Skogsfredag #340 - valtider, vänsterpolitik = industripolitik

Ja, då har vi gått in i älglusens tid. Det har blivit avsnitt 340 av vår podd Torbjörn Skogsfredag. Det är den 11 september 2020 och fint sensommarväder än så länge har jag.

Hur är det hos dig? Här blåser det småspik och duggregnar än så länge. Men det är lite olika. Igår var det fint väder, men nu är det nog lite livligare höstligare väder.

Men jag står inne faktiskt idag. Men innan vi drar igång idag så har vi ett inslag från en av våra sponsorer. Vi tar och börjar med det va? Det gör vi. Letar du efter en skogsmaskin med hög produktivitet och ett kostnadseffektivt ägande?

Ecologger är i full kontroll oavsett terräng. Med överlägsen markfrigång, hög driftsäkerhet, enkel service och en stark skördarkran får du en maskin byggd för att prestera. Kontakta oss på Ecolog eller läs mer på vår hemsida.

Om ni som lyssnar på oss vet ju att det inte bara blir lite skog utan man får även med lite livet om Fredrik och Torbjörn. Jag tycker det kan vara kul att nämna att vi har halvt som halvt bokat in att vi ska ge oss på det mytomspunna hummerfisket igen efter att ha bommat totalt i fjol. Ja, vi fick några stora krabbor men det var inte...

Din teori var ju att betet inte var tillräckligt rart. Ja, det tror jag väl på, men jag är ingen hummerfiskare utan jag hoppas att det ska bli så, tror jag på. Vi tar ett nytt försök i år får vi se.

Sen var vi ute helgen efter, det är på måndag den 21 september som det är 07.00 får man lägga ut burarna och sen kan man börja leta dagen efter. Vi var väl ute helgen efter och då var det ganska väl inpinkat.

Ja, så var det väl. Det är många som fiskar hummer kan man sammanfatta det som. Ja, det är väldigt många som gjorde det då i alla fall. Men nu är vi på tårna i år då, om planen faller in.

Vi ska bara ta tag i något bra bete som är tillräckligt attraktivt att ske. Man får lediga stunder då du är på och letar efter det kan man säga. Rapport kommer. Annars är det väl ingenting att nämna egentligen, men det är alltså 11 september och det var 25 år sedan då drog flygplanen i World Trade Center och den här katastrofen i USA som delvis har definierat om en hel del av världspolitiken sedan dess.

Och sedan är det väl 23 år sedan Anna Lind dog. Hon blev väl attackerad dagen innan, hon överlevde ett dygn eller ett halvt dygn eller något sådant där, men hon dog den 23 september. Det är 11 september för 23 år sedan, så 11 september har lite halvdåliga vibbar på det viset.

Ja, det har lite dåliga vibbar. Nine Eleven. Ja, precis. Nej, nu ska vi inte gå för djupt in i det, men alla har väl sin bild av vad man gjorde då. Det är ju en sån där stora händelser som man oftast kommer ihåg.

Jag kommer inte att sitta i just Nine Eleven i USA, det sitter extra djupt för mig, för det var bara något drygt år innan så var jag i World Trade Center. Så det var lite sådär. Ja, jag kommer ihåg det.

Jag var på Hästaravikens värdshus, vi skulle ha en utvärdering efter Elmia Wood 2001 med våra utländska representanter. Så vi väntade på en kille från Tyskland, Joakim Brauer, som jobbade och hjälpte oss med tysk marknadsföring på den tiden. Han var på väg upp och var lite försenad och ringde han, sätt på tvn, sätt på tvn, så vi letade upp en tv och så såg man väl i princip i direktsändning när andra planet gick in i de här husfasen.

Det var en dramatisk upplevelse. Ja, vi får lämna det. Vi har ju ett val, det är ju valhelg. Det är stora grejer i Sverige, absolut. Vi har, jag ska inte säga att vi har något valtema direkt, men vi har lite sådana här politikfrågor ändå att diskutera idag.

Jo, men det har vi. Du la ju upp en tråd igår, var det igår? Vad det var? Du la upp en artikel faktiskt på Iskogen.se och du gick ju igenom, föreningen Skogen hade ju en höstexkursion för någon vecka sedan här och där hade man ju en politikerutfrågning som nu ligger ute som en YouTube-film tror jag det var.

Ja, det var den jag dök på. Ja, och du gick igenom den. Du får berätta vad du kom fram till. Ja, nej men det var ganska, det var ganska, det är ganska svårt att skriva om politik.

Det är känsliga saker, men jag kände att jag ville göra det ändå för jag tyckte att det var så glasklart i den här videon, kan jag tycka. Tesen jag har i artikeln där är ju hemska tanke att alltså inom citationstecken vänstersidan, då inberäknar jag Miljöpartiet och Vänsterpartiet här, kan faktiskt just nu ha mest rätt om skogsindustrin och vart kanske skogsindustrin kommer att hamna här i Sverige. Och då förpliktigar det mig att få ner det på pränt, tyckte jag, för då kan det vara viktigt att diskutera det.

Ur den kontexten att tar du vänsterpartiet och miljöpartiet så är ju inte de, jag tror i alla fall inte att de är bland de största partierna inom skogsbruket och inte heller hos skogsägarna, skulle jag vilja tro. Nej, du länkar upp den här artikeln i en tråd på Skogsforum igår där vi förväntar oss att det här skulle ta skruv och ta hus i helvete som man säger, för vi har ju en ganska kraftig borgerlig majoritet troligtvis på Skogsforum av naturliga orsaker. Ja, det blir inte så.

Nej, men det blir det faktiskt inte. Det blev en ganska intressant diskussion som jag hoppas kan fortsätta och den som känner för det får jättegärna vara med och diskutera, det är ju intressant alltså. Och där har vi nu en tråd på Skogsforum som man hittar i under aktiva trådar om man går in där.

Och där finns även artikeln länkad. Men för jag tror stenhårt på det här att vi är ju inne i någon form av omställning, det har vi ju pratat om i typ ett år nu. Ganska mycket ja.

Ja, det kanske lyssnarna är lite trötta på, men det må så vara då i så fall. Men det som är intressant då, det är ju att när man hör svaren på moderaterns frågor, alla partier är med så är det ju precis som att du har guldexemplet egentligen Kristdemokraterna då som sitter fast i ett brutalt gammalt narrativ alltså. Ja, ett skogsindustriellt narrativ.

Ja, ett skogsindustriellt narrativ. Just det här med drar mig gamla klassikerna liksom som att stockar är runda, men plankare är fyrkantiga eller rektangulära. Och att det finns alltid restprodukter som vi måste kunna göra någonting av liksom.

Och då underförstått att då måste det kokas till massa. Och jag tror att där, det spelar ingen roll vad man tycker, utan jag tror att när vi ser vad som håller på att hända nu med kortfibern till exempel som tar mer och mer marknadsandelar. Ja, men då är det ju inte givet va att vi ska fortsätta så här.

Nej, det kanske inte är den mest ekonomiskt försvarbara användningen av dyr råvara. Nej, det är det inte. Eller full råvara. Precis. Och jag tror att det här går ju att koppla ihop.

Det går att koppla ihop hela det här systemet till att bli ganska enkelt egentligen. För det som är ganska intressant också det är ju att vi sitter alltså, Sverige och svenskt skogsbruk sitter ju i en global båt kan man säga med marknader där vi har att förhålla oss till vad våra kunder vill köpa. Och vilka andra som levererar till de här kunderna också.

Ja, precis. Och där kan man ju bryta ner det ännu mer om man tittar på det här med fibern dessutom. För jag tyckte det var ganska intressant där har du alltså. Tittar du på den stora EU-politiken så har du flera av de här frågorna som är invävda i det här som handlar om recirkulering.

Alltså att ta bara en sån sak som att fibern måste kunna användas mer än en gång. Det ska inte bara bli papper en gång och sen eldas. För att verkligen få snurr på om vi ska använda fibern maximalt så ska verkligen är.

Och det är ju ganska enkelt kan jag tycka. Och det är ju att vi har levt i snart en mansålder med alldeles för låga virkespriser i Sverige. Och det har ju gjort skogsindustrin stelbent tror jag.

Svenska skogsindustrins marginaler är ju anpassat för träd. Det är ju deras konkurrenskraft har legat i låga virkespriser och ganska snabb och effektiv förädling till ganska enkla produkter som man skickar. Nu har förvisso Moelven mer förädling än många svenska sågverksföretag.

De har limträ, de har mycket panel och byggvaruverksamhet. För mig är Moelven Min första kontakt med Moelven var hemma på gården när jag var liten så fanns det en avancerad traktorvagn som heter Moelvenkärran. Som var en enkelaxlad tippvagn med en stående hydraulkolv, enkelverkande hydraulkolv som satt ett linhjul längst upp på en vajer så när man tryckte den uppåt så tippade vagnen.

Mycket avancerat. Moelvenkärran hette den och det var Moelven. Sen kom någon gång när vi var ute och åkte bil så åkte vi upp till gubbransdalen och åkte man, va, Moelven, vi åkte förbi, finns det?

Är det en avvikta? Och därifrån så har vi tappat det då. Moelven började faktiskt i slutparten av 80-talet som ett företag som tillverkade vagnar och hjul. Och så har det blivit ett sågverkskoncern.

Den har ju varit ute och svajat ägarmässigt ganska mycket. Den har varit på börsen i Norge och så blev den finnskägd ett tag och sen så köpte de här norska skogsägareföreningarna som ägde den nu köpte det tillbaka till Norge. Och Moelven har ungefär lika mycket verksamhet i Norge som i Sverige.

Men det är bara i Norge som det är ägarna som förser dem med råvara. I Sverige så får de köpa det på marknaden. Nej, men så är det. Jag tror väl övergripande att nedläggningen av sågningen i Oräng är jättetråkigt.

Det påverkar ju en ganska liten ort. 38 tjänster eller vad det nu var som blir. Men tittar man lite krasst på det här så kanske man såg det komma också. Ja, det har inte varit så mycket investeringar.

De har inte valt att lägga in investeringspengar. De har investerat i Edan och sågverk som inte ligger långt därifrån. De har investerat jättemycket. Ja, det har de gjort.

Det syns ju vart de har lagt krutet. Nu kommer det kommunala röjare här och kanske får flytta på mig då. Det är bra indragning med lite röjsågsljud. Kör de inte elsåg?

Nej, tydligen inte. Det var värstens. Nej, men det är ju inte så konstigt kanske. Det har ju skett konsolideringar. De har ju mer ranske sågverk än i fjol. I Klaradalen och mer norrt sågverk.

Där har man lagt ner sågverk. Jag har tittat på listan över de sågverk som ingick i Vänerskogs-koncernen. Jag tror att det är i princip bara Notnäs som finns kvar där.

Resten är delat. Moarven har lagt ner Norsälven tidigare också. Så det är en konsolidering. Det har ju varit en överetablering. Om man ser det ur sågverkets perspektiv så finns det inte tillräckligt med råvara.

Det är ju det som har tryckt upp priserna på råvara. Tillgång och efterfrågan. Ja, absolut. Men om vi ska backa bandet lite så tror jag inte det är så konstigt heller att de här sågverken ändå har ploppat upp på något vis.

För du har ju just den här biten med att det har varit väldigt enkelt. Det är ganska enkelt att förstå egentligen att om du får lek med tanken att nu hugga bara från höften. Men säg att du konstant under en 50-årsperiod har haft 25% lägre råvarukostnad än dina konkurrenter i Centraleuropa och Finland.

Då är det ganska enkelt att smälla upp sajter och köra vidare. Det funkar liksom. Men om den här 25% tars bort så att det blir liksom... Då står man lite handfallen.

Jag vill inte klanka ner på någon egentligen. Varken koncern eller anställd eller ledning inom den respektive koncernen. Det har varit en framgångsmodell kanske fram tills nu eller fram tills någon gång fram tills 2022.

Ja, det är ett skifte som har skett och systemet är tröga också. Jag skrev faktiskt en artikel om det här som var lite övergripande. Varför går bra företag dåligt?

Den får vi knyta an till den här lite, kan jag tycka. Det är ganska intressant. Det är svårt att ändra modeller när man är mitt i dem och är byggda för det. Så är det svårt att ta ett vitt papper och göra om allt.

Ja, men jag tror det. Absolut. Där har du ju liksom såna här saker. Om vi ska gå vidare så har du ju KL3-fabriken på Gruveön här i Värmland. Som inte jag heller, den tror inte jag riktigt har lyft om man jämför med de som har dragit igång KL3-fabriker i Centraleuropa till exempel.

Och jag tror det har att göra med att man är lite osäker på hur man ska attackera marknaden, hur man ska sälja in produkterna. Och samma för södra som inte heller har fått sin KL att lyfta riktigt. Nej, men det kan nog hända.

Sen har det ju varit också, det ska man komma ihåg, att det har varit en svag byggkonjunktur och det påverkar ju jättemycket. Det kan ju vara så att många av de sågverksföretagen hoppas ju på att vi enligt prognoser om nu träförbrukningen sätter fart igen och man börjar bygga igen i Europa, framförallt i Europa så kommer det gå åt virke så fort det börjar på att röra på sig. För nu har man liksom ingen tillväxt, det är ingen ökning utan anledningen att det kanske stiger lite priser nu det är att utbudet minskar.

Man lägger ner, man drar ner produktion. Men man kanske sitter och väntar på att tänka att enligt teorierna och prognoserna så är vi snart tillbaka där vi var 2021-2022. Stor ökad efterfrågan på trävaror men liten förmåga att följa upp det med produktion på grund av brist på råvara.

Vilket då skulle dra upp priserna, trävarupriserna rejält igen. Men det vill ju inte komma riktigt som det ser ut i dagsläget. Och i Moarven sitter det. Moarven pekar väldigt mycket på att det är råvarukostnaden som står för hela problemet säger de till sina norska skogsägare.

Och de har gjort en känslighetsanalys om hur mycket en procent skillnad i råvarukostnad gör i pengar och det är ju mycket. Men samtidigt så har man de sågverken på Centraleuropa, Österrike, Tyskland och Österrike framförallt som säljer trävarorna några 20 lägre pris per kubikmeter och ändå tjänar pengar trots att de köper virket för högre pris per kubikmeter. Timmerpriserna i Österrike och Tyskland är jättehöga.

Och visst, det finns företag där som kämpar med lönsamheten idag, det ska vi inte sticka under stol med. Men det finns de som ändå är kapabla fortfarande. Ja, ja, men absolut.

Vi tittar ju faktiskt på det här som kortast. Tittar man då, man kan ta de här extremerna om man tittar på det. Då tittar man på halvåret 2026 nu som vi har gått igenom.

Så ser man ut i röda siffror i princip rakt över. Jag tror till och med att Sveriges guldägg Vida går inte heller speciellt bra. Men om man jämför då med guldägget i Österrike, så tror jag det var Binderholz.

De orkar alltså under första halvåret 2026 bibehålla en EBITDA på över 10%. Jag tror de hamnar på 11%. Och där har du ju en väldigt snygg bench att titta på då. Vad gör Binderholz?

Hur lyckas de? För de betalar ju mer för virket än vad random sågverk i Sverige gör. Ja, det gör de ju i Österrike. Sen har de, de äger ju sågverk i Finland och i USA, Storbritannien och många olika områden.

Men tjänar pengar totalt sett då. Sen var intäktsströmmarna kom ifrån, eller vinsterna kom ifrån, det vet jag inte. Men de har ju varit otroligt drivna på att utveckla framåt mot kunder och byggsystem och annat.

Vi brukar prata om att de svenska sågverken har lite längre till marknad. Men Ett internationellt konsultbolag av kaliber för att verkligen vända ut och in på verksamheten på båda hållen, då kan vad som helst hända. Ja, det kan det nog.

Definitivt, det kan det. Men sista ordet är inte sagt i den utvecklingen, vi får följa och se vad som händer. Det är en turbulent men dynamisk tid inom svensk skogsindustri framöver, utan tvekan.

Ja, jag tror det är, men det som är viktigt, för kanske främst lyssnarna på vår podd, så skulle jag vilja säga med en fas att det är en ny tid där vi ska faktiskt ha virkespriser som är ungefär i linje med något i Europasnitt. Och då är det inte skogsägarens problem, utan då är det faktiskt upp till industrins problem att lösa, att hitta nya vägar helt enkelt, nya marknader. Att arbeta fram konkurrenskraften.

Ja, det blir en bra avslutning. Sen en uppmaning till alla er som inte redan gjort det, så gå och rösta nu senaste söndag här inför valet, oavsett vad ni röstar på så är det viktigt att använda sin möjlighet. Absolut.

Trevlig helg!