Den 5-åriga flickan lämnades ensam hemma över natten – dog i brand

7 februari 2026, Biskopsgården, Göteborg. En kvinna ringer polisen. Det brinner i lägenheten och hennes femåriga dotter är medvetslös. I larm-samtalet så beskriver hon att det är en brand och vill ha hjälp.

Och hon beskriver också en flicka som inte andas. Det man inte vet då är att flickan har lämnats ensam hemma i över 19 timmar. Mammas berättelse om brandförloppet inte stämmer överens med den skadebild som ger oss flickan.

Och det landar i en brottsmisstanke som då är mord och mordbrand. P3 Krim den här veckan om femåringen som dog i branden. Jag heter Petra Berggren. Och jag heter Jenny Hellström.

I ett brandhärjat barnrum finns bara rester av en liten flickas liv kvar. Det är en läsplatta med rosa skal som ligger på sängen. Och under sängen så finns en sönderbränd potta och en skål med lite spaghetti.

I det här rummet dör en femåring helt ensam efter att ha andats in farlig brandrök en lördagsförmiddag i februari i år. Och när flickan har konstaterats död och branden är släckt så väcks en fråga. Var det här verkligen en olycka?

I det här avsnittet så tar åklagaren med oss genom utredningen som avslöjar hur flickans mamma lämnat henne ensam i många timmar under en lång period. Och mamman hon dömdes i Göteborgs tingsrätt för grovt vållande till annans död och 42 fall av olaga frihetsberövande. Och straffet det blev sex års fängelse.

Och det finns inget tidigare fall i Sverige där någon har åtalats för så här många fall av olaga frihetsberövande. Och nu i september så prövas det här målet i hovrätten. Men vi backar till den här dagen i februari när branden bryter ut i lägenheten i Biskopsgården i Göteborg.

Det är strax efter lunchen lördag när en kvinna ringer 112. Hon säger att det har börjat brinna i lägenheten utan att hon har märkt det. Det utbryter en brand i en bostad och det inkommer ett larm-samtal om att det brinner och att det är en flicka som inte andas.

Det är åklagaren Sara Selheden som tillsammans med sin kollega Thomas Engman håller i fallet. Kvinnans femåriga dotter är livlös. SOS-operatören som tar emot samtalet säger till mamman att hon ska ruska om dottern och gnugga henne på bröstet.

Men mamman får ingen reaktion från den lilla flickan. Hon har redan då enligt larm-samtalet påbörjat HLR och får guidning genom det här larm-samtalet om hur man gör HLR helt enkelt. För att komma undan röken in i lägenheten så tar mamman ut sin dotter i trapphuset och börjar göra hjärt- och lungräddning.

Och nu samlas det väldigt mycket folk här. Det är grannar som upptäcker det hela, allmänhet som försöker hjälpa till på olika sätt. Några killar som jobbar med snöskottning i området passerar i sin bil och ser hur svart rök väller ut från det här huset.

De stannar till bilen och springer in. Ambulansen är på plats efter ungefär åtta minuter och personalen får försöka putta undan folk för att komma fram och hjälpa flickan. Mamman sitter då över henne och försöker göra HLR.

Hon gråter och skakar. Och så är det en mening som mamman upprepar gång på gång både under räddningsinsatsen och efteråt när polisen tar henne åt sidan för att lugna och trösta. Hon säger, jag visste inte, jag visste inte.

Hon beskriver initialt som att de har varit hemma båda två, flickan och mamman. Och att flickan tillsammans med en katt ska befinna sig på flickans rum med stängd dörr. Och att mamma ska ha befunnit sig i annan del av lägenheten.

Plötsligt känner mamman hur det luktar rök i lägenheten, berättar hon. Och när hon då kommer in i flickans rum så ska hon vara medvetslös helt enkelt. Men det är något som inte stämmer med mammans berättelse.

Vid den här tidpunkten så är hon likstel. Det vill säga det tyder på att hon har varit död ett tag. Det är en överläkare, en sjuksköterska från en prehospital förstärkningsenhet, alltså en läkarbil som kan rycka ut när man behöver rädda liv innan man hinner få in en patient i sjukhus.

Den är de kommer till platsen som de gör en förvånande upptäckt. Ja, för läkarens första åtgärd det är ju att säkra flickans luftvägar. Då märker han att hon är stel i käkarna och hennes armar sitter nästan fast i en böjd position.

Och kollegan, sjuksköterskan, han märker att flickans bröstkorg också är märkligt stel. Det gör att både vårdpersonal och annan räddningstjänst reagerar på detta. Det korta händelseförlopp som mamman har berättat om, det stämmer helt enkelt inte överens med det som läkaren och ambulanspersonalen upplever.

Och det är också det som gör att man tycker att det här rimmar inte med det väldigt korta brandförloppet som mamman då har beskrivit. Man kan helt enkelt inte vara likstel om det ska ha gått så kort tid som mamman beskriver. Flickan förs i ilfart till barnakuten och där står ett helt team redo att ta emot henne.

Hon är iskall och sotig på kroppen. Hennes hjärta slår inte. Trots det så jobbar man intensivt med att försöka rädda hennes liv. Men det blir uppenbart att flickan är död.

Runt flickans dödsbädd på drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg så står personalen förbryllad. De samlas för en debriefing och de är flera som uppmärksammat att den lilla femåringen saknar sådana spår som brukar vara typiska när någon har dött av brandrök. Som sot i luftvägarna och runt munnen och i ansiktet.

Och så är det den här stelheten som många av dem har reagerat på. Och man börjar fundera på om flickan kanske var död redan innan branden startade. Att någon tänt på för att dölja ett mord.

Mamman som också förts till sjukhuset blir nu misstänkt och grips där på akuten. Då blir det ju då rubriceringen mord. Då blir helt enkelt hypotesen att man har orsakat en brand för att täcka ett mord.

Flickans kropp förs till rättsmedicinalverket. Man behöver undersöka vilken som är den faktiska dödsorsaken. Och bara några dagar senare så kommer svaret. Sen får man i preliminära obduktionsrapporten.

Och den visar mycket riktigt att flickan då har avlidit av rök. Och helt plötsligt så rimmar ju då brand och rök. Det var branden som var orsaken till flickans död.

Och mamman hon släpps på fri fot. Men brottsmisstankarna kvarstår. För det här det är bara en första preliminär rapport. Man vill invänta den slutliga obduktionsrapporten så att man säkert vet att det verkligen är så här det har gått till.

Men också att man har mammans telefon i beslag kvar. Och det är bland annat då när man tummer den och går igenom den som en helt annan bild växer fram. Det ser inte ut som att mamman har varit på plats när branden bröt ut.

Utan att hon kom hem helt enkelt väldigt kort tid innan hon själv ringde larm-samtalet. Genom information från mammans mobil men också genom inpasseringsloggar till lägenhetshuset så blir det tydligt att flickan var lämnad ensam när hon dog. Vi kan se att det här heller inte var första gången som hon har lämnat bostaden när flickan har varit kvar där.

Och det landar i en tid som sträcker sig enligt utredningen från att flickan är ungefär två år tills att hon dör när hon är fem år. När mamman kommer hem till den rökfyllda lägenheten och försöker rädda sin redan döda dotter så är det över 19 timmar sedan hon lämnade henne ensam där och gick hemifrån. Och det är inte första gången som femåringen spenderar kvällen, natten och morgonen själv.

Enligt utredningen så är det minst 40 nätter som hon har lämnats instängd ensam hemma i lägenheten. Och den här informationen gör att mamman grips återigen, den här gången hemma hos sin pojkvän. Hon misstänks nu för olaga frihetsberövande och grovt vållande till flickans död.

I mammas mobil finns flera appar som är kopplade till

En hall som ser rökig ut. En bild från flickans rum som ser fullständigt rökfyllt ut. Man kan skymta hennes fönster, men i övrigt är det egentligen bara en grå massa.

Man kan se stillbilder från köket som ser rökfyllt ut. Så det är utifrån de här övervakningskamerorna som den tilltalade borde ha förstått vad som hänt. Och det rimmar också med att hon kort därefter åker från pojkvännen till bostaden.

Ett par minuter efter att bilderna från kamerorna sparats ner i mammas telefon så ger hon sig av från pojkvännen. Utredningen visar exakt när hennes mobil lämnar pojkvännens wifi och kopplar upp sig mot bilens bluetooth. Hon åker då mot flickan på hemadressen och knappt 25 minuter senare så blippar hon in sig i porten och tar sig upp till den rökfyllda lägenheten.

Men hon har inte larmat än. Varken när hon kollar övervakningskamerorna eller när hon sitter i bilen på väg hem. Det ska dröja 30 minuter från det att mamman öppnar övervakningsappen och ser den rökfyllda lägenheten tills hon ringer 112.

Och det innebär att mamman, från att hon öppnar dörren till sin lägenhet och borde ha förstått brandens allvar, är där hemma med sin livlösa dotter i hela sex minuter innan hon larmar. Vi kan se att hon passerar in i porten och så bor de på första våningen. Så det går ytterligare sex minuter där.

Nej, vi vet inte varför hon inte ringer och det har vi naturligtvis också funderat på. En sak som vi har kunnat konstatera är att om man jämför vinkeln på bilderna från de här övervakningsfilmerna så framstår det som att de här övervakningskamerorna sitter en bit upp på väggen på de olika ställena i lägenheten. När räddningstjänsten kommer på plats så ligger samtliga övervakningskameror på golvet och det är svårt att inte tänka att det skulle kunna vara en sak som hon har gjort på de här sex minutrarna, vilket hon också fick frågan om på tingsrättsförhandlingen.

Och så här lät det under förhöret med mamman i Göteborgs tingsrätt. Baserat på de här foton som vi återfinner från övervakningskamerorna här, kort innan du ringer 112, då framgår det av vinkeln på de här fotona att de här kamerorna måste ha suttit en bit upp från golvet. Men när räddningstjänsten kommer så ligger alla kameror, varenda en, på golvet.

Det vet jag inte. Har du försökt dölja att det finns kameror i lägenheten? Nej, det kan ha varit katten som rullade. Var det det du gjorde under de här sex minutrarna?

Absolut inte. Vad skulle hända om *** var själv och drömde en mardröm när du inte är hemma? Det vet vi inte. Vad gör du när du är hemma och hon drömmer en mardröm?

Jag kommer inte ihåg. Du kommer inte ihåg? Nej. Vad skulle hända om *** ramlade när du inte var hemma? Jag vet inte. Vad skulle hända om hon satte på spisen när du inte var hemma?

Jag vet inte. Vad skulle hända om hon råkade sätta något i halsen när du inte var hemma? Jag vet inte. Vad skulle hända om det började brinna när du inte var hemma?

Jag vet inte. Det här är en kvinna som har mått mycket psykiskt dåligt i perioder. Det sträcker sig tillbaka egentligen från hennes barndom. Började egentligen under tonåren, aktivera, bli värre för henne och det har vi kunnat se har sträckt sig in i vuxenlivet.

Sofia Hansson är mammans advokat och mamman kommer till Sverige från Ryssland i början av 2000-talet då är hon fyra år. Under utredningen så har hon berättat om en uppväxt som kantats av svårigheter. Att hon mått psykiskt dåligt sedan hon var liten och lidit av ångest.

Hennes biologiska föräldrar var bara tonåringar när de fick henne och klarade inte av att ta hand om henne och hon hamnade på ett barnhem. Men i Sverige så växte hon upp med sina två adoptivföräldrar. I utredningen så kommer det fram att hennes psykiska mående gjorde att hon hade lite svårt med kompisar så hon ägnade en stor del av sin tid åt att plugga och det gick bra för henne i skolan.

Och när hon är 19 år så träffar hon en kille. De flyttar ihop och året därpå så föds dottern. Runt sena tonåren är minnesbilden till då de träffades. Och sen kommer de att separera när flickan är liten.

Mamman separerar från dotterns pappa efter drygt ett år och hon får ensamvårdnad. Pappan både bor och jobbar utomlands. Mamman hon beskriver relationen mellan henne och dotterns pappa som destruktiv.

Hon har haft utmaningar i det och detta i kombination med att hon också har lidit av psykisk ohälsa på olika sätt. Och det har gjort att vardagen har varit tuff för henne helt enkelt. Separationen från dotterns pappa är enligt mamman själv en jobbig process.

Hon drabbas av hjärntrötthet och utmattning och söker sig till psykiatrin för att få hjälp med vad hon menar är PTSD och depression. Hon har fått viss hjälp i form av medicinering. När det kommer till just den frågan kring om hon har fått tillräcklig hjälp så är hennes uppfattning att hon inte har fått det.

Och det är just mammans mående som hennes försvarare Sofia Hansson hänvisar till när det gäller mammans inställning till brottet. Hennes inställning till de här brottsmisstankarna har ju varit att hon vare sig kan erkänna eller förneka. Och motiveringen till den inställningen har varit att hon inte har några klara minnesbilder och mitt påstående bortfall är att det här har att göra med hennes mående helt enkelt.

Att hon har haft svårt att redogöra för händelseförlopp och haft svårt att redogöra för hur hon själv har tänkt och tyckt. Och det menar jag har troligtvis en orsak i hennes psykiska mående. Både familj och vänner vittnar om att mamman hade en bra och kärleksfull relation med sin dotter men det kunde vara komplicerat ibland på grund av mammans psykiska mående.

Och enligt mamman själv så hade hon en fin relation med dottern. Dottern tydde sig mycket till sin mamma, det var ju bara de två som levde tillsammans. Gjorde vardagliga saker ihop, levde ett vanligt liv.

Men jag poängterar det igen att det var en utmaning för henne i och med att både att hon var ensamstående men också att hon tampades med egna problem. Från 2022 och framåt så görs det två orosanmälningar mot mamman. Och i slutet av juli 2025 så får socialtjänsten in en tredje anmälan från en anonym inringare.

Den här personen som ringer in säger att mamman lämnar dottern hemma själv långa stunder, ibland flera timmar i streck. Och både mamman och dottern kallas till samtal hos socialtjänsten. Men i det här samtalet så säger mamman att den som har gjort den här anonyma anmälan måste ha missuppfattat situationen.

Hon säger att hon bara lämnat dottern ensam kortare stunder när hon har gått ut för att handla i 5-10 minuter eller sådär. Hon säger att det inte finns någon risk att hennes dotter far illa för lägenheten är barnsäkrad. Och så berättar hon att hon redan har bra stöd.

Hennes egna föräldrar, flickans mormor och morfar finns där och ställer upp. Hennes advokat Sofia Hansson igen. Den stöttning och hjälp som hon fick i föräldraskapet är framförallt från hennes föräldrar.

De är lite äldre så de har försökt hjälpa till efter bästa förmåga. Där har det funnits anledningar därför sjukdomsbildar mer. Så det har också varit svårt för dem att alltid kunna hjälpa till.

Men det är framförallt från hennes föräldrar som hon har fått stödet. Inte lika mycket vad gäller vänner, men framförallt föräldrarna. Det är där hon har fått den stöttning som hon har efterfrågat så mycket som de har kunnat hjälpa till.

Mamman erbjuder också socialtjänsten att göra hembesök, berättar hennes advokat. Men efter samtalet med mamman där på socialtjänstkontoret så ser personalen ingen anledning med att gå vidare med ärendet. De beslutar att inte inleda någon utredning.

Mammas advokat Sofia Hansson är kritisk mot det. Hur man än vänder och vrider på det så kan man alltid i det här fallet

har hans bedömning på hårt språk så får vi ju göra saker om vi pratar om det. Men jag kan ju inte säga vad vi gjort och inte gjort i det här ärendet. Både flickans pappa och mammans advokat riktar ju kritik mot samhället.

Flickans situation borde ha fångats upp av myndigheterna, menar man. Jag tänker ju samma som jag sa, det är ju fruktansvärt. Och jag tänker lite samma, hur kan det vara så?

Och vad är det vi skulle kunna göra för att minska risken att något annat barn framöver skulle kunna ha det så här utan att det skulle kunna sluta så här i framtiden i något annat ärende. Hur blir det då för en liten flicka att lämnas ensam så mycket? Det är frågor som oundvikligen väcks när man tar sig igenom den här utredningen.

Och det har hållits många förhör om det med flickans förskolepedagoger. Åklagare Sara Selheden igen. De har beskrivit en ganska introvert flicka som vid sista förskolan initialt hade svårt att vara med i samlingar, leka med andra kompisar, hade svårt för närhet.

Men i takt med att hon kände sig trygg och lärde sig rutiner så i slutet ska hon ha haft kompisar, ha kunnat vara med på samlingen. Förskolläraren berättar om hur hon brukar vilja ligga nära sin närmaste förskolepedagog på sovstunderna. Så en flicka som när hon hittade tryggheten också verkade må klart bättre.

Men det är ingen i förskolepersonalen som någonsin hört flickan prata om att hon skulle vara ensam hemma så här mycket. Nej, och hon hade nog kanske inte den verbala förmågan att göra det. Hon var sen i talet och pratade mer engelska än vad hon pratade svenska.

Förskolepedagogen beskrev det som Youtube-engelska. Och hennes slutsats var utifrån hennes erfarenhet att barn som sitter väldigt mycket med läsplatta utvecklar ett särskilt engelska språk, var hennes erfarenhet som stämde väl överens på hur flickan pratade. I den här utredningen har polisen hittat många bilder och filmer från de här övervakningskamerorna som fanns i lägenheten.

Och i en stor del av det här materialet så visar bilderna att flickan är ensam med just en läsplatta som sällskap. Vi har inte kunnat hitta någon annan förklaring till varför hon skulle prata engelska. Och det var förskolepedagogens slutsats.

Hon kunde på ett väldigt bra sätt beskriva hur den här engelskan lät också. Att det var en särskild röst som barnen använde, som att de var en karaktär. Och också att det var liksom inga avancerade ord, utan det var de här väldigt lätta orden på engelska där hon då utifrån sin erfarenhet drog slutsatsen att hon kallade det för Youtube-engelska hos de här barnen som har mycket tid framför läsplattor.

Åklagaren Sara Selheden tar in ytterligare kompetenser och utreder hur barn som blir lämnade ensamma på det här sättet påverkas. Johan Melander Hagborg, psykolog och forskare vid Göteborgs universitet med särskilt fokus på barn som far illa, har medverkat som sakkunnig i utredningen. Hans bedömning är att flickan har utsatts för en konkret och påtaglig risk för sitt liv och sin hälsa.

Så små barn kan inte själva bedöma faror eller söka hjälp om något händer. Och att lämnas ensam innebär också en stor psykisk belastning. Ett litet barn kan inte förstå om en separation är tillfällig eller veta om den vuxna som lämnat en faktiskt kommer tillbaka.

Och Johan Melander Hagborg bedömer att den här typen av försummelse och bristande omsorg enligt vedertagen barnskyddsbedömning kan klassas som barnmisshandel och att upprepad utsatthet kan få långvariga konsekvenser för barnets utveckling och både fysiska och psykiska problem även i vuxen ålder. Hon gör en sökning på sin läsplatta på vad jag har förstått är en barnfilm på Youtube. Och detta sker då vid nitetiden på morgonen den sjunde.

Det sista livstecknet sker på lördagsmorgonen. Den femåriga flickan tittar på Huntress, en påhittad K-pop-grupp i en animerad film där de tre sångerskorna i hemlighet jagar demoner. Sen händer något.

Det man har kunnat se och konstatera är att branden startar vid fotänden av flickans säng. Och man har då kunnat utesluta all form av elektronik eller brandfarlig vätska eller den typen av saker. Men det man har hittat i flickans rum är två tändare och av särskilt intresse då en braständare som också återfinns vid huvudändan av flickans säng.

Och i brandrapporten så är slutsatsen att en tänkbar förklaring är barns lek med eld. Och i klarspråk är det helt enkelt att flickan ska ha tänt på själv. Den här braständaren är såklart kraftigt märkt av branden men det är inga delar som saknas på den och den har gas kvar i sig.

Allting talar för att den funkar. Och att det också är möjligt för en femåring att faktiskt sätta på en braständare till skillnad från kanske en tändare som kan vara lite mer klurig för en femåring att hantera. Med det sagt så en lek med en tändare kanske till slut också skulle kunna leda till att man någon gång får liksom fjutt på den.

Men slutsatsen som vi har dragit är att utredningen tyder på att det är braständaren som flickan själv har använt och tänt på. Braständaren hittades vid huvudändan av flickans säng. Och de sammantagna brandskadorna och brandmönstren ger starkt stöd för att branden startat på madrassen vid fotändan när man kommit fram till i den omfattande brandutredningen som har gjorts.

Och när branden startade så ska dörren till flickans rum ha varit stängd och så har det brunnit sakta. När rummet fylls med brandgaser så falnar lågorna och det börjar pyra med kraftig rökutveckling som följd. Och i samband med att dörren öppnas, alltså när mamman kommer hem, så tillförs syre vilket gör att branden tar fart, flammar upp och ger en övertändning i rummet.

Den första juli så meddelade Göteborgs tingsrätt domen. Mamman döms till sex års fängelse för grovt vållande till annans död, också för olaga frihetsberövande för att hon har stängt in sin dotter i lägenheten vid 42 tillfällen. Men domen den överklagas både av mamman som vill bli helt frikänd och av åklagarna Sara Selheden och Thomas Engman.

Det som har hänt är att det är ett nytt vittne som har hört av sig till polisen och velat lämna nya uppgifter. Bara några veckor innan fallet ska tas upp i hovrätten så kunde vi här på P3 Krim berätta om det här vittnet och de nya uppgifterna. Och detta är då en tidigare pojkvän till den tilltalade och han har lämnat uppgifter om tiden från oktober 2022 fram till sommaren 2024.

Åklagaren Sara Selheden menar att man med vittnesmål ger stöd för det som hon påstod redan i tingsrätten. Alltså att mamman lämnat dottern ensam hemma mycket längre tid än vad hon dömdes för. Att tingsrätten slog fast att tidsperioden som det handlade om som mamman lämnat dottern ensam hemma var mellan slutet av augusti 2025 fram till och med dagen då flickan dog i branden.

Men mammas tidigare pojkvän ger nu en annan bild. Man kan väl säga att det framgår att det är ett systematiskt beteende från den tilltalades sida redan från två års åldern som har fortsatt fram till flickans död. Den tidigare pojkvännen inledde en relation med mamman under hösten 2022, alltså när flickan var två år och den pågick fram till sommaren 2024.

Under den här tiden så bodde mannen i Sverige, men sen flyttade han utomlands. Åklagaren Sara Selheden säger att mannen själv tog kontakt med polisen efter att en bekant berättat för honom vad som hänt. Och då ville han också berätta vad hans bild av det hela var.

I förhören så berättar mannen att han och mamman träffades flera gånger i veckan ibland och att han alltid har utgått från att hon hade barnvakt till flickan. Men att han har förstått senare att det nog inte var så. Han träffade själv flickan flera gånger och han säger att han upplever inte att hon fick den omsorg som hon skulle ha haft.

Och han berättar också att grinden till flickans rum satt där redan hösten 2022 och att den övre barriären