vi har statsbidrag på flera hundra miljoner kronor per år. Det är monopol, det är bolag i utlandet. Bolag som drivs av oligarker, som Stefan Sauk kallar dem.

I säsongens första avsnitt av Kapitalet med mig, Jakob Burchell. Och med mig, Rickard Almqvist. Vi berättar om Gotlandsfärjan, hur allt började, hur vi hamnade här och vad som händer nu.

När Stefan Sauk har blandat sig i. Häng kvar. Vi tar en kort paus här och pratar om pengarnas historia och Markus året 1971 tillsammans med kryptobörsen Bybit. Bretton Woods hette ju systemet som skapades efter kriget där 44 valutor knöts till dollarn och där USAs centralbank backade upp det här systemet med en stor guldreserv.

Det här var ju ett sätt att utnyttja de här dyrköpta kunskaperna som vi människor hade fått om att valutor som inte backas upp av någonting som är lite så här ovanligt ofta kollapsar. Så man bestämde att ett ounce guld skulle kosta 35 dollar punkt. Och eftersom guld fanns och finns i begränsade mängder så fanns det liksom ingen möjlighet för USA eller världens övriga länder att trycka mer pengar och skapa inflation.

Men det gjorde man ändå. Det man gjorde var ju att skapa jättemycket skuld igen. Man gjorde hela den här grejen som vi beskrev hände för en liten bank på 1800-talet som gick i konkurs.

Och här hörde vi alltså Gustav Boder. USA hade ju stora utgifter för kriget i Vietnam och diverse sociala program som kördes efter kriget. Och för att bekosta det här så tryckte USA mer pengar utan att för den delen ha mer guld i sin reserv.

När fransmännen till slut krävde att få växla sina dollar mot guld, som man skulle få göra, så rasade det här systemet samman. President Nixon gick ut och sa att dollar inte längre kan växlas mot guld. Och med det här så stängdes det så kallade guldfönstret och det var 1971.

Bretton Woods rasade samman med oöverskådliga konsekvenser. Mer om det här i kommande inslag då vi fortsätter berätta historien om pengar tillsammans med kryptobörsen Bybit som ni hittar på bybit.eu.

Jag tänker att jag kommer ju aldrig missa tillfälle att prata om ditt liv som sjöman. Nej, glad att du tar upp det. Gotlandsfärjan, var det någonting som du stötte på under din tid till havs?

Ja, faktiskt. Nästan första tör så låg vi på varv, alltså i en sån här torrdocka. Vet du vad det är? Alltså att man tar upp båten på land? Ja, ungefär. Då blev vi bortkörda därifrån för att det hade blivit en storkrock mellan Gotlandsfärjorna.

Det här var 2009 någon gång. Så då fick vi flytta på oss för att de skulle in och repareras. Ja, då var ditt fartyg inte lika viktigt då? Nej, precis. Men sen har jag ju åkt Gotlandsfärjan.

Mer än så är det inte. Gotland blir ju svenskt 1645, alltså det tillhörde ju danskarna väldigt länge. Men som jag förstår det då så var det väldigt sparsmakat med just båttrafik på fast basis till fastlandet där i början.

1645? Ja, men under första hundra åren där. Jag berker att det gick. Ja, men de skötte sig själva mycket på Gotland, tror jag. Men man kan läsa att det fanns färjeförbindelser till fastlandet åtminstone på mitten av 1800-talet.

Och då var det såna här hjulångare. Är det sant? Ja. Jag trodde att de bara fanns liksom i... Mississippi? Ja, precis. Men det var ju då en båttyp som inte var lämpad för vintertrafik.

Och det kan man ju förstå. Så på 1860-talet så är det en landshövding på Gotland som heter Henrik Gyllenram som startar någonting som heter Ångfartygsaktiebolaget Gotland för att då köra människor och gods till och från fastlandet året runt. Vilken grej!

Ja, så det här var ju den första riktiga Gotlandsfärjan som dök upp då. Sen var det då väldigt stor skillnad mot hur det här ser ut idag för att under de där åren i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så var det ett gäng olika bolag som konkurrerade om den här passagerartrafiken till fastlandet. Alltså från lite olika hamnar på Gotland.

Sen var det förstås en annan skala än idag för det var ju mycket mindre båtar och mindre folk. Var det lite annan efterfrågan också, kan man tänka sig? Ja, men det var väl innan stockholmarna hittade dit också.

Innan solman kom dit och smällde upp ett kåk. Även om jag läste att det där började göras på 1800-talet. Ja, okej. Med typ Djurgården i en gammal semesterort på Siljan.

Men det var inte lika stort som idag. Men det här Ångfartygsaktiebolaget som Gyllenram startade, de konkurrerade ut de andra företagen som trafikerade de här sträckorna. Och så var de mer eller mindre ensamma kvar.

Sen går det en massa år, det var ju krig och elände och sånt. Jag visste inte det här, men Gotland upplevde jag som någon form av kris på 50-talet. De hade ju på något sätt försörjt sig med jordbruk och fiske.

Och det var ju två sektorer som genomgick väldigt stora förändringar. Alltså industrialiseringen kom och folk skulle jobba i fabriker istället. Så under 50-talet minskade Gotlands befolkning med nästan 10 procent.

Det är väl jättemycket, eller hur? Det är mycket. Som en konsekvens av att folk bara stack från ön. Och då låter regeringen genomföra en utredning, öutredningen, 1954.

Där man kom fram till slutsatsen att det kanske inte är så attraktivt att bo på Gotland om man inte kan komma till och från ön på ett bra sätt. Nej, vilken utredning, eller vilken slutsats. Det här tror jag markerar något slags skifte i synen på Gotland.

Alltså ska Gotland vara en ö där man får klara sig bäst man vill? Eller är Gotland då... Ett prioriterat område. En del av Sverige, som Stefan sa. Nej, men fair.

Sen kom ju bilismen väldigt starkt. Och då kom de första bilfärjorna på 50- och 60-talet. Och även de här färjorna körs av det här gamla bolaget från 1860-talet.

Fortfarande i helt privat regi. Men eftersom även turismen växer på den här tiden då, så betyder det här att gotlänningarna, men även människor på fastlandet, blev väldigt beroende av ett enda företag. Det fanns ju bara ett.

Man startade kanske en business på ön som stod och föll med färjan då. Ja, visst. Och då är man ju i knät på bolaget. På dem. Så det mot den här bakgrunden då som staten griper in på 70-talet och menar att den här trafiken mellan Nynäshamn och Visby den är så viktig för Gotland och för Sverige att den måste regleras.

Så man instiftar en lag och bestämmer att den här färjetrafiken ska bedrivas på koncession. Nej, det är ett ord jag faktiskt inte har hört. Men det betyder att man säger att bara ett företag får köra den här färjetrafiken och att staten bestämmer vilket.

Ett light-monopol. Ja, alltså ett form av berättigat monopol där staten ställer upp vissa villkor, kanske bidrar med pengar och sen så är det ett bolag som får sköta det där. Och bolaget som fick den här koncessionen på 70-talet var förstås Gotlandsbolaget.

Ja. Så det som följer sen, det är alltså mer eller mindre 50 år då trafiken mellan Gotland och Stockholm hanteras av ett och samma företag. Och egentligen går det tillbaka då, alltså 160 år tillbaka i tiden med samma företag.

Gotlandsbolaget hade den här koncessionen först fram till halvvägs in på 80-talet. Sen var det faktiskt tio år då trafiken kördes av ett rederi som hette Nordström & Thulin. Det är ett ganska känt gammalt svenskt rederi.

Då måste det bli lite panik på Gotlandsbolaget. De har ju inte så mycket annat att göra. Men grejen var att då hyrde Nordström & Thulin båtarna av Gotlandsbolaget.

Jaha, okej. Så i efterhand så var det en väldigt l Det är ju någonting med att du säger att han är örebroare som skulle göra honom mindre lämplig på något vis. Det tror jag inte.

Men det är väl just att det är en ensamvarg? Ja, men en privatperson. Alltså antingen någon total rättshaverist eller någon som försökte köra en fuling. För han la ett av de här tre buden.

Hur funkar det så här? För vem som helst att komma in med ett bud? Ja, alltså ja, det är fritt fram. Så tre bud. Ett från Gotlandsbolagen, ett från Skottland. Gotlandsbolaget har ju ändå ett bra track record.

Folk har haft åsikter, men de har ändå lyckats få den här färjan att gå fram och tillbaka. Calmac, de har också lite på benen. Tryckt. Och 38-årig Örebroare. Men vi vet ju redan hur det här slutade då.

Ja, det är Gotlandsbolaget. Ja, vi har facit. Alltså man hade ju kanske hejat på den lilla människan här. Verkligen! Men staten insåg då att det är olämpligt att lägga det här ansvaret på en individ.

Tänk om han går in i väggen? Vem vet? Skottarnas bud däremot, det kan man tänka sig låter attraktivt. Ja, precis. För här har vi då en erfaren färjeoperatör som kör mycket ute i Nordatlanten och är van vid tuff sjö.

Och dessutom 100 miljoner kronor billigare. Det ska väl nästan inte gå, jag kan mycket lite om upphandling, men det ska väl egentligen inte gå att ta någon annan än den billigare? Alltså det beror ju på hur man har ställt upp villkoren.

Ja, just det. Men Gotlandsbolaget vann ändå helt enkelt. Ja, det var det dyraste budet då. Ja. Och varför då? Alltså det här beror på ett problem som har kantat de här upphandlingarna av Gotlandstrafiken från allra början.

Och det handlar då om båtarna. Så efter pausen, problemet med båtarna och förslaget som en del tror skulle ge Stefan Sauk och hans upprörda följare lite lugn och ro. Häng kvar!

Vi tar en kort paus här igen, och det är Jakob som pratar. Ni kanske inte visste det här, men jag och mina kolleger på Monopolmedia hjälper ett litet gäng utvalda företag med poddproduktion och video. Ett par medieföretag, en bank och ett konsultbolag.

Vi har en studio här på Kungsgatan i Stockholm dit man kan ta sina gäster. Och vill man få lite mer räckvidd så gör vi även betald annonsering. Det är ju en banal sanning, men ändå en sanning, att annonser med just poddinnehåll funkar bra för många.

Nu är det så att en av våra riktigt gamla kunder valt att ta sin produktion in-house, vilket vi såklart sörjer. Men det betyder att vi har plats för ett uppdrag till. Om det här är intressant så är det bara att skicka ett mejl till mig på jacob1monopolmedia.

se så kan jag berätta lite hur det funkar. Och Jacob med C alltså. Tack så mycket, nu fortsätter avsnittet. De här upphandlingarna som man gör då, trafiken mellan Gotland och fastlandet och mellan Gotland och Oskarshamn, ska vi inte glömma bort.

De bygger på att staten sätter upp ganska tydliga villkor. Man stoppar in statliga medel i det här och då har man vissa krav som man ställer på operatören. Rimligt.

Gotlänningarna exempelvis ska ju få åka billigare. Ja, just det. Så det finns ett pristak för folk som är skrivna på ön. Sen ska ju färjorna gå året runt. Även när stockholmarna har slutat semestra på Gotland och de säljer 50 biljetter per resa så måste ju båten fortfarande gå.

Och de ska också gå med en viss tur täthet. Plus att den här överfarten ska ske på en viss tid. Så allt det här måste ju bolagen kalkylera med när de lägger sina bud.

Plus vinsten som man vill göra också. Och där hade 38-åringen gjort ett super... Han hade verkligen lyckats där. Gediget arbete. Han hade räknat som det stod härligheltill.

Ja, precis. Om jag kör båten och sen springer jag ner och klipper biljetterna. Precis. Men allt det här kräver ju en massa personal och det kräver inte minst en massa bränsle.

Så det är ju nog en relativt dyr verksamhet. Men en förutsättning för att ens vara på banan är ju att man har båtar. Ja, precis. Och det ska man ju liksom inte skoja bort.

För att de här två lite mer moderna båtarna som trafikerar Gotland idag. De heter MS Visby och MS Gotland. De två vanliga båtarna. De ser ut att ha kostat lite drygt 1,3 miljarder kronor styck då.

Enligt redovisningen. Sen finns det ovanpå det en lite äldre båt som jag tror de kör under sommaren mest. Som ser ut att ha kostat omkring 600 miljoner kronor för kanske 20 år sedan.

Ja. Och det här är ju någonstans liksom kärnan i problemet. Den där upphandlingen som misslyckades 2005. Där var staten på något sätt lite sent ute. Så att anbudsgivarna fick ju då ett år på sig att eventuellt fixa de här båtarna.

Ja, just det. Det är lite lite, ja. Jag tror inte man köper en sån här båt bara från hyllan. Lagervara. Nej, precis. Den är nog lite mer custom. Så att det där låter ju ganska amatörmässigt om det nu hanterades på det sättet.

Men staten lärde sig av det där. Och sen när man drog igång nästa stora upphandling. Då gjorde man ju det med tre års framförhållning. Så man började 2014 och det här skulle vara igång 2017.

Då skulle operatörerna ha lite mer tid på sig att fixa båtarna. Den här killen i Örebro exempelvis. Hans plan var att staten skulle sätta in två miljarder kronor på hans konto.

Alltså åtta månader efter upphandlingen. Och sen så skulle han liksom fixa. Sen skulle han gå och köpa båtar då? Sen tror jag han skulle ut och shoppa båtar. Skottarnas plan däremot, det var att de skulle bygga tre helt nya färjor.

Som skulle gå på naturgas. Som är lite mer renare då än sån här bunkerolja. Och det här var ju en jätteinvestering. Och för att lösa det så begärde man att den svenska staten skulle utfärda någon slags lånegaranti.

De skulle garantera ett lån som i sin tur skulle finansiera de här nya båtarna. Ja, just det. Vilket ju kanske var en elegant lösning. Det är ju så man ska finansiera den nya kärnkraften i Sverige exempelvis.

Men det flög inte? Nej, förvisso var ju skottarnas förslag hundra miljoner kronor billigare per år. Men att staten skulle gå in och ovanpå det garantera ett båtlån.

Det var inte en premiss som man gillade i upphandlingen. Nej, just det. Det är ju lite risky att göra det, såklart. Ja, det är det väl. Även om jag antar att man har båtarna som säkerhet.

Men då valde man istället att gå på Gotlandsbolaget. Som ju såklart redan ägde en massa båtar. För de har kört den här sträckan i alla år. Så det här är ju då bakgrunden till att Gotlandsbolaget får ett årligt bidrag på knappt 500 miljoner kronor.

Och det alltså fram till 2027. Det är ju bara nästa år. Ja, det är det. De får faktiskt mer ska sägas. De får också ett sjöfartsstöd på drygt 110 miljoner kronor.

Så de får ju drygt 600 miljoner kronor per år i bidrag. Det är inte dumt. Nej. Men frågan som vi inte har varit inne på, och som ju var orsaken bakom Stefan Sauks inlägg, det är ju de här priserna.

Jag läste nu att för folk som är folkbokförda på Gotland så finns det ett krav att en enkelbiljett aldrig får kosta mer än 426 kronor. Det är ju ändå hanterbart skulle jag säga. Men vad kostar det?

Det är väl typ vad det kostar för oss att åka till Örebro då? Om vi ska åka tåg dit så är det väl där i krokarna ändå. Säkert. Eller ta bilen till Skåne eller vad man nu gör.

Alltså det är ju ändå, det är inte så himla mycket pengar. Det är ändå tre timmar på en båt. Ja, visst. Men sen har ju då bolaget rätt att i övrigt anpassa priserna under säsongen.

Förra året så låg genomsnittspriset för en enkel resa på 254 kronor för en bobilfast. Och det är ju svårt att säga Helt fantastiskt. Men med de orden så är kapitalet slut för idag.

Det känns så härligt att vara igång igen. Vi har fått in en massa avsnittsidéer från er som lyssnar, men fortsätt skriv till oss med förslag. Vi finns ju då på Instagram under namnet Kapitalet.

Berätta för oss vad ni vill höra här i höst. Men programmet gjordes av dig, Rickard Almqvist, mig, Jakob Burrell och av Christoffer Krook. Och vi hörs igen om en vecka.

Då handlar det om fängelser. Spännande. Ja, vi hörs. Hej!