94. Jonatan Alfvén – Om våldet under uppväxten i Livets ord och kampen mot sexbrottslingarna

This Monday.com ad was created by a team of people and AI agents. The agents wrote the copy and managed the timelines, while our human creative director made sure it all made sense.

Easy. Create your own AI agent today on monday.com. Välkomna tillbaks ska ni vara till 24 Frågor med mig, Markus Birro och Henke Eriksson. Och idag har vi, vad ska man kalla, frihetskämpen Jonathan Alven som gäst.

Jonathan som verkligen kom att hamna i det mediala fokuset under våren och även under hösten och i valrörelsen i samband med att han tog strid när det gäller det här med förtalslagstiftning att dömda pedofiler, han har namngett dem, alltså brottslingar som har begått de mest avskyvärda brott, skrivit deras namn och adress. Och för det har han då fälls i Stockholms tingsrätt och ska betala skadestånd till de här förövarna. Vi talar om hans kamp för att få förändrad lagstiftning, hur det här året har varit, inte minst, och hur han orkar fortsätta strida för den här goda sakens skull.

Så varsågoda, Jonathan Alven. Välkomna tillbaka, Birro. Ja, jag kunde inte vara med på Pärlor och Strömmen, men det gjorde ingenting. Det skötte ni med bravur, tycker jag.

Om ni inte har lyssnat på det så gå in och gör det, trots eller tack vare att jag inte var med. Väldigt, väldigt många faktiskt. Ja, ja, ja. Ja, men folk är nog nyfikna också på honom där.

Så det kan ni lyssna på efter när ni har lyssnat på det här avsnittet. Vi välkomnar Jonathan Alven hit. Välkommen. Ja, men tack så mycket. Kul att vara här. Alven eller Alfven?

Alven. Stumt det. Ja, exakt. Men det är någonstans att vi funderar på att byta efternamn. Nej, det kommer. Just det, det är så svårt. Jag tror inte någon kan. Och sen ska man stava Jonathan så lägger man alltid på ett H.

Ja, det står ju här. Har du ett H där? Ja, det är jag. Ja, det är felet. Så vi har funderat på något enklare. Nordin har vi funderat på. Ja, det här är jag med dig på.

För har man namn med den här jävla apostrof och ett F i, apostrof tar ju tid när du ska in på datorn. Den måste de kunna lösa smidigare. Att man ska behöva trycka och gå upp.

Alltså, varför? Så då blir det... Jag skrev ju fel i början också. Jag skrev ju också fel, lägger namnen, innan vi... Ska vi köra en Nomi och Ola när de tog rapass då, kanske?

Rovfågel, att det blir något helt liksom annat. Men de hette ju Norén och typ Nordin. Vad går ni för tank? Är det så här gryningsljus och sånt där? Nej, men jag tror inte man kan byta efternamn hur som helst heller.

Jo! Kan man det fortfarande? Ja! Är du säker på det? Nja... Nej, jag har ingen aning. Men det är ju fucking lisat. Det var man väl borde man väl kunna göra. Jag tror det måste vara någon koppling till någon släkt.

Nej, nej! Min mamma, när hon bytte... Hon hette ju Birro och sen skilde hon sig och gifte sig med någon som hette Johansson. Det gillade hon ju inte alls, alltså.

Så hon vägrade ju. Gick hon från Birro till Johansson? Ja, det ville hon ju inte. Hon gifte om sig med en Johansson. En jättetrevlig man för övrigt. Men det vägrade hon.

Så det blev Öjersjö efter var hon bodde någonstans. Jag trodde alls det behövde vara någon sån där. Fast det här var ju på 90-talet. Ja, det är det jag menar. Jag tror...

Ja, exakt. Jag är trött på det där. Ja, ja. Men sen den sista då. Så finns det en... För länge sedan så var jag anställd av en hjälporganisation som gjorde bort sig ganska kraftigt.

Och det där hänger i sig för mig också. Så de där tre grejerna som brukar vara... Och så ser man den här... Nu håller jag på att säga hennes namn. Och delar i stort sett allt jag lägger ut.

Och då förstår jag ju att det är massa som skriver till henne. Och till slut så avföljer de mig. Och det där är tråkigt. Fegt kan man tycka härifrån. Men det är min åsikt.

Googlar du dig själv? Ibland. I synnerhet när det är viktiga frågor. De två mest googlade sökningarna de senaste veckorna har varit förtalslagstiftningen. För att hänga med.

Vad händer liksom? Är det nya förslag? Är det någon debattartikel på gång? Och det andra är nog mitt namn. Just för att jag har varit så central i debatten. Så det är ju inte riktigt av kanske de skälen att...

Wow, nu skriver de. Utan det har mer varit att måste hänga med. Vad är det som händer? Vi hade en snubbe som heter Nils Funke. Ja, exakt. Medieforskare av något slag.

Medieombudsmannen back in the days skulle jag vilja säga att han är. Det är han kanske. Med yttrandefrihetsexpert tror jag han går under idag. Jag vet vem det är faktiskt.

Han stör sig på X hörde jag på radio. Han störs ju väldigt mycket på hela vår folkrörelse. Hela vår opinion. Även Sara och Patrik på Dumpen som vi är väldigt goda vänner.

Så han är väldigt, väldigt kritisk. Och han yttrar sig väldigt mycket om förtalslagstiftningen nu. Och vill absolut inte ha en förändrad förtalslagstiftning. Så där någonstans.

De sökningarna kommer ju fram om man googlar på de här sakerna. Det är bra med motvikt i debatt kan jag tycka. För då tar vi oss framåt på något sätt. Jag tror inte det heller.

Och samtidigt så får man... Det är bättre att... Jag menar snart så kommer politikerna att ha fattat beslut om förtalslagstiftningen. Och då kommer man lyssna på de här experterna.

Och då är det ju bra att kunna bemöta det. Expressen tog in mitt motsvar på ett väldigt bra sätt. Så jag tycker också det är bra. Ta oss framåt. Har du någon favoritförfattare?

Ja, Marcus Birro. Etta, tvåa, trea. Definitivt. Det har man ju väntat i 90 program på att den skiten ska komma. Nej, men det är faktiskt så. Men jag får bara lägga in en brasklapp där.

Jag läser knappt böcker. Men jag menar att man kan vara författare på andra sätt också. Jag tycker att det handlar väldigt mycket om att sätta ton på ens känslor.

Om en författare kan sätta ton på ens känslor, då är det en bra författare. Exakt. Det är den enda definitionen du behöver. Ja, men jag tycker det. Jag hörde någon intervju med Håkan Hellström för typ 20 år sedan tillbaka.

Då fick han frågan, Håkan sjunger du bra? Och Håkan sa, han är så mjuk och fin på sitt göteborgska. Ja, det tycker jag. Och med det menar jag att jag kan sätta ton på vad jag känner.

Vackert! Eller? Ja, det ligger ju en del i det. Och det där tror jag, nu ska vi inte sitta här och krädda varandra. Men där tycker jag att du är duktig. Tack så mycket.

Ja, men det får man gärna göra. Det var ett tag sedan faktiskt. Är det någon som har sagt att... Nej, nej, nej. Fredrik Strage hade läst någon bok som jag hade skrivit för typ 20 år sedan.

Strage fanboy är det en hel del. Ja, det gör det faktiskt. Otroligt avsnitt förresten. Nyttillkomna får gå tillbaka i biblioteket. Vilken sorts musik lyssnar du på?

Jag är musiknationalist. Svenskt, 100%. Lars Winnebäck. Kommer ju nytt album hära. Ja, nu sitter jag och skäms ut mig här. Men när släpptes det? Nej, det kommer nu.

Det kommer nu, ja. Ja, men typ nu i dagarna. Det har kommit två singlar. Mirakel och Hälsningar. Jag tänkte skicka dem faktiskt till dig, Biro. Förra veckan, men jag gjorde inte det.

Men jag tänkte att det där kanske du har koll på ändå. Var det bra, eller? Ja, men alltså... Det tar lite emot att skicka grejer till Biro också. Då får man alltid tillbaka, det var bättre för.

Jo, men många av de svenska artisterna var ju bättre förr. Winnebäck, Thåström, när de var olyckliga Exakt, jag gillar det. Gillar det. Men jag har någon trosrörelsefeeling av dig, men det stämmer inte alls.

Inte kopplat till mig så, nej. Nej, det är bra. Men det har varit. Ja, så det är den kopplingen du har kanske? Ja. I uppvuxen i Livets ord liksom. Just det, så var det ju.

Gick på samma skola som Ebba Busch. Nu är hon några år äldre än mig. Inte många. Nej, vad kan hon vara? Hon är något år yngre än mig, så det är nog skillnad, kanske tre år mellan er.

Hon gick några klasser upp, kan man säga. Interagerade ni på något sätt i skolan? Nej, det gjorde vi inte. Nej, nej, utan jag var ju rätt liten. Finns det hierarkier i Livets ord på det sättet?

Idag vet jag inte. Ja, det är... Var någonstans mellan hierarkier i Livets ord? I församlingen eller i skolan? Ja, men det är väl allt. Ja, alltså skolan tror jag var som skolor är.

Alltså det finns ju vardagshierarkier och sådär, men i kyrkan så fanns det ju det. Jag tror inte det finns idag. Jag har ingen liksom... Jag var där i somras faktiskt, det var första gången på typ fem år jag var där.

På den så kallade Europa-konferensen? Exakt, exakt. Och det var rätt fint, för det var liksom, folk kom fram hela tiden och ville prata och liksom klapp, klappa en på axeln.

Det var väldigt, väldigt berörande, så fina människor. Men det där fanns väl både fördelar och nackdelar med att växa upp där, tänker jag. Hur såg revolten ut då?

Hemma, hade du någon? Mot detta just, eller...? Ja, okej. Vad hände då? Det var ju Tetravin i busken. Nej, men det var verkligen... Man är ju uppvuxen väldigt, väldigt kontrollerat.

Mot allt liksom. Mot allt som en tonåring vill testa på, typ. Och då när man då har den revolten, då så går det inte i den farten som det ska gå för en tonåring, utan då blir allt på en gång.

Och där menar jag att jag gjorde väldigt mycket, det har jag varit rätt uppe med, jag gjorde väl rätt mycket misstag och fått be om förlåt i väldigt många människor i efterhand. Som man ska göra när man har gjort fel mot en människa. Men där var jag, jag hade mer revolt, absolut, i tonåren.

Hur är det för de som är utanför det här nu, mer i det? Vad är det? Nej, det vet jag inte riktigt. Den kristna liksom bubblan. Bubblan! Bra ord! Väldigt bra ord.

Vi pratade ju om det innan vi slog på micken, om att du var the one i bubblan, medans det är en annan som är the one i bubblan nu. Jo, men jo, låt mig bara. Jag som är utanför bubblan då, hur är det att växa upp i livets ord?

För jag har ju också precis som Birro sa tidigare, fördomar, liksom så. Men är det liksom hårdare regler? Extremt var det. Jag tror inte det är idag, men det var ju, det fanns ju ett tänk typ att barnen skulle uppfostras lite, eller lite militäraktigt då.

Jag ska ge ett få konkreta exempel, som jag inte har pratat så mycket om i podden, men jag vill göra det nu. Två konkreta. Någonting positivt som jag har tagit med mig och någonting negativt då.

Någonting positivt jag har tagit med mig, det är att det fanns en atmosfär utav kämpaglöd. Jag hade en mamma som skrev debattartiklar i tidningar, om det var något könsord på SVT så ringde hon in och klagade som en massa. Alltså det var verkligen så här, man kämpade liksom emot någonting.

Och den där kamplistan tror jag jag har fått med mig. Att man kämpar mot det man tycker är orättvist. Sen så kanske vi tycker att olika saker är orättvisa, men just den grejen tror jag jag har tagit med mig väldigt mycket.

Någonting som var negativt, det var ju att jag blev faktiskt slagen i många år. Kopplat till livets ord. För att man hade en pastor som stod och uppmanade våld på scenen.

Och det här är någonting som väldigt många andra blev också. Så jag har ju starka minnen redan från fem års ålder när jag blir rejält slagen. Ett av mina första minnen är när jag blir slagen på livets ords parkering i en bil.

Så det där har ju också kommit med kanske lite i hur jag är idag, att jag brinner för vissa frågor. Men det finns faktiskt en historia där jag har tagit väldigt skada. Och det var sanktionerat i kyrkan på den här tiden.

Att man uppmanade barn eller även föräldrar att slå sina barn till lydnad. Och ja, det där är lite känsligt att prata om. Ja, vad märker jag det på? Vad är det som händer?

Nej, men det som händer är att jag typ aldrig har pratat om det. Och jag kände att det var ett sammanhang där jag ville göra det. För jag vet att det är så många vänner som också blev det.

Att få göra det i ett sammanhang så här, det vill jag göra. Och dessutom så funderar jag på att skriva en bok i framtiden. Och då vill jag inte ha med den här delen.

Och jag vill lite känna mig för genom att prata om det innan hur jag ska formulera mig sen i en bok. Men det finns ett trauma där. Men är det fem år som är liksom första minnet?

Eller hur länge pågick det? Ja, precis. Jag tror att sista gången jag blev slagen var nio eller tio, tror jag. Men nej, jag blev slagen. Just det minnet är väldigt tydligt.

Och sen så Kom ihåg att jag efter jag blev slagen så blev jag satt i ett rum. Jag tror nästan jag blev satt i det rummet i nästan ett dygn, tror jag. Och ja, det var så man skulle lära upp just det här med militära tänket då.

Och jag vill inte outa vem eller vilka som höll på med sånt här. Men skada tog jag. Och det var någon som sa det. Jag är ju väldigt svag för, jag gillar ju att skriva väldigt mycket för bokstäver.

Men faktum är att jag är väldigt svag för siffror också. Jag älskar matematik. Och hela min uppväxt så fick jag höra, hur kan du vara så duktig på huvudräkning Jonathan?

Du är grym! Jag skulle kunna räkna ut det hur snabbt som helst. Men där tror jag mycket var att i det här rummet där jag brukade bli instängd, där lämnade de kvar en miniräknare.

Så jag fick lära mig väldigt, väldigt tidig ålder, det var ju i stort sett det jag kunde göra, sitta och räkna på min miniräknare. Så det var därför som jag är så duktig på matte då. För att jag i så tidig ålder tvingades, det var ju det man kunde göra liksom.

Så ja, så det finns många, det är bara att gå runt här, massor med minnen. Men det finns mycket minnen från den tiden som är smärtsamma. Men som man har bearbetat och försökt använda till att, jag tror alla som följer mig och som kollar lyssna på det här avsnittet vet att jag brinner för att hjälpa människor.

Och där tror jag att, jag tycker det är fint när man kan vända någonting man har varit med om till att faktiskt hjälpa andra som har farit illa. Ja, det går i en rak linje nästan till det du gör idag, från det. Sen är det ju så också att det enda sättet att, jag har ju känsligheten och begåvningen att uttrycka det enda sättet, att formulera sig och ta sig ur trauman, är att antingen läsa eller skriva om dem.

Sätta ord på det, eller få ord på det. Finns ju inget annat sätt liksom. Och gör man inte så kommer det att käka upp en. Jag håller med. Har du liksom tagit hjälp, har du gått i terapi?

Mycket. Delvis för det här, men även för andra grejer, som också varit kopplade dessvärre till religiösa miljöer. Så för mig har det varit en väldigt stor utmaning att skilja på en god gud och på människor som använder gud för att göra någonting illa.

Och där någonstans har jag väl kommit ut som att jag har lyckats med det. Jag blamar inte gud för någonting av det här, utan jag förstår att det här är saker som har skett i guds namn, som gud hatar överallt. Och att jag liksom har behållit min tro på så sätt.

Men det har inte varit en spikrak resa Det går så långt så att i den sista debatten mellan Ulf och Magdalena så väljer Anders Pilblad på TV4 att ta upp den här frågan om den svenska förtalslagstiftningen. Snacka om att opinionsarbetet lyckades. Och det ska även sägas, vi träffade statsministern också, Gunnar Strömmer och vi hade en namninsamling på drygt 20 000 namn och politikerna tillsatte en kommitté som ska titta över den svenska förtalslagstiftningen.

Förhoppningsvis kan vi få som den danska, möjligtvis som den norska, vi kan prata lite mer om det sen hur de ser ut. Men i vilket fall så, men du hör ju, det är ju turbulent. Och när domen sen kom då, andra september eller vad det var, alltså det var bara, man gick ju ner sig helt, för man har varit på nålar i ett års tid.

Och liksom, vad ska vi göra nu, vad ska vi göra nu? Vi hade en manifestation här också nyligen. Så både jag och min fru är helt slut. Vi har varit helt slut sen dess.

Ni blev dömda, ska vi säga. Ja, det ska vi säga också i historien. Vi blev dömda. Rätten skulle döma mig till sex månaders fängelse. Tingsrätten. Ja, exakt. Stockholms tingsrätt.

Men då jag var ostraffad sedan tidigare så blev det villkorlig dom med 350 000 i skadestånd, 20 000 i böter. Skadeståndet på 350 000 ska då fördelas då, 70 000 var till de här fem männen. Och det här har ju skapat väldigt mycket starka känslor hos svenska folket.

Delvis så tror jag att väldigt många inte hängde med i att kanske förtal var någonting som är sant. Bara där liksom var det en clash märkte man ju direkt. Men sen också att hur kan så grova sexualförbrytare få så mycket pengar?

Vad är det du anser är fel i förtalslagstiftningen då? Nej men det är ju just det att sanningen tas så lite i beaktelse. Och den tas först i beaktelse om man anser att det är försvarligt att skriva som man gör.

Först så bedömer rätten om det är försvarligt. Och när det kommer till att informera om dömda sexualförbrytare så ser vi i väldigt många fall, eller i stort sett enbart, jag tror inte det finns en enda friande dom. Utan man anser att det inte är försvarligt.

Det vill säga att alla som, när det går upp till rätten så vet man att det blir en fällande dom. Det visste vi också. Och jag menar att om man tar våra nordiska grannländer, i synnerhet den danska förtalslagstiftningen, där man väldigt tydligt i lagstiftningen, i deras paragrafer, står att man ska ta sanningen i beaktelse.

Om det är någonting som är sant så ska du i regel inte ens kunna dömas till förtal. Och där tycker jag att man ska titta, man kan titta ut i övriga Europa också. Jag tror det är Italien som skiljer sig lite, det går lite åt det svenska hållet.

Men övriga EU-länder, där har man ett annan syn på det här. Och den danska modellen tycker jag är briljant. Den norska modellen är någonstans mellan den svenska och danska.

Jag kan tänka mig att det är där kommittén kommer landa till slut, där man tar visserligen sanningen i beaktelse, men där man fortfarande lägger en del vikt på om det är försvarligt. Där tror jag att vi kommer landa i Sverige, men jag tror att väldigt många av de domar som har fallit skulle inte ha dömts med den förtalslagstiftning som jag är övertygad om att vi kommer få. Så jag tror att det händer bra grejer.

Men svar på frågan, det är ju sanningsfrågan som är den stora, det är där vi vill ändra, att den ska tas mer i beaktelse. Den ska inte bara tas i beaktelse om det är försvarligt att lämna uppgiften, utan det ska... För du publicerade enbart information om de här brottslingarna och vad de hade gjort och var de bodde i princip?

Exakt, exakt. Det som står i en dom kan man säga. Nej, men det här är ju mycket att ta i kanske, men det de här har dömts för och blivit dömda för, det är ju helt sinnessjuka grejer.

Det är ju inte att de har varit och snott kexchoklad eller släppte ner brallorna vid en skola. Det är ju vansinniga grejer. Ja, ja, det ska ju lyssnarna veta att det här är ju liksom, det är ju barnkidnappare.

Det har varit bebisar inblandade i brotten. Det har varit, man har dragat ner barn, torterat barn, våldtagit barn, alltså kissat ner barn. Alltså det här är liksom, wow, det här är liksom...

De som hamn de beskriver om, jag gillar inte att kategorisera övergrepp, vill inte göra det heller, men det här är liksom riktigt råa brott. En annan grej jag tänker på där, för det var ju som du säger, man visste ju att du skulle bli dömd. Det jag tänker då med de här jävla människorna, det är ju när de upptäcker det, att du har skrivit vad de heter och vad de har gjort och var de bor.

Det är ju en dag på Tivoli för dem. De fattar ju då att om vi lämnar in där, då kommer vi få massa pengar i skadestånd för det här. För de vet ju att de kommer vinna.

Det är ju ingen tävling ens. Det är ju sinnessjukt. Och det är den signalen som är så problematisk. Det är ju där som är problematiskt. Vi har ju en lagstiftning, precis som du säger Marcus, att de vet att om det här fallet går vidare så kommer vi vinna det.

Och det är ju det som blir så djupt, djupt stötande. Och det är därför som vi har gjort allt i vår makt. Nu ska det sägas här, idag när vi sitter här, så är det datum 23.

Idag är det sista dagen för överklagan av den här domen. Ingen av de här dömda männen har gått vidare med en överklagan tills vi sitter här då. Sen kanske de gör det i eftermiddag, men tills nu ingen har gått vidare.

De är så sjukt less på den opinionsbildning som har varit. Att samtliga partier pratar om det här. Ingen av de här tog sig till Stockholms tingsrätt. Alla satt på lokala tingsrätter och var med via Zoom.

Och det är en annan signal vi pratar om. Den här signalen är bra. Går ni och anmäler överlevare, eldsjälar som berättar om de brott ni har begått, då kommer det bli motstånd.

Och den signalen gör nu förmodligen att de inte kommer överklaga. Vi kommer gå ut idag om ett par timmar så kommer vi gå ut med att vi kommer överklaga. Så vi kommer gå ut med att vi kommer överklaga den här domen.

Och kampen mot de här kommer fortsätta in i nästa år. Av många skäl gör vi det. Ett skäl är att hålla frågan vid liv. Förtalslagstiftningen kommer diskuteras flitigt nästa år politiskt.

Vi vill ha den här rättegången kvar för att kunna pressa på. Så vi kommer överklaga den här domen. Och det är också en signal, om vi pratar signalvärde, att vi tycker inte att det är okej.

För på ett sätt så är det kanske bra för er. Jag satt med Alexander Pärleros. Ni hade honom som gäst förra veckan, jag tror det var. Och Alexander sa till mig, Jonathan, du borde bara fortsätta.

Bara hänga ut, bara en på. Vi kör tills du sitter i fängelse. Så kan du skriva en bok där och spela lite Playstation. För att fatta vad det skulle gynna opinionen.

Fatta liksom att det skulle bli en världsnyhet. Att i Sverige fängslar man människor som jag hjälper ju barnen. Många av de här pedofilerna som jag har pratat om, jag har hjälpt deras barn.

Inte deras barn, det är alltså de som har fallit offer för de här, de barn som har fallit offer. Så jag har hjälpt dem liksom. Vilken nyhet det skulle bli om nu staten går in och fängslar dem.

Men då sa jag till Alexander, jag har ju ett barn där hemma. Han såg bara Marky-bilden framför sig. In med Jonathan i fängelse, det blir bra content. Men precis som du sa.

För du kan ju få till en förändring. Ekonomiskt antar jag att du kommer få stöd från sådana som gillar dig. Så ekonomiskt kommer det inte vara ett problem för dig.

Men du kommer ju, han är det inte, utan det är den andra våldtäktsmannen då, som har gjort ytterligare brott. Det är han som har polisanmält, men han är inte utvisad så han har svenskt medborgarskap. Så det är han som jag mötte i rätten.

Och det var en... Hade du ställt mig frågan så här i början, Marcus, när var du rädd senast? Jag är sällan rädd, men i rättssalen, så fruktansvärt aggressiv den här människan var.

Stod och skrek och gestikulerade. Domaren fick stänga av han och hans advokats mikrofon och säga nu får ni skärpa er! Han stormar ut från rättssalen och är helt vansinnig.

Den personen, jag har en liten dotter där hemma. När jag var rädd senast, det var när han drog igång. Och han har nu fått belöning av svenska staten och fick ett ganska högt skadestånd, 70 000.

Jag tycker det här är... Jag förstår att det här har blivit stora nyheter i Sverige. Det var ju en understatement. Jag förstår att det har blivit stort även utanför Sverige.

Jag vet många som amerikaner, vad tusan håller ni på med? Man behöver inte gå till USA heller, utan man kan gå till övriga Europa också. Folk bara, vad är det som...

Så... Ja, märkligt. En sak som jag har tänkt på som är alltid när man ska prata om att man ska publicera... För det gör ju vi här på Nyhetsbyrån hela tiden. Namn och bild på personer, så måste man ju alltid ta i beaktning.

Hur ser deras familjesituation ut? Finns det några andra som kan komma till skada för en publicering? Så är det även i fallet med Dumpen. Det kan finnas barn inblandade, alltså det kan ju handla om incest.

Att mannen eller kvinnan förgriper sig på en sina barn. Det kan vara att de inte vet om vad ens mamma eller pappa gör och så får de veta det. Och så sprids det liksom.

Hur ser du på allt det där kring namn och bildpublicering? För det är ju säkert sånt som du har funderat på. Att man ska komma till... Barnen ska komma till skada via den vägen.

Jag tänker tre saker. Dels tänker jag på den debatt som har funnits kring det här. Den var... Jag har ju hållit på med det här i över tio år, tolv år tror jag. Den var väldigt aktuell för tio år sedan.

Jag vet att jag blev uttänkt på en ledarsida till och med. Just för att de tyckte att jag var en sån hemsk människa. Att jag inte tog i beaktelse pedofilernas fruar och sådär.

Så jag är ju bekant med den debatten. Det jag tycker mig se är att den debatten har förflyttats väldigt mycket. För det första. Jag tycker att en tidning som Expressen har varit med och förflyttat den väldigt mycket.

Jag tycker att Expressen publicerar, namnger dömda sexualförbrytare på ett sätt som man tidigare inte har gjort. Jag vet inte om det är Dumpen kanske som har också dratt diskussionen lite åt det hållet. Men jag tycker, frågan är ju intressant.

Det finns ju inget intresse från min sida att några barn ska komma i kläm. Jag har personligen under mina tolv år aldrig hört om det kopplat till mina texter. Jag kontaktar väldigt många av överlevarna själva och lyssnar in deras berättelse och för deras berättelser vidare.

Jag har aldrig varit med om att någon jag har skrivit om har tagit sitt liv eller sådär. Jag förstår oron som finns, men jag har själv aldrig, min vetskap, aldrig varit att någon har tagit skada förutom gärningsmannen i sig. Och det är positivt.

Men jag tror man ska vara, man får liksom tänka både en och två gånger. Jag tror att det är viktigt, för min del så publicerar jag bara på dömda förövare. Alltså, det finns en offentlig handling som alla kan ta del av.

Till skillnad från Dumpen som gör andra saker där de chattar och sen konfronterar. Så den fattar jag, för då dömda, ja men då har ju de närstående någonstans koll eller man har gjort en utredning och sådär. Ja, precis.

Så det är väl en linje vi har dragit. Sen gör ju andra sina linjer och jag är väl liksom sådär, men vår linje har alltid varit liksom att vi utgår ifrån offentliga handlingar. För idag så funkar det ju så att offentliga handlingar, ja men Marcus du kan ta del av det, Henke kan ta del av det, alla kan ta del av det.

Problemet blir när vi pratar om det. Och det är det vi vill ändra då, att vi ska kunna prata om offentliga handlingar. Men jag tycker att, och det där tror jag har rädat, alltså syffat upp just din fråga en del.

Just att det finns, för det finns ju ändå ett skyddsnät när det finns en fällande dom. Så jag tror att den linjen har syffat upp den frågeställningen ganska bra. Om man kollar på det lite utifrån sådär, nu kommer det där mitt i en varor, men en allmän bild är ju att, och du får korrigera mig om jag har fel, men att partier på högerkanten är något mer engagerade i ditt fall på din sida än partier på vänstersidan.

Är det korrekt eller är det en felaktig uppfattning? Det är en korrekt uppfattning. Vad tror ni att det beror på? Jag tänkte fråga dig. Sen vill jag fråga er, för jag är nyfiken på vad folk, för det här, nu är jag lite osäker på Nyhets24, men jag har ju faktiskt skrivit för den här tidningen en gång i tiden.

Men min bild var att den gick lite åt det vänstra hållet. Jag kanske har fel i den bilden, men det får Henke kommentera sen. Jag kan säga att vi har ingen vänster eller höger, och har aldrig varit.

Tidningen grundades av entreprenörer, och de var ju extremt höger. Douglas Roos, Patrik Sandberg, extremt. Men det var ingen hemlighet att i alla fall Douglas...

Douglas Roos är, han är inte vänster. Nej, han är inte vänster. Patrik har nog aldrig berättats. Dragit många lans för dumpen för Douglas Roos offentligt. Och till och med han grundat Nyhets24.

Jaha, allright. Men vi har aldrig haft en ledarsida, vi har haft debattsida. Där målet alltid varit att oavsett höger till vänster ska alla få komma till tals. Barn tycker vi ska få skriva debattartiklar lika mycket som statsministern.

Nu har vi inte debattsidan längre, jag ska säga att den är vilande. Men det är väl generellt att en viss... Att man utifrån sett kan tycka att en medie är åt vänster eller höger, det finns ju hos alla medier.

Men om man tar det politiska landskapet med det mediala kanske då, det går ju hand i hand framförallt i valtider. Men varför är det så? Jag är god vän med Cissi Wallin, som också startade en ny sajt såg jag.

Ja, exakt. Hon är ju grym. Men min bild, nu säger väl hon att hon inte står någonstans politiskt numera. Men min bild är i alla fall att hon har en bakgrund inom lite mer det vänstra hållet.

Och hon är rätt sur, eller hon är väldigt sur på just den frågeställningen. Var är de partierna på vänstersidan? Det här är ju frågor som lika mycket borde kunna vara deras.

Och jag kan nog dela Cissi Wallin, för jag har sett hennes analys av det. Jag ska kopiera den lite här tänkte jag. Men jag tror att det är att de är tvåa på bollen.

Jag tror att den här frågan har tagits snabbare ut av partier längre till höger. I synnerhet av Sverigedemokraterna och även lite av Moderaterna. Och då väljer man helt enkelt att fokusera på andra frågor, som också kan vara väldigt viktiga.

Men min bild är att de högra partierna har tagit frågan och gjort den till sin fråga. Och i det polariserade samhället som vi lever i i Sverige så blir det liksom högerfrågor. Och det är ju som på mer rättegång, vi bjöd ju in alla partier till den.

Det slutade med att Jimmy Åkesson stod på ett flagg och höll en pressträff. Statsministern träffade oss, Gynasrummet träffade oss. Jag har försökt få tag på Socialdemokraterna.

Jag tycker de har en duktig tjej i Teresa Caravaggio, tycker jag är väldigt duktig. Om de nu, som det ser ut, vinner valet så tror jag kanske hon blir justitieminister. Och jag hoppas kunna ha en bra kontakt med henne, för jag tycker hon verkar väldigt skarp.

Har hon svarat? Nej Jag skulle säga att jag beskrev övergrepp på ett alldeles för detaljerat sätt på den här tiden. Jag försöker verkligen inte göra det idag. Jag tog lärdom av det också 2017.

Men allt det här som var med att business class-biljetter och lyxhotell som den här organisationen hade bokat det där har jag ingenting med. Jag har aldrig bokat en business class-biljett i hela mitt liv. Jag har ingenting med det där att göra.

Lyxliv har jag ingenting med det där att göra. Men jag använde bilder på ett slarvigt sätt. Jag beskrev för detaljerat. Och sen så tycker jag också att det fanns en retorik där man.

Jag tycker att precis som du sa i början där. Min bild ska sägas dock. Det var ju att. För det kom ju fram efteråt att alla som ni har skrivit om inte hade den bakgrunden som ni beskrev.

För det första. Man skriver aldrig med namn och bild om ett barn har varit utsatt för de här övergreppen. Aldrig. Du får aldrig nämna ett namn. Du får aldrig publicera en bild.

Du får inte göra det. Och det är ju klart en sån sak som också har lärt mig. Och jag fattar inte hur man inte kunde förstått det innan. Men det är. Ja, jag var 23 liksom.

Så de grejerna med bildpublicering, textpublicering. Där failade jag. Och där tog jag lärdom av det för tio år sedan nu. Och ändrade det direkt. Men jag vill ändå att tittarna ska veta.

För det är inte det som jag får kritik av idag. Utan jag får kritik av att det är förskingrat pengar och levt lyxliv och business class. Och det där är bara, det stämmer inte.

Det här är misstag som den här organisationens ledning gjorde och styrelse gjorde. Jag hade inga, jag varit anställd i ett, två år liksom. Jag hade ingen insikt där.

Så det vill jag ändå ha sagt. Men det där kommer upp, det kommer upp ganska ofta. Eller inte ganska ofta, men ibland kommer det upp liksom. Okej, Jonathan, nu har han börjat jobba i Sverige.

Men det var han som blåste folk på pengar 2017. Nej, vet du vad det största felet jag gjorde då? Det var att jag försvarade den här organisationen. Jag skulle ha lämnat den direkt.

Jag skulle inte varit kvar. Jag skulle ha lämnat den. Jag skulle inte ha försvarat upp den. Men det var ingen annan som ville försvara upp den. Och så var det jag.

Så jag tog allt mitt förtroendekapital i hopp om att liksom att gälla att inte barnen skulle fara illa. Det där kan jag ångra att jag skulle bara lämnat. Startat upp en egen organisation.

Det har vi gjort nu. Jag och min fru driver ju en egen organisation. Som heter? Barnens vingar. Helt volontär. Inga löner, ingenting sånt. Utan bara liksom pengarna går till barnen.

Jag uppför nu ärlig och korten på bordet. Det uppskattas. Några jävla politiker kommer du aldrig bli och det gläder mig. Vår studietid är slut. Vi ska få rita också innan vi.

Ja, vi får rita utanför. Ja, just det. Vi ska runda av nu. Ja, det ska vi fan med. Klockan är. Vi vill ju att folk ska gå härifrån med någon form av god känsla ändå.

Har du det? Ledande fråga. Men tycker det. God känsla. Pratat om lite andra saker. Suttit i hela sommaren och poddat. Och det har bara handlat om den här rättegången och vad männen har dömts för.

Det blir lite sånt här också såklart, men lite annat också. Ja, men lite annat var det faktiskt. Speciellt i början där. Glädjer mig att du vågade dela det jobbiga som säkert kommer vara till nytta till både dig själv och andra också.

Det vill jag ändå ha sagt. Men det där kommer upp. Det där kommer upp ganska ofta. Eller inte ganska ofta, men ibland kommer det upp liksom. Okej, Jonathan. Nu har han börjat jobba i Sverige.

Men det var han som blåste folk på pengar 2017. Nej. Vet du vad det största felet jag gjorde då? Det var att jag försvarade den här organisationen. Jag skulle ha lämnat den direkt.

Jag skulle inte varit kvar. Jag skulle ha lämnat den. Jag skulle inte försvarat upp den. Men det var ingen annan som ville försvara upp den. Och så var det jag. Så jag tog allt mitt förtroendekapital i hopp om att liksom att gälla att inte barnen skulle fara illa.

Det där kan jag ångra. Att jag skulle bara ha lämnat. Startat upp en egen organisation. Det har vi gjort nu. Jag och min fru driver ju en egen organisation. Som heter?

Barnens vingar. Helt volontär. Inga löner. Ingenting sånt. Utan bara liksom pengarna går till barnen. Jag uppför nu ärligt och korten på bordet. Det uppskattas. Några jävla politiker kommer du aldrig bli och det gläder mig.

Vår studietid är slut. Vi ska få rita också innan vi. Ja, får vi rita utanför. Ja, just det. Vi ska vi runda av nu. Ja, det ska vi fan med. Vad vi vill att folk ska gå härifrån med någon form av god känsla ändå.

Har du det? Ledande fråga. Jag tycker det. God känsla. Pratat om lite andra saker. Jag har suttit i hela sommaren och poddat. Och det har bara handlat om den här rättegången och vad männen har dömts för.

Jag blir lite sånt här också såklart, men lite annat också. Ja, men lite annat var det faktiskt. Speciellt i början där. Jag gläder mig att du vågade dela det jobbiga som säkert kommer att vara till nytta till både dig själv och andra också.

Jag tror det. Tack för att du kom också. Tack så jättemycket för att du kom Jonathan. Ta hand om dig och familjen och var rädd om det mellan varven. Tack. Vi ses om.

Tack för att ni har lyssnat. Vi är tillbaks om en vecka med nästa avsnitt. Så är det. Tack ska ni ha. Hej hej. Ciao.