
Betygsätt avsnittet
Bli först med att betygsätta
Om avsnittet
- Publicerad
- 19 aug. 2026
- Längd
- 13 min
169: SMAKPROV Sommar-L U S (eller P U S) med allt om grön chartreuse och lite om sommarstugeetikett, del 5 av 5
Om avsnittet
Detta är ett litet smakprov från det senaste avsnittet. För att lyssna på hela avsnittet och alla andra avsnitt, gå in på: https://underproduktion.se/edwardblomssmorgasbord (från 39:- per månad).
Transkript
~13 min · AI-genererat
Hej, Mats Ryd här från Edvard Bloms smörgåsbord. Det här är ett litet smakprov från avsnittet. För att lyssna på hela det avsnittet samt alla våra andra avsnitt, gå in på Underproduktion och klicka på Logga in, köp, skriv in e-mailadressen, verifiera den och sen kan du börja prenumerera.
Tack! Edvard Bloms smörgåsbord. Och nu ska vi äntligen äntligen få djupdyka i Chartreux, det mest mytiska och, vad ska man säga, mest historiskt förankrade spriten i världen.
Ja, det skulle man kunna säga. Grön Chartreux är ju väldigt fascinerande. Men man kan också sätta in den, å ena sidan har vi det väldigt mytiska, men det andra är också att vi kan sätta in den i ett sammanhang, nämligen sprit som jag var inne på i förra avsnittet eller förra förra, var ju från början ett sätt att lösa örter, medicinalörter, och också all sprit var egentligen medicin.
Och med tiden när sockret blev billigare så började man sockrare, för då blev det väldigt mycket mer lättdrucket. Och så uppstod ju klosterlikörerna. Men nästan varenda kloster har haft olika typer av klosterlikörer.
Det finns fortfarande många, många hundra urgamla, helt olika klosterlikörer runt om i världen som munkar som plockar örter och gör klosterlikörer. Jag vet när jag har varit på middag hos biskop Anders till exempel, då ställer han fram till kaffet lite flaskor, det är sådant han har fått som presenter, nästan alltid klosterlikörer som folk har gett honom. Och de kommer ju från de mest skilda delar av världen, men grön charteuse är väl helt enkelt den smakmässigt mest lyckade.
Och det är kanske därför den har blivit, det finns många munkar som gör likörer, men det här är ju ett kloster där de är tigande, precis som trappistbröderna, vilket gör det lite speciellare. Och bara säga ifrån, klosterordenrätt, det är kartusianer. Kartusianer, kartusianer.
Kartusianer. Och det här börjar ju, kartusianernas historia börjar ju 1048. Ja. Om du börjar berätta om kartusianerna så kan jag fortsätta med drycken. Ja, 1084 till och med skulle jag säga, eller till och med, men den heliga Brun av Köln hade tagit med sig sex froma gelikar och sökte sig till det östliga bergsmassivet för ett eremitliv.
Nu citerar jag faktiskt en gammal DNA-artikel. Och här mötte han en biskop som enligt myten skulle ha drömt om att han skulle få besök av sju stjärnor och han skulle ha sett de här då sju eremiterna som bevis på det. Om det var en profetia bakom eller inte, det var ju väldigt vanligt under medeltiden att man var i stora kloster, klostren blev med tiden mindre och mindre stränga och fick fler och fler medlemmar och de som var mest fromma sökte sig ofta iväg och ville reformera, ville ha en lite strängare klosterregel och ville vara...
Det kom från ett kloster alldeles utanför Paris. Utanför Köln har jag hört. Okej. Jag har ju hört att han var... Nej, han heter Brun av Köln. Han kom från Paris, det har du helt rätt i.
Man får ju namn efter där man dör oftast, när man är ett helgon, så det är nog det. Men man kan också ha det som namn för att man stammar därifrån. Men i alla fall, ordensreglerna skrevs 1127 och spreds sedan på lite krets naturligtvis.
Och det här fick en väldig... kartusianerna fick en väldig spridning. Spridning, förlåt mig spridning när jag druckit det som sagt 50 avsnitt. Det spelade in här på förra säsongen.
Och några av er här. De fick alltså namnet av det latinska namnet av Chartres-massivet. Så hela den här orden kartusianerna som har varit väldigt stor och än idag är inte obetydlig.
Det var alltså det första klostret, är just det där grönsats. Kommer ifrån och hela namnet på orden. Så man kan säga att det är väldigt intimt sammanknippat. Även Sverige hade ju ett kartusiankloster som hette Pax Mariae, alltså Mariafred.
Och det är ju det som heter uppe i staden Mariafred. Och det vore ju fantastiskt om man kunde få tillbaka kartusianerna där de kunde få brygga lite, bränna lite likör. Men idag, alla de kloster som finns över hela världen, det ger så mycket inkomster grönsats-tillverkningen så de lever ganska väl på sitt moderkloster som alltså skickar bidrag.
Annars får de ju slita och kämpa med olika saker. Men här skänker det faktiskt bidrag till himmelriket. De har ju varit väldigt motvilliga generellt sett genom tiden att ta emot bidrag och har alltid stått för att klara sig själva.
Ja, man kan ju se lite skillnad i buddhistisk och kristen klostervärld. Det är att det har funnits tiggarmunkar som Franciskaner till exempel och Dominikaner. De har gått runt och vandrat runt bland vanligt folk och har behövt tigga för att få bara vanligt mat.
Levt väldigt enkelt men ändå behövt mat för dagen och klädpaltor och sådär. Så de har fått tigga. Har de fått mer pengar än de behöver har de skänkt bort till de fattiga.
Men sen har vi alla de mer fasta klostren. Och då har man haft en ära i att självförsörja sig genom hårt arbete man har gjort. Och det har kartusianerna varit experter på.
Ja, absolut. Och de blir otroligt duktiga på jordbruk, smide och träsnideri. Och så är det ju att när det kommer hela medeltiden så är det ju klostrena som är spjutspetsen av den tekniska utvecklingen.
Och intellektuella centrum. Ja, det också. Men jag tror att intellektuella centrumet tror jag alla har koll på men att även tekniken, det är där man uppfinner bättre plogar.
Det är där man kommer på nya jordbrukstekniker, växtframavling eller djuravling. Den botaniska kompetensen finns hos klostren. Enorm, enorm. Och det är så vi har fått in väldigt mycket kryddor, örter till trädgårdsväxter till Sverige.
Det är så vi har fått in nya jordbruksmetoder, den mekaniska klockan. Så det uppfanns från början för att de skulle kunna be vid rätt tider. Men det kom ju hela den borgerliga och ekonomiska världen till stor nytta att kunna faktiskt fastställa och ha samma tid allihop.
Så det här är ju väldigt fascinerande. Men den här moderklostret då, det förblir väldigt stort och starkt genom århundraderna. Och likörerna har ju en liten betydelse i början.
Otroligt lite. Jag kan ju dra det. Gör det. För att det är François Annibald. Ny dag, nya möjligheter. Kör hårt på jobbet, i köket, när du gamar. Kör hårt med din PT och din partner.
Eller gör som jag och kör hårt i en radiostudio. Att äta mer fiber är enkelt, oavsett var du är. Kör hårt med Vasa 100. Det är tres och han är då en general i franska armén.
Han blev en upphöjd till marschalk, alltså maréchal. Vilken är en hederstitel. Det är samma som Carl Johan blev innan han blev kung av Sverige väl. Han var väl marschalk?
Napoleons marschalk. Jean-Baptiste Bernadotte. Och det där är, han har då ett recept som är skrivet i ett språk som ingen kan läsa. Men det är receptet för evigt liv.
Okej. Och det har han och hans familj haft i århundraden. Och enligt myten så kommer det från korsfararna. Och att man har fått med sig det här från det heliga landet.
Receptet på evigt liv. Så att han ger det här 1605 till kartusianerna. Men de gör ingenting med det, utan de har det här receptet. Och det är först 1737 som receptet kommer till huvudklostret.
Och det är olika historier här. Ett är att det kommer 1605, andra är att det kommer 1737. Men 1605 när kartusianerna får tillgång till receptet. Den siffran står på flaskan.
Okej. Så att salt 1605 på flaskan. Och sen så... Någon bakdatering. Extra omskriven i företagshistorietorliga tävlingen. Ja, och de har det här receptet till evigheter.
Tills de då i 130 år innan broder Jérôme Mobec
Automatiskt genererat, kan innehålla fel.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu. Bli först med att skriva något om avsnittet.
Fler avsnitt
- 172: SMAKPROV Förvirrad livsnjutare drömmer om portvin och poesi9 sep. 2026 · 10 min
- 171: Höstupptakt med ugglor i brevlådan och en påfågel i frysen (och en tasmansk tiger)2 sep. 2026 · 48 min
- 170: Minnenas allé26 aug. 2026 · 51 min
- 168: SMAKPROV Sommar-L U S (eller P U S) med smörrebröd och snaps, del 4 av 55 aug. 2026 · 10 min
- 167: SMAKPROV Sommar-L U S (eller P U S) med smörrebröd och snaps, del 3 av 522 juli 2026 · 11 min
- 166: SMAKPROV Livet på en pinne i en lunch utan, del 2 av 58 juli 2026 · 12 min
- 165: Sommar-L U S med smörrebröd och snaps, del 1 av 524 juni 2026 · 48 min
- 164: SMAKPROV FRÅN: : Resa eller festa vid livets mitt?!17 juni 2026 · 7 min