106. – The End of Oak Street, Hokum och The Prestige

Hej, jag är Nick, co-host av The Best One Yet. Du optimerar dina träningspass, dina portföljer och den rando startup-idén som slog dig i duschen. Men om du inte är hydrerad, är du redan bakom.

Så vi håller en flaska Liquid IV i vår studio. En stick blandad i 16 oz vatten är kliniskt demonstrerad att hydrera snabbare än vatten ensam med 3x elektrolyter av den ledande sportdrinken, plus 8 vitaminer och näringsämnen. Oavsett om du reser, tränar eller poddar din bästa affärsnyhet någonsin, Liquid IV gör det lätt att hålla hydrerad vart livet tar dig.

Så shoppa nu på liquidiv.com. Liquid IV Hydration, det går var livet tar dig. Du har sökt för rätt foundation sen forever. Men nu, äntligen, kan du hitta din match med Sephora.

Med så många val från de bästa märkena, kan du välja skägg, täckning och finish som är precis rätt för dig. Oroa dig inte, det är lätt att hitta din match med hjälp från våra expertbeauty-advisorer och skäggmatchningstool. Plus gratis prover att ta hem och prova.

Besök Sephora i butik och online för att hitta din match. Det finns en vändpunkt i varje företag där du slutar bara överleva och börjar bygga. Jag har sett det hända.

Sent på kvällen, när du är hunchad över ett bord, omgiven av planer och gamla kaffekoppar och du har den här realiseringen. Detta är inte bara ett projekt längre, det är livets jobb. I den exakta stunden förstår du att din konnektivitet inte bara är en utility.

Det är ditt mest viktiga infrastruktur. Du kan inte låta en skakig signal vara det som håller en dröm som den tillbaka. AT&T Business ger reliabel konnektivitet till små företagare.

Det är dags att få en förälder som är lika dedikerad till din vision som du är. Drivet av AT&T Business. Byggt för arbete. Få AT&T Business på business.att.com. De flesta kvinnor har varit där.

Något känns fel. Du känner dig inte som dig själv. Men din doktor säger att allt ser bra ut. Spoiler! Det är dina hormoner. MIDI är en virtuell vårdplattform byggd för kvinnor av kvinnor.

Och ger specialiserad hormonvård från tränade kliniker. Plus, det är täckt av de flesta stora insatser. Att börja är lätt. Du kan boka din första besök med en kliniker direkt.

Det är inte du, det är dina hormoner. Besök joinmidi.com för att boka din första besök. Det är joinmidi.com. Det är dags att sätta ögonen på högre vänder att skala.

Djupare rör att krossa och större drömmar att förfölja. Det är dags att omfamna det omöjliga med Defender. Byggt med legendarisk kapabilitet och testat på några av de mest svåra terrängerna.

Defender definierar tuff lyx. Från den smala tvådörrade Defender 90 till den användbara Defender 110. Till den användbara Defender 130 med sittning för upp till åtta.

Det finns oändlig potential framåt. Utforska hela Defender-linjen på landroverusa.com. Bilkrascher skadar över en miljon av oss varje år. För vi är människor. I över ett decennium har vi byggt en förare som är säkrare.

Statistikt 10 gånger säkrare i stadierna vi servar. Inte för att människor inte är tillräckligt. Men för att de är allt. Baserat på över en 94% reduktion i seriös skada eller värre kraschrater.

Lär dig mer på waymo.com. Det är dags att sätta ögonen på högre vänder. Djupare rör att krossa och större drömmar att förfölja. Det är dags att omfamna det omöjliga med Defender.

Byggt med legendarisk kapabilitet och testat på några av de mest svåra terrängerna. Defender definierar tuff lyx. Från den smala tvådörrade Defender 90 till den användbara Defender 110.

Till Defender 130 med sittning för upp till åtta. Det finns oändlig potential framåt. Utforska hela Defender-linjen på landroverusa.com. Carcrashes skadar över en miljon av oss varje år.

För vi är människor. I över ett decennium har vi byggt en förare som är säkrare. Statistikt 10 gånger säkrare i stadierna vi servar. Inte för att människor inte är tillräckligt.

Men för att de är allt. Baserat på över en 94% reduktion i seriös skada eller värre kraschrater. Lär dig mer på waymo.com. Det heter Clue, mordet är fritt. Absolut.

Det är en riktig sån bra B-film. Och den hade Christopher Lloyd till exempel med. Tim Curry spelar Butler. Michael McKean numera känd från Better Call Saul är med.

Peter Saul, var inte han med i den? Peter Falk. Nej, du, han är med. Du tänker på den här andra som Neil Simons skrev. The Cheap Detective. Mordet är... Mordet är fritt.

Jo, men precis. Man har en annan sån film. Alla möts vid en middag. Just det, just det. Fan, är det Neil Simons skrev den? Ja, nåt sånt där. Någonting med Murder.

Den tänker du på. Och i alla fall, här är det då en scen när Madeleine Carr har en replik. Och jag menar att det här är en av de absolut konstigaste leveranser någon har gjort i en film.

Okej, förlåt. Clue, mordet är fritt. Alltså, ordet är fritt. Mordet är fritt. Mordet är fritt. Nej, men hatten av. Det sitter nåt geni som har kommit på det här.

Clue, mordet är fritt. Okej, Madeleine Carr har en leverans som jag menar är en av de galnaste leveranser man har hört. Det hon ska prata om är att hon blir nu anklagad av Tim Currys butler för att ha mördat Yvette.

Och Yvette var en yppig ursexy tjej som då Madeleine Carrs karaktär, damen i svart, hatar. Och då ska hon erkännas. Jag tror att repliken i manuset är Yes, I killed Yvette.

I hated her so much. Flames! Och sen vet jag inte vad repliken ska vara, för hon bara gör en sån konstig leverans. Och lägg märke till hur hon också säger I hated her so much.

Ett helt eget sätt att säga den här repliken på. Här kommer den. That's not what I'm gonna do. That's not what I'm gonna do. Och Spielberg. Yeah, we have it. Det är en djupt oväntad leverans.

Och jag satt och scrollade på min mobil och då är det ett klipp från en av våra favoriter, Larry David. Både du och jag är ju Curb Your Enthusiasm-entusiaster. Och han har gjort en ny serie på Netflix.

Har du sett något klipp från den? Ja, jag ser först av HBO. HBO, precis. Exakt, HBO. Han är en riktig HBO-kille, Larry David. Jo, han har gjort en ny serie som handlar om att det är en sketschprogram som utspelar sig bland olika historiska händelser.

Det är typ Jefferson och Franklin när de skriver självständighetskillen som kysser tjejen vid krigsslutet i New York. Han ska leta upp någon som han också vill kyssa, men det är inte så enkelt. Men kriget är slut, det är väl bara att vi hånglar lite?

Nej, men jag har ingen lust att hångla med dig. Att man ändå inte kan tänka sig att hångla med Larry David trots att kriget är slut. Trots att kriget är slut. Det är fruktansvärt.

Men det är ett ganska roligt forum för en sketsch-serie. Han droppar någon slags humor Forrest Gump när han droppar ner sig själv. Johan Glans gjorde väl den här...

Nisse Hult? Nisse Hult eller någonting. Kalle Åstrand var det va? Ja, som var ganska före sin tid. Kalle Åstrand var före sin tid överhuvudtaget tycker jag, med Ulfsson och Hägggren och hela...

Jävlar roligt. Den är väldigt, väldigt bra. Men där var det ju lite så att Johan Glans besökte olika tidsepoker och hamnade lite till vänster om mordet på Gustav III.

Exakt. Och då är det där klippet med Sam Neill. När hon, flickan, säger He left us, he left us. Och han ska säga That's not what I'm gonna do. Och han väljer att säga But that's not what I'm gonna do.

Och Spielberg... Ja, där har vi den. En väldigt djupt oväntad leverans. Och jag satt och scrollade I hated her so much, it flamed, flames, flames on the side of my face, breathing, breath, heaving breaths, heaving...

But while we were in the billiard room, miss Scarlett... Hon får inte, för hon menar... Hon hatar henne så mycket att hon kan liksom hitta flames on the side of my face.

Alltså det är... Och så började de andra prata. Ja, så bara gå vidare och släpp den. Oh my... Det är just det där. Det är en otrolig leverans, och såklart en... Tänk att vara regissör och få skådespelare att leverera repliker på att ta sönder repliken på det sättet, så att it doesn't make sense anymore och det blir urkul.

Vilken glädje. Nej, men jag har en favorit i filmen Game Night med Jason Bateman och Rachel McAdams. Underskattad komedi! Enormt underskattad. Alltså Game Night såg ut som en sån där dustinfilm som Tagg som kom också.

En hel film om kull. Men Game Night är bra! Underbar film, Game Night. Perfekt komedi, lite action. Och Jesse Plemons som en mycket läskig granne som aldrig blir inbjuden på Game Night.

Han, Rachel McAdams, hamnar i en situation där det är en bov som står och hotar henne vid ett flygplan. Och hon får en komplimang om sin rumpa och lite så, thank you. Men sen så hamnar han liksom i insuget på det här jättflyget och dör.

Och då blir hon glad, men hon ångrar sig. För hon får inte bli glad för att någon dör. Och får dåligt samvete för att hon blev för glad. Och får dåligt samvete mitt i sitt jess.

Och då ska vi lyssna på vad hon säger. Så här låter det. Wait, wait, um, you don't have to do this. I have a kid at home. Not with that ass you don't. Oh, well, thank you.

You're welcome. Shit! Yes! Oh, no, he died! Oh, no, he died. Hon säger det. Hon är också en jävlar vilken underskattad skådespelare. Rachel McAdams, jag underskattar komisk skådespelarinsats.

Det är ju kul att hon, vad heter den skräckfilmen av Sam Raimi som vi såg förra? Send help. Send help. Den finns att titta på på streaming. Gör det med tanke på Rachel.

Ja, vad kul. Leverans är roligt, helt enkelt. Jag tror vi kommer lägga ut det här. Var inte rädda för att i kommentarerna ge tips på era favoritkonstiga leveranser av skådespelare i film.

Så kan vi spela upp det sen. För det är jävligt kul att hitta de där konstiga leveranserna. Verkligen. Och nu blir det reklampaus. Chicken shouldn't be complicated, but the freezer aisle sure tries.

Too many options, too many additives, too many compromises. Introducing Nature Raised Farms, your new natural choice. No gluten, no dairy, no seed oils. Just simple ingredients and better nutrition.

Nature Raised Farms, find it at your local retailer now. AI was supposed to take over the parts of the job you hate. Turns out, it made your job even harder. Instead of doing the work, it gave you homework.

ServiceNow's AI specialists get work done, from start to finish. Cases get resolved, loops get closed. With ServiceNow, you can do the parts of your job you're best at and delegate the rest.

To put AI to work for people, visit ServiceNow.com Hi, I'm Jack Ravici Kramer, host of The Best One Yet. At T-Boy, we're always talking about small decisions that can have an outsized impact.

One of the simplest is staying hydrated. Whether I'm traveling, getting a workout in, or heading into a busy day, I keep Liquid IV on hand. It's clinically demonstrated to hydrate faster than water alone and contains three times the electrolytes of the leading sports drink, plus eight vitamins and nutrients.

It's an easy addition to your daily routine and helps support hydration when you need it most. Shop now at LiquidIV.com. Liquid IV hydration that goes wherever life takes you.

Most women have been there. Something feels off. You don't feel like yourself. Yet your doctor says everything looks fine. Spoiler, it's your hormones. MIDI is a virtual care platform built for women by women and offers specialized hormone care from trained clinicians.

Plus, it's covered by most major insurances. Getting started is easy. You can book your first visit with a clinician right away. It's not you. It's your hormones.

Visit joinmidi.com to book your first visit. That's joinm-i-d-i.com. Insurance coverage varies. Check with your plan for coverage. You've been searching for the right foundation since forever.

But now, finally, you can find your match with Sephora. With so many options from the best brands, you can pick the shade, coverage, and finish that's just right for you. And don't worry, it's easy to find your match with help from our expert beauty advisors and shade matching tools.

Plus free samples to take home and try. Visit Sephora in-store and online to find your match. This week on Get Real. I was like, no way. No freaking way. Bachelor Nation's Tyler Cameron.

When you have a great girl, you sleep well. And podcaster Connor Wood. I feel really good. I feel really confident. Day two, I was like, I have to die soon. The voice of season 35 of Dancing with the Stars.

I found out he was on the show because I kept getting his mail. The fans of this show should be criminal investigators. Yeah. Find and listen to Get Real wherever you get your podcasts and stream new episodes Thursdays on Hulu and Hulu on Disney+.

Terms apply. Tillbaka till Edvard och Anders. Förra veckan tror jag det var så berörde vi D23. Disneys stora extravagans. Det var någon som skrev på Twitter. Det här att Disney, de är så skickliga på marketing så att folk betalar 2000 spänn för att låta Disney sälja saker till dem.

Det var liksom en känsla att man åker dit och så får man sitta på trailers och teasers som har massa reklam för nya grejer. Det var ju ganska mycket roligt. D23, det är ju en sån här grej som man gärna hade gått på någon gång.

Det hade varit kul att åka dit till Anaheim tror jag det väl är. Alltså jag hade älskat det. Att bara liksom få frossa i all things Disney. Som nu då innefattar Star Wars och Indie och massa annat.

Inte minst Marvel. Min skräck är att vi skulle åka dit och bli besvikna. För att man liksom åker dit och det enda vi får är så här Det blir en live action Ratatouille!

Och då bara, nej, vad fan. Och här kommer den tränade råttan in på scenen! Jag förstår, vi får inte någonting. Det var såna första om man skulle gå på David Letterman i New York och jag och min kompis Daniel skulle gå på David Letterman.

Vi var ju så uppspelta. Vi stod i köer, vi skulle få se David Letterman live. Var det dåligt? Ja, alltså vi kunde ju fått precis vem som helst. Jag kunde ju fått Harrison Ford.

Alltså jag kunde ju fått vem som helst. Men vem var det som gäst? Bob Woodward! En av USAs bästa journalister, men så tråkig. Och jag är 23. Han som skrev alla presidentens män.

Men det var inte bara det. Bob Woodward och inte Paris Hilton, utan Paris Hiltons syster. Vad hette någonting? Johansson Hilton. Bank och Hilton. Och man får heller inte veta innan.

När man går på David Letterman så får man inte veta innan vem det är. Man står och köar i timmar. Man släpps in. Det är AC så det känns som att man sitter på Island i november.

Verkligen. Det är från Dave och de andra önskar svettas. Och så kallt va. Och sen så startar programmet. Och då när liksom vinjettmusiken några gånger här. Turn in to Night Show.

Då får man veta vilka det är. Så vi sitter med 400 människor och hoppas på att se Jennifer Anistons ansikte dyka upp. Och vi får Bob Woodward och Paris Hiltons syster.

Alltså jag var så arg och iskall och blev förkyld. Tillbaka till D23. Ja, vi såg Jay Leno och Tonight Show i Los Angeles. Men vem fick du? Gina Davis. Det var ändå helt okej.

Ja, det är okej. Hon sa nämligen en ganska rolig grej om att hon hade varit och rest i Europa. Och pratade med en annan amerikan. Och hans barn hade då sagt att de.

Ska vi börja flänga runt så här i Europa? Ja, tomorrow we're going to Greece and Athens. And after that we're going to Rome. Du vet som de är. And then they were going to Germany and then France.

Och de är helt galna. Och då hade ungen sagt, if you've seen one ancient civilization, you've seen them all. Och det stämmer ju faktiskt lite grann. Man var trött på att se massa gamla tempel.

Men du, vi måste ju såklart om två, tre år kanske. Åka till Orlando. För nu Det är 2014 tror jag, med filmen It Follows. Det är alltså över tio år sedan räknar jag ut med en snabbblickande stolen.

Där är jag otrolig med snabb huvudräkning. Och den, det gjorde att han knuffades ut i filmvärlden och fick väldigt mycket uppmärksamhet. En sån indie skräckis som verkligen tog världen med storm.

Alltså det årets obsession så att säga. Men sen var det liksom lite tyst. Han kom in till film på vägen som ingen riktigt såg. Men det är det här han då framförallt har jobbat med.

Och nu går han tillbaka till sin egen barndom. För han växte upp i en amerikansk förort i Michigan. 1982, då är han åtta år gammal. Vilket är samma år som filmen utspelar sig.

Vem är kung då? Steven Spielberg har gett oss en Alien-film. Han har gett oss Indiana Jones och nu ger han oss E.T. Och det gjorde att den här unga då David Robert Mitchell gick runt i sin barndomskvarter i det här trygga, fina, liksom Michigan Middle America bostadsområdet.

Och så fantiserade han sig bort när han gick genom återvängsgränder eller en skogsdunge bakom husen, utrymmet mellan garaget och staketet. Såna här ställen hängde han på och drömde om att det fanns portaler till en annan värld. Och det är egentligen grundidén till filmen.

Vad händer om den här trygga amerikanska villaförorten visar sig ligga någon helt annanstans? Och här kommer den märkliga hisspitchen. Vad händer om en amerikansk villaförort plötsligt hamnar i kritaperioden?

Det här var ju en trailer som när den kom, alltså jag satt ju och gapade när jag såg den. Ja, det känns nästan som att du hade fått göra liksom ett bingobricka med alla saker du vill ha med i en film. 100% så.

Det är som att jag har gått i någon sån här lösgodis, men det är liksom saker till film. Jag har plockat sina favoriter. Två racerbilar, en sån, en sandsalt. Du vet, det är så ljuvligt.

Och han går ju också till någon som jag också älskar, vilket är J.J. Abrams, som ligger bakom så mycket bra saker. Om det så är Mission Impossible 3, eller om det är Lost, som jag älskar.

Eller såklart den ordentliga Spielberg-hyllningen Super 8. Superåtta, den här filmen. Men han har ju, J.J. Abrams, jag håller med dig. Han fick väl i uppdrag att digitalisera många av Spielbergs ungdomsfilmer, tror jag.

Han fick det som ett jobb. Fick han? Att de skulle liksom, ja men vi behöver någon som bara kan lägga över det här digitalt och skifsa dem och masta dem lite så att vi har dem.

För att de kommer vi lägga med på någon DVD eller framöver i något arkiv. Och då tror jag faktiskt att det var J.J. som var en av dem som fick det jobbet. Så han har ju verkligen gått och följt Steven Spielberg i hans fotspår.

Men sen vad Abrams har lite grann problem med tycker jag är att han utlovar ganska mycket. Men när det sen ska avrundas, då känner man att du kan inte bara surfa på det du utlovar. Du måste ju ha, vart är vi på väg?

Och det tycker jag att denna filmen lider lite grann av också. För precis som du menar, du kommer ihåg, förlåt Eva. Vi har ju pratat om, ju vassare konceptet är, desto bättre måste slutet vara.

Och vi kommer ju till din favoritfilm denna veckan som har ett av filmhistoriens bästa slut. Till och med tillfredsställande ihopknytningar. Ja, och liksom att man verkligen spar, liksom den här, lite som Star Wars som får ihop sex olika handlingar på 40 sekunder.

Första Star Wars lyckas på slutet. Men att, det blir lite liksom, ju häftigare konceptet är, desto tuffare är det med slutklämmen på filmerna. För du måste vara så smart och slug.

Och lyckas man med det, då blir ju filmerna oemotståndliga. Alltså Usual Suspects eller Seven, eller det finns andra filmer, många andra filmer som har bra. Men problemet med en sån här film, när man inte riktigt når upp till det, så blir det ju lite, ja, den känslan.

Det var det jag hade lite grann när jag såg The Underbook Street. Och den ska vi prata mer om snart. Jag håller nämligen inte med om den känslan. Jag tyckte att hopknytningen elevarade hela filmupplevelsen.

Men J.J. Abrams har ju precis det problem du pratar om. För det stämmer ju. Är man expert på hisspitcher, för att göra en bra hisspitch, behöver ju inte vara svårt.

Vad händer om han och hon möts på den här platsen och det här händer? Okej, jättebra, men vad händer då? Då ska vi se, och så börjar du skriva. Exakt. Men J.J. Abrams är ju en väldigt fascinerande person.

Det här är en kille som alltid ville in i film. Så han kom ju ung till Hollywood och började sätta sig och bara skriva film. Just byggt på att han var bra på att komma på idéer.

Det roliga är att han skrev ju film först. Han skrev en film som du säkert såg som hette, på engelska, Taking Care of Business. På svenska, Han är jag. Kommer du ihåg den?

När Jim Belushi och Charles Grodin byter liv med varandra för en Filofax kom på villovägar. Så Jim Belushi får ta över Charles Grodins liv. Denna film, alla ni i min generation, ni kommer komma ihåg när vi såg den på VHS.

Han är jag! Den skymtar nog förbi. Ja, det gör den. Och sen efter det så skriver han en annan film. Då han får Harrison Ford ombord. Och det är fallet Henry. Jaha.

Regarding Henry. Ja, precis. Som är någonting så ovanligt som Harrison Ford-flopp under de där åren. Jag älskade den förstås, men jag var också rätt ålder. Det är också J.

J. Abrams. Han kämpade in med de här rätt så läklösa filmerna. Men sen först när han egentligen kommer åt Alias är där han kommer till sin prime. Han är fascinerande.

I det här fallet har han då satt sig ner med David Robert Mitchell. Som fick berätta den här idén som han hade om det här barndomsträdet med ett villorom som förflyttar sig till en annan plats. Där började de utveckla med sin produktionsbolag Bad Robot för Warner Bros.

Man kunde ju inte gå till Universal för de sitter ju på Jurassic Park-grejer. Så man gick istället till andra. Och då tar man fram att man avsäger ingenting om dinosaurier.

Och arbetsnamnet på filmen var Flower Veil Street. Gick under kodnamnet Neighbors för att hålla produktionen hemlig. Och man trodde att det var en Cloverfield-typ av film.

Att det var dinosaurier med i Hölmarhemligt så länge det bara gick. Sen började de filma. Man får Anne Hathaway ombord. För Anne Hathaway ville arbeta med Mitchell för hon älskar It Follows.

Man fick med Ewan McGregor och sen så är vi igång. Och här är filmen. Idén är ju väldigt enkel. Den är ju filmad för att den ska se ut som en sån film växte upp med.

Fotot, allting är liksom totalt 80-tals Hollywood-film. En familj på den här mysiga gatan. Det känns som att det är en sån Fourth of July-fest när filmen börjar.

Gatutfest. Det är en familj med mamma och pappa och två stycken barn. Och mamma och pappa är olyckliga. Man känner att det ligger en skilsmässa i luften. Och barnen luktar det.

Som barn gör. De känner av det. Så det finns en outtalad sorg i den här familjen. Det är också väldigt mycket Spielberg. Just det här att... Enorma. frasierfamiljer men som ändå håller ihop på något sätt.

Man vet inte riktigt hur. Hur ska detta gå för familjen? Och sen så händer någonting som ofta förenar familjen. Eller ger kontakt. Inte alls. Tvärtom. Jag åker ut i rymden, hörrni.

Pappa kommer snart. Så att den börjar verkligen som Spielberg. Jag tycker om att den tar sin tid i början. Det tycker jag också om. För nu är det ju Netflix. Inte bara Netflix.

Alla streaming och alla filmer. Ja, men någonting måste hända inom 18 sekunder. Annars kommer folk slå över eller gå in på TikTok. Det är den här ängsligheten som mycket modern film...

Det är ju nästan standard nu. Det har blivit ett ganska tråkigt typ av berättande. Att man måste börja liksom... Indiana Jones gjorde ju det. Men det var ju för att den kom från en serial där det hände såna grejer varje vecka.

På något vis. Då Lång, tjock jävla liksom... Sllingrar sig in. Som en personbil. I deras hem. Den är jättespännande. Några scener de jagas i. Otrolig scen när de står och bråkar på gatan.

Och vi ser, vi ser en till när Tyrannosaurus Rex... Han satt och skrek. Upptäcker dem långt bort och sakta börjar springa mot dem. Det är inte så att... Känner du inte detta i marken?

Den väger ju för fan 50 ton, den där grejen som kommer flygande. Har du inte ni sett Jurassic Park? Vattenglas vibrerar av sånt där. Man borde se det. Men där fanns det liksom en lekfullhet som var urkul och spännande scener.

Och sen så händer ju en väldigt stor sak i mitten av filmen. Som var jävligt, tycker jag, roligt i sin resa. Snyggt gjord, obehaglig på rätt sätt. Och där förvandlas filmen plötsligt till skräckfilm.

Och liksom blir mycket mer skräck ett tag. Och sen kommer ett slut som jag då tyckte elevade hela grejen. Jag tyckte det var ljuvligt. Man gick till en slags Back to the Future-plats mer.

Som var, tyckte jag, finurligt, lekfullt och löste allting som man har ställt till med på ett väldigt, tyckte jag, hjärtvärmande sätt. Ja, men jag tror att du är nog mer positiv än vad jag är till den här filmen. Jag tyckte att Hathaway var bra.

Jag tyckte att vissa sekvenser var bra. Musiken bra. Men jag tycker, Ewan McGregors amerikanska har ju aldrig varit riktigt jättebra. Vad hette den? Life less ordinary, kommer du ihåg?

Jag älskar Ewan McGregor, inte minst hans motorcykel-tv-serie när han åker runt jordklotet med sin kompis. John Boormans son är det va? Ja. Men nej, så att jag ville verkligen tycka om den.

Men det var också massa konstiga bild. Han gjorde sådana här split diopter-grejer som Brian Palmer älskar, du vet. Helt omotiverade ställen i filmen. Det fanns liksom ingen, varför gör du det just nu?

Jag fattar inte. Det var en vanlig diskussion. Det jag hör här är att du inte blev medryckt. För om man sitter och ser en film och stör sig på Ewan McGregors engelska och den typen av texten saker, då har man liksom inte ryckts med.

Jag köpte som att läsa liksom Ancalanka-pocket och bara, men gud, vad härligt äventyr. Men han säger färg på alla saker. Ja, men det finns inte så mycket om de där detaljerna.

Det var som att jag fick liksom ett härligt snabbmatsmil så att du har rätt. Men intressant, jag hade en roligare kväll på bio. Ja, så tror jag. Men jag, den här kvällen till ära, åt ju då popcorn.

En liten popcorn, bara det är ju tråkigt. Tog den liten popcorn. En liten popcorn. Många bäckar små. Och vatten. Gick du på bio i ett fängelse? Är det du? Jag åt potatis- och purjolöksoppa till bion.

Det var någon som sa till oss på Instagram att det finns vissa biografer som serverar te. Alltså att man kan sitta och dricka te. Det kändes ännu mer Nils-Peter Sundgren att dricka te.

Och digistivekex. Älskade. Vi gick här av Milos Forman och drack grönt te. Vi gick all-in. Jag hade lösgodis och en gigantisk läsk. Vad ger du för betyg, Anders?

The End of Oak Street får, jag tycker ändå, precis som du säger, friskt vågat. Mer sådana här filmer med knäppa upplägg och roliga action. Så den får 3 av 5 av mig.

Strålande. Jag har haft roligare. Jag släppte mitt kritiska öga och bara... Som vanligt. Nej, det tycker jag inte. Men det här var liksom, den är ju också gjord för Edvard.

Det förstår ju ni med min Jurassic Park-sathet. Det här är ju en present till mig. Men jag ser att den inte är helt perfekt. Den har ett parti i mitten som är märkligt byggt och blir till och med lite tråkigt i mitten.

Men sista halvtimmen hämtar det hem det. Så, nej, kul. Jag får en fyra. En fyra från mig. Jag ser fram emot att se den igen. Fyra från mig till The End of Oak Street som just nu går på bio.

Och nu är det reklampaus. 75% av kvinnor som söker menopausvård får det inte. Att ligga sömnlös klockan 3 på morgonen och undra vad som händer med din kropp slutar nu.

MIDI är virtuell vård byggd för kvinnor i perimenopaus och menopaus med kliniker som specialiserar sig på kvinnors hälsa. Dessutom är det täckt av de flesta stora försäkringar. Att börja är lätt.

Du kan boka din första besök med en kliniker direkt. Midlife behöver MIDI. Besök joinmidi.com för att boka din första besök idag. Det här är joinmidi.com. Den här veckan på Get Real.

Jag tänkte att det var helt omöjligt. Bachelor Nations Tyler Cameron. När du har en bra tjej så sover du bra. Och poddaren Conor Wood. Jag mår riktigt bra, jag mår riktigt konfident.

Dag två var jag som att jag måste dö. Rösten till säsong 35 av Dancing with the Stars. Jag fick reda på att han var på showen för han fick hans mail. Fansen av den här showen borde vara kriminella utredare.

Ja, hitta Get Real-serien där du får dina podcasts och streama nya avsnitt torsdagar på Hulu och Hulu on Disney+. Vill du ha en ny serie där du undersöker Hokus Pokus-origin? Konstiga ord.

Om ni vet var Hokus Pokus kommer ifrån så kan ni ju meddela oss. Eller om ni har jättemycket pengar så kan ni bara ge Anders en serie och skicka honom till Irland. Så kan jag åka till Irland och hitta som du när du åkte till Rio att jag hittade mitt hem.

Andry, welcome back to Ireland! Håkum, här we go. Jo, Adam Scott spelar huvudrollen. Han spelar då Åhm som enheten för vad det nu är. Ström, eller vad det är. Spänning, typ Åhm.

Jag är inte på spåret, Burr. Vad är det för frågor jag ska få nu? Jag kopplar bort Edvard. Jag skickar ett brev till en filmpodd, ursäkta mig. Åhm Bauman, det är ett mycket märkligt namn.

Men han spelas av Adam Scott. Alltid glad att se Adam Scott. Visst är han? Han spelar bra. Framförallt i Parks and Rec där spelar han ju Ben Wyatt. Den roliga karaktären som är Leslie Knopes kärlekspartner kan man väl säga.

Och sen så underbar förlorar man i, vad heter den där? Big Little Lies med Reese Witherspoon. Det är en väldigt fin skådis och så förstås Severance då. Hans tv-serie.

Ja, herregud. Men den har jag inte sett. Åh, den är inte dum alltså. Det tar några avsnitt att komma in i den. Jag kommer aldrig in i den. Jag förstår. Jag tror att jag såg den första kvarten av första avsnittet typ åtta gånger innan jag ska sluta.

Men nu då? Men sista avsnittet i säsong ett av Severance är bland de mest spännande avsnitt jag har sett. Alltså bara spänning. Nagelbitarspänning. Otroligt. Okej.

Adam Scott. Jag ska ge den en chans. Så Adam Scott spelar då författaren Åhm Bauman. Och hela filmen börjar med, sånt här tycker jag är ganska kul. Det börjar liksom med en sekvens, en filmad sekvens ur en av hans böcker som han sitter och skriver.

Roligt. Han skriver någon serie om konquistadorer, det vill säga spanska och portugisiska erövrare. Eller, ja, sådana med roliga hjälmar. Och det är någon scen där någon ska öppna flaska och slå den mot något hårt.

Ganska våldsamt gäng konquistadorerna va? Ja, ja, verkligen. Det var ju spanjorer som besatte upp bybor och mördade infödingar och sköt ihjäl. Precis så. Portugal skickade 1989 till Eurovision Song Contest en låt som hette Conquistador.

Då en kvinna stod i härligt slokhatt och sjöng en discolåt. Conquistador! Och det blev så här, ja, alltså det blir lite, alltså du sjunger om de folk som har liksom mördat och skjutit.

Ja, det var verkligen folkmord. Ja. I för sig har ju Tyskland skickat en låt som heter Genghis Khan. Ja, exakt. Den gamla tysken. G Sådär älskar tiffade Persson...

Det var gaffeln i ögat på dig. Hur vågar du? Här har du en gaffel i ögat. Nej, det var ju ganska märkligt, tyckte jag. Men sen då, han upptäcker någonting, han får lite kontakt med någon kvinnlig anställd, det händer någonting med henne.

Och sen, ärligt talat, jag hade ganska svårt att hänga med. Vad är det som egentligen har hänt? För det är ganska mycket, är detta nu? Eller, vänta, du hamnar på sjukhus, men är detta någon flashback?

Och helt plötsligt var vi... Är detta nu? Eller liksom sådär... Man hamnar i någon konstig tids... Lite... Christopher Nolan gillar ju detta, men han är ju så duktig på att göra de grejerna, tänker jag.

Ja, men den är väldigt märkligt berättad. Och det känns som att den är det med flit. Alltså att jag vill berätta en film annorlunda. Alltså, lite i indie. Det är ju en fem miljoner dollars film, så det är ju en indie-film på det sättet.

Jag tycker det är två saker för mig, om vi går till vad jag känner. Å ena sidan, det positiva är att jag tycker att det är ganska läskigt ofta. Hela grejen att det finns en honeymoon suite som de då säger är hemsökt av en häxa.

Och av massa anledningar måste han såklart upp i den här honeymoon suiten sen. Och sen så tar han sig ner genom någon slags matis ner i källaren. Här finns det väldigt mycket läskiga ögonblick som lutar mot vad kommer där borta i skuggorna?

Vad kommer vi se? Förvrängda ansikten, ledsna barn... Och hela idén att göra en sån här skräckfilm med irländsk gammal folksagahäxa. Ja, det är bra. Sånt där tycker jag är läskigt nämligen.

Mycket mer än en mördare som går löst. Sånt där tycker jag är superläskigt. Men om det en bara var det, problemet är att filmen är så märkligt berättad att jag förstår...

Jag ska vara lite korkad. Jag förstod inte riktigt filmen. Nej, inte jag heller. Jag förstod inte vad mamma... Jag förstod inte vad fotografiet han jagade på mamman...

Jag fattar inte. Jag var tvungen att se om vissa bitar. Nej, men alltså, jag var nog lite trött också. Men jag var tvungen att gå tillbaka till innan han hamnade på sjukhus.

Men vänta nu, vad händer? Missar jag någon grej? För nu helt plötsligt så händer det och sen händer det och då var han där. Och då var han vän eller var han är ovän, den här killen.

Så det var ganska rörigt berättad. Men det som störde mig mest var att den var alldeles för mörk. Ja, ja det var den. Man blev trött, man blev trött. Man såg ju för fan ett helvete.

Och det menar jag, nu låter jag verkligen som en snart 60-man. Men ja, det var verkligen att jag hade svårt att uppfatta vissa scener. Och vad är det man... Och jag kan förstå när man gör det i en skräckfilm.

Du vet, när ett huvud ska framträda svagt och liksom, är det verkligen någon där bakom? Men jag tyckte att hela filmen var så jävla mörk. Alltså den kändes... Alltså dåligt ljusat snarare än att det var bara stämningsfullt.

Ja, man har gjort ett val som blev väldigt komplicerat för oss. Jag ser ju inte. Men jag förstod heller inte vad... Det här Conquistador-öppningen, jag förstod inte vad den skulle spegla.

Hur kom den, och som sen då såklart ska knytas ihop i filmen. Nej, jag fattade inte. Så att jag känner mig lite korkad. Men just själva the thrills, ja, där finns några läskiga ögonblick.

När han ska åka ner, han skulle liksom... Han ska åka ner i en matris, men han måste se till att matrisen ska komma tillbaka upp igen. Han gör ett system med en liten klocka som slår på en knapp så att han kommer upp vid det här tillfället när en häxa är på väg mot honom.

Där är jag med. Problemet är att det är segt däremellan. Det är illaregisserade biroller som alla är för stort regisserade, så det blir komiskt spel som känns, som du säger, lite parodi.

Är det hotfast vi kollar på? Ja, men ibland kände jag det. Så här en sån, vad heter de? Simon och Simon Pegg-film. Och sen en handling jag inte riktigt förstår, men några läskiga ögonblick.

Jag tycker inte det var helt dumt, men jag gillar ju skräckfilm, som du vet. Men den här skräckfilmen har gjort det väldigt svårt för sig. Jag tycker likadant. Jag tyckte den var knepig.

Jag hade lite högre förväntningar, faktiskt. Jag vet inte varför. Den byggde inte på någonting, egentligen. Mer än en känsla av att det här verkar intressant. Jag tror att det var irländskt.

Du var lycklig. Exakt, jag var lycklig, jag tror jag. Du skulle komma hem, kände du. Jo, men du var också lite mer uppskytt över filmen. Du hade hört bra saker. Jag gick in lite mer, jag visste ingenting, så jag hade också mindre förväntningar.

Men om jag är inne på betyg, så måste jag ändå säga att tycker ni om skräckfilm och tycker ni om den här typen av indisk skräckfilm som går mer liksom åt Witch, alltså liksom åt det där hållet, så jo. Den här vill ju vara en Eggers Witch-värld, men når inte riktigt dit. Det är nästan en trea för mig, för jag tycker att den är rätt läskig ibland.

Men jag stör mig för mycket på saker jag inte förstår och de sega partierna. Så 2,5 från mig till Håkum. 2,5 från mig också till Håkum. Men som sagt, gillar ni skräckfilm och ska kolla på någonting sådär, eller en double feature på något sätt, så kan man absolut titta på den.

Ja, det är absolut ingen sågning. Nu går den att hyra där hemma på era, ja, vad det har för iTunes movies. Man får öka ljusstyrkan med åtminstone 20%, så att ni ser monstret överhuvudtaget.

Håkum på streaming. Jag ser framför dig att du sitter med ett glas vatten. Jag ser ju ingenting! Jag är jätteuppspelt över min favoritfilm den här veckan. Det är en film som jag har verkligen bara väntat på att få välja.

Och nu då efter Odyssén så är man liksom på Nolan-humör. Men jag vill inte gå på The Dark Knight än, eller Interstellar som betyder så mycket för mig. Mindre för dig, vet jag, vilket gör det intressant när vi kommer att prata om den en dag.

Men det här är liksom min snuttefilms Nolan. Så att säga. Det här är liksom den Nolan som jag kanske gillar att se om mest. Det här är Nolan precis när han håller på att gå från kultregissör bakom följning och memento och håller på att bli den stora Hollywood-regissören.

Det är precis som någon slags brygga nästan, The Prestige. Han har kvar sin mer experimentella berättarstil, men börjar samtidigt arbeta med större Hollywood-stjärnor, stora miljöer och spektakulära idéer. Eller hur?

Direkt efter Batman Begins med det två år innan Dark Knight. Där är vi. Och då sätter sig han och sin brorsa Jonathan Nolan. De har hittat en bok av Christopher Priest från 1995 som de bygger det här på.

Och idén är ju strålande. Två stycken rivaliserande illusionister i 1800-talets London som gör allt för att överträffa varandra. Det förvandlas till en besatthet som kostar dem kärlek, vänskap och till slut sina liv.

Inte minst kommer det en teleportation-illusion. Teleportation, vad säger man? Teleportering. Teleporteringsillusion som gör den här kampen ännu mer extrem. Båda två är beredda att offra vad som helst för att avslöja den andras hemlighet.

Det är en mörk, smart och spännande film om besatthet, uppoffring och priset för att bli bäst. The Prestige. Underbart val. Det här är nog min favorit-Nolan. Om man tar bort The Dark Knight.

Den ligger i en egen liten folla, tycker jag. Det är två så olika filmer också, eller hur? Ja, precis. Men för här tycker jag att... Nolan, vi ska ju snart ge oss in.

Vi har så många specialavsnitt som vi ska göra och som vi har idéer till. Och det är också därför vi inte har pratat om Star Wars eller om Indiana Jones. Eller om Back to the Future eller Batman.

För vi vill ge de här filmerna mycket Så att det är en fantastisk, det är ju inte en cameo, det är ju en ganska stor roll. Och så Andy Serkis. Ja, strålande också.

Strålande också. Jag tycker det är så häftigt. När jag såg om filmen nu inför, så jag såg om den här nu i veckan. Ja, med. Det var kul att se om den för att jag brukar se den kanske en gång vartannat år.

Men jag hade lite glömt hur jag liksom hoppar mellan vilken av magikerna jag känner med. Och det tycker jag är ett tecken på stort, en stor penna som skriver. Skickligt skrivet.

Vem är våra sympatier hos? Vem är det vi, ursäkta det enkla uttrycket, hejar på? Hur känner du för det? Vem känner du med? Ja, men vi pratar ju om det. Aaron Sorkins beskrivning av den bästa scenen, ena båda, man tycker att båda parterna som bråkar har rätt.

Just det, just det. Det är liksom verkligen, då har man uppnått liksom ett berättande eller en scen eller en dialog. Jävligt skickligt. Ja, bra fråga. Liksom Hugh Jackman är ju lättare att tycka om.

Så är det. Han är lätt tillgänglig. Ja, lätt tillgängligare. Han är öppen, han ser bättre ut, han är Wolverine dessutom. Nu är Christian Bale Batman, så det är ju två av mina absoluta favoriter.

Men det är liksom lättare att gilla Hugh Jackman. Han känns mer som en redig kar och liksom lite Oklahoma-feeling på honom. Bale spelar ju också lite så där grumpy och lite bitter och lite, ja, men så där lite besserwisserig i början.

Så att han låter ju, han jonglerar ju lite grann med våra känslor tycker jag, beroende på vad som händer i filmen. Det är precis det. Vi är hela tiden osäkra på vem vi ska heja på.

Men filmen startar ju med att Hugh Jackmans då stora livskärlek, hans fru, dör. I ett trick. I ett vattentrick. Byggt på, antagligen då, att Christian Bales karaktär har gjort ett eget val, ett beslut som inte borde ha gjorts.

Och det i sig gör ju att på något sätt så hamnar liksom våra sympatier hos Hugh Jackman. Liksom lite i berättarformen, men de blir ganska snabbt ifrågasatta för att Hugh Jackman blir ju också besatt. Och det är aldrig bra.

Alltså att drivas av revanschlusta är ju egentligen, eller inte minst av hämndlysten, är ju fel drivkraft i allting. Det blir alltid destruktivt. Och Hugh Jackmans drift blir ju destruktiv och det gör tror jag också att vi till slut hejar mindre och mindre på honom.

Jag tycker det är jätteintressant gjort. Men när man sedan vet, liksom twisten, det är ju så finurligt genialt skrivet hur vi inte förstår, liksom relationen mellan Rebecca Hall heter hon va, och Christian Bale, det här gifta paret, och vi inte riktigt förstår vad hon menar med att ja, ibland så tror jag inte på när du säger att du älskar mig. Idag så menade du det.

Fy fan vad gåshud när man fattar den. Ja, när man tittar på filmen flera gånger så inser man, och det är ju de allra bästa filmerna blir ju bara bättre när man ser dem flera gånger och man upptäcker nya grejer. Och det är så kul det där med lojaliteten med karaktärerna.

Att det är också just att när man är med på en sida, typ Hugh Jackman, nu ska du spionera hos honom, jag tycker du ska ta anställning hos honom, då hejar man ju lite på Christian Bale, för då tycker man att fan vad jävla störigt beteende. Det här är bara ett skild av hämnd och elaka grejer nu. Ska du sätta dit honom nu?

Du är ju inte säker, bam, bam, bam. Och sen när Christian Bale då vänder åt andra hållet så tycker man synd om Hugh Jackman. Så hela tiden luras man liksom om vem man ska bli impad av eller tycka synd om eller heja på.

Och det är så jävla skickligt. Man gör det ända in i sista rutan på filmen. Helt knäppt. Och Michael Caines fantastiska roll också, som är liksom en supermentor till bägge två.

Och Roger Rees dyker upp, vår min favorit från indiska Les Parons Terribles som jag såg på Broadway. Ja, är det såna där? Ja, precis. Han är också en galen engelsk diplomat i West Wing.

Ja, just det. Han har ett underbart utseende verkligen. Men sen också, production designen är ju sagolik och den är inspelad i USA, den här filmen. De har inte varit i London.

De har inte ens varit nere på primen. Vad fan byggt upp allting. Och det är otroligt vacker, den här filmen. Det intressanta här är liksom att Sam Mendes, regissören, gör American Beauty.

Vad kan det vara? 98 eller 99 eller 2000, någonstans där tror jag till 99 kanske. Gör han American Beauty, Sam Mendes filmdebut då för övrigt, en stor teaterregissör.

Han är sugen på att göra Priest roman till film. Så den ligger hos Sam Mendes egentligen. Han ville följa upp American Beauty med den. Det hade blivit en helt annan, helt annan typ av film såklart.

Samtidigt har vi då Priest som aldrig har hört talas om Christopher Nolan som börjar kontakta Priest. Det här är också innan, Memento är filmad men håller på att klippas och finns inte att visa upp ännu. Så Nolan skickar ett motorcykelbud till Priest med en VHS-kopia av sin following, hans första film, som Priest tittar på och blir så imponerad av den att han väljer Nolan.

Så så får Nolan rättigheterna. Alltså innan Memento ens har kommit ut så har han fått rättigheterna att börja drömma om det här. Schysst. Ja, den är verkligen, det är en accomplishment.

Och det är liksom, vi pratar lite om Nolan och det här att jag har ju lite svårare för vissa av hans filmer, till exempel Interstellar. Jag gråter ju floder på Interstellar. Men det kan vi prata om när vi pratar om Nolan som regissör.

Då ska vi gå djupare in på hans filmer. Men det är samma sak med Dunkirk och Inception och Dark Knight som har en speciell plats i hjärtat. Ja, fy fan. Ja, herregud vad bra det är.

Men det här är liksom en film där Nolan inte har blivit Christopher Nolan än. Exakt så. Utan han är en duktig regissör som gör en traditionell berättelse. Sen ser man ju spår av Nolan, det här med att flytta tid och rum.

Åh jävlar. Exakt, vi hoppar i tiden. Ja, precis. Hoppa i tid. Hoppa liksom lite så, teleportation-feeling på mycket liksom. Och han är ju liksom lite av en illusionist själv.

Det är ju precis det han är. Ja, det är väl lite det du var inne på i början. Ja. Han gör The Pledge, The Turn och sen The Prestige. Så vi är liksom med på alla de grejerna och sen helt plötsligt Nej, var det så det var?

Filmen är ju ett trolleritrick. Det är så, jag får gåshud. Det är så briljant att det är en film om illusioner, men filmen är en illusion. Hur vi tittar åt fel håll och hur vi sista bild, filmens sista bild så förstår vi liksom allting.

Det är en sån otrolig sista bild. Och det gör ju också, sista bilden gör ju att det blir en skräckfilm helt plötsligt. Det blir fruktansvärt obehagligt. Ja, det är sagt så.

Jag kommer ihåg när den här filmen var slut. Man får ju sån rys när filmen är slut. Vi behöver inte säga vad det är för att de flesta av er har såklart sett den.

Men om ni inte har sett den så, men du vet, det är Man får liksom sitta kvar en halvtimme och bara Vänta, vänta, vänta, vänta. Nej, men det betyder ju att han aldrig visste om han skulle dö. Han vet inte ens, vem är den riktiga den personen?

Man får en liknande sån gudomlig science fiction-gåta som skapar, som tidsresor, som skapar en sån Åh, fy fan. Ja, men nästan som en existentiell rysning på något konstigt sätt. Ja, ja.

Och den bästa science fiction gör ju det. Exakt. Det är det som är så gött med science fiction, som vi också har sagt någon gång, att den visar någonting om människor på ett sätt som man inte kan göra med en vanlig historia eller vanliga element.

Utan science fiction har möjligheten att påvisa saker som gör att man, om liksom när det vänder på slutet, alltså man nästan, fort For gathering, some are for slowing down. Pura lets your home smell like both, fine fragrance, paired with real technology tailored to every room you live in. This fall, discover what your home could smell like.

Explore sense of place at pura.com. It's time to set your sights on higher peaks to scale, deeper rivers to cross, and greater dreams to pursue. It's time to embrace the impossible with Defender.

Built with legendary capability and tested on some of the most difficult terrain, Defender defines tough luxury. From the sleek two-door Defender 90 to the purposeful Defender 110 to the Defender 130 with seating for up to eight, there's endless potential ahead. Explore the full Defender lineup at LandRoverUSA.

com.