219. Nyfiken På Home Edition del 2: Arkitekten

I veckans avsnitt av Nyfiken på Home Edition träffar jag arkitekt Stefan Björnsson. Vi har träffats då han och hans kollega på Brunt Natur hjälper mig med mitt drömprojekt ute i skärgården. Tanken är att göra den här Home Edition är att det kommer så mycket frågor nu när jag håller på att bygga.

Och jag får lära mig så otroligt mycket om det som har med hem och hus att göra. Kanske kan även du få hjälp på vägen med något du är nyfiken på när det gäller ditt hem och boende. Men vi ska i alla fall prata idag om att bygga hus eller renovera.

För att nu gör jag min podd som heter då Home Edition. Eftersom jag har gett mig in på det här projektet att bygga hus. Förra gången så var det en mäklare. Och nu är det dags för dig Stefan, arkitekt.

Och då tänkte jag så här att nu när vi då har kommit in på det här, innan vi börjar prata om olika saker, hur man ska tänka och vad, vilka frågor kan man ha till en arkitekt och vad bör man träda på innan och så där. Så tänkte jag att du skulle få berätta lite grann om dig själv först. Ja men härligt, tack.

Nej men jag är arkitekt, varit arkitekt snart 20 år. Och har jobbat i en ganska brett egentligen. Allt från detaljplaner till bostäder, badrum och så vidare. Och liksom hela spektrat.

Så liksom ganska mycket allmän praktiserande arkitekt. Så vi har lärt oss att jobba med detaljplan, vilket är väldigt viktigt nu när man jobbar med liksom småhus och hela den biten. Kunna tolka den.

Och sen ha så här förståelse för kundkontakt och hur man möter den man jobbar med framförallt. För att liksom ser hela så här att rita hus åt någon på den nivån som vi pratar om nu egentligen. Det handlar om mötet med beställaren, den som ska bo i det som man ritar helt enkelt.

Men är det inte svårt då när man möter någon och så tänker man så här att man ska sätta sig in många gånger i hur den personen lever och så vidare. Så tänker man utifrån sig själv, eller? Ja, absolut.

Man är alltid med liksom på något vis. Ja, för man tänker liksom så här att man kommer med idéer så tänker du på en bra idé för så skulle nog du ha gjort. Och sen så ska man ändå möta det de säger.

Ja, absolut. Jag tycker att det är en jättebra fråga. Superintressant. Och det är klart att man liksom gräver där man står på något vis. Liksom om man utgår från sig själv och vad man tycker.

Men sen har man ju en erfarenhetsbank som bygger på jättemånga projekt sedan tidigare. Man vet vad som funkar, man kan liksom kanske inte ibland förutse vad som kommer liksom önskas och så där. Men de flesta kommer med en ganska vanlig frågeställning.

Vi är en familj på fyra personer, vi behöver två sovrum, master suite och så vidare. Och så får man bygga därifrån. Men sen sätter liksom, apropå det där med detaljplan då, sätter det lite grann begränsningar kanske ibland.

Så här var tomten är och hur mycket man får bygga och om man har specifika behov. Det kan vara väderstreck eller... Det pratade vi om förra gången med Christina som är mäklare.

Just det här med att vad kan man ta reda på själv innan till exempel. Nu hade jag ju när jag köpte det här lite tur för det var liksom ingen som låg och budade mot mig utan det var liksom... Jag hann ju kolla upp detaljplan och strandskydd, alla sådana där saker.

Innan jag bestämde mig. Men det kanske inte alltid man har den möjligheten. Nej precis, men det måste man sedan göra. Annars kan det ju vara så att man köper i grisen i säcken.

Men det kan man också kanske göra redan innan man går och tittar på huset innan det är visning om man ser det två dagar innan. Då kan man ändå kolla upp det. Ja, absolut.

All den här informationen finns ju tillgänglig hos alla kommuner. Så den kommunen man är i, de har oftast en webbkarta som man kan gå in på och kolla fastighetsadressen eller adressen. Så får man upp all information om just den fastigheten.

Om det är till exempel finns det detaljplan, finns det inte detaljplan, hur mycket får man bygga, kvadratmeter och så där. Så det finns jättemycket information där. Det är om man ska bygga nytt.

Sen ska man renovera eller man köper någonting som redan finns, då kanske man ska göra det. Om man kollar besiktningsprotokoll och så vidare. Så att man är säker på att det man bygger är sunt.

För det är väldigt mycket kring, det har vi kommit in på, men bara det här med allting med kommunen. Vilket är otroligt bra eftersom annars skulle det byggas hur som helst. Men det tar lite tid och man kanske inte har så mycket tålamod.

Och så vill man bli klar. Hur lång tid ska man räkna med innan man får allt pappersarbete från kommunen? Ja, precis. Det är lite olika faktiskt. Informationen från kommunen vad gäller vad man får bygga kan komma ganska direkt.

Om man ska bygga nytt behöver man beställa en ny byggnadskarta. Det beror på kommunen, från fyra till kanske tio, tolv veckor någonting får den. Så det behöver man vänta på.

Det är ett dokument som talar om vad man får bygga egentligen. Kopplat till detaljplanen som man får använda det tillsammans med detaljplanen för att läsa hur många kvadratmeter till exempel man får bygga. Hur många våningar, hur högt huset får vara.

Är det två eller en och sådär. Takvinkel kan vara med. Ja, precis. Om det är lite olika faktiskt. Informationen från kommunen vad gäller vad man får bygga kan komma ganska direkt.

Om man ska bygga nytt behöver man beställa en ny byggnadskarta. Det beror på kommunen, från fyra till kanske tio, tolv veckor någonting får den. Så det behöver man vänta på.

Det är ett dokument som talar om vad man får bygga egentligen. Kopplat till detaljplanen som man får använda det tillsammans med detaljplanen för att läsa hur många kvadratmeter till exempel man får bygga. Hur många våningar, hur högt huset får vara.

Är det två eller en och sådär. Takvinkel kan vara med. Ja, precis. Om det är lite olika faktiskt. Informationen från kommunen vad gäller vad man får bygga kan komma ganska direkt.

Om man ska bygga nytt behöver man beställa en ny byggnadskarta. Det beror på kommunen, från fyra till kanske tio, tolv veckor någonting får den. Så det behöver man vänta på.

Det är ett dokument som talar om vad man får bygga egentligen. Kopplat till detaljplanen som man får använda det tillsammans med detaljplanen för att läsa hur många kvadratmeter till exempel man får bygga. Hur många våningar, hur högt huset får vara.

Är det två eller en och sådär. Takvinkel kan vara med. Ja, precis. Om det är lite olika faktiskt. Informationen från kommunen vad gäller vad man får bygga kan komma ganska direkt.

Om man ska bygga nytt behöver man beställa en ny byggnadskarta. Det beror på kommunen, från fyra till kanske tio, tolv veckor någonting får den. Så det behöver man vänta på.

Det är ett dokument som talar om vad man får bygga egentligen. Kopplat till detaljplanen som man får använda det tillsammans med detaljplanen för att läsa hur många kvadratmeter till exempel man får bygga. Hur många våningar, hur högt huset får vara.

Är det två eller en och sådär. Takvinkel kan vara med. Ja, precis. Om det är lite olika faktiskt. Informationen från kommunen vad gäller vad man får bygga kan komma ganska direkt.

Om man ska bygga nytt behöver man beställa en ny byggnadskarta. Det beror på kommunen, från fyra till kanske tio, tolv veckor någonting får den. Så det behöver man vänta på.

Det är ett dokument som talar om vad man får bygga egentligen. Kopplat till detaljplanen som man får använda det tillsammans med detaljplanen för att läsa hur många kvadratmeter till exempel man får bygga. Hur många våningar, hur högt huset får vara.

Är det två eller en och sådär. Takvinkel kan vara med. Ja, precis. Om det är lite olika faktiskt. Informationen från kommunen vad gäller vad man får bygga kan komma ganska direkt.

Om man ska bygga nytt behöver man beställa en ny byggnadskarta. Det beror på kommunen, från fyra till kanske tio, tolv veckor någonting får den. Så det behöver man vänta på.

Det är ett dokument som talar om vad man får bygga egentligen. Kopplat till detaljplanen som man får använda det tillsammans med detaljplanen för att läsa hur många kvadratmeter till exempel Hur det är någonstans, om det är kustnära till exempel, så tar vi reda på liksom normalvinden. Sådär, i ditt fall så har vi tänkt på den också, jag vet inte om du kommer ihåg det.

Det brukar vara sydväst tror jag. Exakt. Så då kan vi liksom förhålla oss till både tomt till platsen fullt ut egentligen. Vi vet vad solen går ner, solen går upp.

Om det är vårdagjämning, höstdagjämning, midsommar eller liksom midvinter. Så det är viktigt att liksom ta tillvara på liksom utomhus, också inomhus, och liksom anpassa huset efter den specifika platsen som man faktiskt är på. Och sen också när vi tittade då på den här placeringen, och då tänkte jag direkt då så här, men här, och då sa jag, men ser du där borta att du kan se horisonten?

Nej, det hade jag inte tänkt på. Så vi vred ju huset lite grann för att det skulle riktas mot den. Ja, precis, och det är ju inte jättebra, som i ditt fall har vi placerat till exempel sovrummet i norrläge för att undvika just de här problematiken.

Man vill inte att det ska vara stekhett när man går och lägger sig i sitt sovrum. Också en anpassning man kan göra i förhållande till den tomtanalysen man har gjort. Vi har jobbat ganska mycket med lite längre takutsprång också.

Dels för att skydda fasaden mot regn och väta, men också för att ta hand om den här solvinkeln som då framför allt är på sommaren, som är liksom oönskvärd för då är den varm. Men till exempel på vintern så står ju solen ganska lågt, men då kan den överskottsvärmen som ett stort fönster ger inomhus vara värdefullt. Då liksom man sänker uppvärmningskostnaden och så vidare och kan ta del av den i en typ av energiberäkning.

För det är ju det som också är att man bygger, om man försöker tänka att man ska bygga hållbart, om man vill tänka på natur och så vidare, men det är också så här, sen efter när det är klart, så vill man ju också att energimässigt, och på det sättet, vad tycker du det viktigaste man ska tänka på där när man ska sätta igång att rita ett hus och bygga ett hus? Alltså just energin, det finns en standard som hålls till BBR och de reglerna. Bygger man en permanent bostad så måste man liksom förhålla sig till moduler, och vissa energivillkor som är stipulerade där.

Jag har inte det i huvudet exakt, men det får man hjälp med att hantera och förhålla sig till. Men jag tänker också att det kan vara en idé att göra det ändå, för det är lätt att man säger ja till att säga, men det där värmesystemet låter bra, och så har man ingen aning om, det kanske finns ett alternativ för att det är många saker som man ska ta beslut om. Det är massor med saker man ska ta beslut om.

Och det är jätteroligt, men till slut så går det ju snurr i huvudet. Då är det lätt att man kanske missar någonting. Så det jag tänkte på just är att man också kanske ställer frågan så här, okej, det här låter bra och det ser snyggt ut, eller det syns inte, eller vad det nu är.

Men var leder det till sen? Är det lönsamt eller kommer det? Ja, jag förstår vad du menar. Vissa enmans här direktverkan i el är ju inte så himla bra till exempel.

Men de alternativen till liksom värmepumpar som finns, om det är bergvärme, frånluftsvärmepump eller luftvatten, de är liksom nästintill jämförbara. Och jobbar man med sommarhus så är det liksom utbytbart egentligen. Och då tror jag att det kokar ner till budget, om man vill att saker och ting ska synas utifrån, och lite sånt där.

Är det enkelt eller komplicerat att dra rördragningar för ventrör för den här luftvärmeväxlarn till exempel. Det är lite tycke, smak, budget. De är ungefär jämförbara.

De har ungefär samma energieffektivitet. Man pratar ju mycket om det nu, så nu är det ju på ett typiskt sommarställe i landet, säger vi ju. Men det är också ett året runt.

Det där man kan vara året runt. Jag tänkte på mina bröder och min Norge, de har ju då renoverat sin mormormorfars hus. Och i Norge är det ju sådana regler där att de fick inte ens, deras mormorfars fick inte ens sätta upp ett räcke att hålla sig i när de skulle gå ner för en liten slänt.

Så de har ju benhårda där. Men de har ju, det är ju inte vinterbonat. Och för mig är det helt obegripligt som är så här, ja fast ni bor 45 minuter från Oslo, det är ju värsta stället, tänk fyra jul här.

Men norrmännen har ju väldigt ofta hytta, bort fjället. Så de är verkligen så. Men har blivit mer och mer att man också känner, alltså att man bygger lantställen liksom året runt, även om det kanske är mer sommar.

Eller ska man tänka så ändå? Ja, men jag tycker att det där är liksom lite grann intressant egentligen. För att om man kollar på hur typ sportstugor och sånt byggdes på 40-60, kanske 70-talet, de är ju mer eller mindre oisolerade.

Man var bara där när det var väder liksom. Jag kan tycka att det är lite skärmigt och härligt. Alltså det finns också så här, och jag vet inte om det är för att jag är arkitekt, men jag är ju lite sugen på ett torp utan el och vatten.

Och bo i det liksom två veckor om året så kan det bara få vara så. Men det är ju också lite utmanande och en annan typ av liv. Och jag kan tänka mig att man kan se det lite grann på sitt lantställe på samma sätt liksom.

Att man är där under en otroligt begränsad tid oftast. Och då är det okej om det är lite lägre standard. Man kanske inte behöver en luftvärmepump eller någon sorts värmeväxlare överhuvudtaget.

Utan man kan ha en elradiator eller luftvärmepump och så liksom har man vintervärme på vintern och så där. Vi pratade lite grann också om behovet av en hall till exempel. Behöver man en hall på landet?

Jag kan väl tycka att man inte behöver det egentligen för att man kommer ändå liksom traska in och ut med skorna överallt. Eller barfota, och det är grus och sand och gräs överallt helt plötsligt får man borsta ur det. Så jag tycker att det är en annan typ av boende som medger ett kanske lite mer slarvigare liv än vad det gör när man är hemma.

Det kan jag uppskatta. Det kan också vara väldigt härligt. Men det som jag tycker har varit så intressant också är ju att det har varit så viktigt att få vissa saker på plats.

För vissa saker kan du faktiskt inte ändra sen. Så man är så här, nej, jag ändrar mig, jag vill ha värme i golvet. Eller nej, vad tråkigt att jag satte fönstret där och inte där.

Så det är vissa saker som man liksom, hur kommer det, man vet ju aldrig hur det ser ut om tio år. Men man kan tänka så här, skulle jag kunna tänka mig om jag jobbar lite mindre om tio år och vara här mer? Ja.

Eller även redan nu. Men precis, och jag tänker också att det där beror helt på vilken typ av familjesituation, vilken fas man är i livet, vad man har att se framför sig. Hur lång är planen?

Vill man att huset ska gå i arv? Är det en sån typ av boende? Det ger ju liksom vissa förutsättningar man måste fylla på en gång. Och jag vet inte om man tänker så långt egentligen normalt, utan att man köper ett hus bara, sådär.

Nej, och jag tror att jag tänkte lite mer så eftersom vi har Järvsjö tillsammans uppe efter mamma. Och nu är vi så många som är vuxna, så vi har ju vuxna barn. Och vi har en dusch.

Och det gjorde att jag kände så här, ja, man kanske ska ha ett gästhus i alla fall så att man kan få två duschar typ. Att man ändå av erfarenhet, hur ser jag min eventuella framtid om vi bor kvar där i 20 år? Då kan det vara bra att tänka.

Men sen är det ju så här, man vet ju aldrig vad som händer. Jag tänker bara just de här viktiga sakerna som man inte kan ändra. De kan ju vara bra att ta några vänder.

Man ska ta det Jag hade liksom några få skåp. Så jag har haft jättelite förvaring och får liksom trollat med någon stor korg med spel i och lite sådär. Och det blev ju så här väldigt viktigt, så här fy fass, det kan vara skönt en dag om man kan få ha lite förvaring så att det är enkelt att, jag vill inte liksom lagra, men att det ändå är enkelt.

Så där tror jag att jag har liksom haft den i tanken, men det är också så här att vad var det jag inte uppskattade på förra lägenheten eller där jag bodde förut och vad såg jag som ett behov då, men det inte fanns. Så att man kanske också tittar tillbaka lite grann, så här att vad vill jag göra annorlunda för att jag har levt på ett visst sätt i ett boende. Det är ju någonting som man själv kan tänka på innan man liksom ens tar kontakt med en arkitekt, tänker jag.

Att man gör det lite lättare för er. Nu har jag ju liksom jobbar jag ju mer och gillade hela ert koncept. Så då blev det ju mer naturligt att man då har en arkitekt, för det är svårt att bygga ett hus utan.

Alltså, men jag gillade hela ert koncept och också det att ni är så otroligt måna om att man, alltså det var bland det första ni frågade, eller du frågade så här, hur lever du och vad har du för behov? Jag bara, jaha, så jag kan ändra i det här. Jag är ute efter dina behov.

Men att ta in en arkitekt till exempel, om man vill renovera en lägenhet eller tänka mer liksom kompakt eller man behöver, många upplever att det kanske är dyrt att ta in en arkitekt, men är det någonting man kan tjäna på liksom i längden tror du eller? Du garvar lite när jag sa så. Nej, jag vet och jag kan tycka att det är så här, man ser att det är dyrt och ja, det kan vara, det kan ju kosta en del liksom.

Det beror på hur långt man sträcker sig egentligen. Det går ju liksom att göra en kombination, man ber en arkitekt komma med idéer kring hur man vill ha sitt hus. Man har en dialog kring kanske var placering på tomten.

Vi har pratat om väderstreck och så vidare. Och sen finns det egentligen inget hinder att man tar sig till någon husleverantör som kan möta den dialogen man haft med arkitekten. Det finns ju massor med husleverantörer som har liksom i viss mån arkitekter som man kan diskutera de här frågorna med egentligen.

Men ska man spendera någonting om man bygger hus nytt, då är det väl liksom tomtplacering som är liksom nummer ett, skulle jag säga. Så att huset hamnar på rätt plats på tomten för att det är svårt att ändra på i ett senare skede. Och det är nog lätt att, jag ska inte säga att det blir fel, men man behöver nog tänka liksom några vänder innan man kommer fram till rätt.

Det kan också avgöras som i ditt fall då, att formen på huset då i viss mån och sådär. Jag tänker också bara när du pratade om att du gjorde ett badrum. Man har en tanke, men man får inte till det riktigt.

Att ta in någon då som bara säger, men tänk, vad skulle du säga om att du gjorde så här istället? Du behöver ju inte vara med i hela processen, utan man kanske kan få hjälp med liksom utformningen och sen så tar man det vidare så att man inte skräms av att man måste ha med arkitekten hela vägen. Är det så eller hur funkar det?

Nej, men det är liksom lite både det. Det beror på vad man har för byggare och sådär att jobba med. För att de flesta är ju jäkligt kompetenta liksom och kan bygga som de gör.

Bygga ut små hus är ju ganska straightforward liksom. Det går inte att göra, ja det går att göra dåligt, men det är ganska enkelt egentligen. Och då kanske man behöver bara lite tips med planlösning och så vidare, eller placering på tomten som jag sa.

Och sen kan byggaren ta vid liksom. Men har man ett större behov om man vill ha hjälp med hela biten, alltså från uttryck på hus och sådär, så kanske man ska ha med sig arkitekten hela vägen. Och då blir det såklart lite dyrare.

Och ju större projekt såklart så är det skönare, den tryggheten som jag har i att jag kan prata med er hela tiden, den är ju värt otroligt mycket. Nu kan ni ju hela det här konceptet, men istället för att man säger, ja här har du ritningen och så bye bye. Exakt, och det försöker vi liksom undvika.

För att det är då, jag har märkt att folk kan känna sig lite lämnade. Så att man har haft en härlig process ihop och sen helt plötsligt säger man så här, varsågod här är bygglovet och vi hörs. Och vi vill gärna vara med och hänga med och hålla kvar i projektet.

För att det är massor med frågor som behöver hanteras under byggtiden som inte liksom är lösta i bygglovsskedet överhuvudtaget egentligen. Och det kan vara en viss detaljering och sådär. Hur ska fönstret sitta i väggen och vad är det för foder vi pratar om och sådär.

Som man själv som husbyggare eller byggherre måste hantera. Om inte det är gjort från början, då blir det en uppsjö med frågor. Kan till och med vara att man behöver...

Det känns otroligt skönt att jag kommer hålla er hårt i handen under den här resan. Ni kommer ju vara med. Finns det någonting som du tänker att du skulle vilja ge som tips innan vi rundar av här?

Som du tycker såhär att det här är någonting jag tycker att man ska tänka på innan man börjar renovering eller nu skiljer man på renovering och bygga ut eller köper tomt och bygger hus. Som är innan man tar ett beslut, innan jag kommer till arkitekten och innan jag gör det här, så behöver jag se över de här sakerna först. Först och främst tänker jag att om det är nödvändigt, om den här förändringen vi ska göra nu är den nödvändig, kan man lösa den på ett annat sätt?

För att det är ofta så att man har ett behov. Vi saknar ett rum till exempel. Vi måste bygga ut. Men det finns också ett alternativ att göra en ny planlösning. De här två grejerna kanske tar ut varandra kostnadsmässigt.

Till och med att göra en ny planlösning på övervåningen kan vara billigare än att bygga ut 30 kvadratmeter eller 15 kvadratmeter. Där tänker jag att man... Det kan man liksom så här...

De frågorna brukar jag fråga nästan direkt i de fallen. Okej, men är ni säkra på att det här är lösning på ert problem? För det kan faktiskt vara så att det inte är det.

Och då har man dels sparat lite pengar och gjort en mycket enklare process. Kanske gjort ett bättre hus till och med om det är så. Fundera igenom så här, är det här nödvändigt?

Behöver jag göra det här? Finns det alternativ och så vidare? Och sen, som vi pratade med dig också om, en önskelista och vara beredd på kompromisser, helt enkelt.

Ja, den är bra. Önskelistan är ju jättehärlig. Och sen samtidigt, som du sa, ni får tänka på att vi kommer behöva kompromissa för att så mycket pengar har vi inte så att jag kan fylla den önskelistan jag har.

Men jag tänker att typ alla måste kompromissa, oavsett budget. Jo, men exakt. Och det är också så här att du kan inte ha en sån dörr där för då funkar inte det med det.

Jag pratar om dragdörrar, men det går inte för att... Jaha, okej, då får jag kompromissa. Men jag tycker också att det är otroligt spännande när man gör det. Eller när jag gör det.

För att det blir ju att man går och vänder. Jag går och vänder till och tänker så här, varför var det så himla viktigt? Är det någonting jag kommer störa? Men samtidigt när jag vet att det går inte att göra så här.

Då är det ju lättare att släppa det än att när det är så här... Nej, men jag lyssnar väl på någon annan då? Och sen efteråt så här, fan att jag inte gjorde som jag själv ville.

Det är ju jätteskönt när det är tydligt så här. Nej, men det där går och det går inte. Men absolut att man får kompromissa. Det är ju superspännande och väldigt roligt.

Och många gånger faktiskt så blir det faktiskt bättre. Ja, det hoppas jag. Det blir det verkligen. Superkul! Vi kommer ju hålla på vidare under hela året. Så mig blir du ju inte av med.

Men tack snälla för att du kom till podden.