Skogsfredag #341 - Finland löser det bättre än Sverige ... igen!

Ja, det är dags att skogsreda igen. Det är en 18 september, fredag den 18 september 2026. Det är avsnitt 341. Det har varit val i Sverige och vi ska prata om Finland, men vi tar väl ett meddelande från våra sponsorer först.

Letar du efter en skogsmaskin med hög produktivitet och ett kostnadseffektivt ägande? Ecolog ger dig full kontroll oavsett terräng. Med överlägsen markfrigång, hög driftsäkerhet, enkel service och en stark skördarkran får du en maskin byggd för att prestera.

Kontakta oss på Ecolog eller läs mer på vår hemsida. Friska vindar är det här på västkusten. Ingen storm, men det blåser. Västan, nordvästan. Kulingvarning utfärdad.

Ja, det är nog på gränsen, tänker jag. Det är inget hummerfiskeväder idag. Vi får hoppas att det lättar till nästa vecka. Ja, det ska det väl göra. Det tror vi på.

Ja, men rösterna är sammanräknade och nu ska det bildas regering. Vad har det någon påverkan för skogen, tror du? Vad som händer? Ja, men det är ju väldigt intressant.

Fast samtidigt så vet vi ju inte så mycket just nu vad som kommer att hända. Det är mycket i omstöpning, gissar jag, just nu. Du har väl en typ röd sida som ska försöka bilda någon form av regering nu först.

Och så får vi väl se vad som händer sen. Ska vi drista oss med någon liten hypotes? Ja, det kan vi väl göra. Det är väl alldeles bjudet. Jag tror inte det kommer att hända så otroligt mycket historisk tar det för att det inte kommer att påverka speciellt mycket.

För det har inte blivit så jättesnabba kast i skogspolitiken beroende på regeringsfärg. Det fanns väl en sån här bra studie som gjorde att Skogsstyrelsen gjorde den om makten över skogen. Som visar ganska tydligt att man har använt skogen lite som förhandlings...

Alltså det har varit lätt att förhandla bort det och när det har varit enskilt parti som har stått med en stark position kring skogen eller stark åsikt. Så har det sällan blivit något bra genomslag på det. Absolut, så är det ju.

Och en lågt hängande frukt, gissar jag, kommer att vara att centern, om de ingår i en regering, så kommer ju de att få tillgång till skogen. Om du förstår vad jag menar. Tror du på den?

Ja, men de kommer väl att driva de frågorna säkert. För det är väl sånt som de kanske har lättare att komma överens om än en del andra saker. Det är kanske lättare att få igenom något om skogen med miljöpartiet och vänstern än att sänka skatterna till exempel.

Eller vad det nu kan vara. Vi får väl se. Det kommer av nöd bli väldigt mycket kompromisser och förhandlingar. Förhandlingar och kompromisser om de ska få ihop en regering baserad på det underlaget.

Och då vet man ju inte vart de förhandlingarna tar vägen. Det blir ju spännande att se. Ja, det blir det. Men samtidigt så tror jag, även om det är lätt eller svårt, så tror jag att du alltid har den här kompromissen.

Och precis som du sa om den här studien Makten över skogen så visar det ju på att oavsett vem det är som regerar så är användskogen lite som ett förhandlingsblock som man gärna kohandlar med. Och gör du det så är jag det liksom. Och det är ju politik.

Vi ska ju inte glömma bort det. Mycket av den politiken, alltså generell politik, är ju mycket kompromisser. Förhandlingar och kompromisser. Det måste ju bli så för det finns ju inga partier i Sverige som har mer än 50% av mandaten.

Det har det inte varit på länge. Så det är klart att då måste man ju samarbeta och försöka kompromissa. Nej, men sen finns det väl över socialdemokraterna. De har ju industrin till öra ganska mycket och har alltid haft.

Och numera har ju även kanske centern en hel del av det via LRF och skogsägarföreningarna som då är rätt mycket industriföreträdare trots allt. Och miljöpartiet har ju kanske mer miljö. Och vänstern vet jag inte.

De kan ju vara någonstans mitt emellan både industrin, arbetarna och miljön. Jag vet inte. Vi får se. Vi kan påminna om den här artikeln. Du skrev en artikel på iskogen.

se innan valet här om hemska tankar i vänstern som har mest rätt om skogen. Gå igenom den igen och kolla. Ja, det kan vara ett tips. Absolut. Den är lite halvkul ändå tycker jag.

Men samtidigt, om vi ska vara lite krassa så tycker jag att under titta på den regeringen som är nu eller har varit i fyra års tid regeringen. Så kan jag tycka att skogsindustrin har haft alldeles för öppna dörrar rakt in till på ministernivå troligtvis. Jag tycker det är ett väldigt bra bevis på just det här med att du har en skräddarsydd ISO-standard som ska beräknas substitutions- effekter och sånt där.

Och den är framtagen av skogsindustrin. Den drog ju Pormokhtari och Kullgren rakt upp och ner och bildade ett arbete åt Skogsstyrelsen att försöka infryva den här nu. Och det vet inte jag om det är det bästa faktiskt.

Den har vi också gjort en djupdykning i och jag tror att den ISO-standarden i nuvarande form är inte den bästa egentligen för någon. Inte ens skogsindustrin själva på sikt. Nej, och sen så har ju den här regeringen hållit på i fyra år och fixat till en del problem som skogsägarna drabbade av i artskyddsförordningar och miljölagstiftning generellt.

Där man hade kunnat gjort mycket bättre lösningar än vad man har gjort, men man har inte varit beredd att betala för de lösningarna eller inte vilja gå in och begränsa virkesflödet genom att sätta av mer skog. betala för att sätta av mer skog. Så vi får väl se.

Men det kommer att bli spännande veckor och månader framöver att se vart det landar någonstans. Vi vet ju inte så mycket. Vi kommer säkert få anledning att prata mer om det.

Ja, men det tror jag definitivt. Vi har ju sagt det nästan hela tiden, men det är ju nästan så att det småeskalerar i skogen nästan hela tiden. Och nu är det ju nästa grej då med ett regeringsskifte och vad händer nu?

Det kommer bli en väldigt spännande vinter tror jag. Samtidigt som du har den här marknadsförändring där du har kortfibermassan som äter mer och mer av kakan på marknaden till nackdel för vår nordiska longfiber. Det blir också väldigt intressant att se.

Ja, och en trögare trävarumarknad på något sätt också som inte vill komma igång fast den borde. Som gör ju att det blir uthålligt besvärligt. Det kommer att skapa förändringar.

Vi ser ju, vi har pratat om det även mycket förra avsnittet. Det händer något varje vecka där nu slutar timberdivisionen, alltså sågverksdivisionens chef Anders Lind slutar. Man gjorde en frivilligtall om man blev ombedd.

Det förtäljer inte historien, men att det händer saker där det är ingen tvekan om. Nej, men absolut. Det är jätteintressant. Men vi ska inte prata om Norge idag, vi ska prata om Finland.

Anledningen till det är att vi dök på häromdagen en liten nyhet som gick under radarn tror jag. Men sen fick föranledd oss att ta reda på mer hur organisationen ser ut i Finland. Vi har varit på det några gånger, men man förstår inte riktigt att jämföra det med Sverige, men vi har grävt lite i det här.

Ursprunget var ju att det finns en digital handelsplats för Rundvirke, för timmer och massaved, bland annat i Finland, som heter Kuto. Jag vet inte hur man uttalar det, men den lanseras 2017 och den görs av ett bolag som har ägare som är både virkesköpare och virkesäljare. Alltså lite som typ biometria nästan.

De hade satsat på en digital handelsplattform för virke. Det hade lite trög start i början. Vi kan ju ta parallellen. Virkesbörsen lanseras samma år i Sverige med riskkapital finansierat istället för att det var branschlanserat.

Men det har blivit fart på det här. I augusti i år var det tydligen 55% av virkeshandeln som skedde via den här plattformen. En väldigt stor andel, inte 100% men 95%, av alla finska virkesköpare finns med i systemet på ett eller annat sätt.

Så det har väl blivit uppsatt så att man fick bra skogor efter att man avverkar och så vidare. Man avverkar rätt skogor. Föjde lagen. Men sen så blev det ju mer alltså myndigheten blev ju större och större och fick helt andra uppdrag någonstans.

Då blev det mer och mer utav myndighet. Framförallt från 1980-talet då staten tog över dem. Så den här skogsvårdsavgiften var ju ganska illa sedd. Skogsägarna såg det som en skatt som man betalar varje år och inte fick något för det.

Ja, så kan det säkert vara. Ja, Skogsstyrelsen, det var någon till våra medlemmar som skrev en gång att Skogsstyrelsen jag betraktar ungefär som kronofogdemyndigheten. Jag vet att de behövs, men jag vill inte ha något med dem att göra.

Ja, lite hårt kanske. Lite hårt kanske. Ja, men absolut. Men det som vi också skulle vilja om vi ska fortsätta på den. Jag kan ju tycka att det finns ganska mycket resurser inom Skogsstyrelsen som ändå skulle kunna vara värt att använda.

Jag tror att det finns väldigt mycket kunskap och sådär. Men det som om man ska fortsätta på det hårda spåret så tycker jag att de har blivit alldeles för tandlösa, Skogsstyrelsen. Ja, i sitt myndighets, de har ju till exempel myndighetsansvaret över virkesmätningen och de har en hel del andra frågor också.

Så de är ju statliga myndigheter. Skogsstatistiken är ju deras ansvarsområde. Där har vi ju pratat mycket om att det är bristtillt även om det blir bättre. Definitivt.

Ja, men det har skurit lite fel där faktiskt. Det är nästan lite tråkigt. På ett sätt så hade jag tror att alla hade varit förtjänt och alla hade det faktiskt haft det bättre om vi hade haft en Skogsstyrelse med mer pondus som hade sett ner foten och talat om, haft en inslag om väg där de kör på.

Men det var kanske inte lätt heller när man får uppdrag av regeringar som byts var fjärde år och så vidare. Så det är lätt att sitta i en podd och prata ner saker. Nej, så är det ju.

Man kan ju kanske sörja att vi att det försvann den här lokala förankringen med skogsvårdsstyrelserna och den utbrutna rollen någonstans där det kanske varit bra att ha den kvar. Samtidigt så blir det att den diskussionen finns i Finland också och har funnits att ur konkurrenshänseende så får inte offentliga organisationer, stat eller kommun, eller i alla fall inte kommunen, konkurrera, kommun och regioner, konkurrera med privata intressenter. Staten har nog lättare tror jag egentligen.

Så det har varit diskussioner om det också. Men det här leder också vidare till ytterligare en grej som skiljer rätt mycket som vi också tittade lite på under veckan här. Vi har inte lagt upp något, vi får försöka koka ihop det här till någon vettig artikel för det är ju spännande är det.

Men virkesmätning, hur vi mäter virket, det är ju, alltså det speglar ju det här för där har ju i Sverige har vi något som heter Biometria. Där fanns det inmätningsföreningar som följde rätt mycket flödesledarna från början. Och det var då köpare och säljare skulle vara lika representerade för att det skulle bli rättvist och vettigt mätt.

VMF förkortades ju de en gång i tiden. Ja, och det fanns ju massa olika och så slogs de ihop och slogs ihop och så de tre sista, syd, mitt och nord, de slogs ihop till Biometria tillsammans med Skogsbrukets datacentral som var datahanterare i sammanhanget. Och det är inte så många år sedan som det gjordes.

Och där heter det ju i alla fall att köpare och säljare har samma representation i styrelsen och i organisationen. Jag har svårt att förlika mig med den, verkligen. Man får ytterst få säljare, alltså renodlade säljare som finns med.

De säger att det är 50-50, men det är för att de väger in skogsägarföreningarna som i princip har ju alla idag egen industri. Den är tuff, den är svår att förlika sig med kan jag tycka. Tittar man vilka som representerar till exempel södra i styrelsen på Biometria så är det ju inte de skogspolitiska falangerna som stoppar rikarlarna för skogsägarnas väl och ve utan det är ju de som jobbar med it-strukturer och systemen i bolagen som är med i Biometria för att säkra upp att bevaka sina intressen.

Tittar man i Finland så mäter Finland allt med skördaren. Skördaren mäter varenda träd den fäller och kapar och klistrar. Så det finns ju ganska bra data och idag mäter de ju allt bättre kan man nog säga.

Ja, absolut, det har ju blivit kvalitetssäkrat åt alla håll och kanter. Det är ju en stor skillnad om du går tillbaka 20 år hur man kalibrerar skördarna och sånt där. Så det har ju garanterat blivit ett rejält uppsving.

Sen så med det sagt så är det väl så att du har en liten klick med självverksamt virke även i Finland. Hur det mäts in vet jag inte riktigt. Det finns ingen oberoende part i Finland som mäter utan det mäts av både säljarparten och skogsvårdsföreningar tror jag mäter en del virke.

Men man använder i första hand skördarmätningen som underlag för virket. Och köparen mäter sen å sin sida virket beroende på för att ha koll på sina virkesflöden helt enkelt så får de mäta i den mån de behöver. Vad de får ha fått in eller vad de har köpt för någonting så får de väl jämföra.

Men det finns inte den här oberoende tredjepartslösningen utan det mäts. Men det här innebär några olika saker som är rätt intressanta. Och det är ju vem som står risken i kedjan någonstans.

För skogsägarna får ju betalt efter virket precis som det är avverkat och kapat i skogen. Så även om det försvinner och det blir kvar på hygget så får skogsägaren betalt för det som har gått igenom skördaraggregatet. Och vad som sen händer på vägen, om det lagras på någon terminal eller blandas ihop eller ruttnar, det spelar ingen roll för skogsägarna har redan fått sitt.

Men det är lite mer renodlat rotköp fast i skördaren kan man säga. Ja, i princip. Men i Sverige här så står ju skogsägaren hela risken ända fram tills industrin i princip.

Om man kör in och mäter ramen eller lägger det på mätlina på sågverket. Ja, men så är det. Och där har du liksom de här logistikproblemen som har varit diskuterade i över 20 år på skogsforum också.

Du har timmerbilar som kör blandlast. Hur väl liksom följs den blandningen och sånt där. Slattar ska med och inte med, samkörningar. Ja, herregud, det är inte lätt inte.

Nej, men det finns många felkällor efter vägen. Ja, men det är det. Behöver inte handla om renodlad virkesstöld utan det kan ju hända saker på olika sätt. Och lite svinnat, att det går sönder eller försvinner eller går de bort.

Men det är ju en jättestor skillnad. Och det är ju... Jag måste ta hand om min hund här, för hon tittar på mig så att den kommer av mig. Nej, men det som är spännande är ju liksom att de svenska skördarna mäter ju också.

Och de är också uppkopplade mot Biometria. Ja, absolut. Systemet finns, det är ju som ett skuggsystem. Ja. Och det innebär att allt finns ju på plats för att mäta skördarna här, men man gör det inte.

Utan man måste använda massa dyra system när man bygger anläggningar på sågverken och på industrierna. Och allt det här ska ju betalas någonstans i kedjan. Och det går ju ut över virkesnettot.

Det är ju det enda stället det talar på. Ja, även om det inte finns som en post så är det väl så. Att det oftast växlas över, gissar jag, dit. Och det är ju... Tittar vi på det, jag gjorde faktiskt en sån här servettkalkyl här och nu.

Och det blev ganska intressant faktiskt. Du har alltså, om du räknar med i dagens läge att du har något som vi kan kalla för rånetto då. Alltså vad skogsägaren verkligen får i netto vid en avverkning.

När man drar bort för allting. Skogsforsk har ju sådana siffror. Det har ju gått upp, Det görs inte för en natt, tyvärr, utan det är ju någonting som för det första så måste det finnas incitament i form av skogsvårdsföreningar som är oberoende, som kan driva frågorna.

För annars så händer ingenting, det är jag helt säker på. Och nummer två är ju att det är ju ett digert jobb för de som gör virkesprislistorna i skördarna också att få till det. Ja, men det här finns det möjlighet att prata mer om och diskutera, men vi ska få se om vi kan få upp någonting om det finska vi har pratat om idag, för det är intressant att se och lite bakgrund och historiken.

Ja, absolut. Det är det. Definitivt. Men vi har en 8,5 timme snart, så vi får börja runda av. Nästa fredag ska vi berätta om vi har fått något rummer eller inte.

Ja, absolut. Det blir spännande. Det kanske blåser så vi aldrig kommer ut. Nej, nej, vi får se. Men vi önskar alla en härlig skogshelg och så hörs vi nästa fredag.

Ta ett lugnt medjus och on så vidare. Det är bra. Hej då!