Mordet på Jeanette – och det avgörande mejlet

Hej, Linnea på Krimstad här. Det här avsnittet är en repris från våren 2025. Vill du läsa mer om fallen vi tar upp? Som lyssnare på Krimstad kan du testa Plus Allt och då ta del av material på över 50 lokala nyhetssajter, Dagens Nyheter, Expressen och flera magasin.

Testa idag genom att gå in på plusallt.se-prova. Du hittar länken i avsnittsbeskrivningen. I början så var hon ju jätteglad över det här. Hon var ju jättekär. Jeanette Bergström träffar en ny man och till en början verkar allt bra.

Första gången jag såg henne när hon hade ett blåa öga, det var ju några dagar innan min förlossning. Men då sa hon att hon hade gått in i en bildörr. Barnen, vännerna och kollegorna börjar ana att något inte är som det ska och polisen rycker ut till parets bostad.

Jeanette var ordentligt blåslagen. Hon var mer blå än någon annan färg i ansiktet. Det var otroligt svårt som anhörig att försöka hjälpa någon som det inte går riktigt att hjälpa.

Till slut så var det ju bara att man måste finnas där. En julidag 2022 får familjen värsta tänkbara besked. Det har varit en synnerligen omfattande misshandel där Jeanette blev slagen sönder och samman.

Du lyssnar på Krimstad, en podd med mig Eva-Lisa Wallim som tillsammans med reportrar över hela Sverige berättar historierna som skakat deras samhällen. Idag Hudiksvalls tidning om mordet på Jeanette. Det var som att hela ens värld rasade.

Det blev som ett mörker, det kändes som att världen svek en på något vis. Så skrev jag till Peter Lund som då var riksåklagare och föreslog att hon borde överklaga. Så att han väckte den idén hos riksåklagaren att skulle man inte kunna överklaga den här domen och få den saken prövad.

Vad hände? Hur var händelseförloppet? Man ville veta men det vet man ju inte riktigt. Man vet bara hennes skador. Jag tänkte att du skulle få berätta lite om vem Jeanette var.

Mamma hon var, vad ska man säga, det är ju ganska svår fråga ändå, men hon var snäll. Hon var glad alltid. Lili sitter hemma i köket i Iggesund. Bakom henne står en inramad bild på mamma Jeanette.

På kylen sitter namnskylten från hennes jobb. Det finns fler bilder på mamma Jeanette runtom i huset. Och i mobilen har Lili ett särskilt album med foton och filmer, minnen.

Flera av bilderna är tillsammans med barnbarnen. Jag har ganska mycket bilder på henne faktiskt. Ja, där är med barnbarnen. Om puss och henne i pannan. Rosa läppstift.

Hon var som en mormorskava. Hon bakade med dem, hennes vaniljbullar. Hon såg till att ha filmkvällar med dem och då gjorde hon vardagsrummet till ett helt sovrum med madrasser och det skulle vara godis och chips.

Hon tog med dem och badade. De har köptes sådana här vattenrutschkanaer som hon kopplade upp ute på gräsmattan så det var som en vattenpark där ute till dem. Hon var väldigt engagerad i dem och skämde bort dem otroligt.

Hon var jättemysig med dem. Så det här tog ju hårt för dem och för att hon var väldigt bra som mormor. Väldigt fin. För Lili var mamma Jeanette någon som ständigt fanns med i vardagen.

Om de inte hördes på telefon så träffades de och fikade. Våra signum var ju att gå och fika. Vi älskar att gå och fika och hon älskar att gå och fika. Så vi var på fika och fika.

Hon kunde komma här hem, sitta på gården när man kom hem och hade allting redo med fika och tagit fram bord ute. Så skulle vi fika. Så det var våran grej. Och vad skulle det vara till fikat?

Sockerbulle och kaffe. Det var hennes grej. Man skulle kunna fika direkt på morgonen. Hon fanns alltid liksom där. Hon var en väldigt fin människa så. Jag är ganska glad att jag haft henne som mamma för att hon alltid var så stadig som person.

Stabil. Hur då? Kan du beskriva det? Ja men hon var liksom stadig som person. Man säger att man kanske var ledsen någon dag eller att det var när man var ung och det hade varit något i skolan.

Då fanns hon. Hon kom som en stödpelare. Hon hade så bra lösningar med allting och var så bra på att prata. Hon var liksom stadig på det här viset. Glad och positiv och såg livet på den ljusa sidan liksom.

Levde livet gjorde hon verkligen innan allt det här då. Lili är ett av Jeanettes fem barn. Och Lili är ett av syskonen som bor närmast Jeanette. Det är när hon är gravid med sitt yngsta barn under 2018 som mamman träffar en ny man, Mikael Eriksson.

Men i början så var hon ju jätteglad över det här. Hon var ju jättekär. Så det var ju väldigt spännande både för hon och oss på något vis som familj. Se vart det skulle vara och var något nytt.

Lili tycker att Mikael är lite svår att komma nära och märker också att mamman förändras. Förr innan så var hon väldigt så här, hitta på saker. Hon gillade att åka ut och grilla korv med oss i familjen.

Hon var ju hos vänner och släktingar och hitta på saker. Familjemiddagar. Men sen blev de väldigt insäkt för han var inte så. Utan det var mest bara hemma och gå där.

De gjorde inte så mycket saker förutom att vara hemma. Jeanette och Mikael flyttade ihop i hans hus i Forsa, ungefär en mil väster om Hudiksvall. Men Forsa är en ganska stor bygd med små byar.

Amanda Bodin är journalist på Hudiksvalls tidning. Och jag skulle nog säga att det är en klassisk hälsingeidyll med många stora hälsingegårdar. Många öppna vidder och höga berg.

Många barnfamiljer bor där ute. Och jag upplever att det är många här i Hudiksvall som gärna vill bo åt det här hållet. Det är nära stan, men också väldigt lantligt.

Amanda har tillsammans med kollegan Stina Andrup bevakat fallet. Jeanette jobbar som enhetschef inom äldrevården i Hudiksvalls kommun. Men hon var en person som många kände till i och med sitt arbete på kommunen på ett äldreboende.

Och att det var många som hade stött på henne där. Hon var väldigt glad och hon var öppen och hon var väldigt varm. Och hon hade ett väldigt stort leende. Hon kändes som en väldigt varm och väldigt omtyckt person av väldigt många.

Hon levde ihop med Mikael då. Vem är han då? Han jobbar som traktormekaniker på en mekanikerfirma här inne i stan. Han bor på en gård ute i Forsa. Ganska fin gård.

Vad jag förstår det som så är han en ganska uppskattad mekaniker. Duktig på traktorer framför allt. Men redan tidigt i relationen finns tecken på våld, dottern Lili.

Första gången jag såg henne när hon hade ett blåa öga, det var ju några dagar innan min förlossning. För vi hade bestämt att hon skulle vara med. Hon har varit med på mina förlossningar annars också.

Men då sa hon att hon hade gått in i en bildörr. Och det tror man ju på för att jag har aldrig sett henne blåslagen eller varit med om att se att någon har slagits så eller... Men sen efter ett tag, då började det ju bli mer och mer.

Så då blev man ju lite så här... Jag kommer ihåg när hon cykelturen och pratade om att hon hade lånat en cykel på jobbet och cyklat omkull med på rullgrus. Och då hade hon två jätteextrema blåa ögon.

Det kändes inte som att man kunde få två stora blåa ögon att cykla omkull. Blåögat innan förlossningen, det ser Lili i oktober 2018. Och händelsen som Jeanette beskriver som en vurpa med cykel, den sker 2021.

Däremellan händer annat. Också sådant som blir polisanmält. Det var i april 2019 där jag och min kollega fick åka hem till Jeanette och Mikael. Efter att ett vittne hade hört av sig till polisen om att Jeanette hade setts blodig helgen innan.

Anna Skåret jobbar som polis inom utryckningsverksamheten. Så vi fick åka dit och kolla hur det var med henne helt enkelt. Vad hade ni fått för information inför att ni åkte ut?

Det som hade framkommit var att några arbetskolleger till Mikael hade varit på fest. Och vid något till

Även kollegor till Jeanette ser hur hon kommer till jobbet med blåmärken sommaren 2021. Jeanette börjar vara allt mer hemma och skyller på förkylningssymptom. Det här är ju också ett pandemiår, vilket gör det enklare att stanna hemma även med en förmodat mild förkylning.

Så det är jättesvårt att komma in på något. Det var inte förrän på slutet hon släppte ner naggarden hon hade uppe hela tiden. Minns du när det var och hur det gick till?

Vid årsskiftet tror jag det var mot året, det samma år hon dog. Vi skulle äta pizza där jag och min man. De två skulle åka och hämta pizza och jag och mamma var själv kvar.

Då satt vi i vardagsrummet och då var det ganska nyligen jag hade hört ett rykte om att det var någon till händelse som hade hänt. Då sa jag att titta på henne med ögonen och sa att jag vet att det är han som slår dig. Jag vet att du kan inte hålla på och dölja det här längre för att jag vet att det är så här.

Då bröt hon ihop och då bara släppte hon allt och hon bara grinade och så berättade hon att Ja, jag vet att du vet det och ja, det är han som slår mig. Vad hände när hon kom tillbaka med pizzan? Nej, men då var det liksom att damma avsallting och låtsas som ingenting för att då skulle hon inte få veta det här fast då skulle det ju inte bli bra för henne.

Om man visste att jag hade fått reda på det. Då skulle ju hon få säkert skit för det här efter att jag hade åkt hem. Så det var ju bara att låtsas som ingenting fast man bara egentligen ville skrika rakt ut på.

Men samtidigt så vet man ju, vad händer då med henne när jag måste åka hem? Och efter det, det var liksom då vi liksom började vara mer engagerade i det här att försöka få henne därifrån. För att det blev ju bara mer och mer man såg i henne hela tiden blåslagen och man märkte på hennes personlighet också hur nedtryckt hon var att Hon kunde ju liksom ringa en på kvällen, ja vi säger på en fredagkväll och säga Kan inte du komma och hälsa på imorgon på lördag?

Ja, kan du komma så tidigt som möjligt och stanna så länge du kan? Ja, absolut. Så det var just för att hon ville ju inte vara själv till slut där med han. Och hon var lite stolt också över att ta hjälp av sina egna barn.

Jag tror att hon kände att det var lite, att hon skämdes lite över det. Och sa att just att hon kände att ja nej, hon klarar liksom inte av att ta sig ur det. För vi tog ju henne därifrån en gång i juli.

Den här gången är det Jeanette som ringer och ber dem komma förbi. Säger att hon har beställt pizza som de kan hämta upp. På telefon låter allt som vanligt, men när de kommer till huset i Forza har någonting hänt.

Då hittar jag henne på hallgolvet. Det såg ut som att någon hade tagit tag i något och släpat ner gruset bokstavligt talat. Hon var helt sårskrapad över hela benen, armar och ansikte och satt på hallgolvet och bara grina.

Och jag fick ju världens chock för att det var första gången jag liksom hittade henne så. Mikael är inte kvar i huset och Jeanette vill inte göra en polisanmälan. Men hon följer ändå med dottern därifrån.

Och då packar vi ihop hennes saker i bilen. Vi packar in henne, vi packar in katten. Vi fixade så att hon hade en lägenhet att vara i. Hon var där med Anna och fick bortna.

Och sen så kom ju vardagen och hon måste till jobbet och vi gick bara till våra jobb. Och sen så, ända så var hon hemma där igen i Forza. Och var hon tillbaka. Det var otroligt svårt som man hör och försöka hjälpa någon som det inte går riktigt att hjälpa.

Så till slut så var det ju bara att man måste finnas där med henne. Lilly pratar med de andra systrarna och de försöker hitta lösningar på situationen. Slutet på månaden innan hon dog så ringde jag till min ena syster och jag sa vad ska vi göra?

Vad ska vi göra? Vart kan vi vända oss? Hur gör vi? Hur får vi henne därifrån? För att han kommer ha hjärnna snart om det här fortsätter. För att hon var så skör.

Hon var ju så skör efter att hon hade haft cancer i ryggraden och opererat sig. Så hon var ju jätteskör. Hon kunde ju inte gå i trappor riktigt längre. Och så vet man att han dunkar på henne då.

Nu måste vi göra någonting och det var jättesvårt att veta ens vart vänder man sig när vi inte själva kan eftersom vi har försökt. Vad kom ni fram till under det telefonsamtalet? Ja, vi kom fram till att man skulle kanske kunna ringa till socialen.

Eller det var ju typ det sista för att polisen hade redan varit inkopplad. Men sen var det så att mamma var ju så otroligt duktig på att prata för sig. Hon jobbade ju som enhetschef så hon har ju det där i sig.

Hon är väldigt duktig på att prata. Hon pratade sig ur allting för att dölja det så att det var skitsvårt. Även om Jeanette själv inte vill göra polisanmälningar eller medverka i utredningar så pratar hon ändå om att lämna Mikael.

Om man har det skuldsanering och den var det inte långt kvar på. Så den skulle bli klar och då skulle hon flytta och skulle skaffa en fin lägenhet ute mot Malen sa hon. Och det var hennes plan att lämna och fixa lägenhet och bo där ute vid havet.

Och den sa hon hela tiden. Den planen hade hon. Att lite till måste vi vänta sa hon så kommer jag lämna. Men det hann hon ju inte. Den 8 juli 2022 är en fredag. Det är mycket folk i rörelse i Hudiksvall semestertider.

Jeanette är en av dem som ska påbörja sin semester. Hon och sambon Mikael är inne i centrala Hudiksvall på kvällen. Amanda Bodin på Hudiksvalls tidning är en av dem som lägger märke till Jeanette.

Jag kommer ihåg att hon var väldigt glad. Hon var lite berusad men det var väl alla då. Jag hade min sista semesterhelg men de flesta hade ju sin första. Jag pratade liksom inte med henne så utan hon pratade mer med min kompis.

Men jag kommer ihåg att hon hade en blå klänning med vita små blommor på. Hon hade håret uppsatt i en vit tofs. Hon hade blå ögonskugga och det var den jag fastnade för.

Jag tror jag sa i polis förhör att jag tyckte att hon var väldigt blå och färgglad. Jeanette pratar med dottern Lilly på telefon under fredagen. De hade precis fått semester så hon var jätteglad och såg fram emot att åka till västkusten.

Vi bestämde att dagen efter skulle hon vara barnvakt åt mina pojkar. Så då hade vi bestämt att jag skulle komma till henne på förmiddagen med dem. Misst sin golvyta på hela 2000 kvadratmeter är det här den största stordatorn som byggts.

Har du loss med stor stordator. Men Ica Maxi är störst på låga priser. Även online. Välkommen till icamaxi.se. Men jag kanske kan få ersättning då från arbetsskadeförsäkringen?

Arbetsskadeförsäkringen? Varför vet folk sånt här? Varför vet inte jag sånt här? Avtala är enkelt att förstå dina kollektivavtalade försäkringar. Hitta allt du behöver veta på avtalet.

se. Docrates är ett privat cancersjukhus specialiserat på avancerad och snabb vård. Varje behandling planeras individuellt tillsammans med ditt eget vårdteam. Alltid med fokus på din livskvalitet.

Vi tar emot patienter från hela Norden. Vårt sjukhus ligger i Helsingfors i Finland men nu finns vi även i Stockholm. Vårt vårdteam tar hand om dig från första kontakten.

Läs mer på docrates.se. Docrates cancersjukhus. Med livet som uppdrag. Dagen som Jeanette ska vara barnvakt är en lördag den 9 juli. Jag var här hemma. Jag hade hållit på att ringt till mammas telefon och hon svarade inte.

Jag tänkte att hon väl förlagt den eller något. De klär på barnen och är på väg att åka när Lillys bror ringer. Och säger att jag måste komma ner till Anna-Bora i Gesund också.

Att jag måste komma ner till Anna och det är fort. Jag får panik nästan bara då. Direkt efter ringer min lilla syster och säger att mamma är död. Mamma är död, sa bara sig hon.

Och då

Får det till Mikael om kvällen de är ute. Enligt Mikael bråkar de och skiljs åt. Jeanette åker hem till gården i Forsa innan Mikael. Han säger sig inte komma ihåg något från att han blev utslängd från en av krogarna i Hudiksvall fram till att han vaknar på morgonen efter och då är Jeanette död.

Vi är överens om att du har inga minnesbilder av den här tiden. Det är släkt sedan hon skickade ut mig från krogen. Tingsrättens dom meddelas i januari 2023. Livstidsfängelse för mord.

Mikael Eriksson döms också för misshandel vid fyra tillfällen och grovt olaga tvång. Men det var skönt just då. Det var jätteskönt. Men det varade inte så länge.

Den känslan. Mikael Erikssons försvarare ifrågasätter bedömningen av att Jeanette dog av hjärnskadan. I samband med den rättsmedicinska undersökningen hittas höga halter av fluoxetin, en antidepressiv, ångestdämpande medicin, något som Mikaels försvarsadvokat ställer många frågor om till rättsläkaren under rättegången.

Går det att säga någonting om hur hög nivå fluoxetin hon kan ha haft vid dödsfallet? Just vid dödsfallsmoment? Nej, det går inte att säga. Går det att utesluta att den har varit så hög så den har dödat henne?

Och nu är frågan riktad direkt. Går det att utesluta? Och då kräver det ju naturligtvis att ha kunskap på individualnivå. Just med tanke på att hon har så pass allvarliga skador i hjärnan skulle jag säga att det är mer sannolikt att det var den som har orsakat hennes död.

Men min fråga var om du kunde utesluta på en individualnivå. Om jag kan utesluta på en individualnivå om det har varit en fluoxetinöverdos eller inte? Ja, som har varit kunde varit dödlig.

Jag tror inte att jag kan utesluta detta. Men min bedömning är att det var inte den primära dödsorsaken. Och hovrätten tar fasta på den här tveksamheten. I hovrättsdomen skriver de att citat, det ändå finns visst utrymme för att döden kan ha orsakats av en förgiftning av fluoxetin.

Och detta innebär att det inte kan anses ställt utom rimligt tvivel att Jeanette Bergström har avlidit till följd av de skador i storhjärnan som Mikael Eriksson tillfogat henne. Slut, citat. Istället för mord döms Mikael Eriksson till sju års fängelse för synnerligen grov misshandel.

Det blev som ett mörker. Det kändes som att världens tog jacken på något vis. Man vet att det är han som har gjort det här. Man vet att herregud med allt det här bakgrundsmässigt så finns det inget annat än att ligga en människa där som är helt sönderslagen från topp till tå med så mycket frakturer.

Det är som att hon har ramlat ner från ett berg. Men ändå ska man åka dit för misshandel på sju år. Det kändes ju inte rätt. Några dagar efter hovrättsdomen ordnar kvinnojouren Vändpunkten en manifestation i Hudiksvall.

Ja, vi står här nu på Möljen i Hudiksvall med anledning av att kvinnojouren håller en manifestation till minnet av Jeanette Bergström. Från början var det när domen kom här i torsdags så kände vi framförallt en sorg, en vrede, en ilska. Vi tänkte, vad kan vi göra?

Och därav så tänkte vi, vi gör en manifestation. Både för att hedra Jeanette, men också för att visa missnöje över domen som följde i torsdags. Och också för alla kvinnor som rättssystemet sviker gång på gång.

Ja, men det blir en manifestation efter den här hovrättsdomen och då upplever jag att rätten av Sverige på något sätt vaknar. Amanda Bodin på Hudiksvalls tidning. Riksmedia börjar också vakna och börja rapportera om det här fallet.

Och många på den här manifestationen, det var ju flera hundratals på den, är ju väldigt upprörda över att han kunde få sju års fängelse för att ha misshandlat henne så grovt när maxstraffet för synnerligen grov misshandel är tio år. Det var så mycket folk som kom. Det var jättefint att se.

Och sen efter det gick det ett tag så ringde åklagaren och säger att hon tänker lämna in det här till högsta domstolen. Det är inte helt lätt att få prövningstillstånd i högsta domstolen. Det krävs i princip alltid att det finns någon del i fallet som är oprövad sen tidigare, att man behöver sätta ett prejudikat.

Det var ju väldigt medialt uppmärksammat eftersom Jeanettes sambo frikände sig i hovrätten. My Hedström är byråchef på åklagarmyndighetens rättsavdelning och företräder riksåklagaren RO i högsta domstolen. Det var ju väldigt många som var upprörda och jag läste ju om domen i tidningarna helt enkelt.

Hur gick dina tankar när du tog del av rapporteringen? Ja, då såg jag det som att det var en bevisfråga och att där kan domstolarna komma till olika slutsatser. Det är ju sällan något som HD tar sig an, även om det finns vissa undantag.

Åklagaren som åtalade Mikael Eriksson kan inte själv överklaga till högsta domstolen. Det är bara riksåklagaren som kan göra det. Och då ska först åklagarmyndighetens utvecklingscentrum kolla på fallet och yttra sig till RO.

Och utvecklingscentrum tyckte då att man skulle klaga på själva påföljden. Sambon fick ju då sju års fängelse i hovrätten när han hade fått livstid i fängelse i tingsrätten. Och maxstraff för synnerligen grov misshandel som var det som hovrätten dömde honom för är ju då fängelse i tio år.

Och då tyckte UCR att det kunde vara värt att få den frågan prövad, så att säga. Den intensiva nyhetsrapporteringen når inte bara My Hedström utan också Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Så jag håller på även med straffrätt lite från flyen, men civilrätt är min hemmaplan.

Jag bodde i England under den tiden så att följde liksom den svenska rättsdebatten lite från sidan. Och så såg jag medierapporteringen om avgörandet i hovrätten och tyckte att det såg konstigt ut på ett sätt som jag har noterat några andra tidigare domar från hovrätterna som jag har tyckt såg konstiga ut. Och då hämtade jag hem domen och läste den.

Det som Mårten Schultz hakar upp sig på är orsakresonemanget. Alltså hur hovrätten resonerar kring vad som ligger bakom Jeanettes död. Så skrev jag till Petra Lund som då var riksåklagare som nu är rikspolischef och föreslog att hon borde överklaga.

Ska vi kolla på mejlet? För du har det. Ja, då vill jag ta fram det. Ja, precis. Hej Petra, jag hoppas allt är bra med dig. Det här är ett ovanligt mejl att skicka men jag funderade på en sak när jag satt på ett flyg och tänkte gå sent tills att jag skulle mejla riksåklagaren med mina egna funderingar.

Förmodligen för sent ute och du behöver inte läsa det här. Jag har mycket att göra. Medierna har uppmärksammat ett norskt hovrättsavgörande. En man döms för mord i tingsrätten men friades i hovrätten eftersom det inte gick att utesluta att kvinnan han död av andra faktorer innan misshandeln medförde döden.

Det som Mårten Schultz reagerar på är hur orsaksbegreppet används. Att han sett exempel på domar där personer friats från ansvar för mord för att den som dött också haft exempelvis ett sjukdomstillstånd. Frågan är hur man ska se på det juridiska ansvaret för ett dödsfall när en människa visserligen har en hög halt av ett läkemedel i kroppen men också har blivit brutalt misshandlad som i Jeanettes fallet.

Ska våldet, som då blir den samverkande skadaorsak, tillsammans med läkemedlet ses som ett mord där någon döms till ansvar eller ja, bara synnerligen grov misshandel? Flera underrättsdomar har för mig främst uppfattats som obegripliga ur orsaksynvinkel. Sen skrev jag att mitt ödmjuka inspel är att det finns skäl för hård att klargöra vad orsaksbegreppet i straffr

Fött ett nytt jobb. Förut kanske jag var lite mer tillbakadragen, så jag vågade ta för mig lite mer nu, som vågar stå upp för mig själv och vad jag tycker och våga säga vad man tänker och ge mer kärlek utåt på något vis. För att det behövs i den här världen lite mer kärlek när man går igenom sånt här.

Så blev det. Jag tänker på det du sa för att beskriva din mamma. Stabil. Har du blivit mer stabil? Ja, jag är stabil. Jag vet vad jag vill. Nu vet man det. Man vet liksom, man velar inte lika mycket längre.

Liksom att ha lite henne som förebild i allting. Du har lyssnat på Krimstad med mig, Eva-Lisa Wallin. Reporter på Hudiksvalls tidning var Amanda Bodin och Stina Andrup.

Originalmusik, ljudläggning och mixning, Patrik C Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades 2025. Har du tips på fall vi borde ta upp?

Hör av dig. Kontaktuppgifter finns i avsnittsbeskrivningen. Du kan också följa oss på Instagram, där heter vi Krimstadpod. Krimstad säsong tre är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge läns tidning, Falu-Kuriren, Gävle dagblad, Helsingborgs dagblad, Hudiksvalls tidning, Ljungstads-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö-Posten, Närke Allehanda, Norrtälje tidning, Skånska dagbladet, Sunnerals tidning, tidningen Ångermanland och Ystads Allehanda.

Tack för att du lyssnar.