758 Erik Lundkvist ger sin syn på det ekonomiska läget

Det är den tjugonde augusti 2026, och här sitter jag, Thomas Tengner, och idag ska det handla om lägesbilden i svensk ekonomi och just nu lite grann om vad som styr utvecklingen, för att dagens gäst är ju en person som ägnar sig dagligen åt det här, Erik Lundqvist. Välkommen, Erik! Hej, tack så mycket!

Du jobbar ju på investeringshuset Qli. Just det, det stämmer, sedan 22 år tillbaka. Ja, du börjar kunna det här. Ja, så är det. Men är det inte så, vi pratade om det innan här, att man måste verkligen vara inne i den här dammen eller i den här världen för att hänga med, för att det händer så himla mycket.

Under sommaren så går ju börsen in på lågvarv, men den stänger ju på sommarsemester vilket gör att som investerare så får man ju möjligheten att arbeta lite färre timmar, men det är svårt att läsa ikapp för man behöver ju hela tiden ta ett par timmar om dagen för att följa med i händelseutvecklingen för att kunna förstå vad som kanske ska hända framöver för att skapa värde till våra kunder. Och du och jag, vi har ju träffats här under det senaste året en gång i kvartalet för att prata om det ekonomiska läget, och jag kan ju tycka att det är ganska skönt att inte prata varje dag och varje vecka om det här, men det gör ju du förstås. Men finns det en risk i att man kan dras med av trender och uppfattningar och känslor om man är för mycket i någonting och lyssnar för mycket på allting?

Det gäller i skogen fall att träna för att inte riskera att bli för kortsiktig i sina investeringar, så så är det ju verkligen. Därför så är det viktigt att fokusera på de stora penseldragen, eller det som du och jag ska prata om. Ja, precis.

Och du som lyssnar, häng med ända till slutet för att där kommer Erik att ge lite olika scenarier här, ett optimistiskt och ett ganska mittemellan scenario och ett pessimistiskt scenario och kanske också ett råd vad man ska tänka och göra här inför hösten. Men Erik, just idag faktiskt så kom ju Riksbanken med ett nytt räntebesked och det var ju att vi fortsätter på 1,75% med styrränta. Vad är läget nu skulle du vilja säga?

Hade vi inte haft kriget i Iran så hade vi både den svenska centralbanken och framförallt den amerikanska och övriga pratat om ska räntan sänkas eller inte. Men nu på grund av kriget så har vi med sig högre oljepriser och därmed spär på priserna. Så pratar ju centralbankerna om hur man ska ligga still eller om man ska höja räntan.

Man vill helst inte höja räntan för att det skulle slå mot arbetsmarknaden som kanske inte är tillräckligt stark. Men samtidigt kan man inte heller riskera någon sån här prisspiral, alltså helt enkelt inflation som stiger för mycket. Därav så pratar man om räntehöjningar, men jag vill viktigt att påpeka att vi pratar alltså inte om en serie av räntehöjningar, utan vi pratar om en eller två räntehöjningar från olika centralbanker.

Det som riksbanken har kommunicerat den här morgonen är ju det att man ligger still för närvarande, men man kommunicerar samtidigt att det är troligt med en räntehöjning från 1,75% till 2% någon gång under det här året. Men blir det så att exempelvis oljepriset sjunker så kanske man till och med kan undvika den där räntehöjningen i år. Ja, det här med räntan, det påverkar ju faktiskt också valutakurserna.

Och där har ju faktiskt svenska kronan stärkts och alla företag som jobbar med export och säljer och köper från utlandet är ju väldigt intresserade av vad händer med dollarkursen och andra starka valutor. Man kan väl säga att generellt sett så missgynnas den svenska kronan av kriget eftersom att vi är en liten konjunkturkänslig valuta. Men kriget får allt mindre påverkan på de finansiella marknaderna och skälet till det är ju det att det har blivit väldigt tydligt under de här sommarmånaderna att det kommer ut betydligt mer olja via Hormuzsundet än vad offentlig statistik visar.

Jag tror att det är betydligt mer än vad offentlig statistik visar. Vilket gör att påverkan på konjunkturen, inte minst i Europa som ändå är energikänslig, har varit betydligt mindre än väntat. Och det gynnar ju då den svenska kronan, skulle jag säga.

Ska man ha en förväntansbild på den svenska kronan handlar väldigt mycket om konjunkturen i världen, håller i sig och kanske till och med stärks. Då finns det goda förutsättningar för att kronan förstärks. Men skulle det bli ett riktigt negativt scenario där vi absolut inte är vår förväntansbild att man går in mot en lågkonjunktur, då så är vi ju negativt för den svenska kronan.

Skulle exempelvis kriget i Iran förvärras betydligt, och då ska man ha koll på vad som händer med oljepriset, det är också en risk för den svenska kronan i närtid. Ser svenska ekonomier bättre ut nu än den gjorde i början av året, skulle du vilja säga? Jag skulle säga att den ser marginellt bättre ut och det är ju mycket drivet av de här kraftiga fiskala stimulanserna.

Helt enkelt att den sittande regeringen har sänkt skatter under året som stimulerar framförallt hushållens konsumtion. Däremot så bidrar ju då världsläget med den här geopolitiska oron och kanske då att räntorna kommer stiga något på den negativa sidan. Men summa summarum så är det så att det kanske marginellt bättre än det var när du och jag talades vid innan sommaren.

Om vi ska prata om de här stora faktorerna som styr utveckling, du nämnde oljepriset och geopolitiken, vi har varit inne på räntorna, men vi har ju också det här med AI och hushållens konsumtion. Kan du säga något om det? Det är enormt stora investeringar i AI och det handlar mycket om att man ska kunna bygga modeller, träna modeller, men nu då på slutet även använda modeller och få inlärning på de här stora modellerna.

Det kanske är en av de absolut största händelserna under den här sommaren att bolagens kvartalsrapporter, hur man utvecklas under det andra kvartalet, har slagit alla förväntningar. Det gäller faktiskt både i Sverige, Europa och i USA. Man får faktiskt avkastning på de här investeringarna snabbare än man kunde tro och att fler gynnas av den här teknologiskiftet.

Det har funnits en oro för de här enorma investeringarna. Kommer de ge avkastning? Nu har man alltså börjat se att det blir så, vilket gör att marknaden i högre grad vågar tro på att det här kommer att fungera längre fram i framtiden.

Att bolagen kommer att kunna öka sina vinster. Men det är väldigt stora siffror som vi pratar om med investeringarna så det är såklart större risker än normalt. Men lite bättre än väntat får man nog lov att säga.

Låt oss prata om det här med vad som kanske är missförstånd och så. För om jag tittar idag så har börsen gått upp 13%, varje fall OMX SXC30 de mest omsatta aktierna. Är det bara en börs-yra eller finns det något stöd bakom den här uppgången, skulle du vilja säga?

Långsiktigt så behöver ju vinsterna stiga lika snabbt som börskurserna. Stiger börsen snabbare än börskurserna stiger värderingen och då blir det till slut inte hållbart. Men det är ju faktiskt så att tittar man både på ett svenskt och på ett internationellt perspektiv så är det faktiskt så att vinsterna ökar snabbare än börsen stiger.

Så att det faktiskt så att värderingen är hur dyr och billig börsen är faktiskt så att börsen har blivit billigare trots att börsen har stigit för att vinsterna har ökat så kraftigt. Och så länge det är så så är det ju uthålligt. Men det här med låg inflation då?

För vi har ju förhållandevis låg inflation. Betyder det att vi kan förvänta oss en stärkt konjunktur och att typ faran är över? Vad säger du om det? Konjunkturen är ju konstlat låg i Sverige nu med sänkt matmoms och så vidare.

Så räknar man bort de här skattesänkningarna så är inflationen ungefär kring målet på 2%. Så att den är i sig inte något hinder. Och det som har varit totalt avgörande för inflationen och inflationsförväntningarna är ju Irankriget och påverkan på oljepriset.

För att eftersom vi ändå pratar om ett krig i ett land där 20% av Tatskulder i kombination då med att det sker enorma investeringar i AI. Vilket gör att även de behöver låna med väldigt massa pengar. För att den här stora efterfrågan på pengar, helt enkelt att många vill låna, ökar.

Så stiger långräntorna. Och skulle de stiga avsevärt från de här nivåerna, då blir det helt enkelt, då kommer det trycka ner värderingen på börsen. Eftersom att högre räntor gör att kassaflöden längre fram i tiden blir mindre värda.

Och sen såklart har vi hela det här geopolitiska, som egentligen är väldigt sällan sådär superelevant för de finansiella marknaderna. Men det kan ju bli så att det skulle bli en kraftig eskalering i Iran. Eller mellan Ukraina och Ryssland, så skulle det också kunna påverka riskviljan negativt.

Och sen såklart så är ju den här nya teknologin, ifall den då skulle överraska negativt med att vi inte kan omsätta den nya teknologin till högre omsättning och vinst för bolagen. Så på den negativa sidan har vi helt enkelt geopolitisk oro. Vi har de här långräntorna som är viktiga.

Och ifall man ser att man har inte den här uthålligheten i de här AI-investeringarna. Så att det egentligen är samma mynt som vi vänder på här, på den positiva och negativa scenariot. Ja.

Och jag tänker ju så här att börsen är ju som jordbävningar och vulkanutbrott. Det kommer en ny börskrasch, men vi vet inte när. Kan du hålla med om det? Ja, men det är det enda vi vet.

Annars var det inte så enkelt att tjäna pengar. Men det är ju så att sju, åtta år av tio så går börsen upp. Så att man ska ju våga vara investerad och man ska nog se den här lågkonjunkturen i vitögat innan man säljer.

Men vara för säker, den kommer komma. Sedan får vi se ifall den kommer 2027 eller 2029. Det får vi prata om längre fram. Nej, men om vi tittar bakåt så har det ju hänt att börsen har gått ner 20, i vissa fall kanske till och med 60 procent från toppen till botten.

Och det finns ju inget som talar för att det inte kommer hända igen. Och det är väl ingen egentligen som kan förutspå ekonomin i sin helhet. Nej, men för att det ska ske, precis som du säger, börsen har ju ner 55-60 procent både efter dotcom-kraschen vid millennieskiftet och den globala finanskrisen runt 0,8.

Då var det enorma nedgångar. Så det är väl därför som man ser att det är lite torrt krut för kan man köpa en aktie för halva priset så är det ett bra tillfälle. Så det är därför det är bra att exempelvis därför vi alltid rekommenderar ett månadssparande.

För då köper man både när det är billigt och när det har gått upp. Och då blir det bra över tiden. Eftersom att ingen vet, som du säger, och det gör ju inte jag heller, så brukar det vara så att det är absolut bästa att bygga upp ett större sparkapital i den här långsiktigheten.

Och för de som förvärvsarbetar eller har andra månadsinkomster att göra det månadsvis brukar vara absolut gött. Att man har högsta sannolikhet för att lyckas. Men det du säger också är att man bygger ett handlingsutrymme om man har ett sparkapital eller cash is king kan man väl säga.

Men också besparingar i tillgångar är king. Ja, men jag tror att det är ju så att pengar på bankkontot blir mindre värda varje år med inflation. Så där är pengarna som man ska använda de kommande halvåret.

Och de pengarna som man kanske kan avvara i fem år framåt bör ju vara i aktier eller fastigheter eller private equity. För att det är där man över tiden bygger sitt sparkapital. Ja.

Och ett sista råd då, vad lyssnaren bör göra eller tänka på? Jag tror att det här är ett enormt geopolitiskt brus. Och det är lätt att bli orolig för framtiden. Man kanske har all rätt att vara som medmänniska som livs som världsmedborgare.

Men när det kommer till investeringar så är ju det där som tur är väldigt sällan investerar relevant. Utan vad som snarare styr utvecklingen på portföljen är ju att världskonjunkturen fortsätter på att rulla på, helt enkelt. Så det gäller att särskilja det där, att inte blanda ihop de där två.

Att inte bli för kortsiktigt orolig. Tack Erik för det här snacket om läget i ekonomin, både globalt och i Sverige. Tack själv, alltid trevligt. Du får ha det så bra och du som lyssnar, se till att du är prenumerant i den här podden.

För Erik är tillbaka här igen efter nästa kvartalsreflektioner. Ja, men det stämmer. Då har vi ju ett amerikanskt mellanårsval att se fram emot. Och en summering kring svenska valet, precis.

Svenska valet, det blir spännande. Ha det bra, vi hörs. Hej då. Nej.