#289, Abdullah As-Sueidi , ”Islam & Sverige”

Det sjukaste av allt är att de många gånger som representerar de här partierna, de vill att det är vissa sorters människor som ska lämna Sverige. Det är personer som inte är så integrerade i samhället, som inte är utbildade, som kanske är kriminella och så vidare. Det är dem de vill att de ska flytta utanför landet.

Medan de som kommer att flytta utanför landet är de som har förutsättningar att kunna göra det. Det är folk som har bra med business, de har x antal miljoner på kontot så att de ska kunna flytta sina business till ett annat land och flytta till Dubai eller flytta till någon annanstans. Eller så är de välutbildade, de är läkare och så vidare.

Ja, men då kan jag väldigt snabbt förflytta mig där. Men om du inte är välutbildad och du inte har ett bra kapital, då är det supersvårt att flytta till ett annat land och etablera sig där. Du kan göra det i ett, två år, men du kommer komma tillbaka.

Hej på er och välkomna tillbaka till Dialogiskt plattformen som skildrar samhället på gott och ont. Mitt namn är Victor de Almeida. Sverige islamiseras i en allt snabbare takt.

Som en direkt följd av mångkulturalismen och massinvandring från de muslimska världen har ett av världens mest homogena länder på några få årtionden förvandlats till ett land i upplösning. Segregation, otrygghet, våld och systemhotande brottslighet har kommit att bli en del av vardagen för allt fler svenskar. Samtidigt kan vi se hur islamiseringen äter sig allt djupare in i den demokratiska samhällskroppen.

Så beskrivs förlaget Asp och Lycke, SO-läraren och politikern Richard Jomshofs nysläppta bok Kafir. Vi ska diskutera den i dagens Dialogiskt. Möt doktor Abdullah Asweidi som är en välkänd svensk islamisk teolog.

Han konverterade till islam som 16-åring och är idag verksam som islamisk teolog och föreläsare med säte i Medina. Han är en av de mest framträdande profilerna inom den svenskspråkiga muslimska samfundet och arbetar aktivt med att utbilda och föreläsa om islam. Välkommen!

Tack så mycket! Kul att ha dig här! Detsamma, jättekul att vara här! Nu har du varit igång ett tag och sådär. Nu är du hemma från Medina, Saudiarabien. Två delar av min presentation.

En handlade om dig, den andra handlade om Richard Jomshofs bok Kafir. Det var förlagets beskrivning, det som står där bak. Jag vet inte om det står bak på boken.

Jag har inte läst boken än vill jag säga till alla där ute och jag vet inte om du har hunnit läsa den. Nej. Men det är alltså beskrivningen och sådär. Vad säger den dig?

Ja, alltså man vet ju ungefär vad Richard Jomshof har kallat till och vad man har pushat för sorts agenda. Redan innan Jimmie Åkesson kom in i riksdagen så skrev han den här kända artikeln där han sa att muslimer är det största utländska hotet mot Sverige sedan andra världskriget. Så den där retoriken är inte ny på något sätt.

Men nu är det Jimmie Åkessons privata bolag som har sålt den här boken, man har hajpat upp det här för att den ska bli känd. Man säger att den sålde slut 14 exemplar eller vad det var någonting bara på första dygnet. Det verkar vara ganska mycket eget folk som har köpt upp den och man ska då dela ut den på något sätt.

Man har gjort en hajp kring den här boken och så vidare. Jag såg det inför valet då, för att man ville att det här ska bli samtalsämnet inför valet. Medan många kanske mer tänker på ekonomin, ungdomsarbetslöshet, långa vårdköer.

Det är mycket sånt som kanske gemene svenska man tänker på. Så såg jag då innehållsförteckningen som handlar om islams expansion för 1400 år sedan, kalifatets tid på den tiden och så vidare. Och jag tror att det är dit de kanske vill att debatten ska vara idag.

Att man ska prata om de här grejerna, hur islam spred sig gång i tiden och vad som händer nu framåt. Och jag tycker det är ganska konstigt att man tar upp det inför valet. Det finns många andra saker man kan fokusera på.

Visst, vissa historiska händelser kan vara jätteintressanta att ta sig in i och ta sig an och läsa om. Hur kristendomen spreds på många delar av världen, hur ateismen spreds, kommunistiska länder till exempel. Hur islam spreds, jätteintressant.

Men nu tror jag att det är vissa frågor som är lite mer angelägna för det svenska folket inför valet. Så jag tycker inte man ska lägga för stor fokus kring de här sakerna. Och sen kan man absolut ta tag i sakfrågorna därefter.

Ja, absolut. Jag tänker att vi kommer att lägga lite fokus på den boken. Absolut, det är viktigt. Man ska kunna diskutera den, men jag tror inte att det ska bli valfrågan som man ska prata om.

Jag tycker att man flyttar fokus från det som jag tror att väldigt många svenskar fokuserar på. Om man gör en undersökning så ser man vad är det generellt som det svenska folket tänker på. Då är det mycket det.

Jättehög ungdomsarbetslöshet, det ligger på 25%. Ekonomin har inte alls gått bra, jättesäkert världsläge som det ser ut som det finns just nu. Sverige är hotat i och med kriget som sker borta i Ukraina.

USA är inte en pålitlig allierad. AI kanske tar över och leder till att jättemånga personer blir arbetslösa. Och man ser inte att de pratar om de här sakerna så att många unga idag som ska komma ut på arbetsmarknaden.

Titta nu till exempel, nu ska jag börja jobba, kommer AI ta mitt jobb? Kan man kunna ha ett jobb i framtiden? Det är de här sakerna som många personer tänker på.

Jag vill göra en operation i knät, jag har ont, jag har ont varje dag. Vårdköerna är jättelånga. Jag måste åka till ett annat land, Turkiet, för att göra min operation för att det tar för lång tid här.

Det är det som gemene man tänker på och kanske inte just de här frågorna som de vill göra till en valfråga. Så jag tycker att inför valet så är det ett felaktigt fokus där. Och att man istället borde fokusera på de sakerna som är verkligen viktiga för landet.

Och sen om man vill diskutera vissa av de här historiska händelserna, också vissa teologiska frågor, absolut. Det kan vara jätteintressant att ta dem, särskilt jag som har islamisk teologisk bakgrund. Jag tycker att det är intressant att prata om det.

Men jag tänker mer för valet, svenska folket, fokusera på det som verkligen berör deras vardag. Jag hör dig. Men om vi pratar lite grann om dig då, din uppväxt och det är ju andra delarna av min presentation.

Att du konverterade till islam som 16-åring. Det är ganska tidigt. Ja, faktiskt. Jag tänker på mig själv, 16 år gammal, då var jag mycket i de här knutarna. Jag gick på St.

Görans gymnasium. Jag gick på Kungsholms gymnasium. Det var där jag faktiskt konverterade. Lite konstigt nog, det var typ knappt några muslimer i skolan. Men jag är uppväxt på Kungsholmen, här faktiskt på samma gata.

Här föddes jag och sen uppväxt borta vid Thorildsplan. Så jag levt mitt liv där borta. Väldigt svensk uppväxt, spenderade stor del av sommarloven ute på landet. Antingen i Dalarna eller Småland och så vidare.

Så jag har fått dels uppleva det svenska innerstadslivet, men även det svenska ute på landet-livet som jag tycker har varit fantastiskt på många sätt och vis. Jag kom från en väldigt trygg och stabil familj. Båda föräldrar är läkare.

De levt tillsammans och kom från en akademisk bakgrund på många sätt. Även från min morfar var professor i historia och min farmor var också PhD i psykologi. Så jag har mycket historiskt intresse, psykologiskt intresse och de här grejerna.

Kan man säga att läshuvudet ligger i ditt DNA? Så, det kan man säga. När vi växte upp ute på landet så var det liksom... På den tiden, fortfarande innan sociala medier och så vidare så var föräldrarna en, två timmar, ingen tv, ingenting.

Läs bara, så redan när jag var väldigt ung. Läs igenom böcker. Vad är den största missuppfattningen som folk har om dig? Vet du det? Jag får ju väldigt många som säger till mig du konverterade som 16-åring som sagt.

Vad hände vid ditt liv vid den tidpunkten? Hade du läst så mycket böcker så att du blev influerad, eller? Alltså det var, jag som mina föräldrar var läkare, så vi reste ganska mycket.

De var också på läkarkonferenser, kom till andra länder. Sverige, man lever, det är på ett speciellt sätt. Sen kommer man till andra länder, besökte dem och så bara så här Wow, folk lever väldigt annorlunda.

Religion har en väldigt stark påverkan på vardagen, vilket det inte hade när jag växte upp i sekulär familj. Så blev det så här, intressant, jag vill läsa mer. Vilket är att jag gick till Stockholms stadsbibliotek, lånade mycket böcker, var intresserad av att läsa om existentiella frågor.

Också intresserad utav antirasistiska rörelsen, del Palestinafrågor och vissa andra saker som gjorde mig intresserad. Läsa, läsa, läsa, läsa. Och till slut så var det så här, islam är verkligen en jätteintressant religion.

Och det ledde mig till att jag till slut bara tog ställning att bli muslim. Och när du blev muslim, minns du den dagen? Eller det kanske inte är en dag, utan det är en process.

Ja, det är mer en process. Det var en process som höll på i ganska många månader faktiskt. Det var mycket tänkande, mycket avvägande för jag förstod på något sätt att det här kommer bli känsligt i familjen, det kommer bli känsligt i min omgivning.

Det fanns ingen i min klass som var muslimer och så vidare. Så det kommer leda till en del problem för mig. Så man behövde avväga mellan det jag känner att jag är övertygad om och vad det kommer leda till för konsekvenser.

Så det var mycket rationellt tänkande, avväga och sen bara, nej men om jag är övertygad om någonting, då får jag följa det. Och det är en ganska intressant grej just med svensk individualism, att trots att det är liksom familjen kanske är emot eller samhället är emot, så kokar det ändå ner till, det är ditt val. Medan jag vet ju folk som konverterar till islam från andra liksom familjer som har en mer kollektivistisk syn på familjen och så vidare, då är det så här superkänsligt när de blir det.

Är inte det verkligen en svensk grej? Jo. Jo. Det är ju fint. Ja, nej, jag tycker absolut. Det finns den grundläggande respekten, tycker jag definitivt. Att bo i profetens stad.

Berätta, hur skiljer sig, vad är skillnad på Sverige och Medina? Alltså det finns jättemånga skillnader, självklart. Alltså det är två helt olika bakgrunder och så.

Men faktiskt, trots att det är så många skillnader som finns, det är ett muslimskt land, det är ett sekulärt kristet land, och många grejer, så finns det så många grundläggande grejer som folk är överens om. Och det finns vissa grejer som man ibland tar upp i dag, är så här, man anklagar etiska svenskar för rasism. Att de till exempel, det här med att de har white flight, liksom.

När det blir för många så flyttar man ut till andra områden. Man vill vara lite mer bland sina egna som håller med. Och jag älskar att analysera de här sakerna. När jag ser, det är exakt samma sak med Saudi.

Om det blir för många personer från andra kulturer, för de har en lite liknande bakgrund där. Saudi var superhomogent en gång i tiden, det var bara folk från den arabiska halvön som bodde där. Mecca och Medina är lite annorlunda, för folk hade kommit på pilgrimsfärden under hundratals år.

Men det var liksom mer eller mindre folk från den arabiska halvön som bodde där. Det var ett homogent land. På 30-40 år så är det nu 35% ish invandrare i landet.

65% av de egna. Så Riyad, huvudstaden, 50 000 invånare på 50-talet, 8 miljoner invånare idag. Varav liksom, typ hälften av befolkningen är icke-saudier. Kommer med sin kultur, kommer med sin mat, kommer med sina värderingar.

Och då ser man det här, du vet, lite så här, okej det är intressant, det är lite spännande. Jag vill gärna testa på lite annan mat, men när det kommer till vad jag vill ha mina barn, var de ska studera, var jag vill bo, jag håller mig till min... Och då ser jag det här mänskliga i det hela.

Och jag kallar inte det här för rasism, utan jag kallar, jag tror att det är ganska liksom... Självbevarelsedrift. Självbevarelsedrift, man vill ha kvar sin kultur, man tycker, oj, ett land har öppnats upp jättesnabbt.

Mycket nya influenser. Jag ser det som någonting naturligt. Sen kan det finnas rasism, självklart, både på Sauds sida och deras sida också. Fine, det vet jag att det förekommer.

Men jag tror att vissa av de här grejerna är ganska naturliga i människan. Men den här debatten då, som är i fullt cho, jag vet inte om det kanske också bara används för propaganda med att man måste lära sig bättre svenska till så många som har bott här i 20-30-tal år men knappt kan svenska för de bor liksom integrerade eller polariserade i ett område med folk från samma... Ja, men du fattar.

Du åkte ner dit, eller? Du har flyttat dit och kan arabiska. Hur viktigt är det för Saudi att man kan arabiska? Superviktigt. Alltså, där kommer vi tillbaka till det gemensamma på något sätt, som finns båda som har gått samma resa från homogent till pluralistiskt samhälle.

Att där också personer som inte lär sig språket och klär sig kanske på sitt sätt från sitt land och de bor i sina egna områden har supersvårt att komma in i samhället. De personer som lär sig språket lär sig inte bara språket utan idiomerna. När du kan idiomerna, det är då du kan språket.

Inte bara att du kan grammatiskt sett kunna uttrycka dig. Du kan idiomerna, du kan den kulturella kontexten, du kan föra dig. Det är som dag och natt. Och jag tycker att det är en självklar grej att alla människor har ett eget ansvar om du kommer till ett land eller du lever i ett land och du vill ha någon sorts sund framtid för dig själv.

Du vill kunna ha ett bra jobb, du vill kunna driva business, du vill kunna göra någonting. Då vill du självklart kunna lära dig språket. Du kan inte förvänta dig att majoritetsbefolkningen i landet bara ska acceptera, acceptera, acceptera.

Det är självklart att du ska kunna... Du ska... Väldigt mycket ligger på dig som individ. Sen kommer det alltid finnas individer som kanske har svårare att lära sig.

De har dyslexi. Men det där är undantaget. Grundprincipen ska alltid vara att det ligger ett stort ansvar på individen att försöka anpassa sig inom mycket och försöka verkligen...

Att minoriteter kan ha det svårare, var man än är, så är det generellt. Det finns nätverk bland majoritetsbefolkningen. Man vet hur saker och ting fungerar på ett helt annorlunda sätt.

Minoriteter kommer att ha det svårare. Då kan minoritetsstressen ibland vara en push till att folk lyckas bättre. Och det blir en push på många sätt. Och det där kan jag se hos många minoriteter.

Jag brukar åka ibland till Malaysia. Den kinesiska minoriteten som är där. Supercoolt. Inom business är de topp. Samma sak i Indonesien, samma sak i Thailand, samma sak i Filippinerna.

De är minoritet, men de är ganska mycket faktiskt också bland sina egna. Men superduktiga på sin grej att vi måste vara topp. Vi har inte förutsättningar alltid, men vi måste vara topp.

I slutändan så, du har samma situation som alla andra när du lever som minoritet. Men det handlar om vad som finns inuti dig. Vad är du redo att göra? Vilka uppoffringar är du redo att göra?

Hur hårt är du redo att kämpa? Där tror jag definitivt att alla har ett ansvar. Därför tycker jag det är så intressant att jämföra de här två situationerna. Men om du tittar på Sverige, hur länge har du varit borta härifrån?

Hur länge har du bott? Över 20 år. Hur är förändringarna de senaste tio? Det är jättestora förändringar i Sverige. Det är förändringar inne i Sverige och det är förändringar i hur hela världen ser ut.

Världsläget idag är mycket mer osäkert. Till exempel att det finns krig i nä Många gånger var det att Sverige hade själv, de var först i behov av arbetskraft. Det var liksom 60- och 70-talets invandring.

Och sen så öppnade man upp för asylinvandring när det fanns vissa, många gånger var det faktiskt högerpartier som var ganska öppna för det här. Man hade en viss föreställning om att man ska kunna bygga ett mångkulturellt samhälle, men det var inte så att folk sitter borta i, typ så här, muslimer som invaderar Sverige. Det var folk kom hit, folk hade dåliga förutsättningar i sina länder och säger att det finns ett land i Sverige, det är jättemycket förutsättningar att man vill komma hit.

Det fanns inga tankar om att man ska invadera och göra sådana här grejer. Även ordet infiltration, det är också väldigt så här, det tyder på att det är en fiende. Det är liksom ryska GRU, SVR som ska liksom infiltrera och ta sig in och så, när till exempel en muslim kommer in i politiken eller liknande.

Det här är inte infiltration, det här är liksom personer som kanske vill göra gott ifrån sig eller vara en del av det politiska samhället. Sen kan det självklart finnas extrema grupper, det förnekar jag inte. Det kan finnas personer som har en agenda, men att det här är den breda muslimska uppfattningen att de vill invadera, infiltrera och så.

Jag har varit i det muslimska civilsamhället i 20 år plus. Det existerar inte de här diskussionerna överhuvudtaget. Dialogiskt vill säga tack till våra stolta sponsorer.

LivsKvalitet 323, X2 Energy som sätter standarden för nästa generation av energidryck. Lågt socker, låga kalorier. Advokatfirman Ola Tingvall, ett tryggt försvar för alla.

Jomshoff, vi är inne på Jomshoff väldigt mycket och kanske kommer vara det en liten stund till. Jag vill säga det att jag har under ganska många månader, nästan ett år, ringt honom, messat honom. Vi pratade ganska, ja inte mycket, men en del förr i tiden.

Men nu har jag försökt få till debatt på olika sätt, bland annat med dig, men också Mikael Yxell och med andra och har inte fått gehör. Så jag vill också säga det till alla som lyssnar där att vi inte pratar om Jomshoff, utan vi har ju, eller nej men jag utifrån kanalen att jag har verkligen reach out till honom. Men boken då, som han har skrivit, Läglig till val.

Men han är ju också påläst, han är ju SO-lärare, så han är ju historiker. Och du, ja, påläst. Nej, alltså man kan vara påläst om olika saker. Jag har PHD och jag har magister från Umeå universitet och från kandidat från Uppsala universitet.

Men om jag skulle börja prata om frågor som har ingenting med saken att göra, av vad jag har pluggat, då är jag fortfarande utanför mitt fält. Men då är det inte påläst om det. Det är det jag vill säga att bara för att man är SO-lärare behöver man inte vara påläst om islam.

Nej, inte nödvändigtvis. Men jag tänker att han verkar ändå vara påläst om islam, om vi tar bort ordet SO-lärare. Det tycker inte jag. Han har ju kommit med mycket...

Man kan ju säga att man kan... Han säger så här, jag har läst Koranen, ja, jag har läst Bibeln också. Jag har också läst Bibeln flera gånger, men jag är inte någon Bibel-expert på grund av det.

Jag skulle inte skriva en 300-400 sidors bok som handlar om Bibelns historia baserad på det. Och särskilt inte om man tar från källorna som Robert Spencer och de här som också hade stort inflytande på Breivik och de här. Det är en viss miljö där man, inte på ett objektivt sätt, studerar historia, utan man vill lyfta fram vissa delar.

Man vinklar saker och ting väldigt mycket. Man lyfter inte fram helheten. Det är inte så objektiv historia går till. Objektiv historia skrivs av historiker som har studerat de här frågorna och kan lyfta fram alla sidor hur saker och ting såg ut.

Men om man har en agenda, jag vill framställa muslimer som ett hot, jag vill framställa kristna som ett hot, jag vill framställa ateister som ett hot. Jag skulle kunna skriva en bok till exempel så här, framställa ateister som ett hot till exempel. Vilka ateister har levt genom tiderna?

Vi har Stalin, vi har Mao Zedong och vi har Pol Pot. Man lyfter fram personen efter person. Kolla hur extremt, till exempel där. Eller så kristna tar man upp olika personer i den kristna historien som har gjort olika brott.

Och så bara kolla här ser vi en bild. Du har inte gett hela bilden. Du har inte förklarat att Christer Sturmark och Stalin inte är samma. Båda är ateister, men de drar åt olika håll.

Och samma sak att du tittar på vissa events från historien och ger inte helhetsbilden. Selektiv abstraktion. Selektiv. Och att man generaliserar på ett sätt och att man tar upp vissa grejer och man kanske också fultolkar många gånger.

Någonting som jag faktiskt tycker att Sverigedemokraterna många gånger har irriterat sig på. De tycker att, kolla medierna, de fultolkar oss. De tar upp det här muttalandet från att de har så och så många politiker som har gjort nazistiska uttalanden och varit nazistparti.

Baserat på det här är fultolkning, det är inte det vi står för. Kolla istället på vad vi säger här. Så de brukar många gånger klaga på den här grejen. Och jag tycker också att de många gånger kan framställas på ett felaktigt sätt av media.

Och det måste man kunna säga. Men om ni störer på folks fultolkning så fultolka inte själva. Lite så jag menar. På tal om fultolkning, kafir, det ordet kan man fultolka.

Men det betyder ju otrogen, det betyder icke-muslim eller någon som förnekar sanningen. Och det är ju för att muslimer anser att tro på Gud, liksom Mohammed, är ju sanningen. I det här fallet så används det mer som att man menar att det är en skymf och att man är otrogen mot sin tro och att man liksom...

Och de förklaringarna finns ju på, alltså när man slår upp det. Alltså inom religionsvetenskap så kommer man hitta att alla religiösa traditioner, du måste ju ha ord för saker och ting. Så inom kristen tradition så har du haft olika ord för personer som har avvikit från läran.

Du hade heretics som man brukar prata om. Du pratar om andra som har lämnat tron. Och det här har funnits inom svensk idéhistoria under en lång tid, att man har haft vissa personer som har hållit sig till den lutherska tron, till exempel då.

Sen har man avvikit från den. I den här boken så pratar de om Sveriges världens mest protestantiska land. Pratar mycket om det här med kätteri, att det är en stark tradition som har funnits inom svensk idéhistoria att det här är den läran som man då predikar och det här är det som avviker.

Så du har en apostat, det är den som har lämnat det helt och hållet. Och en kättare är den som håller med i det stora hela men då avviker på något sätt. Så inom judisk idétradition finns det sådana ord, det finns säkert inom hinduisk, kristen och muslimsk.

Det är ett ord som används. Sen kan det självklart bland vissa muslimer användas med negativ klang. Och med andra ord så är det bara ett sätt att beskriva den andra, den som inte är muslim.

Det kan vara lättare att säga icke-muslim. Men är titeln provocerande? Nej, alltså det är väl mer hela kontexten. Titeln i sig, alltså han gör boken ska se ut som en Koran då.

Och sen då hans olika uttalanden som kommer runt omkring det. Och att det är en hel kontext som finns här. Som sagt, innan de kom in i riksdagen så skrev Jimmie Åkesson sin kända artikel som hade titeln att muslimer är det största utländska hotet.

Man kopplar islam till nazism och kommunism och massa andra saker. Det är det som hela, där man utmålar muslimer som ett säkerhetshot. Man utmålar dem så. Det är inte en religionskritisk bok där man liksom...

Utan det här är en bok som har flera uppfattningar som ibland kan då leda till väldigt farliga saker. Det går någon och bränner ner en moské. Och det har varit flera moskéer som har bränts ner i Sverige.

Varför gör man det? Varför Åkte tillbaka och åker runt i många andra länder Har förändrat sig jättemycket Sverigebilden har förändrats Hur ser man på Sverige utifrån nu? Generellt har Sverige haft ett jättebra rykte Jag, som jag säger, Abdallah Sweidi Svensken Och det har alltid varit såhär, wow, Sverige Värsta landet och du vet Ikea, Zlatan, Volvo Man säger saker, positivt land, öppet land Och de senaste åren så har bilden förändrats till det värre Dels i högerkretsar utomlands att Sverige framstår Som ett land i kaos och att det brinner och att det är gängkriminalitet Det är den delen där Sverigebilden har förändrats Men också det som hände när Paludan och Salomonka går runt Och ställer sig utanför moskéer och bränner Koranen Och man gör många av de här sakerna som höll på under en lång tid Och man hetsar mycket Man har nu tagit bort exempelvis islamofobi som ett ord Som Sverige ska jobba emot och så vidare Det här uppmärksammas i många länder Då är det såhär, aha, oj, det där fina, vackra Sverige Som en gång var så tolerant, de är inte riktigt det längre Och det här påverkar Sveriges diplomatiska image utomlands Sverige kunde förut kunna komma och säga, det här är vårt fina, vackra Sverige Nu tycker vi att ni ska göra vissa reformer i andra länder eller någonting sånt Ah, Sverige, de borde vi lyssna på Nu blir det såhär, då kommer Sverige Jaha, det är det där landet som har ett, två, tre Det är inte bra Men när unga muslimer som är framgångsrika i Sverige Börjar känna att de inte får ut någonting av att vara kvar i Sverige Och börjar tänka på att flytta Jag känner ju mycket människor som har börjat flytta utomlands Inte på grund av religiös tro utan på grund av att deras religiösa tro och identitet Inte tro ens, utan bara identitet är hotad här i Sverige Så är det Det sjukaste av allt är att de många gånger som representerar de här partierna De vill att det är vissa sorters människor som ska lämna Sverige Det är personer som inte är så integrerade i samhället Som inte är utbildade, som kanske är kriminella och så vidare Det är de de vill att de ska flytta utanför landet Medan de som kommer att flytta utanför landet Det är de som har förutsättningar att kunna göra det Det är folk som har bra med business De har x antal miljoner på kontot så de ska kunna flytta sina business till ett annat land Och flytta till Dubai eller till nån annanstans Eller så är de välutbildade, de är läkare och så vidare Ja, men då kan jag väldigt snabbt förflytta mig där Men om du inte är välutbildad och du inte har ett bra kapital Då är det supersvårt att flytta till ett annat land och etablera sig där Du kan göra det i ett, två år, men du kommer komma tillbaka Så det de gör med den här retoriken Det är att de personerna som många gånger står väldigt bra Att ha kvar i Sverige, de kommer vilja flytta Och den bilden som man framställer många gånger med muslimer Det är så här, det är de som har flyttat hit Och kommit till Sverige Det finns de som har flyttat hit, men jättemånga är det andra, tredje generation Det är folk som är konvertiter som möjligtvis också Men folk som är, de föddes här, det här är Sverige i deras land på många sätt Men när de känner, bom, bom, bom, push, push, push Då är det den här eliten, om man ska säga Det är välutbildade som har många, många miljoner på kontot Och det är de som kommer dra Och det här är återigen, det är human capital Det är kapital som finns i landet Och det är inte bra Vad känner du om du, den här frågan har jag ställt alla möjliga Allt från Ebba Busch till Måna Salin och så där Vad känner du att Sverige kommer vara om tio år?

Tror du att vi kommer sitta här och prata om Sverige? Jag hoppas på det bättre, jag är i grunden en optimist Jag ser, jag tycker en jätteviktig grej är att även om jag inte håller med Sverigedemokraterna om saker Och tidigare regering om många saker Så tycker jag att de senaste fyra åren så har skjutningarna gått ner Och jag har inget problem att säga att de har lett bakom vissa reformer, lagreformer och så vidare Som har varit positiva, fine Jag tycker det har gjorts jättemycket arbete innan dem också Visst var det de lagreformer som har kommit Mycket arbete av civilsamhället och så vidare som har fått ner kriminaliteten Men jag tycker att Sverige verkar vara på rätt väg när det kommer till kriminalitet i alla fall Det är jättebra att se Och jag tror också att det finns en hel ny generation utav personer Som växer upp här, välutbildade Gör ett jättefint jobb på många sätt Och att det finns en stark nationalkänsla att man vill göra saker och ting för landet Men det finns ett annat spår också Och det kommer nog handla väldigt mycket om politiken och retoriken Vill man ha ett land där folk ska kunna känna sig inkluderade Då tror jag att vi kommer kunna gå åt rätt håll Vi kommer kunna ta oss förbi många utav de här problemen som vi står inför Jag tror också att det kommer att kunna gå, inte att utrota kriminalitet Det har aldrig gått i världshistorien Men man kommer kunna sänka det otroligt mycket Det mest systemhotande kriminaliteten Jag tror att vi kommer att kunna blomstra på många sätt som land Men det finns också en annan väg att om man fortsätter med polariseringsretoriken Om man fortsätter att pusha mot 20% ungefär av de som går i skolorna och på universiteten Då kommer saker och ting att kunna bli riktigt dåliga Så jag tror att mycket handlar om vilken retorik man väljer att föra Vilken politik man väljer att föra Bortsett från politiker då Medborgare Jag tänker framförallt muslimska medborgare Eller rättare sagt de muslimska organisationerna, moskéerna Och muslimska förebilder som dig själv Vad har de för ansvar? Hur ska de kunna förstärka förstärker kanske är svårt Vad har de för ansvar tycker du?

De har superstort ansvar De måste kunna ta sitt ansvar Men här tror jag att många hamnar i en rävsax Och det är att de känner att ena stunden säger man till moskéerna I Sverige ska inte religionen ha något med samhället i princip att göra Det ska ha bönelokaler Var bara inne i era bönelokaler, be där och blanda inte in på något sätt Å andra sidan så sträcker polisen ut handen och säger Jobba, nu måste vi jobba tillsammans för brottsbekämpning Okej, men nu ska vi börja engagera oss samhällsmässigt Jobba med andra saker som har med socialtjänsten att göra Jobba med det här, jobba med det här Så ena sidan sträcker man fram handen och vill samarbeta Å andra sidan så säger man lägger inte i Och då blir de här signalerna har de senaste åren De ambivalenta signalerna har varit jätte negativa tror jag Många moskéer vet inte vad de ska göra Ska jag engagera dem eller ska jag inte engagera dem? Ska jag prata om samhällsdebatten eller ska jag inte prata om samhällsdebatten? Och jag tror att många moskéer kan fylla en jätteviktig funktion här När det kommer till det man pratar om som är religiös företrädare Man pratar om en diskurs, du kan liksom välja att prata om olika saker Du skulle kunna välja som religiös företrädare med kristin eller muslims församling Att prata om efterlivet och vi pratar om det sista tiderna Och saker som är väldigt långt ifrån samhället idag Eller så kan du välja att prata om vissa samhällsfrågor Engagera i samhället, det finns jättemycket i den muslimska traditionen Om att du ska arbeta, du ska inte vara beroende av andra Ta inte bidrag, det finns jättestarka delar utav den muslimska traditionen Som finns som det här Du skulle kunna välja att fokusera på det Om du väljer att prata om saker som handlar om det kommande livet och så vidare Då har du hållit dig inom traditionen, både kristet och muslimskt Men jag tror att det skulle göra oss alla nytta Om man skulle fokusera lite mer på samhällsfrågorna i moskéerna Men då måste det finnas en öppenhet att man kan göra det Och inte känna att du samtidigt får handen Och jag tycker att vi har, jag är den första som kan bevittna om det Det finns jättestora strukturella problem inom de muslimska församlingarna Som behöver rättas till I många muslimska länder så finns det ett departement Som är ansvarigt för moskéerna Om du ska bli imam, då får du gå igenom ett test Och sen så måste du gå igenom en utbildning Och sen ska du kunna bli predikant I Sverige finns det ingenting sånt överhuvudtaget Jag säger inte att man ska göra det i Sverige Men jag säger att Religion, existentiella frågor, det här är någonting som jag värderar väldigt högt, spiritualitet, det är en stark del av mitt liv, som jag värderar.

Som jag skulle säga i ett land som Sverige, så tror jag att jag värderar de här frågorna betydligt högre än många andra. I andra delar av världen så är det mycket mer normaliserat att man lägger en större del på det religiösa än vad man gör i Sverige, men där skulle jag nog också säga i Sverige idag så värderar jag de här sakerna mer än vad många gemene man gör. Dialogisk logbok, det är en bok där en tidigare gäst skriver en tanke, ett citat, ett statement, ibland en fråga till den kommande gästen utan att veta vem den kommande gästen är.

Och jag tänker att du ska få läsa högt och svara på den frågan, sen får du skriva till kommande gäst. Du kan börja, varsågod. Wow, vet du vad den vetenskapliga metoden är?

Vad betyder den i så fall för dig vad gäller det stora problem i världen? Wow, jättecool fråga. Skrev av, vad står det där? Tobias tror jag det är. Vetenskapliga metoden är bland de viktigaste metoderna som vi har, som vi kan studera den naturliga världen.

Vi kan även använda den inom samhällsvetenskapliga ämnen. Den är otroligt viktig inom dess fält. Man använder den vetenskapliga metoden för att förstå hur världen fungerar, även hur man ska kunna förstå mer hur samhällena fungerar, individer fungerar och så vidare.

Men den har fortfarande sina begränsningar. Till exempel när det kommer till det metafysiska, om man ska prata om vad är gott, vad är ont, vad är Guds existens till exempel och liknande. Det har inte den vetenskapliga metoden att göra.

Så använda den inom sitt fält, superbra, och vi bör använda den. Men man måste hålla den inom sina begränsningar, annars blir det det man kallar för scientism, vilket är att man tar science utanför dess begränsningar. Jag tror definitivt att vi kan lära oss väldigt mycket från den vetenskapliga metoden, hur våra samhällen fungerar, många av de problemen som vi står inför.

Men det måste göras med moral. För att nazisterna använde sig också av vetenskap. Det var lite pseudovetenskapen de kallade det. De sa att de gjorde olika saker.

Rasbiologi var en vetenskapingång som man kallade det för, även fast man kallade det för pseudovetenskap. Så det är inte varje gång man använder ordet vetenskap som det ska vara moraliskt försvarbart. Och frågan är skriven av Tobias Landehag, va?

Breaking Good, även kallad. Det var en svensk, det är en svensk som har kokat metamphetamin, så han är en svensk motsvarighet till Han är bara känd för att vetenskapliga metoder inte ska användas rätt. Tack så jättemycket för att du kom.

Tack så jättemycket. Tack. Hej.