Betygsätt avsnittet
Bli först med att betygsätta
Om avsnittet
- Podd
- Konflikt
- Publicerad
- 5 sep. 2026
- Längd
- 54 min
Ukrainas nya drönarkrig mot nätjätten Wildberries
Om avsnittet
Sommaren 2026 inleder Ukraina en kampanj av attacker mot ett ryskt e-handelsbolag som bland annat säljer kläder och husgeråd. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På ort efter ort från Uralbergen till St Petersburg brinner nätjätten Wildberries varulager i Ryssland. Drönare från Ukraina har svept in i tusental och släppt sina sprängladdningar. Ukrainas nya strategi riktas mot företag som stöttar den ryska krigsekonomin men slår också hål på vanliga ryssars bekvämlighetsbubbla.
Experter varnar för att kriget nu gått in i en ny fas som kräver fler civila offer - på båda sidor. Medverkande: Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot, Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Mark Galeotti, brittisk historiker, och författare till flera böcker om Ryssland, Fabrice Pothier tidigare stoppanalytiker på Nato och är numera VD på konsultfirman Rasmussen Global, Orysia Ludsevitj, biträdande chef för Rysslands- och Eurasiaprogrammet samt chef för Ukrainaforumet vid den brittiska tankesmedjan Chatham House, Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.
Transkript
~54 min · AI-genererat
Dubai 2023. Två kvinnor går in på en scen till publikens applåder. Den ena är klädd i en enkel svart t-shirt med ett rektangulärt tigermönstrat tryck på. Women's Empowerment Convention har bjudit in en av Europas rikaste kvinnor, Tatjana Kim, till sin konferens.
Kim, trots sin enkla klädsel där på scenen, är idag Rysslands svar på Jeff Bezos. För två decennier sedan startade hon landets mest framgångsrika e-handelsbolag, bolaget Wildberries. Wildberries har gjort det möjligt för ryssar att köpa kläder, leksaker, hushållsartiklar och andra varor genom ett enkelt klick på datorn eller mobilen.
Och några av er som lyssnar kanske har hört det där namnet förut, som sommaren 2026 blir känt världen över på det här sättet. När företagets gigantiska lager på olika håll i Ryssland sätts i brand i ukrainska drönarattacker. Men varför har ett företag som säljer kläder och hushållsvaror blivit en måltavla i det pågående kriget?
Det här är konflikt, jag heter Fernando Arias. Under sommaren har drönarattackerna inne i Ryssland nått en ny nivå. Ett oväntat mål har alltså hamnat i skottlinjen, landets största e-handelsbolag Wildberries.
Från Sankt Petersburg i väst till Moskva och hela vägen till Uralbergen i öst har företagets lagerlokaler satts i brand. Vi ska strax titta närmare på varför just Wildberries har blivit en måltavla. Men vi börjar i Ukraina, närmare bestämt i staden Lviv.
Efter fyra och ett halvt år av fullskalig invasion kämpar den ukrainska militären med att rekrytera nya soldater. Men det finns ett viktigt undantag, en roll där frivilliga faktiskt söker sig till militären. Drönarpiloterna.
Tryggve Ulrik Skogsätt, utrikesreporter här på Ekot. Det här är från en resa som du nyss gjorde. Ja, jag åkte till västra Ukraina. En av de stora anledningarna var att jag ville prata med de som jobbar med att rekrytera soldater till Ukrainas drönarförband.
Sedan i somras har det varit ganska omfattande och våldsamma protester mot mobiliseringsmyndigheterna i Lviv. Det är unga människor som vänder sig mot att man tvingas in i armén. Jag ville försöka förstå den här missnöjet.
Vi är på väg för att möta en av dem som arbetar med att rekrytera till armén. Jag försökte förstå hur svårt det är med rekryteringen just nu. Det var att prata med de här rekryterarna.
Jag tyckte det var slående hur olika förutsättningar de verkar ha beroende på vilken del av armén de rekryterar till. Under samma söndag var jag först på kontoret för Ukrainas tredje separata anfallsbrigad. Det är en av Ukrainas mest legendariska infanteribrigader.
Vänta lite där, infanteri, det är de som är på marken eller vadå? Precis, det är fotsoldaterna vid fronten. Och på det här rekryteringskontoret så träffar man var som ser ut ungefär som man väntar sig att de ska se ut.
Det är liksom tatueringsliv, killar som ser ut som att de lyfter ungefär två gånger sin kroppsvikt i bänkpress. De har gamla sovjetiska makarovpistoler i bältet. Och slutsatsen är just att det är svårt.
Fyra och ett halvt år in i det här kriget så är det jättesvårt att hitta volontärer att gå in i infanteriet. Alltså soldater åt de här förbanden som ska hålla linjen mot Ryssland. Men sen när jag träffar rekryterarna åt mer renodlade drönarförband så är stämningen rätt annorlunda.
Alltså det är annorlunda hur de här soldaterna jag träffar ser ut rent fysiskt. Jag träffar Artem, en man i 30-årsåldern. Han ser snarare ut som att han spelar i ett indieband än att han är soldat i ett elitförband.
Och det här kontoret liknar mer ett något sorts IT-tech-kontor där drönare väggarna, VR-glasögon. De har ett kontor precis bredvid ett artist- och kaféställe. Vi står i solen och pratar och det hela känns egentligen absurd långt från kriget och från fronten när vi står och pratar i solen i Lviv.
Och det han berättar är att det är inte alls är svårt att hitta folk till de här drönarförbanden, särskilt inte de här senaste månaderna. Man har haft lite det han kallar en drapati-effekt. Den här drapati-effekten som du och han pratar om, vad är det för någonting?
Det har varit ett rätt omfattande bråk och stora ändringar i försvarsledningen i Zelenskys kabinett i toppskiktet i den ukrainska försvarsledningen. Kortversionen där är att Zelensky sparkade sin överbefälhavare tidigare i somras, Michailo Drapati, en ny chef för försvarsmakten. Att han är en person som ses av många som kropslandet av den här sorten generaler i Ukraina som jobbat med att drönare ska användas mer i det här kriget.
Flera berättar att Drapati ses som en innovatör, den som fattar hur viktig drönartekniken är och att det har gjort det lättare att hitta unga rekriter som vill till just drönarförbanden de här senaste veckorna. Man kan kanske också säga att den här konflikten vi har sett inom toppskiktet i den ukrainska försvarsledningen de här senaste åren har man sätter lite på sin spets i den här konflikten mellan en lite äldre, kanske mer sovjetisk militärstrategistänk där man lägger huvudvikten vid armén, infanteriet och en yngre generation som man tycker att Drapati representerar som verkligen har lyft vikten av snabb innovation av drönare och att Ukraina måste innovera för att lyckas slå tillbaka det ryska anfallet. Det är lätt att återanvända den här gamla klyschan om att man kan inte slå en stor sovjetisk armé med en mindre sovjetisk armé.
Ryssland är stort, Ukraina är mindre. För Ukrainas del så blir följden av det att man genom de här senaste fyra och ett halvt åren har behövt utveckla drönartekniken snabbare för att man effektivt ska kunna försvara sig mot Ryssland. Man har behövt slå dem på innovation och det är någonting som ukrainarna idag är oerhört stolta av att de lyckats med.
Och det hela känns egentligen absurt långt från kriget och från fronten när vi står och pratar i solen i Lviv. Och det han berättar är att det inte alls är svårt att hitta folk till de här drönarförbanden, särskilt inte de senaste månaderna. Man har haft lite det han kallar en drapati-effekt.
Och den här drapati-effekten som du och han pratar om, vad är det för någonting? Det har varit ett rätt omfattande bråk och stora ändringar i försvarsledningen i Zelenskys kabinett i toppskiktet i den ukrainska försvarsledningen. Kortversionen där är att Zelensky sparkade sin överbefälhavare tidigare i somras, Michailo Drapati, en ny chef för försvarsmakten.
Att han är en person som ses av många som, kanske själva förkropslandat, av den här sorten generaler i Ukraina som jobbat med att drönare ska användas mer i det här kriget. Flera berättar att Drapati ses som en innovatör, den någon som fattar hur viktig drönartekniken är och att det har gjort det lättare att hitta unga rekryter som vill till just drönarförbanden de senaste veckorna. Man kan kanske också säga att den här konflikten vi har sett inom toppskiktet i den ukrainska försvarsledningen de här senaste åren, om man sätter den lite på sin spets så är det en konflikt mellan en lite äldre, kanske mer sovjetisk militärstrategisk tänk där man lägger huvudvikten vid armén, infanteriet och en yngre generation som man nu tycker att Drapati representerar som verkligen har lyft vikten av snabb innovation av drönare och att Ukraina måste innovera för att lyckas slå tillbaka det ryska anfallet.
Det är lätt att återanvända den här gamla klyschan om att man kan inte slå en stor sovjetisk armé med en mindre sovjetisk armé som läser Ryssland är stort, Ukraina är mindre. För Ukrainas del så blir följden av det att man genom de här senaste fyra och ett halvt åren har behövt utveckla drönartekniken snabbare för att man effektivt ska kunna försvara sig mot Ryssland. Man har behövt slå 2028 så tar de sig in på Forbes lista över dollarmiljardärer.
När covid-19-pandemin bryter ut 2020 så exploderar e-handeln världen över och Wildberries blir en av vinnarna när människor måste eller vill stanna hemma. Och det här, som vi hör, är en av många reklamfilmer som Wildberries försöker locka konsumenter med. Just den här handlar om leksaker.
Men sen... så beslutar sig Vladimir Putin för att invadera Ukraina, den fullskaliga invasionen februari 2022. Och det här betyder såklart flera saker för Wildberries.
Och det här, så som vi hör, är en av många reklamfilmer som Wildberries försöker locka konsumenter med. Just den här handlar om leksaker. Men sen... så beslutar sig Vladimir Putin för att invadera Ukraina, den fullskaliga invasionen februari 2022.
Och det här betyder såklart flera saker för Wildberries. Och det här, som vi hör, är en av många reklamfilmer som Wildberries försöker locka konsumenter med. Just den här handlar om leksaker.
Men sen... så beslutar sig Vladimir Putin för att invadera Ukraina, den fullskaliga invasionen februari 2022. Och det här betyder såklart flera saker för Wildberries.
Och det här, som vi hör, är en av många reklamfilmer som Wildberries försöker locka konsumenter med. Just den här handlar om leksaker. Men sen... så beslutar sig Vladimir Putin för att invadera Ukraina, den fullskaliga invasionen februari 2022.
Och det här betyder såklart flera saker för Wildberries. Och det här betyder såklart flera saker för Wildberries. Den internationella verksamheten som man försökt bygga upp kan inte fortsätta som tidigare på grund av de ekonomiska sanktionerna som man inför mot Ryssland.
Men för Wildberries skapas också möjligheter. För nu kan man fylla det tomrum som uppstår när internationella företag inte längre säljer varor till ryska konsumenter. Och miljontals ryssar börjar använda plattformen för att köpa allt från kläder och kosmetika till elektronik och hushållsprodukter.
I mitten av 2020-talet har bolaget utvecklats till ett av Rysslands mest betydelsefulla. Tiotusentals småföretag säljer sina produkter via den här plattformen och företaget driver ett enormt nätverk av logistikcenter och lager. Men samtidigt så pågår ju kriget i Ukraina.
Och på slagfältet så utvecklas en helt annan historia som snart ska få konsekvenser för Wildberries. För när Ryssland inleder invasionen så har ju landet ett tydligt övertag över Ukraina i frågan flygvapen, robotar och traditionell militär kapacitet. Ukraina tvingas därför hitta billigare och mer asymmetriska sätt att slå tillbaka och försvara sig med.
Och ett av svaren blir ju som många vet i det här laget drönare. Under krigets första år används drönare främst för spaning och artilleriledning. Men tekniken utvecklas snabbt.
Ukrainska styrkor börjar använda drönare för direkta attacker mot stridsvagnar, artillerisystem och ledningsplatser. I början av kriget kan de ukrainska drönarna inte ta sig så långt in på ryskt territorium. Men i takt med att den ukrainska försvarsindustrin utvecklas så växer också drönarnas räckvidd.
Under 2024 så blir ukrainska långdistansattacker allt vanligare. Oljeraffinaderier, bränsledepåer och energianläggningar utsätts för drönarangrepp. Och en sak som gjort det där möjligt är att Ukraina idag har kapacitet att producera betydligt fler drönare än tidigare, säger Mark Galliotti.
Och det där är viktigt eftersom man måste räkna med att ett visst antal drönare blir nedskjutna vid angrepp på ryskt territorium. Om man ska lyckas med en attack behöver man alltså inte bara ha mer avancerade drönare, man behöver också en större numerär. Under sommaren har vi alltså sett hur Ukraina inte bara har angripit raffinaderier och depåer utan också Rysslands svar på Amazon, Wildberries.
Okej, men Fernando, om vi stannar upp lite här. Ukraina attackerar numera Wildberries, det här e-handelsföretaget. Varför har de blivit ett mål? Jo Ulrika, jag tänkte komma till det.
Det är en person som kan ge svar på just den där frågan, Fabrice Pothier heter han. Han har tidigare jobbat för NATO och är numera vd på konsultfirman Rasmussen Global som hjälper Ukraina med rådgivning i säkerhets- och försvarsfrågor. Och han säger att företag som Wildberries både möjliggör kriget och har starka band till Kreml.
Stora delar av den ryska befolkningen har trots en miljon döda och skadade ryssar vid fronten kunnat fortsätta leva livet i den här bekvämlighetsbubblan fram tills nu. Och det där är ett rejält hot mot Kreml och Putin, säger han. Okej men Fernando, det han säger här det är ju att Ukraina attackerar Wildberries dels för att slå mot den ryska krigsekonomin men också för att ta kriget närmare vanliga ryssar.
Men kan man se Wildberries-lager som ett legitimt mål i krig? Det är ju inte längre militära anläggningar vi pratar om utan lagerlokaler som används kanske främst av vanliga företag och privatpersoner. Precis Ulrika, och det där är en viktig fråga.
Dessutom har jag också minst 13 personer dödats i de här attackerna enligt uppgifter från ryska myndigheter. Fabrice Pothier säger att Ukraina definitivt har vidgat synen på vad som ses som ett okej mål för landets attacker. Men han säger samtidigt att det har gjorts på ett som han ser det genomtänkt sätt.
Det här företaget är en del av den ekonomi som möjliggör kriget mot ukrainska städer och civila, säger han. Och ukrainska företrädare hävdar att Wildberries inte enbart är ett civilt handelsföretag utan även att det spelar en roll i försörjningskedjor som kan användas av den ryska staten och militären. Wildberries har också marknadsfört varor som presenterats som allt en rysk soldat behöver för specialoperationen.
Specialoperationen är alltså det ord som Ryssland använder för kriget i Ukraina. Och Wildberries säljer fortfarande skyddsvästar, mörkersikten och komponenter som skulle kunna användas till drönare. Men det finns även de i väst som ifrågasätter eller i alla fall problematiserar de här angreppen mot företaget Wildberries i Ryssland.
Bland annat historikern och Rysslandsexperten Mark Galliotti som vi hörde tidigare. Han säger att de här angreppen mot lagerlokaler öppnar dörren mot att legitimera angrepp mot nästan vad som helst. Och att det kan få konsekvenser i framtiden.
Att det här kanske kommer rättfärdiga den här typen av attacker mot mål som till stor del är civila, säger han. Särskilt eftersom Ukrainas uttalade strategi är ju inte bara att angripa Wildberries för att företaget säljer produkter som används av militären. Utan också för att man uttryckligen säger att man vill att kriget ska komma närmare vanliga ryssar.
Och att man vill slå mot den ryska ekonomin. Jag menar, låt oss vara ärliga, det finns en betydande grad av ilska inom Ukraina och en önskan att bara få ryssarna att blöda. Men det förklaras som ett sätt att rikta in sig på logistik för armén.
Ulrika, de här attackerna, det man vill förstå är ju om Ukraina lyckas med det där uttalade målet. Alltså vilka reaktioner det faktiskt får i Ryssland. Ja, och en av våra kollegor som följt det där sitter en trappa upp här i huset.
Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström. Det som har varit intressant att följa i inte minst sociala medier och de oberoende journalister som ändå fortfarande verkar inne i Ryssland och lyckas prata med människor på gatan i städer som är drabbade. Det är att det finns egentligen två huvudsakliga reaktioner.
Den ena är, ja, vad hade ni väntat er? Vad tror ni det här beror på? Ni fattar väl själva att det här kommer att hända förr eller senare? Det är liksom den ena gruppen.
Sen är det den andra gruppen som jag tycker är nästan ännu mer intressant. Och det är den som säger, vi förstår inte varför det här händer. Vi förstår inte, hur kan det komma sig att det flyger in drönare med bomber inapterade som spränger stora lagerlokaler och förstör jättestora världen?
Vi har inte förstått att det här överhuvudtaget var på gång. Kan någon förklara det här för oss? Och det är en intressant bild av hur långt många ryssar är från nyhetsförmedling och från vad som händer i Ry Attackerna drabbar plats efter plats i Ryssland.
Det börjar i juli, då dyker han upp med sitt eleganta skägg och mustasch och med sitt tillrättalagda hår, alltid välklädd och väldigt känslosam. Han är ju lite ovanlig på det sättet att han suckar och ibland har han nästan en tår i ögat. Många reagerade på det här, att han var så öppen med hur illa det här var och hur hemskt det var för många företagare i Ryssland.
Han säger att det är miljarder som går upp i rök i rubelräknat och det är tusentals företagare som blir lidande av detta. Man säger att jag förstår att människor kommer att titta på den här videon och säga, ja, ja, men det är människor som dör i det här kriget, men det här är också en katastrof för oss som har försökt bedriva de här företagen på vårt sätt och nu så ser vi allting brinna. Han pratar om två stora Wildberries-lager i Elektrostal och i Katovsk som brinner.
Det var en av de riktigt stora attackerna som rapporterades väldigt mycket om när omvärlden började få upp ögonen för att det här är inte bara en enstaka händelse, det här börjar drabba ryska affärsnätverk på riktigt. Och Big Menos humör och kämparglöd skiftar rätt rejält under de här veckorna som attackerna fortgår. Och han drabbas vecka efter vecka, ibland dag efter dag av de här ukrainska drönarattackerna när hans företagsvaror bara brinner upp.
Först är han chockad och ledsen, sen arg och tar Wildberries i försvar. I det här så säger han ju att han kommer att stå vid Wildberries sida ända till slutet. Han kommer aldrig att svika dem, hur mycket han än förlorar.
Och sen så skiljer man honom vidare och då visar det sig att det är ju inte lika enkelt för att plötsligt så visar det sig att de har massa regler för Wildberries som är väldigt ofördelaktiga för de här företagarna. Bland annat så berättar han att han får mycket kritik för att han efter de första attackerna från Ukraina inte flyttar sina varor från de här utsatta förråden. Och då säger han, men ni måste förstå, det är inte tillåtet enligt mina avtal att flytta, jag måste ha kvar dem där.
Så när det börjar hetta till och den mest naturliga reaktionen för varje företagare såklart vore att flytta sina lager så långt borta från Wildberries lokaler det bara går. Så får de inte göra det. Samtidigt fortsätter drönarkampanjen mot företagets lager oavbrutet.
Och sen så har vi ju då ett läge där han plötsligt inser att det här kanske är slutet nu. Från att ha sagt att han kommer alltid att hålla sig till Wildberries så börjar han prata om ett annat konkurrerande företag som han börjar använda och att alla varor han har haft på alla Wildberries lager runt om i Ryssland har bara brunnit ner. Det finns ingenting kvar, nu står han på noll.
Han säger, jag förstår att människor kommer att titta på den här videon och säga ja, ja, men det är människor som dör i det här kriget. Men det här är också en katastrof för oss som har försökt bedriva de här företagen på vårt sätt och nu så ser vi allting brinna. Och han pratar om två stora Wildberries-lager i Elektrostad och i Katovsk som brinner.
Det var en av de riktigt stora attackerna som rapporterades väldigt mycket om när omvärlden började få upp ögonen för att det här är inte bara en enstaka händelse. Det här börjar drabba ryska affärsnätverk på riktigt. Och Begmenas humör och kämparglöd skiftade rejält under de här veckorna som attackerna fortgår.
Och han drabbas vecka efter vecka, ibland dag efter dag, av de här ukrainska drönarattackerna när hans företagsvaror bara brinner upp. Först är han chockad och ledsen, sen arg och tar Wildberries i försvar. Här så säger han ju att han kommer att stå vid Wildberries sida ända till slutet.
Han kommer aldrig att svika dem, hur mycket han än förlorar. Och sen så skiljer man honom vidare och då visar det sig att det är ju inte lika enkelt för att plötsligt så visar det sig att de har massa regler för Wildberries som är väldigt ofördelaktiga för de här företagarna. Bland annat så berättar han att han får mycket kritik för att han efter de första attackerna från Ukraina inte flyttar sina varor från de här utsatta förråden.
Och då säger han, men ni måste förstå, det är inte tillåtet enligt mina avtal att flytta. Jag måste ha kvar dem där. Så när det börjar hetta till och den mest naturliga reaktionen för varje företagare såklart vore att flytta sina lager så långt borta från Wildberries lokaler det bara går.
Så får de inte göra det. Samtidigt fortsätter drönarkampanjen mot företagets lager oavbrutet. Och sen så har vi ju då ett läge där han plötsligt inser att det här kanske är slutet nu.
Från att ha sagt att han kommer alltid att hålla sig till Wildberries så börjar han prata om ett annat konkurrerande företag som han börjar använda och att alla varor han har haft på alla Wildberries lager runt om i Ryssland har bara brunnit ner. Det finns ingenting kvar, nu står han på noll. Jag vet inte vad jag ska säga.
Jag kan inte ens önska mig kraft och tålamod. Och Begmenov får många kommentarer på sina inlägg. Ja, men han får mycket stöd från ryska användare som så att säga tycker att det är synd om honom och många andra och att det är hemskt det som händer i Ryssland.
Han filmar sprit också utomlands och ses av ryska oppositionella och ukrainare. Och för dem blir han lite av en hackkyckling. Man har använt de här filmerna, paketerat om dem och visar på att ja, titta här, så här illa går det för ett land som startar krig mot sina grannländer.
De här ukrainska attackerna har ju fortsatt mot andra företag som Ozon, konkurrerande logistikkedjor. Så att nu har han ju kommit till en ny situation där han också kanske förstår att det är inte så att man kan flytta det till ett annat varus och de är säkra där. Och då kommer den sista filmen, i alla fall i den här serien så sitter han på en flygplats och är på väg att flyga till Minsk i Belarus, alltså Rysslands grannland, för att starta om från noll och bygga upp en ny verksamhet där helt enkelt.
Så han flyttar plötsligt sin verksamhet ut ur Ryssland på grund av de här attackerna som det verkar. Även om han då har verksamhet kvar inne i Ryssland också. Och han är väldigt känslosam över att han sitter här på tröskeln till någonting nytt och okänt efter att ha haft det här imperiet då i Ryssland.
Han har nästan tårar i ögonen när han sitter där och ska vänta på att flyga iväg och starta på nytt. Men Erika, om Ukrainas mål med de här attackerna mot infrastruktur som stöttar krigindustrin och nu e-handelsbolagens lagerlokaler runt om i Ryssland och målet med det här är att få kriget att kännas och synas inne i Ryssland. Det verkar som att de har lyckats.
Ja, och det här har också tvingat ut Kreml på banan. För även om ordet krig i det här sammanhanget är bannlyst i Ryssland så kräver de här allt mer intensiva drönarattackerna mot mål långt inne i landet någon sorts förklaring från Kreml. Och det blir ju lite knepigt.
Det är ju en het potatis att hantera, för å ena sidan så kan man ju då försöka använda det som propaganda och säga ja, titta hur ronskefulla ukrainarna är. Men det är ju också svårt att tala allt för öppet om det eftersom det ju visar på en svaghet i ryska militära systemet och i säkerheten för människor. Så att det har ju talats om det mer som bränder och en svår säkerhetssituation.
Man vill inte gärna tala om drönare och attacker utan man vill prata mer om att det har brunnit någonstans och att någon har attackerat men man vill inte gå in på detaljer. En del av de här kommentarerna verkar mest vara till för att vilseleda. Kreml har ju varit ute och sagt att de är beredda att hjälpa till på något sätt.
Att kanske bygga upp. Men man har också pratat om det i termerna att vi måste modernisera. Alltså vi måste bygga nyare, bättre lager. Och det är en liten absurd kommentar för att det är ju inte därför de har brunnit.
Det är ju inte för att de är gamla Och de bitarna är slut. Samtidigt så ser vi också att Ryssland använder fler drönare som har gett motorer. Alltså en ny sorts drönare som flyger ungefär dubbelt så fort som de är äldre, vanligare skäddrönarna.
Vi har sett genom det här kriget, som Ukraina i vanliga fall är rätt skicklig på att skjuta ner. En uppgraderad version, känd som Geran-4, har nu en jetmotor och möjlighet att styras online. Och allt det här leder ju till att Ryssland nu i större grad än vi har sett tidigare i krigetkan träffa sina mål effektivt inne i Ukraina.
Drabbar det hela landet eller koncentrerar man sig på vissa platser och på vissa mål? Alltså vad kan jag egentligen säga, både och. Den här eskaleringen har vi ju sett mot mål i hela landet, även i västra Ukraina som vi hörde.
Men det är framförallt värst nära fronten. Nyligen uppmanade lokala myndigheter i Kherson, alltså en av Ukrainas storstäder, att man helt och hållet borde lämna stan. Alltså de ryska attackerna mot infrastrukturen är för omfattande.
Och det är ju framförallt civila mål, civil infrastruktur som Ryssland har riktat sina attacker mot. Och det gör att man inte helt enkelt kan bo där längre, är ju vad ukrainarna själva säger. Men du, under din resa var du i västra delen av Ukraina, i Lviv, eller hur?
Ja. Hur märktes det här av där bland människorna när du pratade med ukrainare? Alltså det märktes, tyckte jag, med att det fanns en större ångest, alltså även i västra Ukraina.
Man är hundratals mil från fronten. Jag tycker om jag jämför det med när jag var där för några år sedan, så var det till exempel så att den gången så var det nästan ingen som gick i skyddsrum vad jag kunde se när flyglarmet gick. Det stämde ju vanligtvis att du är utlänning, det är klart att du hör samma flyglarmet och går i skyddsrum även här i Lviv.
Men den här gången så var det helt fullt, alltså även mitt i natten så var det inte en enda ledig stol nere i skyddsrummet. Det satt folk där med sina hundar, tittade på sina telefoner för att försöka få koll på läget. Det kändes som att ingen ville ta några risker nu, alltså de ryska missilerna kan nå mål i hela Ukraina och då var slutsatsen för många att man hörsamma flyglarmet.
Och det där hänger ihop med att man inte har tillgång till ammunition för Patriot-systemet då, att man inte kan försvara sig på samma sätt. Ja, det är man ju smärtsamt medveten om i Ukraina. Man vet att man har mycket mindre kapacitet att skjuta ner det ryssarna skickar mot Ukraina och det leder ju till den än mer farligare situation för civila.
Ja, inför det här du beskriver, även om man nu har upplevt fyra och ett halvt år av krig så låter det som en ny slags vardag för människor, alltså att det är mer hotfullt, det är mer terror, mer skräck. Alltså det är någonstans det som är paradoxen i Ukraina kan jag tycka. Man har lärt sig i någon utsträckning leva med det här kriget, det har blivit ett krigets vardag där man är van vid att hantera den här känslan av terror, att attacker kan hända.
Samtidigt så är det fler, jag har pratat med på olika håll i Ukraina som vittnar om det, att den här eskaleringen har gjort att man nu för första gången egentligen sedan fullskalig invasionen ifrågasätter om det går att bo kvar i Poltava, i Kherson uppenbarligen där myndigheterna har bett folk lämna. Men även i huvudstaden Kiev, alltså häromdagen var det tio olika flyglarm i huvudstaden. Alltså det blir ju svårt att ha det som ens liknar ett normalt liv, det går liksom inte att få så mycket jobb gjort om man är tvungen att springa ner i skyddsrummet igen.
Och det leder ju till att det som liksom var en nästan stort säga det, men i någon utsträckning normal krigsvardag blir ju allt svårare inne i Ukraina när kriget eskalerar på det här sättet. Med det är konflikt slut. Till nästa veckas avsnitt har våra reportrar ringt till personer inne i Ryssland.
Då ska vi se. Hallå? Hello, hi, this is Anja, Swedish radio. And we also have an interpreter, so he will hear you as well, I hope. Kan du höra honom i alla fall?
Där det enda antikrigspartiet, oppositionspartiet Jabloko, förbjöds att ställa upp i det ryska parlamentsvalet som hålls nu i september. Efter att många visat sitt stöd för partiet. Det är väldigt många som är trötta på kriget nu.
Folk vill inte betala det priset som de gör för det här kriget. De är trötta och vill inte leva längre under de ukrainska bombningarna. Och leva i en sån brist på bränsle, bensin och allt.
Men folk verkar ändå måna om att gå till valurnorna. Vem ska jag rösta för? Jag vet inte riktigt. De partier som finns kvar, jag delar inte deras värderingar direkt.
Men hellre någon av dem än den ena där Rysslands parallellt med att motståndet mot kriget visas mer öppet, inte minst bland unga, så grips också fler. Essentially stopping everyone who looked young or younger than 21. Well, now it became more dangerous.
I was stopped by police multiple times, even though I'm not a famous activist in Russia. Why did you get into these anti-war activities? This is just a way to stay human in this situation for me.
Så missa inte nästa veckas konflikt med unika röster inifrån Ryssland inför valet till stadsduman senare i september. Reportrar i det här avsnittet var Trygve Ulfsens Skogsätt och Fredrik Wadström. Tekniker Rasmus Håkans, producent Ulrika Bergkvist och jag heter Fernando Arias.
Automatiskt genererat, kan innehålla fel.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.
Fler avsnitt
- Inifrån det nya ryska krigsmotståndet12 sep. 2026 · 55 min
- Den tysta döden – så kan vi tackla den dödliga värmen29 aug. 2026 · 55 min
- Irankrigets vinnare och förlorare22 aug. 2026 · 56 min
- Sveriges roll i en ny kärnvapenera15 aug. 2026 · 56 min
- Poddtips: ny tid för Konflikts podd14 aug. 2026 · 1 min
- Iran – regimen som inte föll26 juni 2026 · 55 min
- Personminornas återkomst (REPRIS)19 juni 2026 · 56 min
- AI till alla – men till vilket pris?12 juni 2026 · 55 min