Blir Trumpapalooza ett fiasko?

Betygsätt avsnittet

Bli först med att betygsätta

Om avsnittet

Publicerad
9 sep. 2026
Längd
54 min

Blir Trumpapalooza ett fiasko?

USApodden9 sep. 202654 min

Om avsnittet

Republikaner duckar presidentens stora val-kick-off. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Republikanerna samlas för partikonvent i Dallas inför höstens mellanårsval.

Det är första gången Republikanerna håller ett sådant evenemang och Donald Trump hoppas att det ska lyfta partiet inför de stundande valen. Men givet Trumps låga popularitetssiffror verkar många republikaner inte vilja närvara, och hittar på olika ursäkter till varför. Vi pratar också om alla nya kartor som presidenten publicerar på sina sociala medier och hur de berörda länderna reagerar.

Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, samt Roger Wilson, programledare för P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson

Transkript

~54 min · AI-genererat

Are you still talking about Jeffrey Epstein? This bill is a deal with the devil. The mission didn't end with Charlie's life. Obviously, Greenland should be part of the United States.

Turn the volume up! Ja, varmt välkomna ska ni vara till USA-podden avsnitt 766. Det är onsdag idag, det är den 9 september och klockan är strax efter halv tre. Gina Lindberg har förflyttat sig till Dallas.

God morgon från Dallas och från The Midterm Convention. Vi är peppade, men det är liksom bara Simon och jag som är här än så länge. Det är så tidigt på morgonen.

Ja, verkligen. Hej Simon! Och några som håller på att... Tjena! Tillbaka i Texas och i Dallas här med en del scenarbetare som håller på att städa, sopa lite på scenen och några ljudtekniker som förbereder sig för det här lite udda eventet som börjar ganska sent också på eftermiddagen här i Dallas.

Alltså vi ska prata jättemycket om det här, men jag undrar bara, var det någon som frågade Ursäkta, vad ska ni göra här inne så här tidigt? Vi har inte börjat än. De tittade lite undrande på oss.

Simon och jag var bokstavligt talat först. Det var något japanskt tv-team också som med tanke på tidsskillnaden är uppe och sänder tidigt. Men annars är det som Simon säger, de svabbar scenen som just nu blänker av sopa.

Och så är det några vakter här som tittar lite nyfiket på mig och Simon där vi sitter i en jättehockeyarena och sänder för oss själva och för er. Och den uppmärksamma lyssnaren har kunnat detektera smisset vi har hört i bakgrunden till Roger Wilson. Men det är ju någonting med Ginas konventpepp, eller hur?

Eller debattpepp? Jag vet. När jag skulle lyssna på någon sån här republikansk debatt med henne så liksom glädjen som strålade ut ur hennes ögon när hon sa att någon hissade en banderoll utanför byggnaden.

Så glad har jag inte sett någon i hela mitt liv. Och vet du vad jag tänker? Jag tänker att vi skulle behöva Gina Lindbergs entusiasm på valvakan här i Sverige på sönderna.

Ja, verkligen. Alltså på samtliga partiers valvakor. Hörrni, nu kör vi igång det här. Gina och Simon är som sagt på det republikanska konventet i Dallas och det ska vi förstås prata om.

Och så ska vi ta upp det här med Trumps nya anspråk på delar av världen som inte är hans. Men Gina, först till då konventet. Det här är första gången republikanerna har ett sånt här konvent inför ett mellanårsval.

Och det kallas Trumpapalooza. Vad är det för något? Ja, för att göra det hela ännu lite festligare så kallas det så. Och det är ju ingen tvekan om vem som är huvudattraktionen här.

Det här är ett konvent som mest av allt handlar om Donald Trump. Och att det kallas Trumpapalooza, alltså en anspelning på musikfestivalen Lollapalooza. Det är inte någon mediegrej, det är inte medierna som har hittat på det, utan det är partiet som har hittat på det.

Det här RNC, alltså republikanska partiets ordförande, gick ut och använde det här namnet Trumpapalooza som ett sätt att markera att det här är ett konvent för och med Donald Trump för att visa upp Trumps framgångar, så som han ser det, och hans agenda. Vet du vad, Roger? Det här är bara en passus, men alltså Victor, vår producent, han tycker att jag är så dålig på populärkultur.

Så han sa, nej, du sa fel, du sa Trump-pappa-paloosa med pappa jättemånga gånger. Jag sa nej, det gjorde jag inte alls, det här vet jag väl ändå. Jag tyckte inte det lät som, å andra sidan skulle man kunna...

Nej, inte nu, det här var när vi gick i korridoren hit, men jag gjorde inte det. Tänk er också, om man pratar om Trump som daddy, liksom, i nationen, så därför vill man kanske få in en pappa någonstans i det där namnet också. Simon, Demokraterna har ju haft mellanårskonvent förut, fast jag tror det var rätt länge sedan nu.

Men inte Republikanerna. Varifrån kommer den här idén? Ja, precis, det här är första gången som republikanerna ska hålla ett sånt här mellanårskonvent. Och det är Trump som har kommit på den här idén, som har lanserat den och som har bett partiet att förbereda det här stora tvådagarseventet i Dallas.

Och Trumps vision är att det ska skjuta in en massa energi och kraft i partiet och alla olika kandidaterna runt om i landet som dyker upp här inför då höstens val om ett par månader. Demokraterna har skrotat liknande planer. De tycker att det är mycket mer värt att lägga pengarna ute i delstater där det är jämna race, istället för att ordna ett sånt här jätteevenemang påkostat med ballonger i taket och glitter som det kommer bli här.

Det är inte bara att skrubba, för man har hört att det ska skruvas också. Det ska borras upp någonting där på scenen, kanske en talarstol. Du, Gina, förutom detta, vad är det då man ska göra på konventet?

För att vi är vana vid konvent som hålls vart fjärde år när det ska bli presidentval. Och då väljs ju formellt presidentkandidaten här. Ja, det märkliga är ju att det finns ju ingen formell mening med det här konventet.

Det är inte så att de ska slå fast något nytt partiprogram eller just välja presidentkandidat som de gör på det riktiga partikonventet som är på presidentvalåret. Det här är en tillställning som är till för att peppa varandra inom partiet inför mellanårsvalet. Och att som sagt hylla Donald Trump och lyssna på Donald Trump.

Han ska tala inte bara en gång, som det var sagt först, utan han ska tala två gånger. Så att det blir både ikväll och imorgon kväll. Och då ska det vara fokus på ekonomiska politiken, migrationspolitiken och det man kallar för amerikanska värderingar.

Så att det finns liksom inget riktigt formellt syfte med det här konventet. Men när vi sitter här i hockeyarenan nu där de skruvar och svabbar så kan man ju konstatera att det ser ut som ett konvent. Ja, det är rader av stolar som är framsatta, det är en röd heltäckningsmatta utrullad på hockeyrinken.

Och så är det liksom alla delstater har fina skyltar och det är också peppat för ballongsläpp. Och det är som det brukar se ut när delegaterna sitter från varje delstat. Men nu finns det ju inga delegater på det sättet.

Precis, och i taket är det då röda, vita, blåa och guldballonger som ska släppas ner. Och den enda frågan om dem är väl, ska de släppas ikväll när Donald Trump talar eller imorgon kväll? För det blir som sagt dubbeltal av presidenten.

Det har ju varit mycket snack inför det här konventet att republikanerna inte är så pigga på att åka dit. Men en som är supertaggad det är i alla fall Donald Trump själv. Och så här sa han i podden Lieutenant Dan.

It's gonna be fantastic. So we're having it in Dallas. We have the great basketball arena. And Miriam has been fantastic. She's the owner of the team, as you know.

She's been really great. And it's gonna be a phenomenal two days. We're not making it four days, we're making it two days, which I think is good. Roger, vad är det Trump hoppas på det här konventet?

Ja, men en kick-off, tänker jag, inför valrörelsen nu fram till mellanårsvalen i november. Att aktivera Trump-väljarna som man ju har sett tidigare har haft lite svårt att masa sig iväg och rösta och känna sig motiverade när Trump själv inte står på valsedeln. Och Trump sa ju själv i primärvalet i South Carolina där han stöttade Lindsey Graham, den avlidna senatorns syster.

Då sa han, tänk er att det är jag som står på valsedeln. Och jag tänker att det är något liknande budskap han vill få ut. Och det är ju kanske också en ny start för sig själv i det offentliga ljuset han tänker sig eftersom han ju kämpar lite grann med vikande opinionssiffror.

Men han är republikanernas stora stjärna. Jag tänker att han tänker att det här också kanske besparar honom lite turnéer. Han gillade ju turnéer och åka runt tidigare.

Nu har ju mer och mer varit i Vita huset eller Mar-a-Lago och lite mer så bunden till hemmen. Jag –och bränslepriset som kommer gå ner så fort han har löst Iranfrågan. Och olja från Venezuela som kommer komma amerikanerna till gagn.

Så han är ju medveten om siffrorna och försöker prata runt dem då– –med att det finns hopp framöver. Men Gina, vad gör det med ett parti, republikanerna i det här fallet– –när man har så där låga siffror för presidenten? Ja, det blir lite ambivalent inställning till presidenten.

Det märker vi ju. Just det här att republikaner väljer att inte komma hit– –är ju ett tecken på det. Det är ju extra besvärligt, det här som Simon är inne på– –att just den ekonomiska politiken verkar fungera som sänke i flera mätningar.

Det är ju ganska förvånande att det inte är i första hand kriget mot Iran– –eller utrikespolitiken som man kanske skulle kunna tro– –som är det som bidrar till låga siffror, utan det verkar vara den ekonomiska politiken– –som får lågt betyg. Och det är ju besvärligt för en president som har gjort det till sitt varumärke. Dessutom är det ju något som Demokraterna trycker så hårt på i sin valrörelse.

Soran Mandani körde ju med affordability i borgmästarvalet i New York, till exempel. Det här med ekonomi som valfråga kommer ju bli väldigt stort den tredje november. Roger nämnde ju där något rätt intressant, nämligen George W.

Bushs väldigt låga siffror– –under slutet av hans andra mandatperiod. Och då var det ju både finanskris, ekonomin var i kris– –det var Irakkrig, det var Afghanistankrig. Och efter George W.

Bush började ju en motrörelse i partiet. Det fanns ju andra förklaringar också, men då kom ju Tea Party-rörelsen sen. Roger, vad tror du om framtiden för republikanerna nu?

Ja, men alltså, det finns ju definitivt förutsättningar för det. Vi har ju sett hur Tucker Carlson, tv-stjärnan, och Marjorie Taylor Greene, tidigare kongressledamoten– –har publicerat bilder och aviserat att de på något vis ska dra igång nån form av– –egen variant av republikansk politik, om man gör det inom det republikanska partiet– –eller på egen hand, det vet ingen. Men det är ju en tydlig signal om att man då tycker, som Marjorie Taylor Greene tycker– –att Donald Trump har övergett MAGA-rörelsen och sina egna ideal.

Men sen kämpar ju bägge partierna egentligen med en identitetskris, vart de är på väg. Och det ser man ju också, att det finns en trend där antalet oberoende väljare– –som inte definieras som varken demokrater eller republikaner, den andelen arkar hela tiden. Och framför allt bland unga väljare.

Så jag tror bägge partierna står inför olika vägval och olika krav på förnyelse. Om man tittar bakåt så har ju impopulära presidenter valt att ligga ganska lågt– –inför mellanårsvalen för att inte sänka sitt parti. Nu gör ju Trump precis tvärtom.

Vad är det för någonting han kalkylerar med här? Ja, men jag tror ligga lågt. Det finns ju de strateger inom partiet som tycker– –att det vore en bra metod just nu, att han skulle vara lite mer i bakgrunden.

Men ligga lågt, det finns ju liksom inte i Trumps DNA överhuvudtaget. Han vet inte hur man gör det, utan för honom är det det han som är partiet– –det är han som är MAGA-rörelsen. Och han ser ju som att när han framträder och ger sitt stöd till en kandidat– –då har det önskad effekt.

Och det har det ju i vissa val, däremot inte i alla. Så det är ju ganska spretiga resultat just nu om man tittar på de som Trump har gett sitt stöd till. Så i viss mån har han rätt, men inte helt och hållet.

Och det som är problematiskt för partiet är just det här– –de mittenväljarna, de som själva definierar sig som oberoende– –där sjunker stödet för Donald Trump som en sten– –och där kan han bli ett sänke för de kandidater som är förknippade med honom. Men Roger, är det bara Trump själv och förmodligen Demokraterna som vill– –att det här valet ska handla om honom, vara en slags folkomröstning om Trump? Samtidigt undrar jag vad som är republikanernas val, eller valt alternativ, om man inte ska hänga upp det på Trump.

Vad finns då som kan motivera de stora massorna av väljare att faktiskt gå och rösta? En sak hade ju varit om Donald Trump hade gått med på att hålla sig till– –någon form av på förhand givet budskap. Man har ju från bland de republikanska strategerna länge velat att han ska prata mer– –om planboksfrågor, om affordability och visa att han i alla fall är engagerad i det.

Men han har ju haft en tendens att i stället prata om sina olika byggprojekt i Washington D.C., bland annat. Och jag menar, nu har det ju till och med blivit så att James Carville,– –som är en sån här legendarisk demokratisk rådgivare, han jobbade bland annat med Bill Clinton– –när han blev president.

Han har ju suttit och skrockat i någon podcast jag lyssnar på och sa– –att det bästa Demokraterna och vänstermedia kan göra är att nu bevaka– –det här konventet i Dallas in i minsta detalj. För han menade att det här kommer att på ett väldigt tydligt sätt– –bli Donald Trumps fiasko. Vi får se hur det blir, men jag tänker att många ändå hoppas på en Trump-nytändning.

För jag vet inte riktigt vad man annars ska trippa. Simon var inne på olika frågor som går dåligt, som förknippas med Trump. Men Gina, är det politiska sakfrågor som sänker republikanerna just nu– –eller är det liksom Trumps själva person?

Ja, det kan nog vara både och. Men tittar man på flera opinionsmätningar där de har frågat om just olika sakfrågor– –så verkar ekonomin få dåligt betyg. Det som får bra betyg av republikanska väljare– –det är migrationspolitiken.

Där finns det ju också en del kritik för att man inte tycker– –att de här massdeporteringarna går tillräckligt snabbt, till exempel. Och att Trump borde vara ännu mer hård för det. Det finns den rörelsen inom partiet också.

Men i stort sett, när man tittar på mätningarna– –så får migrationspolitiken högre betyg än den ekonomiska politiken. Ni nämnde ju där i början att det här konventet ska handla om ekonomin– –migrationen och amerikanska värderingar. Simon, skulle republikanerna själva helst bara vilja prata om migrationen?

Ja, det skulle ju vara någonting som de önskar att Trump berättade mer om. I stället för att, som Roger var inne på, att han ska prata om olika byggnadsprojekt– –i Washington D.C.

eller slänga på tullar mot grannländer och så där. Migrationen är en grej. Strateger inom republikanerna skulle också, har jag läst mig till, vilja– –att han pratar mer om skattesänkningar han har gjort.

Hans försök att sänka läkemedelskostnader för amerikaner, arbetet med att få företag och länder– –att investera i amerikanska fabriker och jobb. Det är sådana där frågor som han skulle kunna lägga mer fokus på, tycker man. Det blir intressant att se under de här två talen som man ska ha här i Dallas– –vad strategin blir och vad han kommer att välja att prata om då.

För poängen med det här konventet, framför allt, det kanske inte är– –att det kommer vara X antal tusen personer här inne och att några fler kommer att följa det live på tv– –utan det är väl de här små, korta klippen som klippas ut nu för tiden och läggs ut i sociala medier. Det är väl där man hoppas få den största spridningen säkert. Och det blir intressant att se vilka budskap man väljer ut.

Roger, vad är det för recept Trump har för att vända ekonomin– –som ju är den fråga som väljarna uppenbarligen bryr sig mest om? Simon var inne på de flesta av de här sakerna. Dels att man kan flytta fler jobb till USA genom tullarna– –förutom också de rena tullavgifterna som går in i statskassan.

Det är tänkt i alla fall att han inte behöver betala tillbaka dem till företag– –som han har varit tvungen till i vissa fall. Sen vill man också att folk ska förstå att de här skattesänkningarna, vad de innebär för dem som privatpersoner– –att det ska hinna ge Men det är förstås svårt att riktigt tro på opinionsmätningar efter att vi har sett flera gånger hur det har blivit fel. Och det är också så att ingen demokrat har vunnit hela delstaten i något val sedan 1994.

Och det har ju också varit väldigt hårda, eller hårda, kanske mjuka attacker på Talarico sedan han blev utsedd till demokraternas representant. Man kan kalla honom för Low T Talarico, alltså att han inte har tillräckligt mycket testosteron. Man har anklagat honom för att vara vegan, någonting hemskt, textas.

Och jag tror Ted Cruz också, senatorn, kallade honom för en pratande sojalatte. Om sojalatte kunde prata, då skulle det vara som Talarico. Så han har definitivt blivit någon som många har attackerats från republikanernas sida.

Men Ken Paxton har ju också problem med sin popularitet. Ja, alltså Ken Paxton, jag kallade honom kontroversiell. Simon, varför då? Han är känd för olika typer av skandaler under sin tid som justitieminister, som han fortfarande är i Texas, som har varit i över ett decennium.

Både vad gäller privatlivet med kvinnaaffärer och skilsmässa som har fått mycket uppmärksamhet. Men också i sin roll som justitieminister och makthavare. Där handlar det bland annat under årens gång om anklagelser för ekonomisk brottslighet, för mutor, för korruption.

Och det gick då så långt till slut att representanthuset i Texas delstatskongress, som styrs då av republikanerna, röstade för att ställa Ken Paxton inför riksrätt och impeach till him. Men han fälldes aldrig sedan av delstatssenaten. Så han har ju haft många anklagelser mot sig och problem och svarta rubriker och sådär.

Men han har ändå vunnit val och han har vunnit omval och han har, precis som Trump, lyckats genom åren också vända de här anklagelserna mot honom till att peka på, istället för att det pågår en häxjakt mot honom, att han får det till sin fördel. Men nu så har han ju problem, som Roger sa, inte bara med opinionssiffrorna utan även med sin kampanjkassa där Talarico samlar in bra mycket mer pengar just nu än vad Ken Paxton gör. Ja, men Trump, Roger, gick ju in och gav Paxton några miljoner, eller Trumps superpack var det som gjorde det.

Alltså, hur mycket ekonomiskt stöd har den Trump och hans superpacks delat ut till kandidaterna? 10 miljoner skulle det nog gå. Om jag har stött rätt, 5 miljoner för Paxton och 5 miljoner mot Talarico, enligt någon uppgift.

Och det här blev ganska mycket så hej kring det eftersom det här valet i Texas är det första som den här Trump Inc. superpacken, som det då hette på svenska, ger pengar till. Det är första gången som Trump har gått in och gått rakt in i det här mellanårsvalet.

Tidigare har han gett lite pengar till primärvalen, bland annat för att stötta Lindsey Graham's syster Darleen i South Carolina och för att göra sig av med Thomas Massie i Kentucky genom att stötta hans motståndare. Och en del tycker också att han måste gå in i Texas och hjälpa till eftersom han ju gav sitt stöd till Paxton som vann över den tidigare senatorn John Cornyn, som många anses skulle ha lite lättare att vinna valet i Texas. Han har inte lika mycket skandaler kring sig.

Enligt presidenten själv så har han tillgång totalt till sin krigskassa till mellan 850 000 dollar till en och en halv miljard dollar. Det är lite olika i olika dagar vad han säger att det är. Men på pappret vet vi att det ska finnas i alla fall 400 miljoner dollar i en superpack.

Det finns registrerat så. Han har också sagt när han var på sitt spenderhumör och menade att han hade nästan en miljard att han skulle lägga mellan 400 till 500 miljoner dollar i mellanårsvalet till olika kampanjer. Så finns det en annan person som ligger och lurar lite i vassen här och det är ju Elon Musk som nu också börjat aktivera sig och börjat pumpa in pengar i republikanernas kampanj.

Bland annat i stöd till Camp Paxton. Spännande. Gina, vi hörde ju Roger nämna att de här delstaterna som kan komma att avgöra, de skiftar lite grann. Roger nämnde New Hampshire nu, vi har pratat om Texas.

Finns det en delstat som kan avgöra senatsvalet och i så fall vilken är det? Just nu är det nio val man pratar om som skulle kunna vara avgörande. Nio senatsplatser där det är väldigt jämnt.

En av de som det snackas mest om och som ses som verkligen potentiellt avgörande det är ju Georgia med demokratiske senatorn John Ossoff som har verkligen slagit igenom nationellt, är ute och är oerhört kritisk mot Trump. Han ställer upp i senatsvalet mot republikanen Mike Collins som är en kandidat som backas upp av Donald Trump. Och Georgia har ju på många sätt blivit den här symbolstaten för motsättningar mellan republikaner och demokrater.

Det var där Donald Trump försökte hitta ytterligare röster för att vinna valet till exempel. Så att det där är verkligen en battleground state. Just nu så leder John Ossoff i de senaste mätningarna men det står verkligen och väger.

Och John Ossoff är också en sån som det pratas om som potentiell presidentkandidat för demokraterna 2028. Så att Georgia ska man hålla ögonen på. Men sen är det ju några till.

Jag tycker Michigan är spännande också. Vi har talat tidigare om Abdul El-Sayed som är en kontroversiell kandidat för demokraterna. Och lite otippat Alaska har ju seglat upp som spännande.

Där är en republikansk senator Dan Sullivan som utmanas av en demokrat som ses som en allt farligare kandidat för honom faktiskt. Och dessutom är det så att Dan Sullivan också har konkurrens av en annan person som står på republikanernas valsedel som också heter Dan Sullivan. Lite förvirrande för alla som ska rapportera om detta och inte minst förvirrande för väljarna.

Så att risken är ju att rösterna på Dan Sullivan nummer ett eller nummer två, att det där splittras och att det blir en nackdel för republikanerna. Spännande. Men Georgia kommer vi hålla ögonen på då alltså.

Och det kommer dyka upp fler förutom Michigan, Alaska och Texas till detta. Alltså ekonomi, Iran, det är frågor som är stora i valet i höst. En annan fråga som kan tyckas vara väldigt ny men som faktiskt har bubblat ett bra tag i USA det är ju det här med datacenter.

Simon, kan du först bara berätta, vad är ett datacenter för något? Ja, det är framtidens byggnader runt om i USA och säkert runt om i världen. Alltså enorma byggnader där vi lagrar all vår data och information.

Och den här informationen vi lagrar, det blir ju mer och mer hela tiden, särskilt nu med AI då och alla molntjänster som finns. Jag var på studiebesök på ett företag i Austin i Texas i våras som tillverkar chipsen som lagrar all den här informationen då. Och såg då också lite så här hur insidan på datacentret ser ut med långa korridorer.

Det ser nästan ut som att det är en massa bokhyllor där de här chipsen då ligger i olika fack som är staplade på varandra i långa korridorer. Och de här då datacentren, de behöver ju väldigt mycket energi, de behöver vatten, de behöver kylas ner. Företagen säger ju att de jobbar med att få ner energiförbrukningen hela tiden hos de här byggnaderna.

Men än så länge så slukar de mycket energi och vatten och det leder också till starka reaktioner runt om i USA. Men Gina, det verkar ha uppstått någon slags helig allians där både demokratiska och republikanska väljare är emot de här datacentren. Ja, det här är väl en av få frågor där de faktiskt är överens.

Där mätningarna visar att här finns det ett starkt motstånd. Det är ännu större bland demokratiska väljare. Men även en majoritet av republikanska väljare säger nej till datacenter i att det ska byggas i deras närhet.

Så det här är en fråga som engagerar, som blir allt större i valrörelsen och som verkligen har blivit en sån här fråga som får igång också gräsrotsprotester. Och det har varit demonstrationer och där ser man folk från båda partier som är kraftigt emot det här. Det handlar både om höjda elpriser, vattentillgången också, att det brummar, det låter väldigt mycket kring de här datacentren.

Så det är lite som vindkraftdiskussionen som man kan se i Sverige då och då som poppar upp när vindkraften stör närmiljön för boende. Och det är de problemen som det rapporteras om här då. Samtidigt bara ett sätt av Trump att försöka flytta fokus och att det här är bara en distraktion.

När det gäller delstaternas namn så har ju inte presidenten någon formell makt över det, utan om man ska ändra namn på en delstat, då är det delstaten som bestämmer det så att det skulle förmodligen behövas en folkomröstning och sen skulle man behöva ändra delstatskonstitutionen i så fall. Så att det ses väl mest som ett utspel, ett försök att reta, men som sagt, inga större reaktioner och det blir ju som ju fler saker han lägger ut förslag om namnbyten på, ju mindre kanske folk bryr sig faktiskt. Men Roger, jag uppfattar ändå att folk har brytt sig lite grann uppe kring gränsområdena mellan New York City och Kanada där Lake Ontario ligger, som ju Trump har döpt om till Lake America.

Ja, precis, och jag menar, det har ju faktiskt skett ett namnbyte och både Google och Apple har ju ändrat det här på sina kartor vilket vissa har varit kritiska mot, alltså beroende på var man är så ser man olika namn om man är i Kanada eller i USA. Men absolut, det har ju dels lett till att kanadensarna satt upp en stor skylt där man på franska och engelska skrev att sjön heter Lake Ontario nu och alltid. Det är också så att representanter för de amerikanska urinvånarna också menar att det här namnet går längre tillbaka än de här nationsgränserna och att man därför ser det här som ett misstag eller som en hänt felaktighet att försöka döpa om.

Och sen de boende som bor i närheten, de har ju starkare kulturella band med Kanada och större ekonomiskt utbyte med Kanada än vad de kanske har tajta band till Trump-administrationen. Så i de intervjuer jag har sett har ju de flesta nästan uteslutande alla varit kritiska till det här kring det här nya namnet. Det här är också de delarna av landet som faktiskt också lider ordentligt av de nya tullarna eftersom vi har väldigt, väldigt mycket handel och utbyte över gränsen något som man nu saboterar igen med det här tullkriget.

Men Gina, du sa att ju fler såna här namnbyten Trump gör desto mindre orkar folk bry sig. Men alltså även om det här bara är att han retas eller att det är liksom utspel, jag fattar inte riktigt varför han gör så här. Ja, och det är ju en helt ny strategi.

Det är ju ingenting heller som han har presenterat sina tankegångar här varför han gör på det här sättet. Mer än att i vissa fall när det gäller de här posterna som han lägger ut med en amerikansk flagga över Grönland och Island så är det ju för att han har ambitioner att USA ska ta över. När det gäller namnbytena så har det i flera fall varit ett sätt att markera över USAs storhet och markera mot politiska motståndare som han ser Kanada som till exempel.

Och i andra fall verkar det vara mest för att flytta fokus för att reta motståndarna och för att få medierna att nappa och börja prata om något annat. Och så verkar det vara till exempel i New Mexico-fallet. Men du sa att de hade skruvats fast Mississippi delstatens skyltar på konventgolvet.

Alltså står det New Mexico eller står det New America? Ja, bra fråga. Vi måste börja leta. Ni får kolla medan Simon börjar med sin kan inte släppa. Min kan inte släppa det är AI-gjorda attackreklamer mot politiska motståndare.

Alltså här i Texas har Ken Paxton, som vi pratat om nu då, släppt flera sådana där för att smutskasta James Talarico. Och i den senaste AI-gjorda reklamfilmen som kom igår så sitter då en AI-genererad James Talarico vid skrivbord och ritar med färgglada pennor i en bibel och berättar då med en AI-genererad röst att han bland annat ser sig som en kristen som hatar kristendom. Och det här hoppas ju Paxton ska skrämma bort kristna väljare genom sådana här reklamfilmer.

Vi får se hur effektiva de filmerna blir. Men jag tycker att det är svårt att släppa att vi numera lever i en värld där sådana här typer av AI-gjorda attackreklamfilmer görs. Roger?

Min algoritm på Instagram serverar mig mer och mer med filmer på amerikaner som flyttar till Sverige. Mest mamma kanske, som då förundrat berättar om sitt nya hemland, bland annat att barn är ute och leker så mycket i oavsett väder om de är på dagis. Att det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.

Och jag vet inte om man ska se det som ett tecken på det eller bara någon allmän anskilda attityder till barn och fostran. Men det är ju en mamma i Virginia som blivit dömd alltså villkorligt för sex månader för barnmisshandel för att hon inte var tillräckligt uppmärksam i alla fall. Hon lät sin femåring gå och samla fjärdar vid en sjö utan tillsyn.

De bodde i en gated community också, eller en liten damm. Och det här fick hon alltså, blev hon alltså dömd till dämed villkorligt. Och det där... Men hände det någonting med femåringen?

Nej. Men han blev tagen av en vakt i den här gated community som undrade varför ett barn gick runt där ensamt. Och det här tänker jag ändå kan bli en större fråga i USA.

Det har fått en hel del uppmärksamhet kring hur man ser på barn, barnfostran och barns kanske också föräldrars frihet att låta barn göra vad de vill. I alla fall i en gated community. Gina, har du hittat skylten?

Alltså jag sitter och spejar frenetiskt. Jag tror möjligen den är skymd bakom Louisiana-skylten. Ja, Simon får ta över här. Jag funderar på om det är den där bakom Montana-Wyoming.

Då står det, såvitt jag kan se, New Mexico. New Mexico. Okej. Har du inte kunnat släppa, Gina? Ja, nu är det väldigt svårt att släppa det. Men det är också svårt att släppa mängden cowboyhattar i den här stan och på det här konventet.

Det har ju inte ens börjat än, men jag kan säga att det började redan igår när jag flög hit på planet hit. Antalet cowboyhattar som skapade viss tumult i kabinen därför att det var så många som skulle upp sina cowboyhattar på bagagehyllan så att bagaget fick inte plats. Jag såg Sean Spicer, tidigare presssekreteraren för Trumps första presssekreterare, ni minns.

Han var på planet och hade stora problem att få upp sin väska därför att det var så många cowboyhattar som behövde få plats. Och när jag promenerade genom centrala Dallas igår kväll så kunde jag konstatera att stan är full av cowboyhattar med politiska budskap. Det är cowboyhattar med MAGA-märken, det är rödvitt randiga cowboyhattar med blåa stjärnor.

Det var många kvinnor igår kväll med mycket blingiga, glittriga cowboyhattar med Trump-budskap. Och det är breda hattar som krockar i dörröppningarna när man ska in på restauranger och kaféer. Och vi såg ju också igår när vi kom hit en AI-tillverkad stor affisch som finns här runt omkring på konventet.

En bild på Donald Trump i cowboyhatt till häst. Det där är väl en bild som var ganska inspirerad av en känd tobaksreklam där Donald Trump rider fram iklädd cowboyhatt. Så jag är lite spänd på att se om han kommer ha hatt på sig ikväll när han håller tal.

Jag är lite spänd på den viktigaste hatten för mig i alla fall. Det är om Simon har sin public service opolitiska cowboyhatt på sig just nu på konventet. Nej, jag har inte den med mig tyvärr.

Hörrni, jag tycker ändå att det är lite svårt att släppa det här att Trump ordnar en fest som det sägs att ingen vill komma på. Alltså man vet ju själv när man ordnar fest. Jag går och har mardrömmar från det att man skickar ut inbjudan till att festen ska vara att ingen kommer vilja komma på min fest.

Så det är jobbigt, han utsätter sig ändå här tycker jag Trump. Så jag kan ändå önska att några kommer och några verkar ju komma ändå för att gynna och Simon är ju på plats. Även om de är där som reportrar, men det är ändå bra.

Hörrni, tack för att ni var med. På fredag är vi tillbaka igen. De som var med var förstås Gina Lindberg och Simon Isaksson i Dallas, Texas. Roger Wilson satt här i studion.

Victor Mattsson satt bakom producentfönstret. Jag heter Sara Stenholm. Adios.

Automatiskt genererat, kan innehålla fel.

Kommentarer

0/1200 tecken

Kommentarer är anonyma och kräver inget konto. Håll god ton – uppenbar skräppost publiceras inte.

Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.

Fler avsnitt