Nittionio fönster till Gud | Introduktion | avsnitt 1

Koronapodden presenterar 99 fönster till Gud. En ny poddserie med Mujahid Abbasi och mig, Salif Fekjolo, där vi samtalar om Guds sköna namn och hur dessa namn kan påverka den troendes världsbild och syn på sig själv. I det här första avsnittet samtalar vi om varför den här serien är så viktig för oss och varför vi vill bjuda in dig till denna resa genom Guds 99 namn.

Smeladrahmanirrahim. Allright, salamu alaikum Mujahid. Jättet kul att ha dig här i studion. Det är kul att vara här, det är ju första gången jag är här. Det är inte första gången vi pratar, men det är första gången jag är i en studio.

Ja, precis. Och det här är ett tema vi har pratat om tillsammans under sommaren och det är temat Allas 99 namn, Allas namn och 99 attribut. Vi kan diskutera det också kanske.

Men jag har min första anteckning här, jag tänkte dela med varför det här ämnet ligger mitt hjärta så nära, är för att vi ska alla tillbaka till Allah. Vi är resenärer. Profeten Mohammed sa Kom fi dnya ka annaka gharib aw aabir assabil.

Alltså, var på den här jorden som en främling eller en som reser på en väg. Så vi ska alla tillbaka till Allah och då är det ju så viktigt att man har kunskap om vem man är på väg tillbaka. Vi tillhör alla och vi ska tillbaka till Allah.

Så när jag förberedde mig för detta så läste jag några olika böcker och det var en inledning med en sheik som skrev att om vi tänker på vårt liv här på jorden, om vi ska resa någonstans, låt oss säga att jag ska till Madrid. Första gången jag ska till Madrid och jag bor i Malmö. Jag måste ta reda på Madrid.

Jag måste förbereda mig. Jag måste läsa på om Madrid. Vad finns det för platser att besöka? Hur är den här staden? Känna till destinationen och hur jag tar mig dit.

Jag måste förbereda min resekost. Vad är det för någonting jag ska ha med mig på resan? Boka biljetter och så vidare. Det var en annan lärd som sa att om du ska på arbetsintervju då är det jätteviktigt att man känner till företaget som man söker ett jobb hos.

Så destinationen är så jätteviktig och det är lätt att man glömmer bort det här fokuset. Att man tänker på sekundära kunskapsområden medan kunskap om Allah är den främsta och viktigaste kunskapen av dem alla för att Allah är den viktigaste Gud i våra liv. Så det var en anteckning som jag gjorde.

Du får gärna fylla på eller du har någonting du vill dela med dig. Jag älskar den här hadisen. Den är jättebra. Den har följt med mig också i livet och jag har också använt mig av den.

Jag kommer ihåg första gången jag gjorde ett visitkort till mig själv. Då var det den hadisen jag hade på baksidan. Jag gillar den här hadisen jättemycket. Det är en jättebra öppning.

Jag kan väl ta vid och börja med min morfars fråga. Jag har delat upp lite av de saker jag vill säga på frågor och påståenden. Morfar Bengt lever inte längre. Han ställde mig en fråga när jag var 7-8 år som har följt med mig.

Han frågade vad ber du om? När du ber till Gud, vad ber du om? Det var en lite svår fråga för en 7-8-åring. Jag visste inte exakt vad jag skulle svara då. Det är fortfarande en lite svår fråga att svara på.

Vad ber man egentligen om? Det är inte så att man ber om samma sak hela tiden. Det är inte alltid så att man ber om någonting heller egentligen. Jag tror det är lite främmande för de som inte själva tror.

Han var inte muslim. Han blev aldrig muslim. Men han var väl lite intresserad av djupare frågor för han undervisade i filosofi faktiskt. Okej. Var han troende själv eller?

Jag tror att man möjligtvis skulle kunna betrakta honom som agnostiker. Men han tillhörde inte någon religion. Han kanske ville undersöka det där med barnatro? Ja, jag vet inte.

Han skrev en bok om kant. Immanuel Kant. Så det var riktigt avancerad filosofi. Jag förstod knappt hälften av vad det handlade om. Jag förstår fortfarande inte hälften av det.

Men han ställde mig den här frågan och det fick mig att fundera. Och idag skulle jag säga som öppning på den här diskussionen att underkastelse. Vi ber ju ibland bara för att be också.

Vi ber ju fem bönder. Vi har ju lite unik situation där som muslimer jämfört med andra trossystem och religioner. För att du kan ju be vilken religion som helst, men det är inte på samma sätt.

Alltså vi ber ju fem gånger om dagen oavsett om vi har någonting att be om eller inte. Du tänker på kanske begreppet tillbedjan. Alltså att vi tillber Gud. Det är inte alltid att vi ber om saker.

Exakt, det finns olika typer av bön. Och där hittar vi en aria som bygger litegrann vidare på det du nyss tog upp faktiskt. Och den är från An-Nur, sura An-Nur, kapitel 24 som jag tänkte läsa upp kort här på svenska.

Gud är häraväldet över himlarna och jorden och Gud är världens mål. Och den tycker jag koppla ihop fint till den du tog upp. Subhanallah. Eller hur? Vi har inte synkat det.

Nej, vi har inte synkat det. Vi har inte synkat det, subhanallah. Det som jag också har skrivit här i mina anteckningar, det är alltså om du älskar någonting eller du är fascinerad om någonting, då kommer du vilja ta reda på allt om det.

Så jag har mina favoritförfattare. Jag kan lyssna in. Lev Tolstoy på senare tid. Jag har läst en del av hans böcker och jag har fascinerats. Och jag vill lära mig mer om honom.

Så därför köpte jag en biografi och läste om Tolstoy. Och då frågar jag mig själv liksom, Salih, okej, men vad är det viktigaste i ditt liv? Det är Allah. Hur mycket har du läst om Allah?

Hur mycket känner du till om Allah? Och jag tror också, när jag känner att min tro blir svag eller jag är nere i en svacka, då tänker jag ofta så här, om jag tar reda på vem Allah verkligen är, då kommer min tro också bli starkare. Så det finns så mycket gott i att känna till vem vi ska tillbaka till.

Jag håller med. Och just det där med tro, alltså botten av tro, det för mig vidare till det här med sannolikhet. Så jag fick en annan fråga faktiskt, och det är en fråga som har hängt med mig lite.

Och det var en fråga från en klasskompis. Jag minns tyvärr inte vad han hette. Det var gymnastiet. Men den här klasskompisen, han var väldigt trevlig, men han ställde mig en väldigt bra fråga.

Han sa, varför gör du det så svårt för dig själv? Alltså varför gör du det så svårt för dig själv när du väljer att tro på Gud? Och mitt svar till honom var ju samma sak tillbaka.

Varför gör du det så svårt för dig själv? Varför väljer du att inte tro? Jag menar, det finns så mycket tecken på att Gud finns enligt mig, men för honom var det ju tvärtom.

Det fanns inte tillräckligt med tecken. Och då går det ju tillbaka till något som René Pascal, en gammal kristen filosof sa. Och Pascals vad? Alltså, om du väljer att tro och det är sant, då blir du belönad.

Om du väljer att inte tro men det fortfarande är sant, då blir du ju bestraffad i nästa liv. Alltså vissa tror på helvetet och vissa tror på paradis. Men om det inte finns någonting och du väljer att tro, då händer ju absolut ingenting i livet efter.

Du har ju inte förlorat någonting. Alltså på att vara troende. Så rent egoistiskt, enligt det sättet att argumentera så vinner du på att tro. Jag skulle säga det, botten av tron.

Om man bara tänker, varför ska jag tro? Då kan man tänka så. Då har du någonting att bygga vidare på. Det är ett väldigt egoistiskt perspektiv, men ja, jag förstår legitimiteten i det.

Och i Koranen finns det faktiskt en ayah, och jag tänkte faktiskt läsa den som det nästa här. Men den bygger lite på samma argument. Så egentligen är det inte främmande för islamisk teologi att tänka i de här termerna bara för att rädda tron när den har fallit till botten.

Ja, dela gärna mer i den. Det är från kapitlet som heter Fussilat på arabiska, kapitel 41, vers En situation som jag satte sig som jag tror skulle vilja dra en anekdot. Det var ett kvällsseminarium om Gud då helt enkelt, på ateistiskt samfundslokaler.

Jag gick till deras träffar för de hade väldigt bra intressanta ämnen att prata om som jag deltog i. Men jag var den enda muslimen och den enda troende som deltog kan jag säga. Det här var i Köpenhamn.

Kommer en lektor dit en dag, en kväll, och han sa att han visste att Gud inte fanns. Så det är inte så att han försökte argumentera, han visste sa han. Att ist, då ofta säger vi kan inte bevisa att Gud finns, vi kan inte bevisa att han inte finns.

Men sannolikt så finns han inte, för de kan inte vara definitiva. Men den här lektorn, han gick ett steg längre. Så rubriken och titeln på den här kvällen. Han var troende och ateist.

Ja, exakt. Och så började han lägga fram argument och jag satt och väntade på att det skulle komma något så här klockrent som skulle skapa, du vet den här knuten i hjärtat som man kan få som troende ibland när man känner att jag behöver få svar på det här. Jag väntar på att jag skulle få en sån knut i hjärtat, sen skulle jag gå hem och så skulle jag behöva sitta och läsa på liksom.

Jag var öppen för det och jag ville att det skulle ske, egentligen för att det skulle stärka min tro som resultat liksom. Men det kom inget sånt argument, utan istället så satt han och talade om, du vet det här naturalistiska perspektivet, alltså det här vetenskapliga perspektivet där man bara vill bevisa allting. Man vill ha evidens för saker och ting och det är det som är allt och inget liksom.

Det du kan se, det du kan ta på, det är det som gäller liksom. Och då satt han bara och bärsade Bibeln helt enkelt. Han tog Bibeln som exempel för det första, inga andra skrifter eller religioner.

Och det är ju en svaghet i sig själv. Ja, precis. Men sen när han pekar ut bristerna så var det bara på vetenskaplig grund. Ingenting annat, inga historiska eller filosofiska eller metafysiska.

Alltså det var ett lager, det var vetenskap liksom. Och då kände jag bara att det här höll inte liksom. Så jag var tvungen att ställa en fråga i slutet och alla stirrade på mig.

Alla var ju ateister, alla tittade på mig när jag räckte upp handen föran. Jag tror de flesta visste att jag var muslim. Så jag ställde en fråga så här, du kapellheten, får jag ställa en fråga?

Så ja visst. Jag sa om vi bara rent teoretiskt sett, vi hittar en bok som är tusen, tvåtusen år gammal. Och den argumenterar dels för Gud och sen så finns det massa vetenskapliga fakta, Big Bang, evolution.

Alltså fosterutveckling i bergen och geologiska och geografiska fakta och så vidare. Och så kan vi bestämma med Kol-14-metod att den här är faktiskt gammal, det här är inte någon som bara har skrivit den igår med vetenskaplig kunskap och sen försöker liksom bevisa att Gud finns. Utan den är gammal.

Skulle du då tro på Gud? Och han bara, absolut, det skulle jag göra. Och jag vågar inte säga så mycket mer där, jag vet inte, jag kanske borde ha nämnt... Men det kräver också sin tid om man måste förklara de här, du tänker på de här vetenskapliga tecknena i Koranen liksom, eller?

Precis, alltså det finns ju, och det är ju inte välsett bland teologer att använda dem för mycket för att teorier är ju mänskliga, de kan ju förändras. Och idag tror vi ju, de flesta, att Big Bang har skett, men imorgon kanske vi hittar en bättre teori och så säger vi att i Koranen står om Big Bang. Alltså man kan ju hitta verser i Koranen som tyder på sura ambiär framförallt finns det ett stycke där Big Bang, evolution, en massa geologiska intressanta, alltså det är jättemycket spännande fakta, astronomiska fakta.

Men grejen är att de passar in i de teorier vi har idag som mänsklighet. Men om de ändrar sig imorgon och vi har kört stenhårt på dem, alltså var står vi då? Då ska vi behöva förklara oss igen liksom.

Så jag tänker att poängen med Koranen är ju inte att vara en vetenskapsbok, men den ger tecken och det är det Gud pratar ofta, att det finns tecken i naturen. Och för de av oss som vill och är öppna så kan vi se de tecknena liksom. Jag tänker att de där vetenskapliga tecknen kan ju också kategoriseras i olika kategorier.

De som är teorier och sen de som är, detta är vi nog ganska säkra på att det är så. Och då tänker jag på människans utveckling, fostrets stadier och så. Och sperma och sådana här saker.

Och det var ju den här vetenskapsmanen Keith L. Moore som skrev den här boken som användes långt in, jag vet inte om de använder den än idag, men jag tror till och med du har nämnt om den boken eller var någon annan. Jag känner till den i alla fall.

Hur som helst, han är inte själv muslim, men han läste om Koranen och så tog han med det i sin bok. Och det är en bok som jag hittade faktiskt när jag var på Umrah. Jag köpte den och sen var det en saudisk läkare som pluggade här i Sverige.

Och när han var klar med sin utbildning så ville han ge en present till sin professor. Och då berättade jag för honom om den här boken. Han bara, men är det okej om jag får den här boken?

Jag kan ge den som en present till professorn. Så jag gjorde det. Så där är det liksom, du vet, det är ju inte någonting som jag tror kommer förändras framöver. Vi kanske säkert kommer upptäcka nya saker om mänsklig utveckling och så, men de här grundläggande...

Ja, solen och månen, och det finns ju vissa grunddag och natt. Det finns vissa grundläggande idéer i Koranen som man inte var säkra på då, men som ändå var väldigt tydliga i Koranen, som gör att det stärker argumentet. Men allt det här som vi har pratat om hittills, den här logiska sannolikhet, intellektuella bevis, men jag tror egentligen inte att det räcker.

Jag tror det är en bra fundament, det är en bra början. Jag vet människor som har konverterat till islam på grund av att de började där. Men jag tror man måste ha mer, jag tror man måste ha en egen känsla, en egen upplevelse.

Och jag kommer ihåg ett samtal, det var inte så länge sedan med Johannes Anjuro, som inspirerade mig. Jag tyckte det var ett jättefint samtal jag hade. Och jag tycker det är en jätteduktig bror också, MashaAllah.

Jag gick på moln efter det samtalet. Men han sa en sak där, han sa det här med, du ställer en fråga till honom, men du kommer säkert ihåg exakt hur du formulerar, men det var nog väl, hur om man söker, hur ska man börja eller någonting i den stilen? Och hans svar i alla fall, det var att låt Koranen tala.

Så han sa, men när det händer någonting i livet, slå upp i Koranen och låt Gud tala till, låt Koranen tala till dig. Och det tror jag är jättefint, för då får du en egen upplevelse. Istället för att ja, du här sitter, ja men någon som lyssnar på det här kanske tänker jag ändå är lite intresserad, vad ska jag börja?

Men Anjuros rekommendation där tycker jag var riktigt bra faktiskt. På Koranpodden hemsida kan man ju beställa hem gratis Koran. Man kan gå in där och skriva in sina uppgifter.

Det enda man behöver betala är fraktavgiften så skickar vi ut. Vi har skickat ut över 700 gratis Koranunder de år som Koranpodden har funnits. Och jag kommer ihåg en bror som konverterade back in the days när vi pratade.

Han sa att när han läste Koranen så vet Koranen tala till en. Alltså textmässigt så som den är formulerad, den vänder sig till läsaren många gånger. Ja, det är fint.

Verkligen. En sak om jag också kan nämna, det är det här med, som muslim måste man vara medveten om att alla inte har samma uppfattning om vem Gud är. Det är viktigt faktiskt.

Subhanallah, vi har liksom praktiserat ganska länge och vi har läst ganska mycket och vi har fått kunskap om vem Allah är. Men det finns så många där ute och jag fick upp ögonen för Hennes barn och hennes familj som finns där. Genäsa bönen är en helt annan bön för dem än vad den är för mig.

Och det är därför jag tror att det är så centralt och viktigt att vi hela tiden söker kunskap om Allah. För om vi vet vem vår skapare är, om vi vet vem Allah är, så kommer vår kärlek också att öka för honom. Det är därför jag tror.

Det finns en, du vet stoicismen har blivit väldigt populär, speciellt på Youtube och många som blir så här, vi blir mer produktiva och så. Stoicismen som filosofi har blivit väldigt populär. Men vad man har gjort är att man plockar bara vissa bitar ur den här filosofin för att vara mer produktiv och så.

Det man inte tar med är att Seneca hade väldigt religiösa inslag i sina texter. Det finns en samling som de har översatt till svenska, Breven till Lucilius, Breven till Lucilius, en lärjunge till honom, fet volym. Jag kan starkt rekommendera den.

Har du läst hela? Jag har läst hela, ja. Jag kan starkt rekommendera den. Jag rekommenderar den till Hussein Hamed. Han köpte den och läste den. Han sa, det här är helt fantastiskt.

Borde jag också läsa den kanske? Ja, jag rekommenderar den. Ett citat som han säger där är följande. Den som verkligen känner Gud dyrkar honom. Och det är där är liksom, börjar man slappa med bönen, börjar man slappa med fastan, börjar man känna liksom att, du vet, tron håller på att rinna iväg från mig.

Sök kunskap om Allah. Men det är inte bara, när jag säger det så ska det inte vara bara så här akademisk kunskap, utan det är en levande kunskap. Lära alla hans namn, men också att åkalla honom med namnen, att meditera över namnen.

Det är alla de här grejerna som jag tror är viktiga. Och det kan ju vara intressant att börja komma in lite grann på de här namnen då kanske. När du ställde frågan till mig, ska vi göra den här poddserien, så blev jag glad för det först.

Men så tänkte jag också, lite som du tog upp här, men vad vet jag egentligen om det här ämnet? Vi är båda troende, vi har varit aktiva länge och sånt där, men ibland har man vakuum i sina kunskaper. Och jag kände att det här var ett område som jag ville lära mig jättemycket om.

Så en del av orsaken till att jag sa ja var för att jag själv ville lära mig om det här. Och anledningen till varför jag var intresserad av den här serien är ju för att jag vill också förbättra mina kunskaper. För jag har också luckor när det kommer till det här.

Ja, och då ställer jag mig först frågan, men var kommer de 99 namnen ifrån? Alltså vem är det som har skrivit ner dem? Står de i Koranen eller är det en Hadis eller är det någon helt tredje person som har skrivit ner dem därför att han har härlett dem?

Och frågan är inte så simpel som att man bara kan svara, utan det är lite olika åsikter om den frågan. Jag vet att det finns en Hadis som nämner de här 99 namnen, men då är frågan, vem var det som skrev in de namnen i Hadisen och Al-Ghazali själv redan då för 1000 år sedan? Han diskuterade det här och han skrev en hel bok som heter Guds 99 sköna namn.

Den har jag utgått lite ifrån inför våra samtal. Jag har den i engelska översättning också. Det är den jag har också. Jättebra utgångspunkt för våra vidare samtal.

Men han skriver ju olika kapitel runt omkring, så han beskriver ju alla namnen. Men sen skriver han före och efter lite tankar om, och en av de sakerna han skriver om är ju dels vad de här namnen kommer ifrån och han säger att det finns de som ifrågasätter om de här namnen verkligen är nämnda av profeten Mohammed själv i den här Hadisen. Eller om det är den som har samlat in Hadisen som sedan har skrivit ner dem som han menade var namnen.

Men hur det än är med den, det är ju en intellektuell diskussion och jag och du kanske inte kommer att hitta något svar på den. Men det är bara för att nämna att de här 99 namnen kanske inte är huggna i sten och det finns olika versioner. Alla 99 namn i alla listor ser inte exakt likadana ut.

Och det är kanske inte det som är poängen heller, utan poängen är ju vad ska vi använda dem till? Och det tycker jag är en mer intressant fråga och det har jag väl inte heller hittat ett klart svar på, för det finns det också många åsikter om. Men jag tänker för egen del, alltså 99 namn, det är ju lite det som vi redan har kommit in på.

Det är en slags andlig övning som gör att vi kommer närmare Gud helt enkelt. Förstår det lilla vi nu kan förstå av honom. För även om vi då beskriver Gud, vi sätter ett namn till exempel Skaparen, ett namn är den mäktige.

Men när vi säger den mäktige, då utgår vi från det vi förstår av vad som är mäktig. Vi tänker på, jag vet inte vad man tänker på, någon kanske tänker på Trump, någon kanske tänker på något annat. Men det är makt för oss.

Men Guds makt är ju på en helt annan nivå. Så vi kan ju inte förstå vad Guds makt är, vi kan ju bara jämföra med det lilla vi vet, när man säger och Skapare. Okej, vi kan skapa, vi kan ju skapa saker vi också.

Vi kan ju skapa en podd som vi gör nu till exempel. Det är ju att skapa liksom. Men Guds skapelsekraft eller skapandekraft är ju på en helt annan nivå. Så det är ju inte riktigt jämförbart, men det lilla vi kan förstå av varje attribut och namn gör att vi kanske kommer lite närmare i alla fall.

Jag håller med dig. Det är det som jag använder också med mina kolleger, är att i Koranen står det att det finns ingenting som är lik Gud. Så om du föreställer dig Gud på ett sätt så är han mycket större än det.

Och samma sak är det med attributen. Men den där Hadithen du nämner, jag har översatt första delen av den. Allah har 99 namn och den som bevarar dem kommer att träda in i paradiset.

Och bevarar dem. Inshallah. Och sen så följer det en lång lista av namn och det är den som de lärda har haft lite olika åsikter om. Men Ibn al-Qayyim han sa, vad betyder det här att bevara?

Han sa att man kan förstå det ur tre aspekter. Det första är att känna till dem. Nästa är att förstå dem. Och det tredje är att kalla på Allah, alltså göra dua till Allah med hjälp av de här attributen.

Men det finns också, när du nämner, de flesta lärda som jag har läst säger att Gud har fler än 99 namn. Och det är den där Hadithen som finns i Imam Ahmad. Jag har översatt den här.

På profeten, över honom var Guds frid, han gjorde en dua där han sa så här. Jag ber dig vid varje namn som du har givit dig själv, uppenbarat i din bok, alltså Koranen, lärt någon av din skapelse eller hållit för dig själv i kunskapen om det fördolda som är hos dig. Så i den här Hadithen så får vi veta att Gud har namn som han har behållit för sig själv.

Och det finns namn som han har uppenbarat i boken eller som han har undervisat skapelsen. Och de lärda när de har tittat i Koranen och i Hadith-samlingar så har de fått fler än 99. Och vad de säger är att det står att Gud har 99, men det står inte att Gud har bara 99 namn.

Det är stor skillnad faktiskt. Så det är något att ta med sig. Men jag tror att det är viktiga saker att nämna redan nu. Även om det här är lite intellektuellt och lite tekniskt och sådär, men det är ändå bra utgångspunkt för sen.

Vi kom ju in på de här olika namnen och vissa har ju starkare belägg än andra. Alltså de här skaparen till exempel, Al-Chalik, den är ju klockren. Den står tydligt i Koranen.

Det är liksom ingen diskussion liksom. Men i slutet kommer vi in på ett namn som Ar-Rashid till exempel. Och den är det mycket diskussion, eller mycket diskussion, men det är många som ifrågasätter, är det verkligen ett namn?

Den nämns inte i Koranen till exempel på det sättet. Är det verkligen ett namn som man ska använda på det sättet och så vidare. Och det är olika från olika namn.

Så det kommer vi begär honom han kräver honom att han ska läsa. Och det är ju en sak och det skulle vi kunna prata länge om och jag tror att vi kommer tillbaka till det någon gång under den här resans gång med hänsyn till namn och sådär. Men i de senare verserna som kommer lite senare så står det direkt efter de här första fem i vers 6-8 följande Nej, människans högmod går verkligen över alla gränser då hon tror sig vara fri från allt beroende.

Till din herre måste alla återvända. Så jag tycker den knyter ihop mycket av det vi har pratat om och vad det är att tro och varför vi ska tro. Jag ringde faktiskt och pratade med en bror som är läkare som berättade för mig att han var inte redo att vara med på podden än, men när han gör det så vill han berätta för mig att han var helt lyrisk.

Han bara, det finns undersökningar som visar på att de som är troende när de går igenom en livskris och så klarar det mycket bättre än människor som inte har det här beroendet. Det här att tro på en skapare. Så jag bara, jag har hört det innan också och jag känner till det.

Han bara, jo men det är en annan grej. De har gjort undersökningar och de har tittat närmare på religionerna och där har det visat sig att de som är muslimer har haft ännu bättre utgångsläge än människor tillhörande andra religioner. Det är jättefint och då blir jag nästan tvungen att ta upp Gaza faktiskt för att subhanallah, vi har allihopa lidit och sett och jag är själv läkare och du nämner det här med motståndskraft och jag har haft så många patienter som har lidit av den här situationen och blivit väldigt ångestladdade och ledsna och till och med utmattade för att det tär på oss alla.

Jag tror inte bara muslimer, jag tror på alla goda människor, allas människor som verkligen tänker efter. Det är inte okej att barn sprängs i små bitar. Det är inte normalt.

De har gjort det i Gaza, folket i Gaza, folkets tro där, den är på en helt annan nivå. Och det bottnar ju i just det här som du tar upp nu och jag ser jättemycket fram emot att lyssna på den här kollegan och broderns utläggning om det här. Det ska bli jättespännande.

Men där är ju ett exempel på det här. Att människorna där har förstått vad tron är för typ av superkraft. De hade ju kunnat allihopa bara ge upp och så ta israelerna över och så är det slut med Gaza.

Men det gör de inte. De offrar till och med sina liv. Därför att de har en övertygelse, en tro och de har förstått det som står i vers 173 i sura Taglinbran där hasbunallahu ni'mal wakil.

Som på svenska, om jag får lov att läsa upp det, betyder att vi behöver ingen annan hjälpare än Gud. Var finns en mäktigare beskyddare? Och det är faktiskt lite intressant för att det är bara halva versen.

Men föregående del av versen låter så här. De som kände sin tro växa när de varnades att styrkor hade dragits samman mot dem och att de borde vara på sin vakt, svarade vi behöver ingen hjälpare än Gud. Var finns en mäktig beskyddare?

Det är det vi pratade om med att låta Gud och Koranen tala till oss. Det här är ju på samhällsnivå, det är inte vi som nödvändigtvis är med om det som sker i Gaza. Vi är bara observatörer, ofrivilliga observatörer till något sånt här hemskt.

Men för dem, vad är en starkare vers? Öppna Koranen, läsa detta. Det är som om Koranen talar direkt till en. Ja, precis. Den tro som palestinier har visat i det här fruktansvärda folkmordet har ju fått människor att bli så inspirerade att de har själva anammat islam.

De har blivit muslimer. Det är ett argument i sig själv för tron att den kan ge en sån styrka. Viktor Frankl skrev ju en känd bok där han försökte förstå hur kunde man överleva förintelsen?

Förintelsen var ju också en fruktansvärd historisk händelse. Absolut. Och hans slutsats var ju att det finns en mening. Om du inte ser en mening i förintelsen så kommer du duka under.

Så hans slutsats var att superkraften är att det finns en mening. Att tro på Gud är ju den största meningen du kan ha. För allt annat blir meningslöst utan tro på Gud.

Och det är lite kopplat till Nietzsche med att Gud är död, att moralen och du vet så, det finns inga gränser längre. Människan kan bara göra massa roliga grejer. Fruktansvärda grejer dessutom.

Men det är ju den här meningen och det bottnar i tro på Allah. Jag hade en sista grej som jag tänkte jag kunde ta med. Den dagen vi lämnar denna världen så kommer vi ju mötas av två änglar som kommer ställa frågor.

Och den första frågan kommer vara, vem är din herre? De två andra är, vem är din profet och vad är din religion? Men just den första frågan, vem är din herre? Den vill vi ju kunna svara på.

Förhoppningsvis kan vi göra det bättre efter den här resan. Ja, men du har verkligen varit väldigt givande den här introduktionen till temat. Jag tycker det var kul att vi knappt har pratat ihop oss innan och ändå så blev det så fint och naturligt samtal.

Vi kom in på väldigt viktiga och bra ämnen tycker jag, teman också. Absolut. Men då blir det nästa gång Ar-Rahman och Rahim, Inshallah. Det satsar vi på. Tack så mycket Mujahid.

Tack själv. Assalamu alaikum. Assalamu alaikum wa rahmatullahi wa barakatuh. Du har lyssnat på första avsnittet i vår nya poddserie 99 fönster till Gud. Om våra samtal betyder något för dig och du vill att de ska fortsätta får du gärna stötta Koranpodden.

Ditt bidrag gör verkligen skillnad och hjälper oss att skapa nya samtal om Guds sköna namn. Besök Koranpodden.se och klicka på donera i menyn. Tack för ditt stöd.

Om du har frågor, kommentarer eller funderingar om innehållet i dagens avsnitt är du välkommen att mejla oss på hejsnabela Koranpodden.se. Nästa avsnitt blir en fortsättning på serien 99 fönster till Gud.

Och i detta avsnitt samtalar vi om Guds namn Ar-Rahman och Rahim, den nåderike, den bamhärtige. Här kommer ett kort utdrag ur det samtalet. Men vi ser då att Ar-Rahman är essensen av godhet som Gud har och det är förbehållet honom.

Vi kan inte kalla en människa för Ar-Rahman, vi kan inte säga att Salih är Ar-Rahman. Det går inte rent språkligt. Utan det är Guds godhet, Guds nåd kan man kalla det.

Missa definitivt inte nästa avsnitt, avsnitt två i vår nya poddserie 99 fönster till Gud. Följ oss på Facebook och Instagram och TikTok där du kan följa arbetet med Koranpodden. Vill du komma i kontakt med mig eller vill tipsa om någon som du vill att jag samtalar med så gör du det lättast genom att mejla mig på hejsnabela Koranpodden.

se. Glöm inte att stötta Koranpodden med en frivillig donation om du tyckte om dagens avsnitt. Sofa in på Koranpodden.se och klicka på länken donera så får du veta hur du kan stötta vårt arbete.

Då återstår det bara för mig att önska dig en härlig vecka. Tack för att just du lyssnar på Koranpodden. Vi hörs igen med ännu ett nytt poddavsnitt, Inshallah. Ta hand om dig tills dess.

Salam alaikum wa rahmatullahi wa barakatuh. Må Gud frid och välsignelse vara med dig min vän, var du än befinner dig.