479. Hur mycket sparar svensken 2026? | Jämför ditt månadssparande

Outdated technology isn't going to improve a disconnected healthcare system. So what will? At Optum, we wake up every day and work for better. We call it healthy optimism.

It's how we use insights and technology to help providers focus less on paperwork and more on patients. Will we fix it all overnight? No, but we'll wake up trying again and again until healthcare works as one for everyone.

That's healthy optimism. Learn more at optum.com. Optum. Hey everyone, it's Adam, host of TED's podcast Rethinking with Adam Grant. And this episode is powered by AT&T Business.

When you're building a business, momentum is everything. There's nothing worse than hitting your stride only to have a spinning loading icon bring everything to a halt. When navigating competing priorities, reliability isn't a luxury, it's a foundation.

AT&T Business is built to work so you can spend less time troubleshooting and more time focusing on what actually matters. Powered by AT&T Business, built to work. Get today at business.

att.com. I'm Jake Stauch, co-founder and CEO of Serval. We built Serval to automate the IT work that slows companies down. Onboarding, password resets, access to applications, my laptop stopped working.

While employees wait for help, their real work is put on hold. IT desperately wants to automate this work, and that's why they need Serval. You just tell Serval what you want to automate in plain English, and it's built.

No drag and drop workflows, no expensive consultants. Employees get unblocked and IT teams go from drowning in tickets to building what actually matters. With Serval, IT becomes the AI engine powering the entire company.

This is a new way to run IT. We guarantee you'll automate 50% of all tickets and we'll prove it to you in a free four-week pilot. Go to serval.com slash tickets.

That's S-E-R-V-A-L dot com slash tickets. Tack för detta reklam och veckans sponsor är Elgiganten. Och jag tror att du säkert också har varit på Elgiganten, precis som jag och Karolin, för att liksom titta på vitvaror, kylskåp eller hemelektronik, tv eller andra saker.

Men vad jag upptäckte här för något år sedan var att Elgiganten är lika duktiga på att för oss som företagare, särskilt så här inför hösten när det är lite så här back to work eller vara ombytt inför matchen. Och framförallt det jag gillar är så här, priserna är ofta samma eller lägre, men framförallt supporten om något går sönder eller man behöver byta eller få pengarna tillbaka så har det aldrig varit något problem. Det är bara att åka till butiken och sen så blir det fixat.

Så att jag personligen gillar Elgiganten och har inga problem för att puffa för dem både som privatperson eller som företagare. Så ett stort tack till Elgiganten som sponsrar och gör Rika tillsammans möjligt. Men framförallt tack till dig som lyssnar varje vecka.

Och här kommer fortsättningen på avsnittet. Vad sparar svensken? Det dyker vi ner i dagens avsnitt med siffror från Statistiska centralbyrån, storbankerna, Avanza, Lisa, så att du kan få liksom pejl på så här var ligger jag jämfört med snitt och mediansvensken.

Och det intressanta i dagens avsnitt är ju för att tittar man på siffror från till exempel SCB, då sparar svensken typ mellan 15 och 20% av sin lön. Och det låter ju skitbra, ända tills man inser så här, okej men det inkluderar en ganska stor del av pensionen. Tar vi bort den, ja men då är sparandet kanske 5-6% av lönen istället.

Och jämför vi då med medianlönen på 38 300 från förra avsnittet eller snittlönen då för 42 900 för 2025, alltså då är det typ 2000 kronor. Och tänker du 2000 kronor vara supermycket pengar att spara där folk är så här, jag vet inte hur jag ska få ihop 2000 kronor i månaden och för andra så är kanske sannolikheten ganska stort om du följer oss att det är så här shit, alltså det är ganska lite pengar. Så att det blir också så här lite olika perspektiv i dagens avsnitt.

Det blir också så att vi jämför med vad sparar folk till, vad går pengarna till, där vi tittar på så här Konsumentverkets siffror till exempel för mat, där vi konstaterar att jag och Karolin nog var typ var vi i närheten av de här siffrorna. Vi pratar mycket om så här KPL, får du se i avsnittet vad det är. Men jag tror också att den stora övergripande poängen tror jag att om du spar med en snitt och mediansvensken, ge dig själv en klapp på axeln för att du gör någonting bra för att ett sparande är faktiskt en uppoffring.

Det är faktiskt pengar som du inte använder idag för att få mer pengar i framtiden. Vilket också kan, som vi resonerar lite i avsnittet, kan vara så här att kanske använda lite av de pengar, kanske pausa sparandet en månad och unna dig någonting. Så att det är lite vad dagens avsnitt handlar om.

Jag ska inte prata så himla mycket mer, utan jag tänker att här kommer Oliver och Karolin. Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare.

Vi som driver denna kanalen heter Karolin och Jan Bholmeson. Välkomna tillbaka. Nu är det nästan efter semestern och snart skolstart och då måste vi köra del 2 här.

Hur mycket sparar svensken? Jag ska ju säga lite, lite som när vi pratade förra avsnittet, så får man ju ta detta och ge mig jämförelse med en nypa salt. Både för att jämförelse spelar egentligen ingen roll, men å andra sidan är det alltid roligt att jämföra sig lite för att mitt syfte med de här avsnitten är ju att ge lite en reality check.

För jag upplever alltid att man tycker att alla andra sparar så jättemycket och alla andra har så mycket pengar. Att man är sämst själv. Att man är sämst själv. Men det kanske man inte är.

Ja, men det var väl liksom, och sen så får man ju liksom också försöka göra detta till stärkande. Alltså att man kan bli lite inspirerad, så att det inte blev som den här styrketräningsappen där jag skulle liksom lyfta och vara så här. Grattis, du är starkare.

0,2% av den svenska befolkningen. Ja, det är inte så stärkande. Men jag tänker också så här, var man än befinner sig på den här skalan om man inte sparar någonting eller om man sparar mycket tycker man själv, så ska det ju ändå vara stärkande för en själv.

Utan att man behöver känna så att, ja, jag är sämst i Sverige. Nej, för det är din situation nu. Ja, och sen så beror det på så mycket som Jonatan Stolzenberg var med i podden.

Lite shoutout. Då är det så här, förutsättningar spelar roll. Alltså vi kommer att se detta också så här, är man som vi typ snart i 50-årsåldern, mycket lättare att spara i 50-årsåldern än när man är till exempel som Oliver i 25-årsåldern.

Nej, för du har ju sagt att det är tvärtom i andra avsnitt. Att nu har vi som mest utgifter när man är 25, man kanske är singel så tar man det. Tack Karolin för att du alltid gör.

Ja, så är det. Man har högre utgifter men man har också högre lön. 50, det pratade vi också i förra avsnittet, lönen toppar ju ofta i 50-årsåldern. Så att det beror på lite var man är.

Men jag tänker också att vi måste säga tack till våra supporterar på Patreon som gör de här avsnitten möjliga för att vi har lagt ner så sjukt mycket tid. Vi har till och med liksom köpt data liksom från SCB och massa andra ställen för att kunna göra detta. Så att utan vår Patreon-community hade inte detta varit möjligt.

Så stort tack med det. Och sen så kommer i höst kommer lite bonusar till er förutom massa extra material och liveträffar och lite sånt. Så jag tänker att vi ska börja med lite repetition.

Medianlönen 2025. Karolin, vill du säga? 38 300 kronor efter skatt. Nej, efter skatt blir det 30 500. Ja, precis. Så medianlönen det är ju den vad mittörsta personen i Sverige har den.

Tjänar du mer än 38 300 tjänar du mer än 50% av Sveriges befolkning. Vill du ta genomsnittslönen Oliver? Ja, i Sverige år 2025 innan lön 42 900 kronor. Efter skatt är det cirka

Det betyder 25 procent. Vad är detta för ett snitt hushåll? Så det gjorde jag helt ovetenskapligt. Så tog jag då så här, okej men låt oss hitta att vi har ett snittpar som båda tjänar 42,9 innan skatt.

Då blev det ju de här 34 gånger 2, 64 000 och sen multiplicerade jag 64 000 då med 25 procent för att få det. Så då ligger ett svenskt snitthushåll ungefär 17,5 000 på boende. Och då är det boende med vatten, el, alltså omkostnader.

Lägger 9 000 på livsmedel, 9 000 på transport. Och här ska jag faktiskt säga så här, jag har lite åsikter. Oj då! För att jag var inne på Konsumentverkets hemsida och så smartade jag in så här, kolla in vårt hushåll.

Så här med två vuxna, två barn, alltså en 15-åring och en 8-åring. Och då fick jag att vi skulle lägga på mat ungefär 5 400 plus 4 000, alltså 9 000 spänn. Vilket går då i linje med de här SCB-siffrorna på 9 000 spänn.

Absolut. Alltså vi är inte i närheten av 9 000. Och det har inte så mycket att göra med att vi handlar på Ica som är ganska dyr. Vissa säger att vår Ica är Sveriges dyraste Ica.

Ja, det kan nog stämma. Men jag tror att det är, alltså vi, nej. Alltså jag pratade med vår kompis David. De är ju fem i sitt hushåll. De lägger ju typ också som vi, typ 18 000-19 000 i månaden.

Och gjorde en video om det på sociala medier. Och där är liksom över 1 000 kommentarer. Va?! En halv miljon visningar om man räknar ihop alla. Jo, men det engagerar det med mat.

Och vad var kommentarerna? För att i den videon så var jag så här, alltså jag vet inte hur det är för er, men om vi har fått ihop en matbudget på 9 000 spänn enligt Konsumentverket. Hur går det för er?

Det var väl typ det som var poängen i videon. Och vad har folk skrivit? Nej, men vissa tycker ju att ni lägger skitmycket pengar på mat, säger de. Men sen tänker de, räknar ni inte bara, jag vet inte, livsmedel eller alkohol för dryck och räknar man in husvålsvaror i det?

Ja, jag räknar in toalettpapper och... Ja, det vet jag inte om Konsumentverket gör till exempel, alltså i sin granskning, eller jag vet inte om det finns någon annanstans. Alltså hur säger de?

De har ju ett eget konto för personlig vård. Men jag tänker alla diskborstar och diskmedel och tvättmedel och sånt, det ingår också i vår budget för Ica liksom. Så jag tänker att ni kanske kloppar ihop det.

Ja, vi kanske har lite mer då, någon tusenlapp extra. Men sen är det ändå de som håller med och känner sig, ah vad skönt. För de hade också kunnat se Konsumentverkets siffror och tänka, shit vad mycket pengar vi lägger.

Så det var vissa som tyckte det var jätteskönt. Vissa hade ju otroligt låga siffror. Fan, jag fattar inte. De äter så här kikärtor som de själv kokar och sånt. Jag ligger också över Konsumentverkets siffror.

Gör du det? Eller jag lägger, alltså det här stämmer väl med mig. Alltså om du skulle vara så här, nu är jag kanske inte 45, men 3 000 kronor i månaden, typ borde du väl ligga på?

4. Ja. Alltså det känns som vi skulle kunna göra ett eget avsnitt, för man vill gärna penetrera det. Okej, vi är köttätare, ja då lägger vi si så många fler tusenlappar i månaden än någon som är lite vegetarian.

Ja, ja. Sen köper vi mycket. Och gör matlådor varje dag. Sen köper vi ju mycket grönsaker och vår sjuåring älskar ju kantarellsås och sånt. Nej, det är inte så ofta jag gör det.

Nu får det låta som att vi köper det hela tiden. Nej, men det gör vi inte. Nej, men så att... Men 8 000 på transport tycker jag också låter ganska lite egentligen.

Om man skulle säga så, om man tar värdeminskning på bil och sånt. Men vi har två bilar ju, så då blir det mer. Men jag räknar, men jag tror inte ett svenskt snitt hushåll har två bilar.

Jag tänker busskort eller SL-kort eller något sånt liksom i det här. 5 000 på restaurang och logi, det inkluderar resor. Försäkring 4 000 kronor i månaden, det låter väl rimligt.

Mobil, nej vad står det? Möbler och hushållsutrustning, 4 000 i månaden. Ja, information och kommunikation, 3 000. Internetabonnemang, mobiltelefon, det låter väl inte rimligt.

Så att de siffrorna tycker jag väl låter... Ja, bra. Så att om då har vi liksom inkomsterna och vi har utgifterna. Så om vi tittar då på sådana här, hur mycket sparar svensken av sin inkomst.

Så officiella siffror säger ju liksom att vi sparar typ mellan 13 och 16 procent av våra inkomster. Och det låter ju sjukt högt. Och det är sjukt högt och det är sjukt bra.

Men detta är ju inkluderar då pension. Alltså tjänstepension och premiepension. Plockar man bort det obligatoriska sparandet som vår arbetsgivare gör så ligger vi på ungefär mellan 3 och 6 procent.

Och det kan man sedan ha åsikt om det är mycket. Tycker ni det är mycket eller lite? Hela svenska befolkningen. Tycker du det låter rimligt, men jag tycker inte det låter mycket.

Min spontana tanke, för jag såg någon sån här studie som var så här, att en person behöver spara mellan 15 och 20 procent av sin lön om man utgår från att den finansiella uppgiften vi har i livet är att vi ska omvandla vårt humankapital till vårt finansiella kapital. Det vill säga så att jag ska jobba ihop under den tiden jag kan jobba så måste jag lägga undan för de åren jag inte kan jobba. Alltså typ pension.

Och då säger man att man ska ligga mellan 15 och 20 procent baserat på livstid och livslängd och sånt. Och då ligger vi där på just nu 13,5 vilket är lite i underkant. Men det är rätt härad.

Så där tänker jag så här, klappa oss själva på axeln som land och att vi har, som jag brukar säga, vi har ett bra pensionssystem. Sen kan jag ju tycka att det privata sparandet på 6 procent, alltså det är ganska lite. Ja.

Å andra sidan kan man ju argumentera som Valdénström och de mer så här, vi behöver ju inte spara mer. Alltså vi har ju typ gratis sjukvård, vi har gratis skola, gratis barnomsorg, typ subventionerad lokaltrafik. Alltså vi har ju ett bra samhälle så att mycket av vårt sparande sker ju egentligen via skattesedan, att vi har så hög skatt.

Hade vi inte haft så hög skatt då hade vi behövt spara mer privat. Så att vi har bara förflyttat den där skattegrejen. Jag Carlin säger sjukt skeptiskt. Men jag tycker att det är jättejobbigt med Valdénström som säger så.

Varför det? Och det kan ju vara så att, okej om jag är en sån svensk som inte sparar så mycket och känner mig trygg i samhället, då har jag mycket tillit till att saker ordnar sig. Och då kan man ju spekulera att jag inte har den tilliten eller tror att det kommer ordna sig för att jag vill gärna spara mer.

Eller så har vi bara bättre fantasi på allt som kan gå åt helvete. Ja, det har vi kanske, men jag tror att jag har samma fantasi som alla andra på vad som skulle kunna gå åt helvete. Men sen så dröjer jag kanske kvar där och tänker, ja det kommer nog hända.

Så jag har inte tillit till samhället att det ska ta hand om mig. Jag tänker att det är mitt problem om jag blir fattigpensionär. Det är ju ingen som kommer bry sig om att jag behöver ögonoperation då.

Ja, för att den videon som var så här, jag vet inte hur det är för er, men vi får till ihop en matbudget på 9 000 spänn enligt Konsumentverket. Hur går det för er? Det var väl typ det som var poängen i videon.

Vad har folk skrivit? Nej, men vissa tycker ju att ni lägger skitmycket pengar på mat,

Så jag skulle gissa att 2 500 är den där periodiserade utgiften, alltså det är pengar som vi inte använder denna månad men vi använder dem nästa månad. Det som går till fonder är 1200 kronor. Så då skulle jag säga att det är det långsiktiga.

Och 590 kronor går till aktier. Så ungefär 1700 kronor är det finansiella sparande. Det är det som jag tror vi i communityn relaterar till sparande, alltså sånt som går in i finansiella instrument.

Och 700 kronor pension. Den är ju lite oklar måste jag säga. Så säg att vi är generösa och räknar in det, då blir det typ 2 000-2 500. Så jag tyckte faktiskt att denna nedbrytningen var ganska bra för att det låter ju sjukt mycket 6 500.

Men jag tror inte att det är så mycket egentligen. Och jämför vi detta med hur mycket som faktiskt hamnar till exempel hos Lysa eller hos Nordea som har publicerat ungefär liknande siffror, då säger de ungefär 1 500 kronor i månaden går till finansiellt sparande, vilket stämmer med ekonomifakta som säger ungefär 6 %, det vill säga ungefär 2 000 kronor. Så man kan dra också en slutsats att när man frågar svenskarna hur mycket sparar du och de säger 6 500, så är det egentligen bara 27 % eller en fjärdedel som faktiskt är det som går till investeringar, tänker jag.

Och det var väl liksom, så att jag tycker ändå att siffrorna pekar ändå åt samma håll i det här fallet. Och tittar man sen också, det som vi var inne på över ålder, så är det också ganska intressant att sparandet liksom toppar i 60-årsåldern. Och det hänger väl ihop med det där som vi sa innan att man har mycket utgifter i medelåldern men sen ökar ju lönen och sen så minskar utgifterna för räntorna blir lägre för att man har betalat av mer på huset, det är inflation, det är en löneökning.

Så att då var den här siffrorna var från Nordea och detta är de mest aktuella siffrorna som vi hittade för det var en rapport som heter Så mycket sparar andra i din ålder och detta var gjort i juni 2026. Och detta är alltså fond och ISK-sparande exklusive pension. Så detta är siffror från Nordea.

Om vi ska ta några nedslag, så Oliver i din ålder 25-29, 1355 kronor. Min ålder då 40-44, 1500 kronor. Så det är inte supermycket. Caroline i din ålder, 49, du kan få representera 50-54.

Då är det 16-90 kronor och som mest i 60-64 då är det 18-90 kronor. Och sen sjunker den. Men intressant att även efter 70 sparar man 1400 kronor i snitt. Vilket vi också kan ha det där åsiktet varför spara efter 69.

Bra, några... Kan det vara sånt ofrivilligt sparande att folk har liksom klarat sig på en viss summa genom livet och sen så... Men har du sparat i 40 år så tror jag att det är så här.

Det går inte att sluta. Jag kommer ihåg jättesvårt med den här. Notera här sparandet 18-19 år som är 500 kronor, 492 kronor och sen från 20-24, 1000-26 kronor. Så att vi kommer se en annan siffra sen som är helt bananas som jämförelse.

Här är då en från fondbolagens förening som är då hur mycket sparar du i fonder? Och detta är då per, jag tror egentligen att detta är från 2025 siffror, så detta är ett år gamla siffror. Men även här ser vi att det vanligaste sparandet är mellan 1000 och 2000 kronor, 21% av alla tillfrågade.

Vad ska man säga mer? Det är ju 21 plus 17, det blir ju 38 plus 10, för jag har typ 50% sparande 2000 kronor. Och fondsparande. Och vad är det? 15,2% som sparar mer än 5000 kronor.

Så sparar man 5000 kronor eller mer, vilket är ganska vanligt till communityn, så sparar du mer än 85% av den svenska befolkningen. Och sen har man 10% som inte vet hur mycket de sparar. Sen denna grafen tyckte jag var intressant.

Visar egentligen något som är helt självklart. Men detta är ju det jag tjatar om, för att ibland så brukar ju folk vara så här, men du vet, folk borde bara skärpa sig och spara mer. Och så var det väl Morgan Housel som hade citatet, de flesta är inte dåliga med pengar, de flesta tjänar bara för lite.

Och anledningen till att det är ett av de viktigaste tipsen som jag tycker inte så många tjatar om är ju att öka din inkomst. Och varför öka din inkomst? Jo, för att ju högre inkomst, desto lättare att spara.

Ju högre inkomst, desto större fondsparande. Och här har då fondbolagens förening mapperat hur mycket sparar folk i förhållande till vilken inkomst de har. Och då syns det ju tydligt att till exempel de som tjänar under 25 000, de ligger i intervallet under 1000 kronor i majoritet.

Och nästan ingen i det intervallet sparar över 5000 kronor. Medan om vi tittar på de som tjänar över 35 000 kronor så är det nästan ingen som ligger i intervallet under 1000 kronor. Men vi har att var femte person, alltså 20% av de sparar 5000 kronor eller mer.

Så vi ser väldigt tydligt. Och det är också så här, under 25 000 så är det 20-21% som inte vet hur mycket de sparar. Medan över 35 000 kronor i månaden, då är det bara 5% som inte vet hur mycket de sparar.

Så att med högre inkomst kommer större möjlighet och större intresse. Är det någonting ni tänker kring detta? Det känns som en självklarhet, men här ser man det i svart på vitt.

Nej, det är väl så man tänker att det ser ut. Ja, faktiskt. Bra. Sen kommer här då, vi har ju fått siffror från Avanza. Jag tror det var Felicia Sjön, så shoutout till Felicia.

Tack för att du hjälpte oss med siffror. Så att de har då visat median och snittsparandet på Avanza per man och kvinna. Och här ska jag nog också göra då en rättelse till senare.

Men då snittet för män ligger på nästan 6 000 kronor i månaden. Snittet för kvinnor ligger på typ 4 000 kronor i månaden. Och om man tar det kundviktat, alltså vad är snittkunden och hur många de har i olika åldrar, så är snittet 4 860 kronor i månaden och ungefär 2 000 kronor i månaden i median.

Så att det betyder återigen, det här är vissa rika som har jättemycket pengar och som sparar jättemycket pengar som drar upp snitten. Men mediansparandet ligger på typ 2 000 kronor, vilket är ganska likt både ekonomifakta, SCB och Nordea. Men här har jag alltid varit så här, jag har alltid dissat de här siffrorna för att jag har sagt att detta inkluderar ju tjänstepension.

Alltså 6 000 i månaden i snitt, alltså till Avanza, det är högt. Men då frågade vi, och då ska jag läsa uttryckligen vad Avanza skriver. Och då säger de så här, månadssparande i detta fall definieras som de insättningar som gjorts av en person minst tre månader i rad, så att det inte är engångs.

Och sen skriver de så här, insättning inkluderar alla insättningar ej interna överföringar upp till och med 30 000 kronor till kundens konto, så de har dessutom kappat där. Tjänstepensionspremier, bolån, till exempel amortering och företagskunder är exkluderade. Alltså då är jag så här, alltså detta är svindhögt.

Alltså 6 000 kronor i månaden och det är inte tjänstepension, det är exkluderat företag, man har kappat extremvärdena. Var det män som satt in 6 000 och kvinnor runt 4 000? Ja, men precis.

Men du har ändå ett kundviktat snitt på 4 860 kronor. Sen ska man också komma ihåg att Avanza har ju då två miljoner kunder. Och då ska man utgå från att det är de två miljoner rikaste i Sverige.

Så att det är väl liksom ett svärsnitt på det. Vad tänker ni? Nej, det är mycket pengar. Det är väldigt mycket pengar. Det är mycket pengar. Alltså det är ju typ nästan spark på en snittsvensk, så skulle det vara typ 20 %.

Ja, men

Ja, men det finns liksom ingen anledning till detta. Sen kan ju detta hänga ihop med den där löneskillnaden som vi pratade om i förra avsnittet. Men då ska man också komma ihåg att så här den oförklarade löneskillnaden var ju bara fyra procent, medan spargapet är 28 procent.

Men det kan ha kulturella grejer som att män tycker generellt att de behöver ha mer pengar, liksom. Eller jag vet inte, alltså jag bara gissar nu. Det är kulturellt tror jag.

Män sparar till bilar, varför gör inte kvinnor det? Nej, de kanske inte tycker att det är någon pryl som de behöver ha. Medan män känner att jag behöver ha det. Vi har ju pratat om statusprylen till exempel.

Ja, så är det väl män mer riskbenägna än kvinnor också. Det debatteras om det. Det debatteras om det. Ja, men vi har det faktiskt i nästa avsnitt så är det så här män sparar mer i fonder och aktier än kvinnor.

Men det där är också så här man behöver korrigera för massa risk och kompetens. Men svar ja, men sen kan det också vara det som du sa kulturellt, att man lägger mer pengar. Kvinnor är duktiga på att lägga pengar på det som är som behövs.

Medan män är lite mer som... Jag vet inte, det är kanske outforskat område. Eller så finns det någon bok som belyser det, men jag tror absolut att det finns lite så olika kulturella grejer i olika åldrar dessutom, i olika generationer.

Och det kan ju förändras liksom i kommande generationer att det blir mer jämlikt i sparandet och vad man sparar till och så. Det vet vi inte. Men det är i alla fall så här, jag tycker så här, välbelagt att det är ens skillnad, att det är ett sparkgap.

Och tittar vi då på sparkgapet hos Avanza, så kan det vara upp till 2,5 tusen kronor i månaden för 25-åringar. Och sen sjunker det lite till bara, inom citationstecken, mellan 1600 och 1700 kronor. Men 1600 och 1700 kronor bara i sparkgap, alltså det är vad svenska sparar i snitt.

Alltså så att det är mycket pengar. Jag tror att Moderaterna vill göra ISK-skattfritt upp till 500 000. Och då tror jag de har sagt att det bygger på att om du är 20 och sparar 200 kronor i månaden på börsen, 7% i årlig avkastning, så har du typ en halv miljon efter 40 år.

Och då är det bara 200 kronor i månaden, så det handlar ju om väldigt stora summor över lång tid. Och här, nu har jag gjort, nu detta kommer jag få skit för, men då har jag gjort en beräkning och då utgick jag inte från det här snittet på Lisa, som låg väldigt jämlikt, utan då tog jag de här Avanza-siffrorna. Så jag tog helt enkelt, eftersom Avanza gav oss siffror från 18 till 80, så var jag så här, okej, så låt oss titta på att man bara skulle investera mellanskillnaden, alltså sparkgapet, varje år 7 eller 8 procents avkastning, 8 procents avkastning och så ISK-skatt på 1 procent.

Och då är det så här, skillnad när man är 18 är ju då noll, men skillnaden när man är 69, som är riktåldern för någon, alltså då är skillnaden typ 10 miljoner kronor. Alltså som den här tjejen får mindre än motsvarande man. Nu får vi komma ihåg, varför blir det så här 10 miljoner låter sjukt mycket?

Ja, det är ränta på ränta, det är 50 år. Alltså det är en lång tidsperiod, men det är ju sjukt mycket pengar. Ja, det är sjukt mycket pengar. Så det är inte så lite småpengar varje månad.

Och detta är bara liksom så här, diff mellanskillnaden mellan vad män och kvinnor sparar. Utdraget i tid, ja. Och jag vet att vi har gjort, jag har gjort ett också så här, ja men vid 30 så är skillnaden en halv miljon, vid 40 så är skillnaden en miljon för en 18-åring.

Så att jag är så här, man bör vara medveten om att det kostar pengar, det här sparkgapet. Sen blev det, sen tror jag så här, när jag jämför det sparkgapet på Lisa, ja men då blev det bara inom citationstecken typ 300 000 eller 250 000. Så att ja, jag har cherrypickat de här siffrorna, men jag tycker inte det är en orimlig cherrypicking, eftersom jag vet att många i communityn förmodligen ändå sitter på Avanza eller motsvarande, och förmodligen hälften borde ha döttrar.

Ja, i förra avsnittet pratade vi också om hur många andel av föräldradagar som man tog ut och vab-dagar, och där var ju kvinnor en majoritet, så det är ju också något som påverkar sparförmågan, som gör att detta är mer rimligt att anta. Exakt. Exakt.

Bra. Bra, så nu har vi tagit de officiella siffrorna, som är så här statliga tänkte jag säga. Och då tänker jag att vi ska titta på communitysiffror, för att vi har ju lagt ut både på Instagram och på forumet och Facebook och massa andra, för att se så här, hur ser det ut i communityn?

Och då är det som på tv när de säger så här, känsligt innehåll, känsliga tittare varnas, så att man kan få dåligt självförtroende och mindervärdeskomplex, och Karolyn bara skakar på huvudet här. Eller så kan man bli inspirerad. Det är bra.

Tack, tack. Så detta är ungefär 10 000 svar från communityn. Jag har inte gjort någon statistisk viktning på ålder, eller omgeografi eller utbildning, alltså så som de här SCB och de gör, för att, nej, jag orkar inte.

Eller jag kan. Jag vet faktiskt inte hur man gör. Och då hade vi repetition att medianlönen i Sverige var ju 38 000. Medianlönen i communityn är 52 500, vilket är typ gräns för statlig skatt.

Så att då är det 40 000 kronor i månaden netto. Och då ska jag säga att redan här har då medianen i communityn 6 000 kronor mer varje månad, det vill säga 72 000 kronor per år mer. Så det vore konstigt om man har 72 000 kronor mer om man inte borde lyckas spara mer.

Det kan vara så att man kan konsumera upp det. Det kan man. Det har vi ju sett. Så en vanlig svensk, hade vi ju idag innan, sparade ungefär 2 000 kronor i månaden.

Medianen för att spara mer än 50 % av communityn så ska man spara 8 100 kronor. Så om vi tyckte att Avanza hade det ute högst snitt på typ 4 890 kronor, så är communityns liksom median, alltså mittersta värdet, för att spara mer än 5 000 av de här som svarade på den här undersökningen, så är det 8 100 kronor. För att spara mer än 75 % av communityn, då är det 14 000 kronor.

Och för att spara mer än 90 % av communityn, då ska man spara över 20 000 kronor. Och då ska jag säga att vi hade ändå att 6 % av communityn sparade över 30 000 kronor i månaden. Alltså, it's bizarrt.

Det är det. Det är ju ofantliga summor. Någonting som jag tyckte däremot var roligt är också så här, hur psykologiska vi är. Belopp borde ju inte spela någon roll.

Alltså så här, det är ju inte statistiskt så borde det inte vara fler som sparar 5 000 kronor än 4 650 kronor. Men om vi tittar här så är det väldigt tydligt att folk sparar 5 000 kronor, 10 000 kronor, 15 000 kronor, 20 000 kronor eller 25 000 kronor. Alltså det är väldigt så här, beloppsstaplarna sticker ju väldigt mycket ut.

Jag tänker, vi har ju väldigt ekonomiintresserade följare. Då kan man också säga så här, att om det är så att ens barn eller släktningar visar den minsta lilla intresse för ekonomi. Då har vi en powerpoint på två timmar.

Nej, men då ska man liksom uppmuntra det, även om det kanske är så, jag vill handla någonting, jag vill köpa någonting. Alltså det är också ett intresse för ekonomi. Ja, såklart.

Så det ska man liksom alltid uppmuntra. Jag tror att minsta lilla intresse någon har, så ska man uppmuntra det. För det kan bli så här. Ja, ja, gud ja

Där sparar man 25 % av sin lön. Så att så här, de är duktiga på att spara communityn. Sen tyckte jag också att denna var intressant för att man får ju ange så här var man är på rikedomstrappan.

Och då är ju rikedomstrappan såhär, första steget är 0-100 000 kronor i hushållsförmögenhet inklusive allt. Så att de sparar då 3 000 kronor i månaden. Sen om man har mellan 100 000 och en miljon, alltså nivå 2, de sparar 6 000 kronor i månaden.

Nivå 3, de som ligger mellan en och 10 miljoner i hushållsförmögenhet sparar då 10 000 i månaden. Och sen är det roligt för att sen kommer vi till 10 till 100 miljoner i förmögenhet. De sparar 11 000 kronor i månaden.

Och de som har över 100 miljoner, nu är det bara 36 som har angett att de har över 100 miljoner. Vs typ 5 000 som ligger på en till 10. Då spar de 11 175 kronor i månaden.

Så det är ganska intressant också att de som har de här stora förmögenheterna ligger förmodligen på ganska liknande löner som de som ligger på runt de här 50-60 000 i månaden. Det såg vi i förra avsnittet också. Så att de sparar ungefär samma.

Sen kan man ju dock argumentera för att sparandet, om man har 100 miljoner så borde man ju räkna med avkastning, alltså utdelningen eller avkastningen på det kapitalet. Så att egentligen är sparkvoten långt mycket högre. Jag tror när folk tänker sparande så tänker man pengar in.

Tänker jag. Nej, kanske inte så förvånande om vi säger så. Och det var median månadssparande. Ja, precis, precis som medianen. Men det visar också ganska att vi har ungefär lika många mellan 100 000 och en miljon som vi har i communityn som de som ligger mellan 10 och 100 miljoner.

Och sen majoriteten är ju då mellan en och tio. Nej, jag tycker det man kan säga om det här också att sparandet är den största komponenten. Sen är avkastningen fantastisk, men det är ju verkligen sparandet som gör allra störst skillnad.

Ja, fram till steg 3 så är ju detta liksom superkraften. Efter steg 4 så kan man ju diskutera, är det lönt att månadsspara de där 11 000 för att ha den förmögenhet på tio, 20, 30 miljoner? Alltså då spelar inte det där månadssparandet så himla stor roll för att avkastningen växer.

Men gör inte de folk med 100 miljoner också har lite ångest för pengar? Jag kan svara ja, svar på den frågan. Svaret är ja. Ja, det är liksom, jag vet inte. Hela grejen med att spara pengar är ju att minska ångesten.

Och det kan den göra. Men vet du vad? Detta är ju det som är så roligt, för jag tror att ångesten är inte kopplad till beloppet, utan detta var faktiskt en i flocken som sa så här, ångest för pengar handlar för mig ofta om dålig KPL.

Ja, och vad är nu det då? Exakt, och jag och Moa var så här, what? Vad är det KPL? Han där. Ja, men det var så här termer som min gamla VD på företaget jag jobbade använde.

Han var så här, nu har vi fan dålig KPL. Koll på läget. Wow. Jo, men det är nog det jag känner också. Man vill ha kontroll på de pengarna, även om det går ut pengar, så vill man veta hur mycket var det nu som gick ut.

Ja, men det märktes ju direkt när du kom hem från Grekland. Det var så här, jag vill veta hur mycket pengar det gick i Grekland. Jag vill veta hur mycket pengar, och du direkt.

Varför det? Du förstod inte. Ja, men du förstod inte att jag vill också ha KPL. Jag vill det, och det är det. Alltså minsta intresse för ekonomi måste man uppmuntra.

Ja, jag är dålig på det. Så KPL, Koll på läget. Ja, det är nog faktiskt bra sagt. Jag känner väl också så här, har det varit KPL i liten. Jag gör ju, absolut. Men det kan vara så fan, vad dyr semester, men liksom man får ju leva också.

Ja, men då har du ju koll på hur mycket den kostade för att kunna säga att den var dyr, eller hur? Eller har, är det så att du bara har estimerat? Jag har inte räknat på allt, men jag har ju estimerat och adderat.

Så jag vet att jag, min estimering är över vad det egentligen kostade. Ja, men vad det egentligen kostade. Nej, men jag bumpa upp siffror med några tusen kronor mer.

Jag ska vara på den säkra sidan. Jag ska sätta mig och kolla på det i exakta tal. Men om vi säger så här, min semester i år var super i Portugal och flyg nu är dyrt av diverse anledningar.

Sen har man utgifter där, så man tänkte på det. Ja, men exakt. Så om jag ska räkna så var det så här, det kanske kostade 30 000 allt jag har gjort under sommaren.

Och då har jag ju räknat all vanlig mat under de här veckorna också som en semester. Insåg jag kanske igår att jag hade gjort typ. Så jag bara så här, det blev ju mycket nu, men det kanske kostar 30 nu, sen 35 till mig själv igår.

Men det var kanske 30-28. Ja, det är väl också den här KPL. Jag tror att det är så här, att man ska vara duktig och att man ska spara, etc. Bra, räknar man om detta på sparkvot så blir det inget konstigt.

På nivå 1 så är det 10%, på nivå 2 20%, på nivå 3 23% och sen planar det ut där. Så att återigen, tittar vi på svenskens snittsparande, alltså finansiellt sparande så ligger det på 6%. Tittar vi på svensken inklusive sparkvot, eller inklusive pension så är den 13% medan då communityn ligger typ 4 gånger högre.

Communityn spar 4 gånger mer än svensken i snitt. Du ser lite så här. Jag börjar fundera på de som är där på de övre trappstegen. När vi pratade om det här med avkastningen, att den kanske bara fortsätter att rulla på.

Alltså vid vilken tidpunkt, hur mycket pengar ska man ha för att man bara ska bli så grymt mycket rikare varje år? Hänger du med på vad jag menar? Tittar vi när vi gjorde en avsnitt mellan 20 till 423 eller 24 så konstaterar vi att när du har en hushållsförmögenhet på över 10 miljoner då spelar inte månadssparandet så himla stor roll.

Sen kan jag tycka utifrån diskussionen vi har haft i forumet att vid 25 miljoner hushållsförmögenhet inklusive pension, boende och hela kittet så att vid 25 miljoner på hushållsförmögenhet så blir det mer, då behöver man inte riktigt jobba. På 10 miljoner i hushållsförmögenhet, pension, alltså det har typ en svensk, en man och en kvinna som äger sitt boende och är 65, har typ 10 miljoner. Men det känns ju svårt att sluta jobba för det, för det är en likviditetsaspekt.

Men ligger du på 25 så är det svårt, det är svårt att ha en tjänstepension mer än 2, 3, 4, 5 miljoner. För att inkomstpension går ju inte att ha över 3 miljoner som den är kappad till via 5 000 i månaden. Så då betyder det att ligger du på 25, då är man kanske närmare där Nick Magi egentligen menar att har du 10 miljoner eller 1 miljon dollar i likviditet, ja men då genererar det ändå 400 000, 300-400 000 per år i avkastning, vilket efter skatt blir fördelat på månad kanske 20-25 000.

Och då ligger det liksom att en snittsvensk hade ju 34 netto. Har du 25 netto, det är inte långt ifrån liksom där. Så jag tror att någonstans riktmärket 20... Sen fattar jag också, alltså det var ju någon som skrev i forumet igår.

Var det inte så att någon skrev så här, alltså man fattar inte hur lite 3 miljoner är för man har 3 miljoner. Och du vet så här, jag garvade lite åt det för jag var så här, true. I vilken jord var detta planterat?

Jag ställde frågan så här, jag är 45 år, har

Men alla sparar ju fantastiskt mycket förmodligen som lyssnar på det här avsnittet, sparar svaret på den här undersökningen, så där är det väl mer så här... Ge dig själv en klapp på axeln. Verkligen, var stolt över det.

Fira. Ta ut pengar nu, det spelar nog ingen roll var börsen står just nu. Exakt, gör en sån utmaning. Det kunde vara så här månadsutmaning till communityn. Denna månaden, så här, paussparandet.

Det finns på många banker. Man trycker bara paus. Lysek har det tror jag. Pausa den här månaden. Jag vet inte om Avanza har det, men annars får du bara klicka bort.

Eller ta ut pengarna igen. Och så använd de här pengarna för att göra livet rikare. Jag har en känsla av att vissa redan har gjort det i portföljen. Men det är ju inte fel.

Nej, och så tänker jag så här, jämför. Eller ha inte dåligt samvete för semestern. Och jag tänker återigen så här, snittsvenskan sparar 2000 spänn i månaden. Och vi hade ju median, vad var det, 8.

1 och snitt på över 12. Så att man kan ha lite nice. Släkt, Oliver, tack så mycket. Tack, tack. Och framförallt också tack till dig som har tittat och lyssnat. Så ses vi om en vecka.

Hey everyone, it's Adam, host of TED's podcast, Rethinking with Adam Grant. And this episode is powered by AT&T Business. When you're building a business, momentum is everything.

There's nothing worse than hitting your stride only to have a spinning loading icon bring everything to a halt. When navigating competing priorities, reliability isn't a luxury, it's a foundation. AT&T Business is built to work so you can spend less time troubleshooting and more time focusing on what actually matters.

Powered by AT&T Business, built to work. Get today at business.att.com. I'm Jake Stauck, co-founder and CEO of Serval. We built Serval to automate the IT work that slows companies down.

Onboarding, password resets, access to applications. My laptop stopped working. While employees wait for help, their real work is put on hold. IT desperately wants to automate this work.

And that's why they need Serval. You just tell Serval what you want to automate in plain English and it's built. No drag and drop workflows. No expensive consultants.

Employees get unblocked and IT teams go from drowning in tickets to building what actually matters. With Serval IT becomes the AI engine powering the entire company. This is a new way to run IT.

We guarantee you'll automate 50% of all tickets and we'll prove it to you in a free four-week pilot. Go to serval.com slash tickets. That's S-E-R-V-A-L.com slash tickets.

Hello, I'm Monica Reinagle, host of the Nutrition Diva podcast. Summer is here and with it, the hot and sticky weather. A morning working in the garden or maybe on the golf course can leave you more depleted than you realize.

And plain water isn't always the most efficient way to restore the balance. That's where Liquid IV comes in. Its science-backed formula is clinically proven to hydrate faster than water alone.

Whether you're exercising, playing outside, or simply surviving a summer heat wave, it's an easy way to stay hydrated. Shop now at liquidiv.com. Liquid IV, hydration that goes wherever life takes you.