470: Högkonjunktur i kriminalvården

Vi på Ikea berättar gärna om alla soffor, skåp, stolar och köksgrejer som har fått nytt lägre pris. Men det är ju hundratals produkter och jag har bara 15 sekunder på mig. Och nu är tiden slut.

Upptäck alla på ikea.se eller ditt närmaste Ikea-varuhus. Och ångesten här, paniken här. Men i vårt lilla gäng har vi styrkan här igen. Tänk vad roligt att alla är här.

Fler vuxnas med Miu och våra barn tryggar vårdag. Så vinner vi kampen mot mobbning. En vänligare värld börjar med dig på förens.se. Dags för styrktypskviset. Vilken svensk målvakt har spelat över hundra matcher för Rotherham?

Det är ju den killen. Exakt, och han heter... Viktor Johansson va? Bra gubbe. Ja, på rätt. Styrktypset, ett spel från Svenska Spel, Sport & Casino för dig över 18 år.

Stödlinjen.se, se hur han ställer för dig. Ja, då är det dags igen. Och det är ju bråda dagar för dig, Rickard, som ju är mitt i en flytt. Ja, så är det verkligen.

Hur går det för er där hemma? Du är ju inte hemma riktigt än, du är emellan hem. Nej, precis. Nej, men det går väl inte så bra, är väl det korta svaret. Vi ska vara inne nästa vecka och jag har lite svårt att se hur det ska gå till.

Men ja. Jag måste säga, jag är ändå imponerad av dig och din familjs beslutsamhet. För att du bygger ju stora delar av exempelvis köket själv. Ja, precis. Jag måste säga att min familj har varit väldigt stöttande i det här, inte helt genomtänkta beslutet.

Jag har gått med på att göra alla köksluckor. Det är ju 36 köksluckor som jag nu har gjort. Och det har väl gått bra och så, men det är klart, hade man köpt färdiga Ikea-luckor så hade det gått väldigt mycket snabbare.

Men det är nästan avsnittsläge på hur ekonomin bakom köksluckor ser ut. Vet du vad en lådfront kostar? Jag vet det för att jag har köpt lådfronter i somras. Ja, precis.

Vet du vad de kan kosta ska man väl säga. För att man kan ju verkligen köpa rimliga lådfronter. Men om man ska ha i ek, då pratar vi uppemot 2,5 per lådfront liksom.

Oj! Ja, men lite mindre, men lite beroende på. Men du kan lätt hamna på två papp per. Och så ska man ha, i vårt fall, 36 stycken. Det drar ju iväg. Ja, det blir ju jäkligt dyrt.

Lådfronter är ju säkert ett ämne som engagerar våra medelklasslyssnare. Ja, men precis. Det engagerar en liten del som tycker att sånt är viktigt. Man kan också verkligen bara skita i det och ta väddingevitt.

De är jättefina, det hade vi i vår förra lägenhet. Du och jag är ju lika skyldiga. Nog om det. Vi hade ju en premiär förra veckan, det var härligt. Gotlandsfärjan är ju uppenbarligen en fråga som engagerar.

Jag vill bara säga en sak här lite off-script, Rickard. Jag kanske uppfattades som lite gnällig och raljant i förra avsnittet. Men jag stör mig ju på att det finns i samhället, och inte minst på nätet, ett så jädra trist samtalsklimat.

Man ska hålla på att förnedra varandra och uppvigla varandra och vinkla grejer jäkligt hårt. Det är ju det som jag menade att den här SAUK gör sig skyldig till. SAUKTube.

På SAUKTube. Det blir ju inget bra, det blir polariserat. Man borde kunna ha en bra diskussion om Gotlandsfärjan, inte hållit på att göra sig rolig över att de har en marknadschef som hade otur när han tänker.

Jag håller med. Vad har samhället hamnat någonstans? Det är ju bedrövligt. Det är ju en dagisnivå. Det här sätter du ner foten nu. Du drar ditt strå till stacken för ett bättre samtalsklimat.

Jag vet inte om vi är perfekta på något sätt, men jag ville bara säga det. Ja, men det är bra. Jag tycker det är en bra markering. Och jag står bakom dig. Jag kommer inte ta kampen, men jag står tätt bakom dig och hejar på.

Men det var ju faktiskt ännu fler som hörde av sig sen om din hjärtefråga, Rickard. Breddavlopp. Såg du det? Jag såg det, det har rasslat in. Det var ju bland annat en kommunpolitiker som skrev.

Och det här är kanske ett ansvar som vi måste ta då. Att titta på de här avloppen och se vad som händer egentligen. Ja, men det här ska vara fixat sommaren 2027.

Alltså det här ska vara löst till dess. Vi ska lösa det. Det här kommer vi rota i. Det blir jättebra. Men vi ska ju börja med ett annat lyssnartips idag. Just det, fängelser.

Fängelser. Det här är ju överlag ett väldigt intressant tema som jag kunde väldigt lite om. Jag kan lite mer nu. Jag har ju knappast aldrig suttit i fängelse. Nej.

Det har inte du heller. Nej, det har jag inte. Känner du någon som har suttit inne? Vad vet man egentligen om nya bekantskaper och sådär? Men mig veterligen så känner jag ingen.

Nej, inte jag heller. Man är liksom skyddad från sånt här. Vi är två oskyldiga personer. Men en lyssnare undrade då, nu när det är ett oerhört stort fokus på att låsa in fler människor i samhället.

Hur mycket kostar det här? Och inte minst, vad kostar det att ha en person inlåst i Sverige nu för tiden? Precis, och vi är ju inte sämre än att vi har tagit reda på det.

Vi har tagit reda på det, vi plockar upp handsken. Det här är ju ett ämne som engagerar ju. Vi säger ju varken bu eller bä här. Vi säger ju bara hur det är. Inte huruvida det är rätt eller fel eller så.

Det tycker jag ändå är viktigt att ha sagt. Det är inget kriminalpolitiskt inlägg för valet. Det är det inte. Det ska inte uppfattas som det. Men jag kan säga att ni som lyssnar då, gör gärna som vår frågeställare idag och hör av er med frågor och tips.

Den bästa kanalen för det är ju Instagram där vi håller hus under namnet Kapitalet. Men med de orden Rickard så sparkar vi loss veckans avsnitt om fängelser och om det totalt okända företaget i centrum för den svenska kriminalvården. Jag heter Jakob Borsell.

Jag heter Rickard Almqvist. Och du lyssnar på Kapitalet. Häng kvar! Vi tar en kort paus här och pratar om pengarnas historia och Markus året 1971 tillsammans med kryptobörsen Bybit.

Breton Woods hette ju systemet som skapades efter kriget där 44 valutor knöts till dollarn och där USAs centralbank backade upp det här systemet med en stor guldreserv. Det här var ju ett sätt att utnyttja de här dyrköpta kunskaperna som vi människor hade fått om att valutor som inte backas upp av någonting som är lite så här ovanligt ofta kollapsar. Så man bestämde att ett uns guld skulle kosta 35 dollar punkt.

Och eftersom guld fanns och finns i begränsade mängder så fanns det liksom ingen möjlighet för USA eller världens övriga länder att trycka mer pengar och skapa inflation. Men det gjorde man ändå. Utan det man gjorde var att skapa jättemycket skuld igen.

Man gjorde hela den här grejen som vi beskrev hände för en liten bank på 1800-talet som gick i konkurs. Och här hörde vi alltså Gustav Boder. USA hade ju stora utgifter för kriget i Vietnam och diverse sociala program som kördes efter kriget.

Och för att bekosta det här så tryckte USA mer pengar utan att för den delen ha mer guld i sin reserv. När fransmännen till slut krävde att få växla sina dollar mot guld som man skulle få göra så rasade det här systemet samman. President Nixon gick ut och sa att dollar inte längre kan växlas mot guld.

Och med det här så stängdes det så kallade guldfönstret och det var 1971. Bretton Woods rasade samman med oöverskådliga konsekvenser. Mer om det här i kommande inslag då vi fortsätter berätta historien om pengar tillsammans med kryptobörsen Bybit som du hittar på bybit.

eu. Det här var ju en sån här liten notis som kanske flög förbi utan att man la märke Just det, just det. Stämmer, räknar du rätt nu? Ja, det tror jag. Ja, okej.

Ja, men då är det ju ganska mycket såklart. Alltså med vuxenbefolkningen då menar jag att man är inte ett barn, men man är inte heller liksom kanske över... Det låter dumt mot de äldre, men jag menar den aktiva delen av befolkningen.

Ja. Och bakgrunden till det här, vi behöver inte fördjupa oss i den. Den känner ju alla till, det handlar om politik. Men det finns ju en del att tänka om det här.

Alltså bara en sån här sak. Föreställ dig att jobba i en verksamhet som i 10, kanske 15 år har dragit ner. Kanske hela din karriär i den verksamheten. Alltså stängt fängelser, haft färre klienter då som de kallas.

Och sen bara vänder det här i ett nafs, och så ska hela verksamheten fördubblas i storlek på tio år. Ja just det, det är väl, apropå det jag sa tidigare, exakt det här försvarsmakten har varit med om nu också. Och det verkar ju vara väldigt svårt.

Och det är svårt att ställa om den företagskulturen, kan man ju tänka sig. Ja, verkligen. Alltså från att ha gått, som du säger, bommat igen pengar, man har ju säkert jobbat med det.

Hur säljer vi det här fängelset på ett bra sätt? Och så ska man helt plötsligt börja ställa om. Ja, det är svårt. Man pratar ju ofta om det här i termer av att det här är ju staten, så vi ska sätta fler fängelser, så liksom löser det bara.

Och då kanske man inte tänker på att det är en organisation i bakgrunden som har vissa rutiner, man har morgonsfika och sådant där. Men det finns liksom, det är en arbetsplats. Och man kan ju liksom inte ändra på en arbetsplats hur snabbt som helst.

Det krävs en förändring. Nej, visst. Det är nog en utmaning. Men allt det här kostar ju oavsett väldigt, väldigt mycket pengar. Kriminalvården är ju helt och hållet en anslagsfinansierad verksamhet.

Alltså det finns ju i Sverige så kallade affärsverk som har intäkter, typ svenska kraftnät. Det är ju ett affärsverk som mer eller mindre tjänar pengar. Men kriminalvården får ju helt enkelt en hög pengar från staten, rätt upp och ner.

Jag kommer lite mer siffror här. Det här politiska skiftet som vi ser just nu inom kriminalvårdspolitiken, det blir ju väldigt mycket tydligare när man ser på ekonomin i det här. År 2020 så var anslaget till kriminalvården under 10 miljarder per år.

Och nu så räknar man med att ganska snart passera 30 miljarder per år. Just det. Ja, det är en liten ökning. Ja, det är rätt stor ökning. Och majoriteten av det här, kanske två tredjedelar eller så, det är ju då kostnader för just häkten och fängelser där folk sitter inspärrade.

Där just fängelser eller anstalter som det kallas på kriminalvårdsspråk ensamt står för omkring hälften av de här anslagen. De här siffrorna kanske inte säger jättemycket i sig, men ett vanligt sätt att se på det här är ju då kostnaden per intern. Just det.

Och här använder kriminalvården ett nyckeltal som man kallar för vårddygnskostnad. Kostnaden per inlåst och dygn då? Ja, precis. På anstalt då, i fängelse. Då räknar man bort frivården och fotbojor och sånt där.

Men där låg Sverige förra året på cirka 4000 kronor per dygn. Ja, det är ju som ett, det är väl ett ganska bra hotell med helpension? Det är nog ett väldigt bra hotell om man tänker att det är genomsnittspriset under ett helt år.

Ja, precis. Men det finns två saker som står ut här tycker jag, som jag tänkte berätta för dig om. Dels har jag sett en del jämförelser med andra länder. Och här får man vara lite försiktig, jag tror de alla kanske inte mäter det här på exakt samma sätt.

Men en väldigt tydlig upptäckt är ju då att Sverige är det land i Europa, möjligen med något enstaka undantag, som har högst kostnad per dygn. Jaha, är det sant? Och det här är alltså med en enorm marginal.

I en jämförelse som jag hittade från Europarådet, tror jag att det var källan till den då, och för år 2022, så var det nog bara Luxemburg i hela Europa som hade dyrare fängelseplatser per dygn. Jaha. Och kostnaden i Sverige var dubbelt så hög som i Tyskland, tre gånger högre än i Frankrike och tio gånger högre än möjligen då i extremfallet Lettland.

Hur kan det vara sådana skillnader? Det finns ett gäng vanliga förklaringar, som jag förstår det. Och en av dem verkar handla om den här lite mer grundläggande synen på fängelsets funktion.

Ja, just det. Vad brukar man prata om? Det är väl förvaring eller behandling, eller något sånt där. Exakt! Om idén är att bara sparra in folk och kanske straffa dem och få dem att må dåligt, då har man inte så höga ambitioner med komfort och omvårdnad och sånt där.

I flera länder ute i Europa, typ Frankrike och Italien, så kan man läsa om otroligt överbelagda fängelser. Där kanske man också får någon form av storleksfördel, om man ska uttrycka det. Men på bekostnad av priset för de äldre.

Men i Sverige har vi, utan att lägga någon värdering i det här, vi har väl en annan filosofi här i Sverige? Ja, Sverige och Norden har väl en annan filosofi här. Vi tänker mer att vi ska vårda människor och förhindra att de återfaller i brottslighet.

Och det finns väl dels någon form av human aspekt på det här, men också någon ekonomisk, just för att det är dyrt att folk sitter i fängelse och sen kommer ut och begår nya brott. Och det här är då möjligen svaret på varför vi har fler anställda per inlåst. Det är väldigt personalintensivt.

Jag tror att personalkostnaden är den enskilt största kostnaden för en fängelseverksamhet överlag. Ja, det kan man ju tänka sig. Sen finns det ju andra filosofier här.

Bulgarien. De verkar ju, såvitt jag kan se, ha den absolut lägsta kostnaden i Europa. Man trillar ju inte av stolen när man hör det. Jag vet inte vad jag baserar det på egentligen, men det är någon slags magkänsla.

Föredom kan man också kalla det. Det är väl tyvärr det man får kalla det. Jag håller nog med dig där. Men där kostar en plats 150 kronor per dygn. Jämfört med 4 100.

Ja, lite nypa salt där för att den här översikten jag såg, jag vet inte exakt hur de har räknat. Och sen ska man också tänka på att sådana här jämförelser inte blir helt relevanta om man inte tar hänsyn till köpkraften i landet. Nej, men precis.

Exakt. Hur mycket folk tjänar och vad de kan tjäna för sina pengar och så vidare. Precis. Men jag tror nästan oavsett hur man räknar på det där så är det ju fruktansvärt billigt med fängelseplatser i Bulgarien.

Vilket då möjligen säger någonting om trivselnivån i bulgariska fängelser. Den vet vi ju dock mycket lite om. Jag blev nyfiken på det där och hittade lite skriverier om det här.

För det är nämligen så att för tio år sedan så var det ett fall uppe i den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter där man tvistade om huruvida förhållandena i bulgariska fängelser var omänskliga eller inte. Okej, men då, okej. Men då, om det är uppe i domstolen huruvida det är omänskligt eller inte, då kan man då slå fast att trivseln kanske inte är på topp där.

Ja, men och i den här rättegången då så dök det upp lite bevisning helt enkelt. Det var tror jag fyra personer internt på bulgariska fängelser som vittnade om det här. Och det var att de hade ett utrymme då i sina celler som var mindre än en kvadratmeter.

Det är hemskt att jag ska ta, men det är ju tragi-komiskt. Och de delade då fyra stycken toaletter med 200 andra interner. Aj, jädrar. Undrar om de måste nästan etablera någon slags schema då för de där toaletterna.

Alltså jag menar, som småbarnsfamilj så vet man ju att Fastigheter, alltså kontorslokaler och sånt där. Okej. Jag tror det är Per Sprant som vojsar. Jaja, vad kul.

Jag minns inte det här, ska jag faktiskt erkänna. Nej, de var väldigt på tårna där. De började med någon slags Big Brother-inspirerad livesändning och hade det på 90-talet.

De var pigga. Det kanske har skett någon nystart här inom Vasa-kronor. För det som också hände då 1997, 90-talet, det är att Vasa-kronan stoppar av sina fastigheter för så kallade särskilda ändamål.

Jaha. Och bildar ett nytt företag, statligt företag som heter Specialfastigheter. Okej, den här reklamfilmen, det är mycket möjligt att den kom där i krokarna av 1997.

Så det kan nog stämma. Jo, men det var ju en nutida Sverige efter finanskrisen. Det hade skett ett stort politiskt skifte och man höll på att privatisera massor med företag och sälja ut statliga företag och strukturera om olika företag.

Så det här statliga fastighetsbolaget skulle göra reklam, det var säkert en del av den tidsandan, kan man ju tänka sig. Men det här företaget, Specialfastigheter, det blir då statens fängelsefastighetsbolag. Okej.

Och en behållare för fastigheter som har överlag särskilda säkerhetskrav. För inte bara fängelser utan också domstolar, polisverksamheter, SIS-hem. Alltså statens institutionsstyrelse.

Och sådana samhällsviktiga fastigheter där vem som helst inte får komma in hur som helst. Nej, just det. Och inte minst ut. Nej. Så det här företaget som jag gissar att oerhört få människor har hört talas om.

Det får man nog säga. Det äger runt 180 fastigheter i Sverige. Jaha. Sen är det ju så, det här företaget är ju också stött i en väldigt svenskt modell. Jag vet inte hur stor vikt man ska lägga vid det här, men jag tänkte bara beskriva lite saker som jag har upplevt här den senaste tiden.

Vi levde ju länge i ett land där receptet var stora myndigheter. Alltså som Televerket, Postverket, Vattenfallsverket och så vidare. Men sen har vi ju då bolagiserat de här verksamheterna som vi var inne på precis.

Vilket jag tror man gjorde för att man ville skapa mer insyn och bättre rapportering på något vis. En myndighet av det gamla slaget var ju nog mycket mer av en svart låda. Just det.

Där var det inga årsredovisningar där vdn har ordet och så vidare. Nej, det var nog inte det. Nej. Det var nog inga årsredovisningar alls gissar jag. Sen kanske det här kan gå lite långt ibland, det vet jag att en del tycker.

Alltså Sverige har ju tagit den här marknadsliberala idén längre än många andra länder. Och jag säger det utan att lägga någon värdering i det här. Jag tror bara att det är ett faktum.

Du måste ju ha hört om den här ryssen som köpte ett hus nära Moskva förresten. Ja, det är speciellt ändå. Det är nog väldigt svenskt att äganderätten är så långtgående att man låter en kompis till Putin bygga en sommarstuga mittemot huvudstadens viktigaste marinbas.

Och nu ska man då expropriera det här. Precis, och det där tror jag att vi ska kanske göra ett avsnitt om. Det här med expropriering, för att man kan ju tänka sig att i många andra länder så ska man bara gå dit och elda upp huset och så var det klart.

Men det funkar ju inte så riktigt. Vi lever ju trots allt i en rättsstat. Men ibland så kanske vi lever i en rättsstat som liksom tar folks rättigheter på ett väldigt, väldigt stort allvar.

På ett nästan liksom självutplånande sätt. Men det har jag inte riktigt tid. Nej. Det finns ju ingen stark parallell till specialfastigheter i det här. Men det finns ju ändå besläktade idéer i hur man har utformat ett sånt här bolag som jag vill komma till.

Alltså specialfastigheter äger ju fastigheter som är Man skulle ju kunna argumentera att de är centrala för svenska staten och samhället. Ja, just det. Ja, men precis.

Förstår du var jag kommer ifrån? Ja, visst. Kritisk samhällsinfrastruktur. Och den här utbyggnaden av kriminalvården, alltså oavsett vad man tycker om den, det är ju på något sätt ett nationellt intresse.

Ja. Och då blir det komiskt när det här företaget Specialfastigheter låtsas som att de är ett börsnoterat fastighetsbolag som fritt konkurrerar på den stora marknaden. Ja, just det.

Vad säger de då på specialfastigheter? Ja, men de har ju ett vd-ord, exempelvis. Jag ska återkomma till det. Och jag ska också understryka att det här kanske inte är fel.

Nej. Men det är ju svenskt på något sätt. De skriver på hemsidan då, exempelvis, om visionen och affärsidén. Ja, just det. Och kollar man då i årsredovisningen för 2025 så inleds ju den då med de här vd-orden helt enkelt.

Som man brukar se i börsbolagsrapporterna. Och då skriver hon så här, jag bara får citera lite. Specialfastigheter har vuxit snabbt och utvecklats i en verksamhet i takt med kundernas ökade behov.

Med fokus på hållbarhet, konkurrenskraft och en effektiv organisation så står bolaget väl rustat för framtiden och för ett fortsatt starkt värdeskapande. Det är ju otroligt alltså. Det är ju liksom, det hade inte kunnat gå på något annat sätt för det här företaget.

Och nu vet, alltså jag vet inte om jag gör mig liksom skyldig till samma sak som jag just beskyllde Stefan Sauk för att göra. Nej, det har du rätt i. Du har en poäng där.

Men jag vill inte håna den här personen. Nej, det gjorde du ju lite grann nu. Gjorde jag det? Ja, det tycker jag. Jag är inte hånad, kanske inte personen, men det var ju scenarier att du kanske riktar ljuset mot ett väldigt svenskt fenomen då, kanske.

Ja, men det är min huvudpoäng vill jag säga. Ja, men bra. För att så här hade det nog låtit oavsett vem som skrev de här raderna. För att det är liksom en följd av bolagsstyrningen och liksom kulturen i de här statliga bolagen.

Men det är ju så, de växer ju oerhört fort. Ja, alltså jättefort växer de ju. Alltså det går ju riktigt bra, men de växer ju nog fort eftersom Sveriges riksta har beslutat att tillföra deras största kund 20 miljarder kronor per år.

Ja, precis. I ökade anslag. Ja. Alltså så det blir ju lite som att Skatteverket skulle skryta om att de har hög tillväxt bara för att skatterna har gått upp. Just det.

Vi gör ett bra Q3, vi kommer in starkt inför 2027 och vi står bra rustade. Sen drivs ju det här företaget som ett företag då och inget annat. Man kan läsa om deras strategi i årsredovisningen.

Och då är idén här i att vara långsiktigt lönsam, de ska ha en avkastning på 5% per år. De ska vara föredömliga inom hållbarhet och berätta bland annat att man bygger fängelser i hållbar betong eller cement. Och så ska de vara marknadsledande inom säkra fastigheter.

Nu hoppas man ju litegrann att de är marknadsledande alltså. Ja, det är de ju säkerligen. Sen följer då sida efter sida med börsbolagsornament om att det är ett kommersiellt bolag och de ska skapa så stora värden som möjligt och att de lyssnar på sina kunder.

Jag ska snart lägga av med det här men man kan också notera som en kul detalj att de har en styrelse vars ledamöter inte får ha något beroende till ägaren. Nej. Alltså att ägaren är staten.

Ja. Så staten får då inte ha några representanter i styrelsen utan de som sitter i styrelsen och bestämmer över bolaget, de ska vara någon annan än staten. Det är lite märkligt.

Ja, men det är lite, alltså kollar du på ett börsbolag så är ju jag tror att praxis är att åtminstone två ledamöter måste vara oberoende. Just det. Men annars är ju idén att om du äger ett bolag så vill du också kontrollera bolaget.

Det är ju rimligt. Då har man ju sina egna representanter i styrelsen. Ja. Men här har man inte sina egna representanter i styrelsen men det vill man att ha. Nej.

Och återigen, ingen skugga faller över styrelsen. Det verkar vara oerhört kompetent folk. Det är alltså riktiga proffs från typ fastighetsbr