Avsnitt 564: Vad som gäller kring rörlighetsträning enlig Wille

Musik. Varmt hjärtligt och varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till?

Jag är sliten. Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Så jag är hjärtligt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Så jag är hjärtligt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudiol. Hallå, hallå, Ville. Hur står det till? Jag är sliten.

Spelade 90 minuter Division 5 på fredag, 70 minuter Old Boys på söndag. Från dess är jag hemma. I'll be there when you want me, someway, somehow, Everybody wants you, someway, somehow.

Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av området specifikt och hur det relaterar till konditionsidrotter. Jag tänker att vi kan börja med att prata om rörlighet och vad det är för någonting. När man pratar i medicinska termer så pratar man egentligen om en ledsrörlighet.

Då pratar man både om aktiv rörlighet och passiv rörlighet. Det är den aktiva rörligheten som är den mest intressanta i vardagliga livet. Det är hur mycket av en rörlighet i en led i ett visst plan eller en viss riktning som man kan ta ut.

Det är det som folk tänker på som rörlighet. Jag tror många tänker för att bara ligga och nå tårna på något vis. Det är ju någon form av mix. Någon kan putta dig på ryggen där.

Jag tror en del har lite mer passiv där. Sitta i skräddarställning eller du håller på och sträcker dig efter tårna. Eller du, vad fan man nu gör för någonting. Så kommer du känna att du kommer längre med tid om du gör det.

Och då är det ju så. När man pratar om skador och sådär, alltså ortopediska mätningar. Då kan det vara intressant att veta den passiva rörligheten för att man kan kanske vill ha veta den här skadan har det påverkat någon struktur kring eller i leden som gör att rörligheten är påverkad och om ja, kan man göra någonting åt det?

Men i de flesta fallen så är det ju, när man tänker som aktiv eller som idrottare så är det ju dels hur mycket man kan röra en led. Alltså vad är det maximala rörelseuttaget? Men kanske också ganska mycket huruvida det finns något motstånd mot att ta ut rörligheten i önskad omfattning.

Så typ, tar en simmare till exempel. De har ganska stora krav på rörlighet i axlarna, framförallt i flektion. Så får du inte upp armarna liksom rakt över huvudet så kommer du inte bli en särskilt bra simmare.

Samma med liksom tyngdlyftare. Det är ju där har du liksom nedsatt rörlighet på något sätt i axelleden så blir det ju svårt att pressa en skivstång över huvudet och sådär. Men sen finns det ju andra situationer där man kan ha svårt med liksom, att det helt enkelt blir ett motstånd i rörelsen.

Och det är ju också en form av rörlighet eller smidighet eller hur man ska definiera det. Så det är både då hur mycket, hur stort är rörelseuttaget i ytterläget men också då hur upplever man och hur funkar det på vägen dit? Alltså vilket motstånd finns på vägen dit?

Precis, så där kommer vi också någon form av mix i det här vi sa aktiv och passiv i form av, ska jag till exempel ha något över huvudet så är det ju nästan lättare för mig om det väger lite. På något vis, för då kan jag sätta dit och sen är det på plats där. Med hjälp av lite gravitation så håller den sig liksom, den trycker sig på plats eller om man ska uttrycka det.

Medan om någon bara ber mig, ja men ta upp handen och så håll den där liksom rakt över huvudet som om du skulle hålla en skivstång. Det blir ganska snabbt jobbigt liksom i bakre skulderbladsmusklerna och sådana här grejer. Jag måste hålla det aktivt där med musklerna och det är jobbigt både för att jag är lite klän och för att jag inte har så mycket extra rörlighet åt det hållet så att säga.

Jag har ett jättebra exempel där apropå det, som jag tänker att vi återkommer till på slutet här om min lilla genomgång. Men det som sen då kommer in, det som man tänker oftast begränsar rörligheten och då skapar kanske ett motstånd genom en rörelse är en muskels längd. Sen kan det ju vara lite beroende på vem man frågar sådär så kan det ju vara nerver som begränsar rörligheten eller då fascia som begränsar rörligheten.

Och det finns säkert giltiga anledningar att anta alla de här olika sakerna i olika leder i olika situationer för olika människor och sådär. Men det vi ska prata om nu i huvudsak det är egentligen om musklernas begränsning på rörligheten och deras påverkan på rörligheten. Jag har sett lite roliga klipp på Instagram på det senaste där det är folk som ska liksom debunk den här grejen att muskler blir längre av rörelseträning.

Och det är ganska roligt tycker jag, för jag tror ändå att de flesta är rätt med på att muskler inte riktigt blir längre av rörelseträning. Men det är också på något sätt en sanning med en ganska härlig modifikation som vi kommer in på. Men det man tänker då där är att om du tar din biceps liksom och så skulle du stretcha den och hålla på och rörelseträna den.

Det vore ju inte så bra om den blev så lång att den liksom hänger slappt när den är i ett avslappnat läge, för då hade det blivit ett slack på den liksom. Då hade det blivit nästan som en snärt varje gång du aktiverar den för att kroppen måste dra in den här oerhörda repet och den här längden på repet som har blivit. Och så är det inte riktigt.

Men sen skulle man ju kunna tänka sig att det var någon form av att man har en standardspänning i muskeln som då kan vara olika stor på något vis. Så du har ett gummiband som går mellan två ändar där det inte är slakt från början utan att det är lite utspänt så att säga. Och då kan det vara olika mycket lite utspänt.

Det är precis det jag tänker också, för då behöver man lite gå in på hur muskelvävnaden funkar när man sätter den under spänning. Då ska vi gå in på det spännande konceptet viskoelasticitet. Du känner till det?

Jag har ju läst fysik också en gång i tiden. Ja, precis. Du sitter ju med din, ja precis, det här är ju mekaniska grejer. Det här är ju egentligen saker som har att göra med vätskor och sådana här saker.

Jag vet faktiskt inte om man säger viskoös eller viskös på svenska. Viskös heter det på engelska. Vi kör viskös tycker jag. Men det är egentligen typ en sorts geggighet kan man säga.

Så nu har inte jag, vi har inte video här, men jag och mina barn har en väldigt rolig leksak som är en banan. Som om man klämmer på den så blir det liksom ett märke där man har klämt. Den, det är viskositeten där liksom som gör det.

Så det som händer när man klämmer på den då deformerar den sig och den återvänder väldigt, väldigt långsamt efter. Alltså när jag gick och tittade på den nu innan vi började spela in här, då såg det ut som en banan. Men jag vet ju att de har klämt på den någon gång så att på något sätt så återhämtar den sig liksom.

Men det är det som är grejen då, alltså att när du deformerar den här så ändrar den form. Det är en del av liksom musklernas egenskaper. Sen har du den här elasticiteten då som är mer likt ett gummiband.

Så ett gummiband är en ganska bra modell på någonting som är i praktiken är helt elastiskt då. Det är ju självklart så att ett gummiband ändrar form om du håller på och gummar ut den en massa gånger så. Men i praktiken om vi bortser från det så kan man ju säga att den kommer alltid återvända till sin liksom ursprungsform om du släpper den efter att ha spänt ut den.

Och musklerna har som sagt båda de här egenskaperna. Och det innebär egentligen då att när du först då drar ut en muskel så kommer det ju bli mer spänning i den. Du kommer få en ganska stor elastisk återdrag där hela tiden.

Så kan man säga då att motsvarigheten är ju då om du tar ett gummiband och så håller du den ena handen och så håller du den med en kraftmätare i andra handen. Så blir det ju så att ju mer du drar ut den, desto mer kraft blir det som gummibandet drar tillbaks med. Så blir det också för en muskel.

Men sen är det också så att om du utsätter den för spänning under ett tag, alltså då pratar vi mer än kanske 10 sekunder eller så, då kommer den här viskoösa komponenten i det. Det vill säga att den kommer börja deformera sig. Och den här minskningen av kraften som då sker, det brukar man kalla för hysteresis.

Jag vet inte om det finns något svenskt ord för det, men det är liksom att kraften förloras där. Det blir till värme istället. Så muskeln deformerar sig, spänningen minskar och då kan man ju liksom säga att då har ju den här bananen Men så det ser man faktiskt, alltså att det finns någonting som händer där.

Och då är ju lite frågan vad det är som händer. Man ska säga så här att det här är ganska omfattande grejer som man behöver göra, och du behöver lägga in ganska mycket, så det är inte det här efter varje träningspass och stretchar 30 sekunder. Det kommer inte ge någonting, utan det här är ju då när man ser det framför allt i de studierna som är långa och som har haft ordentliga interventioner.

Och det är ju det som man kan tänka sig, kanske man gör med gymnaster och så där, till exempel. Det hade jag alltid svårt själv att förklara då om de är ju sjukt rörliga. Och visst, det kan finnas ett urval där att det är bara de som är sjukt rörliga som kan bli riktigt duktiga gymnaster.

Men frågan är om all den här rörlighetsträningen som de gör inte också har då en effekt som blir mer kronisk, som gör att de kan utnyttja en rörlighet i sin idrott på ett annat sätt än man kunde innan man gjorde det. Och det verkar ändå som att jag tycker ändå att det talar för att det är ingen stor effekt. Du måste nog vara, liksom ha egenskaper som gör att du kan vara så rörlig att du är så rörlig för att kunna bli sådär extremt rörlig.

Men på något sätt så kan man ändå se att jo, det finns en effekt där om du håller på med det här mycket och länge. Jag tänkte det här med toleransen där, hur mycket man klarar av. Jag tror ju personligen att det är ganska beroende av hur stark man är på något vis.

Hur mycket reagerar hjärnan på det som sker när man stretchar en muskel är senorganen, eller är det inte det? Ja, det är ju de och muskelspolar. Båda två känner stretching, så är det kanske.

Ja, men muskelspolar är framför allt, de känner framför allt snabba längdförändringar. Så det är nog mer senorganen. Ja, vi ska inte... Jag hade behövt läsa fysiologiboken igen för att jag var säker på vad jag säger där, så vi får väl låta dem.

Men det är i alla fall, det är liksom, det skickar ju signal till ryggmärg och hjärna. Och där verkar det vara någon form av reflex och tolkning där av hur ont detta gör, och så stoppas det tidigt och stretchar man mycket så lär sig då nervsystemet och hjärnan att det där är inte så farligt och så låter de där gå lite längre i rörlighet. Jag har intalat mig själv också att styrka borde inverka där.

Har du en starkare muskel och du liksom kör en stretch på den så tror jag att kroppen kanske är mer benägen på att släppa lite på det här. För jag tycker jag upplever att även när du inte kör styrketräning i ett fullt rörelseomfång så där, så tycker väl jag ändå att när folk blir starkare så brukar de också alltså få en bättre rörlighet, även om de inte aktivt jobbar så mycket på det. Det var ju en av hypoteserna som man hade egentligen för att kunna förklara den här ökade toleransen var att man liksom minskade på spänningen, den aktiva spänningen i muskeln.

Men det verkar inte riktigt vara så, så det är inte så här att man liksom släpper efter mer. För det finns liksom ingen minskning av EMG eller någon minskning av den här Hoffmanreflexen, alltså den här sträckreflexen då, med regelbunden stretching, utan det är egentligen bara helt enkelt att man tillåter det mer. Alltså så här, det är bara en obehagskänsla.

Sen är det ju också så här, vi kommer in på det där med vad styrketräning möjligen kan göra med rörligheten och vilka vinster man kan få av det, men det man inte har direkt kunnat se det är egentligen någon så här betydande ökning av sarkomerer i serie som man pratar om. Det var ju lite det som du var inne på här, att om man tänker sig att själva muskeln ska bli längre, så behöver det egentligen vara så att man bygger fler delar av muskeln i längsgående riktning. När man bygger, när man får hypertrofi och man får större muskel, då får man ju sarkomerer i bredd som ökar, så liksom muskelfibrerna blir bredare.

Men om det ska kunna bli längre, då måste man få fler sarkomerer i serie som bygger på varandra, liksom fler gummiband i gummibandet. Men det verkar man inte riktigt se, utan det är någonting annat då. Det är ju liksom, det finns ju massa andra saker här, det finns bindväv och det finns alla möjliga grejer som kan bidra till passiv spänning då, som man ser minska med kronisk stretching.

Så den stora grejen är ju då att det är stretchtoleransen, men också då att man ser en viss minskad spänning och det verkar inte riktigt bero på att man har fått fler sarkomerer i serie. Sen en liten passus där kring det här med sarkomerer är ju att man, ett gäng holländare som har gjort studier på det här med stretching för, de är inte från Holland, de är från Tyskland ser jag nu. De hade lite holländska, nederländska namn helt enkelt, men de är tyskar.

Skitsamma, de har gjort en hel del studier på det här med stretching för hypertrofi och för styrka, där man har utsatt folk för så här riktigt brutala interventioner. Så en här till exempel, där man har lagt folk på en bänk på rygg och så har man låtit dem hålla ut armen i liksom 90 grader och 90 grader så att det blir som en pektäck. Och så trycker man med en maskin ner hela armen för att sträcka på pectoralismuskeln då.

Och så ökar man spänningen under de här 15 minuterna som de ligger där och håller på så körde man det här fyra gånger i veckan, fyra gånger i veckan i åtta veckor. Och då såg man då att de fick en hypertrofi och en ökning av styrkan som motsvarade liksom vanlig flyträning i maskin där de körde 5x10-12 repetitioner över samma period. Nu är ju lite fråga, jag tror ju inte att stretching är lika bra styrketräning som styrketräning men det är ändå någonting, alltså det visar ändå att den här typen av rätt brutal påverkan på muskel-sene-enheten kan göra att man får en ombyggnation helt enkelt.

Att man får hypertrofi, alltså att muskelfibrerna påverkas så mycket att de tvingas att anpassas på ett sätt som ändå liknar styrketräning på något sätt. Och det säger ju någonting om kanske då möjligheten om du verkligen ligger och enträget bönfallande tar i med din stretching över längre tid liksom. Det är inte helt verkningslöst.

Nej, det är väl kanske lite fisch, men jag tänker mer att det är när det är vingt. Folk styrka fotlederna till exempel, det är ganska vanligt att man ser efter det, att de är stela i foten och man har styrkat och så börjar det bli vingt på grund av det. Mest extrema jag har sett det var någon som hon var väldigt duktig på frivändningar och styrkade dem foten.

Och sen när hon började frivändningarna så började alltid viktorna rulla. Ja, på ena sidan. Hon fick börja använda lås. Och det är kanske för att man inte böjer ordentligt i fotleden då.

Ja, varje gång hon skulle sätta sig och ta så kunde hon inte sköta fram knät lika mycket på den sidan hon hade sträckt foten. Så då fick hon en lite rotation och så blev det ju att hon bara med repetition tre så började de yttre vikterna trilla av. Spelar det där någon roll så länge hon sätter på låsen?

Sen är ju frågan hur mycket av det som är att någon sorts vadmuskeln har förkortat sig eller om det snarare är leden som har tagit skada och hur mycket man i så fall kan ha nytta av statisk stretching. Sen finns det ju andra saker man kan hålla på med där. Men när jag tänker just på musklernas påverkan så tänker jag att det inte kanske är så.

Men däremot, rena muskelskador eller kanske korsbandsskador eller sådär. Där tänker jag absolut att det kan påverka. På samma sätt som det påverkar musklernas omfång så att de blir mindre och svagare så skulle det absolut kunna påverka deras uttöjbarhet också.

Och det är ju inte omöjligt att en fotledsstukning också skulle kunna göra det. Ja, och sen tycker jag också att det är en liten gråzon ibland om det är muskel, det är senor, det är fascian som vi pratade om, om man opererar och sådana här grejer också. Eller om man verkligen har haft en skadad led, sulen led, då har problem med knäsenor till exempel.

Hur mycket muskel, hur mycket sena stretchar du och hur mycket är bara, så det... Sen är det också att när man stretchar då så är det ju inte bara muskeln man gör utan senorna är ju alltid med. Precis, du rör dig i led, rörlighet också liksom.

Det är svårt att stretcha bara muskeln. Precis, så man behöver inte... Det är bara speciella manuella terapeuter som kan sånt, enligt mig själv. Ja, exakt. Precis.

Men så, liksom summa summarum när det gäller den här biten, så det här är ingenting som jag hade satsat jättemycket på. Men är det så att man har någon väl utformad hypotes för att det här skulle kunna göra mig bättre, så har jag i alla fall svårt att se att det skulle kunna göra en sämre om man då håller på att böjanfaller sig på det här sättet. Utan man kan testa och så kan man ju se om det gör någonting.

Men sen kommer det ju till lite andra grejer då. Så här, när det gäller löpning så är det inte så mycket ledrörlighet man behöver för att kunna ta sig igenom ett löpsteg. De allra flesta har den ledrörligheten, om än kanske lite obekvämt i vissa vinklar och sådär.

Men det finns ju andra grejer inom konditionsidrott som kanske är lite mer tydliga. Och jag tänker till exempel på cyklister. Alltså de här riktigt duktiga cyklisterna, de har ju en position på cykeln som är helt omöjlig för dig och mig att inta.

Och det är för att de ska vara så aerodynamiska som möjligt. Och där kan man ju tänka att de begränsas, för då ska de ju böja sig framåt enormt mycket samtidigt som de måste böja i höfterna väldigt mycket. Och det sträcker ju då ut hamstringsmuskulaturen där i vissa lägen.

Och då kan man ju tänka sig att de behöver jobba med den rörligheten väldigt mycket. Och det finns säkert en poäng med det, det säger jag ingenting om. Men det är samtidigt en grej som du var inne på där när du pratade om styrketräningen, att jag tror ju att väldigt mycket av rörelseträning är också en inlärningsgrej.

Alltså att man lär sig hur man ska göra en rörelse på ett sätt som är funktionellt och där man kan utveckla väldigt mycket kraft. Jag har ett bra exempel, jag ska ta fram lite rekvisita här bara. Jättebra, bra innehåll.

Det här är ljudlig rekvisita. Jag höll på det här i min gitarr då alltså. Alla hör, hoppas jag. Jag höll på och lärde mig G-ackordet. Och då behöver man ta, vad blir det här nu då?

Ringfingret på nedersta, alltså den lilla g-strängen. Sen ska man ta, vad blir det här då? Långfingret på översta e-strängen och sen ska man ta pekfingret på andra bandet på A-strängen.

Det här tyckte jag var skitsvårt. Alltså jag fick ont i handen, det började liksom svida när jag skulle göra det. Det satt som en klo i handen när jag skulle göra det.

Och de pratade om att så här, stretch your fingers, it will be workout. It will be alright. Jag bara, fuck that shit, det här kommer aldrig funka. Men nu är det liksom så här.

Det låter okej, eller hur? Ja, jag vet ju inte vad jag ska lyssna på. Ja, men det låter ju inte som skit i alla fall. Nej, det var inte falskt. Och det är inget svårt för mig alls nu.

Och jag har liksom inte hållit på och rörlighetstränat mina fingrar specifikt här. Utan det här har egentligen bara varit att jag tror att jag har lärt mig hur jag ska sätta fingrarna, hur jag ska hålla handleden, hur mycket jag behöver trycka, vart jag ska trycka. Liksom vart jag ska applicera kraften och hur.

Och det här har gjort att det har blivit ett okej moment för mig att göra. Och samma sak tror jag att det är med många grejer som man gör i gymmet. Alltså att man hittar ett sätt att göra en rörelse så att det inte gör ont och så att man kan utveckla kraft och att det blir liksom på det sättet som man vill.

Det blir säkert inte helt samma sak när man då inte har en vikt på stången till exempel. Jag upplever också precis som du att när jag har en vikt när jag ska göra axelpressar så är det nästan lättare än att göra det med bara stången. Det blir liksom lättare att få bak den dit jag vill ha den och sådär.

Och det tror jag det kan mycket väl ha att göra med musklers beskaffenhet och sådär. Men jag tror att det är ganska mycket nervsystem där. Alltså att man hittar ett sätt att få rörelsen som lirar med det man har lärt motorcortex att så här ska det bli liksom.

Och då funkar det bra. Man hittar ett sätt att få det att funka helt enkelt. Och där tror jag liksom mycket av rörlighetsträning kommer in. Alltså visst du kan liksom, lås säga att du ska hitta den här positionen på cykeln.

Du kan rörlighetsträna akut för att liksom komma ner i den positionen. Och sen kan du börja trampa och hitta ett sätt att utveckla kraft och sådär. Och gör du det tillräckligt mycket då kommer det liksom utan egentligen tror jag ha påverkat din längd på dina muskler eller någonting.

Ha lärt kroppen att göra det där på ett sätt så att du kan utveckla kraft. Och lite samma grej tror jag att det är med många styrkemoment. Vill du få bort din buttwink i botten av en knäböj så kan du för all del hålla på och rörlighetsträna baksida lår.

Det kanske hjälper. Men jag tror också att det bara handlar om att göra repetitionen korrekt så många gånger som möjligt. Så lär kroppen lösa det där på ett sätt som funkar för dig då.

Det är lite så jag ser på rörlighet. Ganska mycket, ja men det finns en del där som man kan göra med rörlighetsträning. Men jag tror att ganska mycket är då helt enkelt en inlärningseffekt utifrån att man har försökt att hitta sina egna vinklar och sina egna förutsättningar.

Och hur man vill springa, simma, cykla, knäböja och sådär. Ja, jag ser väl på det som att kan man göra det man vill göra så har man tillräckligt på sätt och vis. Sen är det ju också så att det är ofta mycket lättare att bibehålla saker än att få tillbaka saker eller bygga upp saker.

Så jag tror ju, lever man ett ganska slappt liv där man aldrig utmanar, säg att du bara joggar lågintensivt och sen pingis eller något sånt där. Du har inte de där idrotterna där du har djupa utfallssteg eller kraftiga riktningsförändringar eller saker över för huvudet och sådana saker. Då tror jag nog man ändå ska göra det i träning då och då på något vis.

För sen helt plötsligt så är det liksom, då är rörligheten så kass att det är jobbigt att sätta på sig strumpan. Och då är det jobbigt att träna den bättre på något vis. Det är ju det som är med väldigt mycket