Den tysta döden – så kan vi tackla den dödliga värmen

Paris sommaren 2026. Det är en exceptionellt varm sommar på kontinenten och i den franska huvudstaden har temperaturen letat sig en bra bit över 30. En del av invånarna svalkar sig i flodens sän.

Iklädda de gula uppblåsbara säkerhetsbojarna som alla som badar måste ha runt midjan. Men på andra håll i Paris skördar värmen liv efter liv på överbelagda sjukhus. Kroppar som överhettats så kraftigt att organen slutar fungera.

Not summernas överdödlighet nu summeras är siffrorna på många håll alarmerande i Europa. Konflikt om den tysta döden i klimatförändringarnas spår. Kommer vi återigen att glömma när hösten kommer eller blir sommarens offer en väckarklocka?

Jag heter Kajsa Boglind. Det har varit flera värmeböljor som svept över kontinenten den här sommaren och det har blivit riktigt hett. Ja, det här var i Paris-förorten Saint-Denis i mitten av juli.

Alla försökte få lite luft via någon sån här handfläkt eller bara med handen. Inte den hetaste av alla dagar den här sommaren men en bra bit över 30, någonstans runt 35 grader. Och luften stod liksom still.

Det var som att gå in i en vägg när man gick ut från tågstationen där. Det är strax före lunchtid när solen står högt och jag ville veta hur Saint-Denis-borna upplevde det här. Först stötte jag på en 20-årig student som bott nästan hela sitt liv här.

Det är hemskt, ger hennes svar när jag frågar hur hon haft det under sommarmånaderna. Det bor i gamla byggnader, dåligt ventilerade, säger hon. Det blir stekhett under takåsarna.

Även här i Saint-Denis så finns de här klassiska Paris taken i zink. Ett material som valdes ut när Paris byggdes ut på 1800-talet. Det var lätt, billigt, väderbeständigt och enkelt att forma på plats.

Så gick tänket då. Taken är ju faktiskt så unika att de har tagits upp på UNESCOs lista över immateriellt kulturarv. Men idag, 2026, efter en historiskt varm sommar med enorm överdödlighet som rapporterats.

Så pratas det mest om de här zinktaken som en dödsfälla. Risken att avlida är många gånger högre om man bor under ett sånt tak har det räknats ut. Så hett inne och hett ute med få möjligheter till svalka, konstaterar Patricia.

De är så himla trötta, säger han. Sover inte på nätterna. De som bor i gamla byggnader, dåligt ventilerade, säger han. Det blir stekhett under takåsarna. Även här i Saint-Denis finns till exempel inga vattenstationer eller luftkonditionering på tågstationerna.

Till skillnad från centrala Paris, säger hon. Hon pluggar engelsk litteratur på universitetet men går mest och tänker på klimatförändringarna den här heta sommaren. Vi måste göra något, många av oss unga försöker, säger hon.

Men vad har vi att komma med om vi inte har politikerna med oss? När sommaren har varit flera politiska krismöten i Frankrike kopplat till värmeböljorna. Hör här premiärminister Sébastien Le Cornu från i juni.

Först konstatera alla drunkningar som varit den här tiden i slutet av juni. 40, framförallt unga som drunknat. Och det var i den här vevan som myndigheterna också införde ett tillfälligt alkoholförbud på Pariskator.

Men fokus för den franska regeringen har varit överbelagda sjukhus och de mest sårbara i hettan. Äldre människor. Men det kanske ska tilläggas att det finns en plan sen den dödliga hettan i Frankrike 2003.

En så kallad plan canicule. Frankrikes nationella handlingsplan för att skydda befolkningen mot extrem värme. Och den här planen är aktiverad i Frankrike från den första juni till mitten av september.

Systemet är kopplat till meteorologer, den franska motsvarigheten till SMHI och är uppdelad i fyra nivåer där grön innebär normal beredskap och röd kräver maximal vaksamhet vid extremt farliga och exceptionella temperaturer. Är inte det tillräckligt, frågar jag Patricia. Det är mest stora ord.

Det händer inte så mycket, tycker hon. Inte tillräckligt i alla fall. Och inte långsiktigt. Parisförorten Saint-Denis har pendlat fram och tillbaka mellan orange och rött på skalan.

Och akuta åtgärder att hjälpa de mest utsatta är igång när jag är där. På flera ställen finns påminnelser från kommunen om enkla saker som att dricka mycket även om man inte känner törst. Undvika alkohol, ha ljusa luftiga kläder, stanna inne de varmaste timmarna på dygnet och fukta kroppen.

Stänga fönsterluckor, jalusier och öppna för genomdrag av luft på natten. Och då, extra viktigt, kolla till släktingar och grannar som är mer sårbara. Äldre, sjuka, gravida, småbarn, arbetare som måste jobba i hettan till exempel.

Och läser man till det man ska vara extremt uppmärksam på är kramp i kroppen, ovanlig trötthet, huvudvärk, feber, yrsel och illamående. Men trots de här råden så har ändå många dött i år igen. Inne på Bellend Adadibis frisörsalong så är värmen ett hett samtalsämne bland kunderna, berättar han.

Hans kollega som presenterar sig som Boboul beskriver hur det fysiskt plågar honom när temperaturerna går upp mot 40 grader. Han berättar att han, precis som Patrizia som vi hörde tidigare, sett flera äldre personer svimma nu under sommaren. Men samtidigt, där inne på salongen klagar ingen.

Bellend Adadib pekar. De har ju luftkonditionering, men det är inte alla som har råd med. Den här mannen presenterar sig som monsieur Mamadou. Han är 68 år och stannar till lite motvilligt först när jag går fram.

Solen steker verkligen vid det här laget. Han ska hem och äta, men där lär det vara ännu varmare. Han beskriver det som att väggarna i lägenheten är stekheta. Men någon luftkonditionering har han inte råd med.

Han har en pension på motsvarande 11 000 kronor i månaden, berättar han. Och hyran går på runt hälften av det. Och, säger han, så ska man äta också. Inga pengar över till någon luftkonditionering, konstaterar han.

Hur har du det hetan, frågar en dam på busshållplatsen intill. Jag är så himla trött, säger hon. Sover inte på nätterna. Hon har inte heller någon AC, bara en liten fläkt.

Inga fönsterluckor som stänger ute den värsta hettan. Hon stänger till beståndskanske, säger hon, med gardiner på dagen. Och så försöker hon lufta på natten, men värmen stannar kvar i lägenheten.

Nu väntar hon på bussen för att det är fem minuters bussträsa till jobbet i ett restaurangkök från klockan 12 på dagen till åtta på kvällen. Hur gör du för att svalka dig? Går du och badar ibland, frågar jag.

Det finns en pool en bit bort, får jag veta. En olympisk simhall som användes under OS, men inträdet är dyrt, tycker hon. 75 kronor för en vuxen, plus. Kan inte simma.

Värmen kommer och jag går ett varv i kvarteret. Inte så många platser att skydda sig från solen. Det finns en del träd, det sitter en del folk. Utanför kyrkan här så kollar jag.

Utanför en kyrka hittar jag lite skugga. På dörren sitter en skylt. Välkommen in och svalka dig under heta dagar, står det. Men dörren är låst. Anja, en bild från ett kvarter i Paris där stora delar av Europa har haft det riktigt hett med flera värmeböljor.

Europa är ju den kontinent enligt mätningar som görs, till exempel av EU-finansierade Europas centrum för medellånga väderprognoser som det heter. Europa är den kontinent som värms upp snabbast i klimatförändringarnas spår med överdödlighet som följd. Och den här sommaren går sorgligt nog mot rekord i Europa.

Jag tänkte nu om ni kan höra mig. Kan ni höra mig? Jag får kontakt med European Mortality Monitoring Network. Ett europeiskt samarbetsnätverk som övervakar dödlighet i realtid för att upptäcka det som då kallas överdödlighet.

Yes, my name is Lasse Westergaard. Så en överdödlighet på 16 000 människoliv på bara en vecka. Lasse Westegaard och hans kollegor är förbryllade. Flera av dem ifrågasätter siffrorna till en början.

Det här är något man aldrig sett tidigare. Och ännu mer förbryllade blir de när de ser att den här ovanliga överdödligheten är koncentrerad till huvudsakligen tre länder. Så rekordmånga döda i hettan i framförallt Frankrike, Belgien och Tyskland.

Varför just där? Sen när de börjar titta på ålder på de som dött så blir de återigen förvånade. Att så pass många yngre fanns bland de som dött i värmen är ovanligt, säger Lasse Vestergaard.

Det här är något som förvånar experterna i det europeiska nätverket. Så data som sticker ut på flera olika sätt. Frågorna som uppstått. Vad hände sista veckan i juni?

Varför så hög överdödlighet i ett fåtal länder? Och hur ska man förstå att så pass många unga också dog? Allt det här kommer säkerligen att analyseras framåt. Lasse Vestergaard och hans team drar inga slutsatser, påpekar han, utan presenterar data.

Well, we cannot make conclusions. We can just see there is an excess. En analys som säkerligen också kommer att analyseras framåt är frågan om socioekonomiska förhållanden kopplat till överdödlighet i värmen.

Countries like Belgium being less affluent. Det har redan blivit en fråga, inte minst i Belgien, säger Lasse Vestergaard. Areas with people who live under worse socio-economic conditions than others may be at higher risk and have more fatalities.

Belgien är ju ett tätbefolkat land. Experter pekar på att staden saknar tillräckliga grönområden. Det pratas om urbana värmeöar där asfalterade områden stänger in värmen och minskar möjligheten till nattlig avkylning.

Och lägg därtill att bostäderna traditionellt är byggda för att hålla kylan ute och bevara värmen. Belgien ligger ju ganska långt norrut trots allt. Och det här har gjort det svårare att kyla ner bostäderna när värmeböljor drar in.

Det här var en överdödlighet på 30 000. Hur ska vi förstå den siffran, Anja, jämfört med tidigare år? Jag frågar ju Lasse Vestergaard just det. If you compare this to previous years, I mean, kind of put it into a context, are we seeing like a record here or how would you explain this?

Och det är tydligt att siffrorna är ovanligt mörka just i år. We have had excess mortality during previous years of heatwaves, but it has been covering more countries over longer periods. We have never seen such a peak in mortality in just one week.

And also, in those previous years of heatwaves, for instance in 2022, we had a quite big peak over some weeks in Europe, but we also had circulation of a coronavirus. So some of these deaths may have been caused by corona, not heat. But for this year, this summer, there are no other real explanations.

There are no other COVID or other infectious diseases or other public health events that could explain this high extra mortality. So in that way, it's unusual. Okay, so that record week that Lasse Westegaard referred to, that last week of June, week 26, when the death rate suddenly rose to 16,000 people in three countries.

Yes, one of those countries is France. And a older woman died just that week due to the deadly heatwave. So this is a woman named Louisette Rivalan. She passed away on the 29th of June due to hyperthermia.

And we can stop there, just briefly, Anja. Hyperthermia is a condition when the body temperature rises rapidly due to, for example, external heat. The heart has to work harder, the pulse increases, you sweat to cool down the body.

Something that leads to dehydration and salt loss. When the body temperature rises, the brain is affected. You become dizzy, you can get a headache, become nauseous, get severe cramps.

If the body's temperature regulation stops working, and you can't get rid of enough heat, then the body overheats. The organs are affected, they can stop functioning, and it can lead to unconsciousness and death. And Anja, Deluria-E says heatwaves that I've talked to researchers about this program.

Deluria-E is that it can go fast. And often you don't understand how bad off you are until it's too late. And that is why it is so dangerous to be alone in high heat.

Here you need to have people around you who can notice if you behave unusually. Hyperthermia and what it actually means is something that many people have had to experience this summer. The French woman I mentioned, Louisette Rivalan, 93 years old, she is one of thousands of people who have died just of hyperthermia this summer.

But what has made Louisette's death arouse stronger reaction and debate in France is the inadequacies around her living environment. A tragic example of how poorly climate-adapted housing can become death traps. People talk about pressure cookers in the French media.

I got hold of her neighbor Odilson, who used to look after and help Louisette and was the one who found her lifeless during the hot June day. But she did not want to participate in any further interviews, she says, because driven by anger after Louisette's death she has been in several media. Here, for example, in the TV channel France 2.

What happened? I do not know. You fell to the ground? I fell, yes. It was too hot, too much heat. It was too hot. Yes. The Met Office has issued an amber extreme heat warning for parts of southern and eastern England and south Wales.

France experienced its hottest night since records began almost 80 years ago. Germany has set a new heat record and the temperature could go higher as a so-called heat dome is baking the country. From June to July, the heat wave in Europe continues.

Yes, so the four weeks from June, I think, was week 26, 27, 28. In total, we had 30,000 excess deaths. And after that period, we have seen normal mortality. So the peak was about three weeks, but most severe in the week 26.

And at least 30,000. It may still increase a little bit because there is some delay, but roughly about 30,000 deaths. So summer's excess mortality has increased to 30,000.

That number may still increase, says Lasse Westergaard. In addition to France, Belgium and Germany, the Netherlands and Great Britain have also reported high mortality in this summer's heat wave. So an excess mortality of 30,000.

How do we understand that number, Anja, compared to previous years? I asked Lasse Westergaard just that. And if you compare this to previous years, I mean, kind of put it into a context, are we seeing like a record here or how would you explain this?

And it is clear that the numbers are unusually dark this year. We have had excess mortality during previous years of heat waves, but it have been covering more countries over longer periods. We have never seen such a peak in mortality in just one week.

And also in those previous years of heat waves, for instance, in 2022, we had a quite big peak over some weeks in Europe, but we also had circulation of coronavirus. So some of these deaths may have been caused by corona, not heat. But for this year, this summer, there are no other real explanations.

There are no other COVID or other infectious diseases or other public health events that could explain this high extra mortality. So in that way, it's unusual. And that record week that Lasse Westergaard referred to, that last week of June, week 26, when the excess mortality increased to 16,000 people in three countries.

Yes, one of those countries is France. And an older woman died just that week due to the deadly heat. So this is a woman named Louisette Rivala, and she passed away on June 29th due to hyperthermia.

And we can just briefly stop there, Anja. Hyperthermia is a condition when the body temperature rises rapidly due to, for example, external heat. The heart has to work harder, the pulse increases, you sweat to cool down the body, something that leads to dehydration and salt loss.

When the body's temperature rises, the brain is affected, you become dizzy, you can get a headache, become nauseous, get severe cramps. If the body's temperature regulation stops working, if you can't get rid of enough heat, then the body overheats. The organs are affected, they can stop functioning, and it can lead to unconsciousness and death.

And Anja Deluria-E says heatwaves that I've talked to researchers about this program. Deluria-E is that it can go fast, and often you don't understand yourself how bad off you are. And that is why it is so dangerous to be alone in high heat.

Here you need to have people around you who can notice if you behave unusually. Hyperthermia and what it actually means is something that many people have had to experience this summer. The French woman I mentioned, Louisette Rivalan, 93 years old, she is one of thousands of people who have died just of hyperthermia this summer.

But what has made Louisette's death arouse stronger reaction and Much of the city's elite left town. And that's what elite people do in the summer in hot places. They tend to leave the steaming cities and move to the water or to the mountains.

They go where they can cool off. De flesta ur eliten, som Eric Klinenberg säger, har lämnat stan och åkt till svalare sommarställen vid havet eller i bergen. And when the heat wave hit Chicago, it was really something.

The temperature topped 106 degrees, which I think is maybe 41 or 42 in Celsius. And the experienced heat with humidity was over 126 degrees, which is just startling. Hetan på 41 till 42 grader slog till hårt mot mångmiljonstaden.

Och värmen avtar inte nämnvärt på nätterna. And that meant that people didn't have a way to get natural cooling. Och ovanpå det går elen för hundratusentals hushåll.

Which meant that they didn't have air conditioning, but also they didn't have lights and they couldn't use elevators. And in high rise buildings, they couldn't pump water to high floors. And so the city began to break down.

Ingen el, ingen AC, inga fungerande hissar, inget vatten går att pumpa upp ur kranarna på sina håll. Folk ringer desperat efter hjälp, men sjukhusen blir snabbt överfulla. Medics reported thousands of calls for paramedics and ambulances, way higher than the norm.

Hospital emergency rooms were so crowded that they couldn't take in new patients. And unfortunately, the city had no way of knowing which emergency rooms were full and which were not, and that meant that ambulances were driving around this enormous city full of traffic, trying to find an empty hospital bed, often in vain. On an average night back then, the morgue received 17 bodies.

In the midst of the heat wave, a staggering 87 people died in just one day. The ME's office was so overwhelmed, the state delivered refrigerated trucks to store the bodies. Överdödligheten fastställdes senare till över 700 människoliv.

People who were old and alone, socially isolated. När den akuta krisen lagt sig bestämde sig den då unge sociologen Eric Klinenberg att han vill se närmare på själen till varför så många dött. Han börjar med att göra en karta över var hettan skördat flest liv.

First it looked like the most obvious map in history. Kartbilden som växte fram var till en början inte särskilt överraskande, säger han. You could see that the neighborhoods that had the most suffering were on the south side and the west side of the cities.

Those are areas that are famously racially segregated, they're almost completely black, they're extremely poor, they're cut off from a lot of political services and social services. They're places where there's a lot of suffering on a daily basis, and so it was no real surprise that they bore the brunt of the heat as well. Kartan visar höga dödstal i fattiga, utsatta, isolerade områden.

Then when I turned the microscope and looked a little more closely, I saw something that people had not seen before. När han tittar närmre på siffrorna finns typiska utanförskapsområden där relativt få har dött.Varför, undrar Eric Klinenberg, och börjar jämföra kvarter där många har dött med de där relativt få dött.

And what I discovered there is that of course it was not race or class or age that made the difference because they were the same in those areas. What really drove heat mortality was what I've come to call social infrastructure, which I define as the physical places that shape our capacity to interact. Så han vill se hur stor betydelse den, som han kallar den, sociala infrastrukturen har när en värmebölja drar in i städer.

And so the neighborhoods that had a lot of death had abandoned properties, they had empty lots, they had homes shuttered, they didn't have a lot of parks or local libraries or community organizations or even safe benches where people could just kind of hang out and get to know each other in daily life. And it meant that people didn't look after each other in an informal way, in ways that would help during a heat disaster. But the neighborhoods that were very poor and segregated and had low deaths had a quite rich social infrastructure and with it a fairly vibrant interaction style so that people knew their neighbors better, they saw each other sitting on the steps of their buildings, they knew to knock on the door if an 80-year-old who's always outdoors on a summer day was suddenly not there on a day when the temperatures were burning.

Men okej, så bibliotek, parker och ett aktivt civilsamhälle kan göra skillnad? Ja, det Eric Klinenberg ser där och då är att bostadskvarter där människor möts naturligt och liksom lär känna varandra, de klarar sig bättre. Det har gått några decennier sedan dess.

Vad har världens stadsplanerare lärt sig, frågar jag. I think a lot of cities are doing more than they did in 1995 when the heat comes around. They make public announcements, they work with social service providers to try to knock on doors, they open cooling centers.

Many cities in Europe have things they call cool shelters or cool climate areas where they offer people access to air conditioning. Många stadsplanerare har blivit bättre i akuta skeden. Men det finns en hel del att önska när det gäller långsiktig planering, säger han.

Well, I mean, what I'm saying is actually quite a challenge for city planners because it says you can't just respond to a heat wave by opening cooling centers or putting announcements on the radio. You in fact have to think about the underlying vulnerability that's in your city or community on a daily basis because those things will show up. And so the heat is a major public health issue and most city governments recognize that.

Unfortunately, they don't do nearly enough or take it nearly as seriously. Han tar Europa som exempel och hettan i Paris. Den nationella handlingsplanen i Frankrike gäller från första juni.

Men den första värmeböljan drog in i maj och det ställde till det rejält, inte minst i skolorna. I think, for instance, about Europe this summer. The first heat wave arrived in May and so there were lots of cities that had been developing extensive heat plans but not for May.

In Paris, they had school children going into public schools that had no air conditioners, that had no ventilation in the rooms, that were baking like ovens. And enormous numbers of children suffered or got sick from that and the city had to figure out was it better to close the schools and send the kids back to their homes, which also didn't have air conditioning, or to try to take better care of the kids when they were there. Och jag vet att staden Paris just nu gör stora ansträngningar för att klimatanpassa skolorna men de har mycket kvar att göra.

Så Eric Klinenberg som jobbat med det här i decennier tycker att stadsplanerare världen över borde ha lärt sig läxorna år efter år och agerat därefter. Men det är som att de glömmer så fort hösten gör inträde. Och så är det det där med att hettan inte låter och inte syns.

We have a tendency to forget it as soon as the weather changes. I mean, if a big hurricane or a tornado or an earthquake or a flood comes to your city, it leaves visible damage. It makes for spectacular images on social media and television, and it might produce billions of dollars in destruction, which has to be repaired.

But the heat is a silent and invisible killer of people who we make silent and pretty invisible in our public life, old people, poor people, very young people, people who are socially isolated. Vi don't see them and we don't see the heat, and for those reasons, too often, the moment the weather cools down, we move on to other things. Handlingsplaner och planering inför återkommande värmeböljor är en sak.

Själva grundproblemet en annan, och det är där världens fokus borde vara, menar han, inte är. That's the big question, which is, what are we going to do to try to cool the earth more generally? Because the reality is that the more we keep burning fossil fuels, the hotter it's going to get and the more endangered we will be and our summer routines will be.

I'm talking about days over 40 degrees and heat domes that don't leave and hundreds of deaths. The weather patterns are changing, and so you can't believe that just because you haven't had major heat in the past, you won't have it in the future. Så ett allt varmare Europa med fler värmeböljor som verkligen slagit hårt mot inte minst äldre i till exempel Frankrike den här sommaren.

Och Kajsa, det har ju varit en fin och varm sommar också här, i alla fall i stora delar av landet. Och alla vi som har äldre personer i vår närhet vet att sommarvärme även här i Sverige kan upplevas som extra jobbig för äldre personer. Precis, och jag åkte till en stad där man har tänkt mycket på det här.

Hur man kan bygga för att skydda äldre och andra som tål värmen sämre när vi nu vet att vi är på väg mot ett allt varmare klimat. Och Anja, jag tänkte att vi kan börja med ett besök på en uteplats på ett äldreboende. Jag heter Laila Thorstensson och är 80 år gammal och har bott här nu i snart tre år.

Jag träffar Så är det för lite grönområde som gör att det blir väldigt, väldigt varmt. Och det kan också vara att byggmaterialen är sådant som suger åt sig värme på dagtid och det kan inte heller då kylas ner på nattetid. Så det är sådana här saker som vi kan se i den här kartbilden.

De varma zonerna som kartan visar finns i Norrköpings innerstad, delvis nära stadens vattendrag. Men vatten kyler inte lika mycket som grönska, säger Maria Wilhelm. Om du också ser så flyter ju då Motala ström.

Och ibland säger man också att blå vegetation kan dämpa den urbana värmen. Men den gör det inte det på samma sätt. Låt oss säga att vi har en långvarig värme, då kommer ju vattnet att bli varmt.

Och vattnet är fortsatt varmt dygnet runt. Och det blir inte den dämpande effekten som man får av det här gröna. Och det allt varmare klimatet i sig betyder utmaningar för flera av kommunens verksamheter.

För det här urbana värme i städer är ju ganska nytt i Sverige. Vi har inte varit utsatta för det så många gånger och inte under längre tid. Och i år i Norrköping så hade vi inte värmebölja, men vi hade långvarig värme.

Förutom att skydda äldre som till exempel Laila Torstensson, så handlar det också om exempelvis att klimatanpassa förskolor eftersom små barn tål värme sämre än vuxna. De här förskolorna som vi har byggt om nu, det har ju varit jätte, jättebra. Det är de som vi har öppna när man stänger andra.

Så att förskolor som inte är anpassade, de försöker vi att inte ha öppet på sommartid. Att bygga för att skydda sig mot just värme, det är något nytt i Sverige där vi sedan tidigare är vana vid att skydda oss mot kyla. Vi behöver nog tänka om ganska så mycket eftersom att skydda sig mot kyla är ju ett annat sätt än att skydda sig mot värme.

Och det här är någonting som jag inte tror att vi har så himla mycket kunskap kring idag. Vi bygger väldigt, väldigt isolerat mot kylan. Medan på sommaren, då behöver vi också skydda oss mot värme, men då kanske man behöver andra typer av fönster till exempel än sommarmånader som inte reflekterar in värmen utan istället håller värmen utanför.

Så att byggsidan behöver också jobba en hel del och hitta nya tekniker för att bygga städer och renovera. För vi ska ju komma ihåg att mycket av städerna är ju redan byggda. Det är minimalt det som vi bygger nytt, men där kan vi liksom hela tiden ta mer höjd.

En bit från stadskärnan och inte så långt från äldreboendet på Tallvägen ligger SMHI, den svenska myndigheten som inte bara gör väderleksrapporter utan också forskar om klimatförändringar och dess effekter. Hej, här träffar jag Karin Lundgren-Kovnacki, en av forskarna bakom Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys. En rapport som presenterades i slutet av juni 2020.

Vi har ju byggt vårat land för kalla temperaturer, det är det vi är vana vid. Samtidigt pekar rapporten ut just värmeböljor som en av de största klimatrelaterade hälsoriskerna i Sverige. Som naturkatastrof så är ju värmeböljor den dödligaste väderfenomenet.

Även fast man inte kanske tänker på mer dramatiska händelseförlopp som stora rasgred och översvämningar och sådär. Men att världshälsoorganisationen pratar om att värmeböljor är en silent killer. Och det handlar om att det sker i det tysta, kanske i hemmet.

Så man ser inte liksom folk som ramlar ihop på gatan och tuppar av utan oftast så sker de här dödsfallen på sjukhus och att man har underliggande sjukdomar som man får den här överbelastningen och att det är det som gör att du avlider. Om Chicago 1995 var en väckarklocka på många sätt i USA så blev 2018 något liknande för Sverige. I dagens ekonyheter om den ovanligt varma sommaren.

Många avled på grund av värmen. Enligt folkhälsomyndigheten var överdödligheten hög. Överdödligheten, det vill säga hur många fler som dör än förväntat, var högre än förra året under sommaren.

Högst var den under veckorna 26, 29, 30 och 31. Det vill säga under delar av juli månad som i år var den varmaste på 60 år. Den fick ju väldigt stor effekt, jag tror vi alla kommer ihåg den.

Den var ju extremt varm, extremt torr under en väldigt lång period så den sticker ju ut verkligen. Och då hade vi ju en överdödlighet på 700 personer i Sverige. Så det var ju en ögonöppnare.

Det har ju gjort att även arbetet för att skydda människor mot höga temperaturer i Sverige fick en skjuts. Sedan dess har klimatanpassningsarbetet gått framåt här i Sverige. Men slår rapporten fast, klimatriskerna förvärras snabbare än samhällets nuvarande anpassningsförmåga.

Det här är mer strategiskt arbete, det går framåt, men det är också väldigt ojämt. Vi har små kommuner som knappt har påbörjat arbetet och att det går för långsamt. Riskerna ökar i alltför snabb takt så egentligen behövs det alla möjliga typer av incitament.

Det behövs finansiering, det behövs tydligare lagstiftning, tydligare ansvarsfördelning, det krävs samverkan. Det behövs ett krafttag när det gäller klimatanpassningen. Jag frågar Karin Lundgren-Kovnacki om Eric Klinenbergs forskning.

Den där som drar slutsatsen att kommuner och städer bör se gemensamma platser och mellanmänskliga kontakter som en del av klimatanpassningsarbetet. Är den typen av sociala infrastrukturer någonting som man tänker på som en klimatfråga i Sverige? Oj, jag tror nog inte riktigt att vi är där än faktiskt.

Tittar man ute i Europa så är klimatanpassningsområdet så otroligt brett. Det kan handla om att man har de här starka sociala strukturerna för att kunna hjälpa varandra. Jag vet att i Spanien, i deras nationella strategi för klimatanpassning, då har man målsättningar som handlar om att stärka de här sociala strukturerna.

Och det har vi ju inte i Sverige på sånt sätt. Tillbaka hos Lajla Torstensson på äldreboendet på Kolonigatan i eftermiddagsvärmen. Nu har vi det alternativet här på våran fina innergård att vi rullar.

Vi har ju även skuggiga platser så då kan vi bara rulla några meter och så sitter vi i skuggan och njuter av skuggan där. Då får vi kanske ofta vattenmelon att sitta och äta på och kall saft och sånt där. Så vi har klarat den väldigt bra, värmen också.

Och hon konstaterar att träden på uteplatsen är något mer för henne än bara skyddet mot solen. Och vad betyder det för dig att kunna komma ut litegrann? Det betyder ju alltihop, annars hade jag inte flyttat hit, utan det avgörande.

Det är så man behöver ha grönskan runt omkring sig. Vi är olika naturligtvis, men jag är grön människa som vill ha det så. Tack snälla själv, hoppas det blir bra nu också.

Du har hört Konflikt om hur vi behöver anpassa våra samhällen till den dödliga värme som i stor sannolikhet kommer att bli vanligare i klimatförändringarnas spår. Och vi på redaktionen har ju gjort flera avsnitt om hur vi påverkas av klimatförändringarna. Bland annat ett i vintras som hette Skidåkningens sista årtionden.

Och som handlade om vilket ansvar turistindustrin har för de allt varmare temperaturerna i Alperna. Alla våra tidigare avsnitt hittar du i appen Sveriges Radio, där du också kan slå på pushnotiser så missar du inte när vi släpper något nytt. Producent den här veckan var Anja Sahlberg, tekniker Rasmus Håkas.

Och jag heter Kajsa Boglind.