Avsnitt 305. Vi ser hur den sista spiken naglas fast i hybridaktören Hoi:s kista, undrar varför finska författare startar en ny ljudbokstjänst utan framtid, synar hur Björn Wiman hanterar egenintresset och lyfter ett par oroväckande avslöjande om hur amerikanska techbolag hanterar upphovsrättsskyddat material. Slutligen en tanke om mer varierade topplistor.

Avsnitt 305. Så kom det, beskedet vi väntat på; hybridföretaget Hoi ansöker om konkurs. En inte helt ren hantering för att rädda det nyligen bildade IMHO som ska ersätta Hoi.

För IMHO begärs en rekonstruktion. Vi frågar oss varför. Den finska bokmarknaden har förändrats enormt sedan streamingtjänsterna etablerade sig. Nu försöker finska författare skapa ett bättre betalt alternativ.

Men det sker utan en analys av marknaden och med ett lätt unket perspektiv där svensk kolonialism blir ett argument. DN:s kulturchef, Björn Wiman, godkände att tidningen tryckte två helsidor med ett utdrag ur hans nya bok och en intervju gjord av en underställd medarbetare, plus en krönika av honom själv i ämnet. Det blåste till på nätet och i radions program Medierna och framställde Björn Wiman i en sorglustig skepnad.