Avsnitt 332. Det blir mycket Bonnier i detta avsnitt. Vi tittar på hur deras köp av Nextory kommer att hanteras, hur familjen säkrar sin kontroll över familjens imperium och låter Bonnier Books vd Håkan Rudels ge sin syn på den internationella förlagsbranschen. Dessutom börjar vi en liten serie om vett och etikett i bokbranschen och ger er ett par korta utlandsnyheter.

Välkomna till avsnitt 332 av Förlagspodden med Lasse Winkler och med mig, Christoffer Lind. Det är ovanligt mycket Bonniers den här veckan, som ju lyssnarna kommer att märka. Dels har vi Konkurrensverkets hantering av Bonniers köp av Nextory.

Och sen har vi frågan hur man kommer att säkra ägandet för många år framöver, eller om man har gjort det nu. Och så har vi en längre intervju i slutet med Håkan Rudels om läget på marknaden och hur Bonniers ser på framtiden. Lite grann av det vi brukar ha lite då och då.

Vi börjar med Konkurrensverkets hantering av Bonniers Nextory-köp. Jag kollade upp med Bonniers hur de gått tillväga nu. Och då sitter de alltså och jobbar med ett underlag, ett rätt omfattande underlag som ska in till Konkurrensverket.

Det där regleras ju per lag, så man kan ju inte göra annat än vad de måste göra där. Och de räknar med att de behöver ytterligare en vecka på sig. Och sen när det kommer in till, eller säg så här, alla sådana här affärer där har man anmälningsplikt om minst ett av företagen har en omsättning över en miljard, eller om båda har en omsättning som är större än 200 miljoner kronor per år.

Och en tredje variant, eller om de sammanslagna bolaget får en hög marknadsandel. De tre skälen måste man själv anmäla och det gör ju Bonniers nu då. Men sen kommer det in till Konkurrensverket och jag är inte säker på att alla vet hur det går till, men Konkurrensverket får den här anmälan.

Då har de 25 arbetsdagar, max 35 om de behöver ställa frågor och sådant, för att göra en utredning, en så kallad fas 1-utredning. Och där tittar man på effekterna på konkurrensen på marknaden och här kan man faktiskt begära in mer information, ta kontakt med konkurrenter och så. Det visste inte jag.

Jo, det har ju hänt många gånger. Ja, men efter en sådan utredning så tar man ett beslut. Ska man godkänna köpet eller ska man fördjupa undersökningen? Ska man kräva åtgärder från köparen för att justera påtalade problem?

Fast då är det så att de flesta ärenden godkänns i denna fas, så att säga. Men om man har fått in flera negativa synpunkter på affären så anser man det oftast lämpligt att gå in djupare för att få en bättre motivering till beslutet och då går man in i fas 2. Och då sätter man till en större arbetsgrupp och man har 90 arbetsdagar på sig för att ta ett beslut.

Men säg att någon skulle överklaga det här, då kan det ta upp till ett år innan allt är avgjort. Så ser gången ut. Det har du varit med om lite grann, va? Indirekt.

Ja, jag har inte varit med om det här, men däremot så var jag ju på förhör på Konkurrensverket. De grillade mig i två timmar. Det rörde ju, då var det ju en utredning som rörde Storytels missbruk av dominerande marknadsställning.

Och det var Nextory som hade gjort en anmälan till dem. Och där friades Storytel i slutändan. Ja, de friades, men de friades. Nu kommer jag inte ihåg formuleringarna exakt, men man ansåg att Storytel hade gjort fel, men att man hade rättat till sitt fel.

Så var det kanske. Ja, det var ju det här Storytel man krigade, man drog bort sin lista och man ställde, så som det uppfattades, orimliga krav på en minimi-garanti och sådär. Och sen inledde man ju förhandlingar och då tyckte Konkurrensverket att man hade, jag tror faktiskt att Storytel hade kunnat förlora det där om man inte hade visat på förhandlingsvilja.

Ja, det tror jag med. Men så blev det och det här är något helt annat då. Det här är inte konkurrensbegränsande utan det här är ju... Ja, precis. Uppköp. Uppköp, ja.

Så det är något helt annat. Mitt intryck då av Konkurrensverket var att de var ganska kunniga och pålästa. Ja, för det första gången jag mötte dem i de här frågorna som rör strömmande tjänster och så, då tyckte jag tvärtemot att de inte var pålästa.

Men idag är de... Ja, men nu har de haft så mycket tid. Ja, det ska bli intressant att se, men det kommer att ta ett tag innan vi får reda på både om affären går igenom och om Konkurrensverket då godkänner den.

Du, en annan Bonnier-dämne. Bonnier-familjen samlades ju nyligen och kom överens om ägarstrukturen de närmaste 30 åren. Och då tyckte jag, ja okej, men du tyckte det var mycket mer intressant.

Varför det? Ja, jag blev nästan arg på dig när du sa att det där är inte så spännande, det där är inte jag intresserad av. Man kan tycka vad man vill om Bonnier, och man kan vara för Bonnier eller mot Bonnier eller vad man nu vill, men Bonnier är på den nordiska marknaden ett jätteviktigt bolag.

Det är ur många aspekter ett fascinerande bolag, för det är ett familjeägt bolag, har varit det sedan 1850-talet. Och nu har man då problem, och det har varit att man har löst. Och problemet är att man har 107 aktieägare, varav en är Jeanette Bonnier AB.

Och många av de här aktieägarna är ganska små, de har över 80-90 aktieägare som äger mellan 0,1 och 0,7 procent. De äger alltså oerhört mycket mindre andelar av vad de tidigare generationerna har gjort. så att man har då ett stort antal delägare som får utdelning för övrigt, ska sägas.

De här aktierna delar upp. 1 procent innehav i Bonnier AB ger ungefär 3 miljoner kronor om året. Och det låter ju väldigt mycket, men om man har 0,1 procent så är det 300 000.

Och då kanske man hellre vill sälja sina aktier, eller kanske man vill om man har 1 procent också. Problemet är då att de har ett hembudsavtal. Och det här hembudsavtalet är reglerat.

Man kan inte sälja till externa personer. Man måste erbjuda aktierna till andra aktieägare till ett lösenpris. Och det här lösenpriset har varit hemligt. Det är hemligt hur man räknar ut det.

Det bestäms utifrån något årligt lösenbelopp som du har med koncernens lönsamhet och tillgångar att göra. Men det finns en uppgift från en tidigare bolagsstämma, tror jag det är, om att den totala värderingen är 16 miljarder och att en unit är värd 259 745 kronor. Och det kan jag också tyckas så som det är väldigt mycket, men det är kraftigt under marknadsvärde som är minst det dubbla.

Så att man har alltså en konstruktion som gör att det är väldigt olönsamt att sälja, därför måste man ha fortsatt ägare. Men det är väldigt många aktieägare som inte är rika och som inte får så mycket aktieutdelning. Och hur ska man då få dem att tycka att det här är någonting man ska skriva på?

Men det har man lyckats med och man har lyckats få ett nytt avtal som gäller i 30 år. Så det här löper ut 2056 och på så sätt har man ju liksom säkrat ägandet i nya generationer. Om 30 år så är det inte osannolikt att de är 300 ägare.

Jag vek mig när vi kom på bägge två att vi skulle jämföra den här historien med Asha Haws ägarfamilj. Alltså den norska förlagsgruppen Asha Haws som just såldes. De hade 116 aktieägare som inte kunde komma överens utan man var tvungen att sälja till slut.

Och där ser man ju faran då, vad som kan hända om man inte har skött det ordentligt, vilket Aska Haws antagligen hade gjort då eftersom man fick en konflikt. Nej, vad jag tror är väldigt viktigt för att hålla ihop så här spritt ägande över flera generationer, det är dels att man skapar en stark känsla av samhörighet och en stark känsla av att det här är någonting fint som vi gör tillsammans. Och Bonnier har ju jobbat länge i många år med det.

De har det här Gottkinn-tillkälluniversitetet. De åker på släktträffar och de undervisar de nya generationerna om familjens historia och så vidare. Så för många är det liksom Både du och jag var på en bokreleas-fest häromdagen.

Och då slog det mig alldeles innan att jag inte har koll på vett och etikett i sådana lägen, men det har ju du. Och då ställde jag frågan till dig, vad har man med sig till en författare om något på en bokreleas? Jag visste faktiskt inte det.

Nej, och jag tyckte det var en väldigt bra fråga för att jag får den rätt ofta. Och folk är väldigt osäkra på vad ska man ha med sig, ska man överhuvudtaget ha med sig någon? Och svaret på frågan är att det beror lite grann på.

Jag sa till dig att du inte skulle ha med dig någonting på den här releasen. Det beror helt enkelt på vem det är man går till fest på. Om man går som en kollega eller branschrelaterat, alltså om det har någon yrkesmässig aspekt, så är det klart att man inte behöver ta med sig en present.

Men om man är väldigt nära vän till den här personen, då kanske man tar med sig någonting. Men sen beror det lite grann också på vad det är för slags tillställning. Och här, när jag har tänkt på den här frågan så har jag också tänkt på hur de här releasfesterna har förändrats genom åren.

Och det kan nog du intyga. Att idag har det blivit väldigt vanligt att författarna har en fest. En del har det för varje bok som de ger ut. Men förr i tiden var det mycket ovanligt, eller inte ovanligt, men det var någonting man hade vid sällsynta tillfällen, kanske var femte år, kanske om det var något särskilt, kanske om det var något speciellt.

Och det var också ofta då så att förlaget kanske kostade på lite särskilt mycket för att det var så speciellt och så pass ovanligt. Och då var det också vanligt att man fick en bok och att det bjöds på saker, ganska mycket. Det kunde till och med vara mat ibland.

Och det där har helt förändrat. Det vanliga idag ska jag säga är att man får köpa boken och det är inte så generöst med mat och dryck. Och det där påverkar också tycker jag lite grann om man förväntas ha med sig någonting eller inte.

Det finns ju ändå en transaktion, det är inte rimligt att man ska gå på fest och förväntas köpa en bok och dessutom kanske köpa dryck och sen ska man dessutom lämna en present. Så allt beror lite grann på vem man är, hur man känner personen som ska ha festen och vad man kan förvänta sig. Sen kanske man ska tänka på lite andra saker också.

Det slog mig i alla fall att om du kommer till en författare som har ett boksläpp eller en bokreleas och som inte bor i staden där releasen är så köper man ju inte med sig blommor. För de kan ju författaren knappast ta med sig eller vill ta med sig på en resa hem antagligen. Nej, det är naturligtvis en bra sak att tänka på.

Det är självklart ska man tänka på sådana saker. Men det viktigaste är ju nästan alltid festen. Och blir man bjuden till en stad där författaren inte bor så kanske författaren har löst det på något annat sätt.

Ska man ta med sig en bok? Återigen så beror det lite på hur man känner. Men om man är kollega så kan man ge en bok, det tycker jag inte är något konstigt. Men rent allmänt kanske man inte tar med sig en bok.

Nej, det konkurrerar ju lite så att säga med föremålet för festen eller mottagningen. En annan skillnad när man jämför förlagsfesterna eller inte förlagsfesterna, bokreleaserna från förr och nu. Det var att förr när de var inte lika vanliga, det var lite mer sällsynt och kanske påkostat när det väl förekom.

Då var det ganska vanligt att det var mer av branschtillställningar. Det var vanligare att bokhandeln var närvarande, det var vanligare att inköpare kom dit. Och idag när de här releaserna står som spön i backen så är det mycket sällsynt att du har branschmänniskor där.

Det kan vara några från förlaget, redaktörer och förläggare brukar vara där och så vidare. Men det är ju väldigt sällsynt att branschfolk dyker upp. Och det gör ju också att de här festerna blir mycket mer av interna angelägenheter för författarna och författarnas vänner.

Håller du med mig om den här skillnaden? Ja, det gör jag. Men det som jag funderar på är hur många releasepartyn har du varit på genom åren? Ja, jag vet inte. Det är många såklart.

Du också. Fast inte så många. Jag kan nog räkna dem rätt enkelt. Men jag tänker att du, hur många gör du per år ungefär? Jag gör inga fester. Oftast är det ju författarna som ordnar dem själva och ibland bidrar vi med pengar och ibland så är de hos oss.

Men jag vet inte riktigt hur många det är av mina författare som har måndag. Jag kan inte säga en siffra just nu. Det är naturligtvis några. Men vi har ju, på förlaget så är det ju någonting varje vecka.

Jag tror att den här veckan så hade vi två tillställningar på förlaget och nästa vecka har vi tre tillställningar. Allt är inte alltid releaser, men det kan vara bokpresentationer, det kan vara bokbloggare eller någonting sånt. Det är väldigt mycket aktiviteter på Lind och Company.

Ja, låt oss gå vidare. Men vi tänkte att vi skulle ha det här som ett inslag med vett och etikett i förlagsbranschen. Den här frågan just om vad man ska ha med sig och om man ska ha med sig någonting på releasefesterna har jag fått massor av gånger.

Så jag tyckte det var en väldigt bra fråga. Och vi tar gärna emot fler sådana där vett och etikettfrågor kopplat till förlagsbranschen. Nu ska vi ta ett par mindre utländska nyheter som ändå har bäring på den svenska marknaden.

Om man är intresserad av branschen vill man gärna veta vissa saker. Och du reagerade på en nyhet, en kort nyhet, om att den amerikanska bokbranschen, bokförsäljningen, ökade ordentligt i juni. Ja, den var upp ganska kraftigt.

Försäljningen var upp 11% jämfört med juni 2025. Hittills i år så är försäljningen upp med 3,9, nästan 4%. Men 11% upp, det är otroligt kraftigt. Och även att försäljningen är upp 3,9% hittills i år, det är också oerhört kraftigt.

Jag vet inte i Sverige om vi någonsin har sett sådana stora ökningar. Och då tänkte jag så här att det här är väldigt intressant. Jag såg i somras en intervju med James Daunt som är vd för Barnes & Nobles och Waterstones.

Han kommenterade också att man har haft en väldigt stark försäljning. Och han sa att den amerikanska konsumenten är fantastisk, för den amerikanska konsumenten älskar att spendera pengar och köpa saker. Och han såg en trend, nämligen att de har blivit väldigt bra på att sälja ännu mer till sina redan befintliga kunder.

Jag undrar om det inte är det vi ser, för samtidigt som vi ser den här siffran så ser vi ju på allt som kommer att läsningen i USA går spikrakt rakt ner, liksom. Men försäljningen ökar. Och jag tänker att det här är en positiv sak att försäljningen ökar för oss i bokbranschen.

Men jag tänker mig att det här kanske är så här det blir, även i Sverige. Även om den nordiska konsumenten är lite mer försiktig så tänker jag mig att om vi ser att läsningen minskar, vi ser att läsningen blir mer ett särintresse, men de som är intresserade av böcker, de oftast välbeställda, visar en del statistik och så vidare. Och de tycker att läsningen är viktig.

Så att vi kanske ser att det faktiskt är så att man unnar sig böcker mer och att det, även om läsningen minskar, så kanske det inte betyder att bokförsäljningen minskar. Och jag tänker att det här särskilt kan gälla barnböcker. För barnböcker har vi ju i Sverige och i hela Europa en stor demografisk utmaning.

Barnkullarna är oändligt mycket lägre nu än för 15 år sedan, 10 år sedan. Och det där slår ju väldigt snabbt för antalet potentiella köpare till pekböcker. Det går ju ganska snabbt där det slår in demografin genom direkt.

Och då tänker jag mig att det här kanske kan vara exempelvis ett sådant område där bokförsäljningen faktiskt kan öka trots att antalet barn minskar och att läsningen går ner för att föräldrar tycker det är så viktigt. Det är en tes som ingen kan motbe Vi har pratat om en copyright-konflikt mellan New York Times och Microsoft och OpenAI. New York Times har stämt dem för att de har använt innehållet i New York Times för sina språkmodeller.

Nu har den amerikanska regeringen gått in i den konflikten med en inlagad till domstolen. De går tungt in på techbrödernas sida kan man ju säga. För de skriver en inlagad till domstolen att domstolen inte får lägga några hinder för den nya teknikens utveckling i USA.

Och att frågan om copyright är en underordnad fråga i förhållande till den amerikanska strävan att bli en ledande makt inom området. Citat tog jag ett för jag tycker det visar rätt bra vad det handlar om. Så här skriver man, rättsliga regler som avsevärt försvårar utvecklingen av en robust AI-industri i USA, hotar den nationella säkerheten och ger en konkurrensfördel åt utländska motståndare som inte är bundna av sådana begränsningar.

Och dessutom, citat, att begränsa utvecklingen av stora språkmodeller på grund av en felaktig uppfattning om doktrinen om skäligt bruk, alltså fair use, skulle motverka sådana kreativa vetenskapliga framsteg samt hemmaamerikansk välstånd och ekonomisk rörlighet. Det är rätt målsaktigt. De har lämnat allt av respekt för lagen bakom sig.

I en fotnot så markerar man att den här inställningen gäller alla pågående liknande konflikter i amerikanska domstolar. Och grunden är ju att man skiter fullständigt i de egna copyrightlagarna. Man säger att de existerar, men man uttrycker tydligt att man inte behöver rätta sig efter dem.

Det är ingen som är förvånad över ett sådant utspel, men jag tycker det är rätt makalöst. Det är makalöst och typiskt för Trump-administrationen. Men om man ska försöka förstå bakgrunden till det så är det väl den här rädslan över att det pågår en kapprustning kring språkmodeller och AI som inte bara handlar om det ena bolaget som ställs mot det andra bolaget, utan att USA ställs mot Kina.

Och i den kapplöpningen så vill man från USAs sida inte att regleringar ska göra att Kina är inne före. Det är väl sådana tankar som ligger bakom det här. Ja, det är helt klart att det är så.

Om de har genomfört det här, det finns ju ingen som stoppar dem i dagens läge. Men man ser på vad de gör i övrigt så kan man ju utgå från att de kommer att skita fullständigt i vad domstolen säger. Om man inte säger ifrån väldigt tydligt.

Vi får följa det. Vi avslutar nu med en längre, eller längre, 40 minuters intervju med Håkan Rudels som vd på Bonny Books som går igenom läget på den europeiska marknaden där de finns och som pratar lite om framtiden och vad som rör sig på marknaden och vad det vi ser och inte ser som håller på att hända. Och som alltid i den här typen av samtal som de flesta av er gör gott i att lyssna på för det finns mycket intressanta tankar där.

Han kommer här. Här kommer nu då intervjun med Håkan Rudels. Hej Håkan Rudels. Vi ska ju göra den där samtalet som vi brukar göra, du och jag, där vi pratar marknaden, hur den ser ut inför ny säsong.

Och samma dag som vi sitter här nu så kom ju pressmeddelandet att ni har köpt Nextory. Vad kan du säga om det? Första chans att inte vara planerat att skicka pressmeddelande samma dag som vi ses.

Men det är ungefär det. Ja, vad kan jag säga om det som inte redan är sagt? Man låter som att ingen har läst någonting då. Nej, egentligen. På ett väldigt aggregerat, ta ett steg tillbaka perspektiv så kan man se det som en slags bevis på att vi tror väldigt mycket på bokmarknaden.

Det är ju det, för det är en stor investering. En investering i framtiden, en investering i infrastruktur runt boken. Lägg sedan till den stora butiken vi öppnar inom ramen för Adlibris.

Jag tycker man kan se det allt det här som ett bevis på hur Bonier tänker och resonerar runt den här marknaden och boken. Vi ska återkomma till det från ett annat håll. Men själva köpet av Nextory då, kan du gå in på några detaljer vad gäller hur ni tänker hantera varumärket?

Marknaden vill gärna veta, kommer Nextory finnas kvar? Vad görs med personalen? Vilka marknader finns de på? Vilka marknader som finns på det kan vi nästan sitta på.

De finns på tio marknader i Europa. Jo, men ni kanske ska lägga ner några? Nu är det ju så här att nu ska affären först godkännas av konkurrensverket i Sverige. Här är det ju väldigt många så kallade branschkännare och kunnare som redan har uttalat sig om vad som gäller.

Men det här är ju ett land som detta behöver anmälas till konkurrensverket, av det Sverige. Nu ska det göras. Under den tiden så kommer vi liksom inte vare sig planera eller diskutera vad som eventuellt händer därefter.

Jag menar vi har ju stor respekt för att det väcker massa tankar och funderingar, inte minst hos medarbetare och andra intressenter på det sättet. Men vad det gäller varumärke, organisation, IT-struktur och alla de här bitarna, det får vi liksom återkomma till när affären är godkänd. Det var jag väntade mig.

Ja, men det är inte bara det. Givet att den här processen är utifrån vårt perspektiv har vi ju hållit den väldigt hårt ur ett konkurrensrättsperspektiv. Det gör också att vi inte har insyn i alla de här bitarna i detalj.

Utan det här är ju gjort med clean team emellan och så. Så det är inte bara något slags trista corporate-svar, utan det är så här. Men du sa clean team emellan, vad menar du med det?

När man gör ett förvärv som vi vet att vi ska anmäla till konkurrensverket, då har man team som tittar på vissa saker som är konkurrenskänsliga, advokater oftast, som tittar på det och så får köpande part, i det här fallet vi, bara aggregerade resonemang. Vi har liksom inte sett sig till exempel slagsavtal. Sånt vet vi inte hur det ser ut.

För det kan ju fortfarande vara så att affären inte blir av. Och då är det ju väldigt konstigt om vi har gjort det via clean team. Fattar. Nextor-affären är ju viktigare och större affär för oss än Norge.

Varför det? Ja, av den anledningen jag sa att i princip all tillväxt är ju i den digitala ljudmarknaden. Det är där konkurrensen hårdnar, det är där de globala aktörerna kommer in med ljud som en biprodukt och inte en huvudprodukt.

Därför tycker vi att den här är viktig, på riktigt. Inte bara för oss, jag menar att det är viktigt för branschen också. Du, gå in på det jag hade förberett mig på.

Jag vill, som ofta när vi pratar, prata om hur du ser på den större marknaden. Du har ju ansvar för tysk, engelsk, polsk, skandinavien. Har jag glömt något? Irland?

Nej. Nej, nej. Inte ännu. Nej, vi har ju något litet imprint där via England, men jag skulle inte säga att vi är experter på den engelska bokmarknaden, nej. Men de här kan vi väl gå igenom.

Om vi börjar med en allmän lägesanalys. Vad säger du då? Om marknaderna, eller? Marknaderna. Den allmänna känslan är ju att ganska mycket i bok, i flera av våra bokmarknader är ju att på ett sätt är det ganska lugnt.

Det är ju från flatt till några procent kanske upp. Men det är ju mycket tack vare skönlitteratur och ljud. Och sen så är det ganska tufft om man generaliserar för fackboken, barnflatt, e-sh.

Det är liksom den allmänna sådär. Så först kan man tycka det känns lite, det händer inte så mycket. Men sen samtidigt lite under ytan så känns det som att ganska många saker som har varit någon slags struktur under väldigt lång tid är lite uppe i luften.

Så på ett sätt kan man säga att delar av bokmarknaden är i luften och sen så har de inte riktigt landat hur de ska vara. Och det är ju geografiska marknader suddas ut. Och då menar jag inte att det bara är ett svenskt förlag i ljudböcker i några länder, utan det är också att engelska förlag jobbar med sina böcker på sitt språk, men också stöttar det med lokal marknadsföring via de digitala plattformarna.

Så man jobbar lokalt utan att finnas lokalt. Men också, vi har ju gjort aff Bryter upp tidigare geografiska strukturer för engelska böcker och andra har också gjort. Vi ger ut, och inte bara vi, böcker på såväl sitt lokala språk och till den engelska utgåvan.

Ibland konkurrerar den med andra engelska utgåvor, ibland är den exklusiv. Vi har ju hela detta, och det är ju liksom lite grann innan AI har klivit in i någon större skala. AI kommer att förändra detta totalt, antar jag.

Men såklart det kommer. Det är ju bara en fråga om när och hur mycket. Är det i all typ av litteratur eller viss typ av litteratur? Då har vi hela det, och sen så ser vi ju ganska tydligt hela det här plattformsberoendet.

Det är ju ett småndare, kanske Audible är de som kör hårdast med att förändra affärsmodeller och sätta åt förlagen ganska hårt ute i Europa. Är man inte med på det så åker man ur. Jag tycker att det har med geografin och vad är egentligen en bokmarknad idag och kan man vara strukturerad som man var tidigare.

Sen så har vi plattformarna, vi har AI som egentligen spelar in i allt det här. Det är ju också mycket runt IP och rättigheter. Det kommer aktörer som ska köpa en massa rättigheter för sen kapitalisera på dem.

Vad betyder det för förlagen då? Vi har geografierna och vad är egentligen en bokmarknad idag? Kan man vara strukturerad som man var tidigare? Sen har vi plattformarna, vi har AI som egentligen spelar in i allt det här.

Det är också mycket runt IP och rättigheter. Det kommer aktörer som ska köpa en massa rättigheter för sen kapitalisera på dem. Vad betyder det för förlagen då? Jag tycker att det är ganska mycket som sker som är ganska stora saker som jag ännu inte riktigt vet var det tar vägen.

Samtidigt har vi som vi startade den här diskussionen med runt… Tar man England som ett exempel som är ju nästan fackbokens, i alla fall den här narrativa non-fictions kanske moder, reportageboken. Där har fackböckerna, även så långt jag vet, alltid varit större än skönlitteratur i omsättning. Det är det ju inte längre och fackboken fortsätter att tappa, jag tror det är runt 5% hittills i år.

Det var väl 8-9% förra året. Och visst, skön går bättre, men den kompenserar ju inte alltid tappet. Så det är ju mycket omställning på gång, skulle jag säga. Men du har då, ska man säga, Storbritannien, du har Tyskland och du har Polen.

Polen kanske inte svenska tänker som en stor marknad, men den kan bli duktigt stor i slutändan. Den polska marknaden är ju ganska annorlunda på det sättet, för den är ju väldigt okonsoliderad. Inget av de stora internationella aktörerna förutom vi är där på förlagssidan.

Det är fortfarande väldigt fysiskt, även om det är den digitala affären och ljudboken växer med Mpec, BookBeat, Storytel och så vidare. Så är ju fortfarande fysiska boken väldigt stark. Och det är fortfarande ett land som är i hela slags uppgång, även om de ligger geografiskt lite tufft till nu givet Rysslands krig mot Ukraina.

Men den är liksom lite annorlunda, kan man ju säga. Sen är den ju spännande för det finns ju lite grann som i Tyskland, det finns ju, skulle jag vilja säga, ett djupare kulturellt intresse. Lite mera, om man får slarvigt för uttrycket, så litterära böcker har ju lite större chans att nå stor kommersiell framgång kanske än en del andra marknader.

Så att den kommer ju inte bli jättestor först, men jag vet inte. Vi omsätter runt 200 miljoner där idag på förlagssidan. Det kanske över tid kan bli det dubbla, men det är väl där någonstans.

Men det är intressant för mig att se att ni har så många olika marknader och jag antar att ni testar olika saker på olika marknader och sen kan ni plocka hem den kunskapen till de andra marknaderna. Vår modell är ju den kraftigt decentraliserade modellen, det är ju den vi inom förlagssidan lever, försvarar och tror på. Och vad det betyder är ju att utgivningsbeslut fattas helt lokalt.

Precis som här får man, och i Tyskland också, kan ju de olika förlagen buda mot varandra och så vidare. Så det är liksom vår grundmodell. Sen är det klart att att vi såg att ljudboken växte så i Sverige gjorde oss snabbare på att investera i ljudboksutgivning i Finland och så småningom i Tyskland.

Men det är ju snarare på det sättet än att vi centraliserar frågor. Det är någon slags kunskapsöverföring, absolut. Men vi tror ju mycket på, så långt det bara går, trots att det är ett företag och Bonier är en koncern.

Så är det väldigt viktigt med det lokala, med starkaste läggare som förstår sin idé och sin mage. Men även med vd som ser verksamheten som sin verksamhet. Så när vi har en kris i Tyskland, jag vill att han pratar om och agerar som att det är hans bolag.

Och det gör han ju i alla fall när han sitter på sin i Frankfurt. Ja, och det är perfekt. Tyskland, hur mycket omsätter ni där? Ja, vad kan det bli i år? Strax under 4 miljarder.

Så lite mer än den svenska, dubbelt den svenska förlagsbranschen i princip. Och ni är störst där? Ja, varje år är det i det sista, om det är vi eller Penguin Random House.

Men de två senaste åren, om jag minns rätt, så har vi varit största. Och nu såg jag att de ökade rätt bra i Tyskland. Penguin Random House eller? Ja, kanske det.

Sen är det så här, det är ju jättekul. Men en bris är. Ja, alltså storlek ger ju en del frihet. Men det kan man väl titta på, vi som sålde ju Capandam. Vi var störst i Norge.

Du kan ju inte leva på prestige. Du kan leva på resultat. Men det är roligt att gå i Frankfurt och vara största tyska förlaget i gruppen. Ja, eftersom Bertelsmann och därmed Penguin Random House är tyskt, så är det ju väldigt kul.

På Penguin Random House är störst i världen, men de är inte störst i sin hemamarknad. Det är ju roligt. På ett barnsligt sätt. Men vad är utmaningen i Tyskland? Jag skulle säga att utmaningen för oss är, som för alla andra i Tyskland, det är att Tyskland som nation har det tufft.

Inne i någon slags identitetskris, säger jag lite slarvigt. Med hela det här med bilindustrin, svag BNP-utveckling, som alla andra europeiska länder. Stora investeringar i försvaret och så vidare.

Som har gjort att det är ett ganska svagt konsument-självförtroende. Det är en del. Det drabbar ju alla på sätt och vis. Tyskland är ju pattat. Det är en fin bokmarknad.

Den är fysiskt stark. Professionell bokhandel i Italia och Hugenbubbel och så vidare. Samtidigt som ett starkt Amazon, så det finns stora aktörer på åt säljssidan.

Men Tyskland som sådant tappar antal läsare varje år. Det hosger upp att de som läser läser mer. Så där har vi någon slags aggregerade utmaningar. Sen är vår utmaning, och det är egentligen allas utmaning, och det är egentligen alla bokmarknader, det är tillväxten.

Utveckla. De flesta förlagen nu får kämpa för att ha en tillväxt som motsvarar och helst slår inflation. Och i Tyskland har ju vi, som du säkert vet, en tung barnboksprofil.

Där är det någonstans 40-45% av omsättningen i barnböcker. Och det är ingen tillväxt att tala om i den sektorn. Du får inte heller riktigt samma digitala effekt, även om du får hjälp av Spotify på det området.

Där hänger ju kidsen bra mycket mer än vad man gör i BookBeat eller Storytel eller vem det nu är. Så det är ju snarare att det finns fickor av tillväxt, och det är ju skönlitteratur, det är ljud. Men den underliggande är en ganska svag marknad.

Det är väl det som är den stora utmaningen. Sen har vi utgivningsmässigt, som idag, Gyllenstein, mest säljande skönlitterära bok, mest säljande facklitterära bok, mest säljande pocketbok. Utgivningsmässigt ser det ju jättefint ut för oss i Tyskland.

Men det är liksom, väldigt få förlag i någon marknad får ju någon hjälp av någonting externt, så kan man säga. Men det har ju å andra sidan varit en stor välsignelse. Storbritannien, vad Det är helt okej och vi har någonstans runt en miljard i omsättning.

Men det är ett enormt hopp till de stora, Penguin Random House, HarperCollins och så vidare. Är det ambitionen att nå dit? Igen, vi vill gärna bli bra och om vi är bra, det vill säga författare tycker att vi gör ett bra jobb och vår utgivning funkar, så blir vi förhoppningsvis stora därför.

Jag tycker det är ganska farligt att ha en strategi som så att säga, det kan vara väldigt dyrt att ha en strategi att bli stor. Då ska man se på effekt. Vad ska jag säga, Tyskland är ett bra exempel på det.

Vi har alla haft en strategi att bli marknadsledare. Genom åren så blev det så för att våra olika förlag gjorde ett väldigt bra jobb. Storbritannien är ändå den marknad där tekniken utvecklas snabbast, alltså den anglosaxiska marknaden.

Nej, det skulle jag absolut inte säga. Jag tycker, ta AI exempel, hur man beröringsskräck så händer ju ingenting. Vad menar du då? Nej men då är man ju livrädd för att prova nya saker.

Jag tycker den engelska är ganska konservativ. Se Penguin & House reaktion kring rättigheter. Väldigt mycket av det anglosaxiska handlar ju om att bevara snarare än utveckla.

Men vilken marknad är för er är den där ni har störst intresse eller störst utvecklingsengagemang eller där ni ser störst möjlighet för att gå fram? Fram i form av? AI.

Jag skulle säga så här, du kan ha det perspektivet från marknad, du kan också ha det perspektivet tillbakas till att vi är väldigt decentraliserade. Det handlar också väldigt mycket om individ i vårt fall. Så att, jag menar, vi har kommit långt i Sverige, i Norge, i Tyskland, hos några av våra förlag.

Så det är väldigt spritt. Men du sa när vi pratades vid i januari att nu är det inte längre test på AI utan nu är det full verkstad. Jo, men till exempel i Norge så gör vi ju en hel del översättningar.

Vi gör även det i Sverige. Jag skulle säga så här, utmaningen, och det gäller inte specifikt oss utan i största allmänhet, är ju egentligen inte tekniken längre. Den tror jag många förlag behärskar.

Kvaliteten börjar inom vissa segment nå sådan nivå att det är ett verkligt, verkligt hjälpmedel. Men sen är det ju en utmaning på rättighetssidan. Där är nästan utvecklingen åt andra hållet att man vill förbjuda så mycket som möjligt från agenthåll.

Eller från förlagshåll, de stora amerikanska aktörerna, säljrättigheter vidare. Men det är klart att effekterna av det blir ju bara att det uppstår ju teknikutveckling i allmänhet. Det är ju som vatten, det rinner ju neråt.

Så bygger du någon slags hinder, då kommer den hitta en annan väg. Och det som händer med teknik, då kommer det starta förlag eller agenturer som har en annan idé. Och till slut kommer de befintliga aktörerna tvingas att ändra uppfattning för att det skapas liksom system vid sidan av.

Jag hör vad du säger, men om vi går in konkret litegrann. Ser du några problem själv i detta med översättningar till exempel? Men det är ju som med all utveckling, det är massor med problem, såklart.

Och det är massa överväganden. Men jag tror att vi alla behöver liksom prova oss fram, förstå den och använda tekniken där den gör skillnad. Till exempel inom marknadsutvecklingar, det direkta arbetet.

Så att det är klart att det finns massa utmaningar. Jag som alla andra har väl läst den långa Bill Gates-texten på hans sajt som New Times uppmärksammade. Det finns en miljon saker att fundera kring.

Men vi vet ju också att medan vi sitter och funderar så händer det. Det handlar ju alltid om relevans. Jag menar, ta det här huset, eller ta Bonnier-förlagen här i Sverige och vår förlagsverksamhet.

Vi har ägt tryckerier, det har vi inte längre. Det är förmodligen en ganska bra idé. Vi hade distributionen här på Sveavägen förut i tiden och så kördes böckerna ut härifrån.

Det var ju förmodligen klokt då, inte en bra idé idag. Och så är det ju med allting. Saker och ting förändras ju. Och vid varje förändring så får du nya vinnare och tyvärr en del förlorare.

Men nu sitter du som ansvarig, högst ansvarig i de här frågorna för Bonniers Books internationellt. Och du ser att på varje marknad så finns det olika röda linjer, kulturella eller beroende på intresseorganisationers agerande. Men vad kan du idag göra där du ser att marknaden inte stoppar det?

Se på marknadssidan, marknadsföring. Nej men det går ju att göra massor inom det området. Alltifrån marknadsföring i form av det du ser på ett Instagram eller TikTok eller vad det är.

Saker som vi förtog jättelång tid och kostade massor med pengar. Rörlig bild och så vidare. Då är det sådana saker, men då är vi också, där vi inte har kommit tillräckligt långt men som vi håller på och försöker prova oss fram det är ju att försöka bli skickligare i att sätta upplagor från förallt på tilltryck hela supply-sidan.

Det är ju positivt ur ett finansiellt perspektiv men också ur ett miljöperspektiv. Du har ju med den smartness som finns där. Sen har du ju också att spana av trender och sådant som sker i världen på de olika sociala nätverken, nyheter och sånt.

Hur kan man sen plocka ner det och synka det med backlist och titlar du tidigare haft eller har i din katalog. Det finns massor med områden som det redan görs massor med saker. Jag tänker på just det här med backlisten, hur du kan så att säga göra den relevant.

Du följer på nätet, du ser vad som händer. Här har vi en backlist, du kör in den i ert system då. Vad ser du för effekter av det idag? Detta är ju nytt, jag förstår det, men ni har gjort det ett tag nu.

Jo, men det är ju fortfarande så att det blir liksom lite anekdotiskt i skalan inte tillräckligt stor. Men det är ju en av de stora frågorna. Hela det beskrivet till biten är ju inte bara en AI-fråga utan det är ju en kulturell fråga.

Om man tänker tidigare, mycket av kommunikations- eller marknadsarbetet har ju varit PR i bokbranschen och kommunikation. Och det kommer fortsatt vara viktigt och för vissa utgivningar är det direkt avgörande. Men det är ju där det behöver kompletteras väldigt mycket.

Igen, tar man den tyska bokmarknaden. Där är ju liksom Amazon och deras annonsnätverk som är alltså på Amazon. Köper du inte, alltså i performance marketing då, gör du inte det så kommer dina böcker inte i större utsträckning sälja trots att de finns och du har avtal med Amazon.

Och då är man tillbaka till plattformsberoende. Och för Amazon blir det världens näst största annonsnätverk fastän det är en e-handel. Och då är man ju tillbaka till väldigt mycket av de förändringarna som nu sker.

Men det är egentligen inte en AI-fråga bara. AI är en möjliggörare. Men det är inte grunden en AI-fråga. Och det är väl egentligen en av de stora frågorna som är värda.

Det kommer ju bara ges ut mer och mer böcker. Ljudböcker, vanliga böcker, det kommer tryckas, det kommer vara digitalt. Det ges ut mer än någonsin nu och det kommer vara ännu mer imorgon.

Och då blir ju frågan såklart, hur ska jag hitta just vår bok? Och då är man på beskrivsbiten. Och där kommer vi också in i den situationen med de nya eller förändrade sökmöjligheterna eller sättet som en intresserad kund hittar en bok.

Han går inte längre in på plattformarna utan går direkt ner på djupet och ställer frågan, jag vill ha den boken och så får han förslag. Det är ju fortfarande, nu vet vi från vår egen trafik, en högst marginell andel men vi vet att det kommer att öka. Men du har rätt på det sättet att kunder, och det spelar ingen roll om det är bokvärlden eller vad det nu är, kunder kommer att vara mycket, mycket, kunna och veta mycket mer och komma mycket längre i sitt köpebeslut innan de landar på en adlibris eller vad det nu är man handlar någonstans.

Och så småningom kanske vi känner oss trygga att lämna över våra inlägg och annat så att din välvalda AI-kompis hanterar hela transaktionen. Direkt med dig. Ja, jag säger, jag vill ha nya Carolina Ramqvist max tre dagar, läspris, köp den åt mig.

Och då kommer vi över till den fysis som har satt upp väl med konkurrensen med Storytailer. Så det är en ganska splittrad marknad med Storytailer mellan Amazon och Telia. Sen är en stor del av Telias funktion också e-handeln, den tog fart ordentligt under pandemin och sen har den utvecklats väldigt fint för dem.

Sen har du i England känner ni väl till med Waterstones och så vidare. Och sen, jag menar, Sverige känner ni väl till. Jag kan bara säga att vi ser ju inom ramen för Adlibris att den fysiska försäljningen i fysiska butiker utvecklas fint.

Det känns ju som att den fysiska butiken och försäljningen av böcker är rätt stabil till lite positiv. För några år sedan så var ju du väldigt bekymrad över situationen på den fysiska marknaden. Det har alltså ändrat sig?

Ja, men det har ju varit någon renässans, det får man ju säga, i flera marknader där den fysiska bokhandeln... Varför? Jag vet inte om det är en del av någon större...

Jag vet inte om det är en motreaktion jag vill nog ta i, men i alla fall någon slags... Ju mer extrema vi blir i vår teknikutveckling i största allmänhet, men även i vår bransch, så kanske det driver någon slags annat också samtidigt. Den fysiska boken, en typ av litteratur som säljs, var jag köper den och så vidare.

Och det kanske är tillräckligt för att åtminstone bokhandeln ska inflation plus. Jag tror att det är det vi lite grann kan tänka som bransch framöver. Och igen, sen om det fick går med annan utveckling.

Det är någon rimlig tanke. Sen har ju en del bokhandeln blivit... Ska jag också säga, oavsett vad man tycker om hur bokhandeln i olika länder utformas och ser ut, vad man själv tycker på personlig plan, så har den på många ställen blivit mycket mer professionell.

Och det är klart att du behöver resurser, du behöver lönsamhet för att kunna utveckla din bokhandel. Och där är många på en bättre plats nu än för några år sedan. Och det ger ju en styrka i Sverige.

För att vi är tillbaka till... Den största risken för bokbranschen är liksom fegheten. Den största risken för bokbranschen är rädsla för att göra fel. Den största risken är att vi drivs av riskminimering.

Vi passar vår bransch jätte dåligt. Den finska marknaden är lite speciell. Eller? Ja. Där du har en så stor andel av ljud på marknaden så att du får tydliga problem med volymerna på papper.

Hur har det utvecklats? Jag tycker att det är fel att säga det där i samma mening. För att den fysiska utvecklingen, otroligt negativa, fysiska utvecklingen i Finland som började 2011-2012.

Den, så att säga, nästan till kollapsen började ju långt innan ljud var någonting. Så jag tycker ju snarare att vi ska säga att ljud räddade den finska lilla bokmarknaden. Det är ju min bestämda uppfattning.

Det som gör, när vi tittar på någon slags branschstatistik eller vad man nu ska säga i Finland, så det som är väldigt stor skillnad är att, ja, ljud har en högre andel. 10 procentenheter högre andel än här. Men det är ju framförallt att internet har en så otroligt låg andel av den fysiska bokmarknaden.

Det skiljer sig mot hela världen, eller hela världen i alla fall de marknader vi är i. Och jag har absolut ingen bra förklaring till det. Nej, och jag har ingen bra förklaring till någonting av det som händer i Finland.

Man tittar på bokhandelns utveckling så går ju också den åt ett annat håll än den gör i övriga världen som du pratade om nyss. Ja, men det är nog mycket att göra med att marknadsledaren blir snarare giftshops liksom. De är ju, många andra ändrade strategi med kanske återfångs och sen Barnes & Noble i spetsen.

Det vill säga, ja, vi har annat, men vi har det liksom längre bak. Och när jag kommer in så ska det se ut som en bokhandel i Mäsa-böcker. Det är ju som att de antingen inte förstått eller upptäckte, eller så har de bara en annan strategi.

Ja, för det här... Eller vissa butiker har till och med varit omdöpta till någonting, någonting giftshops. Sen om det är anledningen eller är det svaret på försäljningsproblemet?

Jag vet inte. För var den läsbar går ju jättefint. Den finska marknaden är som vi konstaterar då, den är väldigt annorlunda. Du förstår det inte, jag förstår det inte.

Nej, men det är ju så väldigt annorlunda. Det som är annorlunda, alltså bokhandelns andel är ju inte jättestor skillnad mot Sverige. Det är någonstans mellan 20-25 procent av branschen.

Den stora skillnaden är e-handeln. Det är som att de hoppade över e-handeln och gick direkt på ljud. Så antingen är det världens mest moderna marknad, eller så är den bara märklig.

Jag vet inte. Och egentligen, jag vet inte, spelar det någon roll? Man får spela efter de spelregler som finns. Vi gör ett försök inom ramen för Adlibris med Akademin i spetsen och öppnar flera butiker och så.

Så får vi se. Men det intressanta tycker jag med Norden är ju att alla de här fyra länderna som jag tänker på, Finland, Norge, Danmark, Sverige, är så olika. Ja, alltså det de har lika det är att alla aktörer, i de flesta länder så är de aktörer som några av de stora aktörerna befinner sig i flera delar av bokmarknaden.

Det är väldigt sällan det är bara förlag eller bara streamer eller bara återförsäljare. Men det tror jag att det är så generellt sett. I små marknader så går det liksom, du står ganska snabbt i taket i vad du kan vara som företag.

Det är ju inte alls lika vanligt i stora marknader. Då är det liksom antingen det ena eller det andra oftast. Och det är ju det som är väldigt gemensamt i Norden skulle jag säga.

Men sen är det mycket som skiljer dem åt. Ja, det vi har gemensamt är ju en väldigt hög digital andel relativt alla bokmarknader egentligen. Digital ljudandel, det är ju gemensamt också.

Men sen är det ju det här med det enorma bokhandelsnätverket i Norge, de höga priserna. Och sen så Sveriges enormt konkurrensutsatta marknad, billiga böcker och så vidare. Och sen Finland med en ganska svag e-handel, men kanske världens högsta ljudboksandel istället.

Eller i alla fall Europas då. Och Danmark? Ja, och Danmark är ju svårt. Det finns otroligt dålig branschstatistik. Så det är ganska svårt att få ett grepp om den.

Men böcker är ju ganska dyra. Vi var ju en enormt dominerande aktör med Gyllendal. Och sen har du politiken som finns i alla delar av värdekedjan. Med bokhandel, med förlag, med streamingtjänster och e-handel och så vidare.

Och det är den marknaden där ni har haft svårast att penetrera eller komma in och etablera er? Ja, vi etableras ju sällan i modern tid från grunden. För det är jättesvårt.

Det är ju samma sak Polaris, eller snarare politiken i Sverige. Det är ju ingen framgångshistoria direkt. Och hur länge har de hållit på? 7-8 år? Det är helt svårt.

I mogna marknader så... Ska du etablera dig på mogna marknader så måste du ta från någon annan. Det är inte bara för att du kommer dit så säger alla, åh fan vad härligt, du gör alla de här nya grejerna som ingen annan gör.

Böcker. Det är ju inte så. Men det är sagt så är vi ju äntligen på väg mot ordning och reda i Danmark. Det vi kom åt snabbt och så, det är ju, jag ska säga. Vi har väldigt fin utgivning, vi har tunga författarskap.

Det löste vi väldigt fort och så snabbt brukar det ju inte gå. Men ekonomin har ju inte hängt med, men den börjar ju nu artas sig. Ja, för ni har haft väldigt dåliga år där på den danska marknaden rent ekonomiskt.

Nej, det är ju statskraftsproblem i Danmark och statskraftsproblem i Sverige. Låt mig då säga för ordningens skull att ni har haft större problem i Danmark än vad politiken har haft i Sverige. Det skulle jag inte säga.

Det skulle du inte säga, men det säger jag då. Ja, absolut. Och det är så härligt att vi får tycka olika. Men du, om man sedan tittar på, går in på varandra konkreta saker.

Bonniers är ju rätt investerade i arbetet med den svenska språkmodellen. Hur går det? Det jobbas på. Det är ju det absolut knepigaste, nu tillbaka så att man förstår föräldrapenning.

Alltså sådana här små saker, eller det är ingen liten sak, men det som är väldigt kopplat till ett lands identitet och kultur. Om det är en startpunkt för många så har man satt in och insett att det är också en säkerhetsfråga. Sen är det en stor utmaning att även om du tar i handen en slags svensk modell eller vilket land du nu är i, så är det ju fortfarande beroende av en grundmodell.

Och då är det lite tillbaka ofta till amerikansk teknik. Ja, för i Europa ligger ju långt, långt efter. Men arbetet pågår och jag hoppas att peppar-peppar, men att vi kommer igång i sent höst eller sent i år.

Och du sa också att det är igång på lite andra ställen också. Jag vet att Norge har något liknande. Nej, alltså jag är på djupvatten, exakt. Jag vet bara att det är samma diskussioner i flera europeiska länder.

Det finns embryontprojekt på olika ställen. Det här är ett väldigt stort ambitiöst projekt som är någon slags... Det är medieaktörer, det är intresseorganisationer eller fackförbund, det är politiken.

Det vet jag inte om det finns på den ambitiösen. Och det finns också finansiering och forskare av världsklass. Det vet vi inte. Om det finns någon annan slags...

Nej, alltså i Europa, det vet jag inte. Finns det någonting du skulle vilja lyfta som vi inte har lyft? Nej, men lite grann som jag tror att jag försökte beskriva, det är att jag tror att det är mycket större förändringar runt vår värld än vi riktigt greppar nu.

Alltså sådär, grundstrukturer som har funnits så, så länge, som väldigt mycket av våra system bygger på, det är ju... Jag skulle inte säga att det är i nån slags upplösningstillstånd, men det kommer formas nån ny variant. Är den helt jätteannorlunda?

Nej, kanske inte, men det är väldigt mycket tar sin avstamp i att geografier inte längre spelar roll på samma sätt. Du får inte samma logiska uppdelning av marknader. Och det är ju teknikdrivet, det är språkdrivet, det är plattformar och återförsäljare som för första gången i vår tid finns i massa olika marknader, med samma grundidé.

Och du kan också jobba marknadsföringsmässigt lokalt utan att finnas lokalt. Det ändrar väldigt mycket. Sen exakt vad det betyder, det kan jag inte riktigt säga.

Men det tycker jag är liksom en... Det måste du ha ögonen på hela tiden. Det måste vi nog alla. Och så får vi prova oss fram, och sen kommer vi på något vis att tillsammans hitta ett nytt system som funkar.

Men jag tror så här, vi är nog på väg in i en tid där det kommer inte vara lika strukturellt. Det kommer vara lite mera, ja, prova sig fram, korrigera, prova igen. Med tanke på hur situationen håller på att förändras så var en av de intressanta grejerna i våras att ni ger ut Bonigamors nästa bok, Peco-Pec, på engelska i Tyskland.

Vi pratade om det förra gången vi pratade. Jag tror att humören vrider vände på det så att det går aldrig att följa upp den här boken. Det är ju utgångspunkten. Fenomenböcker, det här kommer bli en stor framgång, det ser vi ju.

Men det kommer inte bli en lika stor framgång, men det visste vi innan, så det är ju omöjligt. Fenomenen går aldrig att följa upp på det sättet. Jag tycker egentligen att det är kul att vi gör den här affären och så har vi den här uppdelningen mellan Bonigammer i Tyskland och Bonigbuks i UK, hur de engelska utgåvorna ska färdas i Europa.

Det är kul. Och så får vi se hur det blir. Men jag tycker egentligen att reaktionen från Penguin Random House är det roliga. Det var liksom domedags... Random House vd sa att det här är starten på undergången i princip.

Det tycker jag är kul för att det blir någon slags... Då förstår man hur mycket pengar engelska förlag har tjänat på att dumpa engelska billiga utgåvor i andra länder och betalat exportroyalty som är oerhört låg till sina författare. Och det är ju inte marknader som andra förlag i Europa eller affärsmodell som andra förlag i Europa har haft tillgång till för att vi har fel språk.

Om du tänker på det, blir man inte jätteimponerad av lönsamheten i den engelska flaggsvärlden. Vi pratar väl om en omfättning på runt 40 procent? Ja, jag tror att exportförsäljningen är någonstans mellan 30-40 procent.

Men sen såklart skiljer det väldigt mycket mellan förlag. Och med högre lönsamhet än normalt? Ja, och också att man behandlar det verkligen som en extra grej. Där man jobbar med helt andra utgåvor och prisbilder.

Nej, det var bara spännande att se. Men just det där är en av de sakerna som kommer att förändras. Ja, men jag tror snarare att det kommer att vara väldigt många olika varianter framöver.

Det är inte saracomoworld eller world English. Det är inte alltid det, i alla fall. Sen klart, det behövs en annan stor agent som vågar också prova. Men det är en av de sakerna som definitivt...

Och sen på stora titlar att man gärna ger ut dem både på engelska och sitt lokala språk. Men när du pratar om förändringar så är det ju inte bara detta du pratar om. Nej, men hela marknadsarbetet som jag tror kommer att förändras våldsamt framöver.

Jag har inte ännu fått av vad som är svaret. Men det är klart att det blir förändringar. Speciellt igen i små marknader, men egentligen generellt. Alla infrastrukturer runt böcker blir ju svagare.

Och då kommer det landa mer arbetsbörda på förlagen att skapa efterfrågan. Och då måste vi såklart bli mycket skickligare med att prata med publiken än vad vi kanske har varit hittills. För vi har förlitat oss på återförsäljare.

Och i marknader som Tyskland och England så har du hela det här sättet att sälja och marknadsföra böcker. Det är ju på plattformarna där du också ger dem marknadspengar till väldigt hög marginal. Så egentligen blir ju det en del av villkoren på totalen.

Men det är performance marketing så den är mer snuten till titeln för titel. Och sen är väl bästis. Andra stora grejen är ju just att, som vi har sett att engelska förlag har gjort, de kan ju marknadsföra via TikTok och Instagram och så vidare.

På svenska eller finska sin engelska utgivning. Det är väldigt knöligt tidigare, men nu är det ju liksom samma plattform som de har att göra med i sitt hemland. Det är mycket sånt som är förändring.

Och sen har vi inte pratat om hela självpubliceringsdelen. Det är en enorm ökning av succéer som kommer från den världen som sen plockas upp från stora förlag. Har ni gjort det, plockat upp?

Ja, absolut. Antingen i direkt mening i Tyskland och England eller i indirekt mening att något plockas upp av ett engelskt förlag som köpande. Men då blir det ju en del av den vanliga infrastrukturen.

Men det kommer ju vara mer och mer sånt här som lite grann sker vid sidan av. Det är det som gör att vi alla får skärpa till oss, vara lite ödmjuka, försöka lära oss mycket som möjligt, vara nyfikna, vara lite snabbare. Och inte konkurrera så mycket med vår egen historia utan konkurrera framåt.

Vad innebär det? Att väldigt mycket av det som vi tar för givet ändras. Jag tror att det är det. Men det är kul. Hur märker man det inom förlagen? Och då tänker jag på anställda, alltså yrkesgrupper.

Det förändras väl vem man anställer och varför och vad de arbetsuppgifter och sånt är då? Ja, inom vissa delar. Inom marknadssidan, det är stora förändringar, kommer bli stora förändringar framöver.

På diskarbilitetssidan, performance marketing-biten och så. Vi kommer vara flera och det kommer behöva rekryteras kompetens som kanske inte alltid finns. Vad talar vi om för kompetens då?

Ja, performance marketing är ett yrke, så det är ju ett exempel. Och då blir det så här, okej, vad är balansen mellan den typen av resurser kontra det traditionella marknads- och kommunikationsarbetet? Egentligen är ju allt marknad, men förläggare är ju alltid lite automatiskt under förändring.

Alltså hur hittar du böcker, vilka böcker ger du ut? Så det sker ju mera lite automatiskt. Det är klart att en förläggare idag inte jobbar som en förläggare för 30 år sedan.

För allt runtomkring har ju förändrats. Men visst, absolut. Vad jag tänker Men det är en av de här bollarna som jag pratar om som är i luften. Vi vet att frågan är viktig, vi vet att det förändras.

Jag tror inte att man alltid vet ännu hur. Och jag tror kanske det är en av de sakerna som vi alla litegrann får inse att man kommer kanske inte kunna ha den perfekta planen, utan vi får prova oss fram. För så pass mycket samtidigt är i rörelse.

Men det är ju härligt. Jag tyckte det var ett bra slut. Tack ska du ha. Tack själv. Det var allt för det här avsnittet. Nästa gång är det Bokmässuevecka och där vi som vanligt kommer att inviga Linn och Companys författarscen med ett live-avsnitt av podden på torsdag klockan tretton.

Alltså det är live såtillvida att vi sitter där och poddar, men vi sänder det inte utan det är exklusivt för de som sitter på plats. Be there or be square som vi säger i kvadrat. Vi syns om en vecka.

Hej då. Det gör vi. Hej då.