221. Nyfiken På Home Edition del 4: Inredning

I det här avsnittet av Home Edition är vi nyfiken på att också handla bland annat om inredning och hur vi kan påverka vår omgivning så vi ska må så bra som möjligt, och då enligt neurodesign. Jag har börjat gå in i nästa planeringssteg då ritningarna av mitt hus är klart och nu kan jag börja tänka inredning och allt som är därtill. I avsnitt 36 så bjöd jag in en neurodesigner ISABEL Sjövall då jag hittade hennes bok Design for nästa i min butik och jag älskade den boken.

Och nu känner jag att det är dags igen, då jag tycker så otroligt mycket om hennes kunskap kring hur vår hjärna omedvetet reagerar på till exempelvis färg, form och ljus. ISABEL hon är övertygad om att vi genom att använda den här hjärnforskningen och rätt kunskap för att fatta välgrundade beslut kan bygga en bättre framtid, främja hälsa, mänsklig hållbarhet och välbefinnande i våra hem, på arbetsplatser, i skolor, på sjukhus och i våra städer. ISABEL arbetar idag fullt ut för att sprida sin kunskap om hur genomtänkt arkitektur och design kan bidra till att skapa ett hälsosammare och mer hållbart liv för oss alla.

Det ska bli så spännande att höra mer om vad forskningen säger kring hur hjärnan reagerar i olika miljöer och hur det påverkar oss. Och såklart nyfiken på hur jag ska tänka kring färg, form och ljus nu när jag ska planera vidare kring mitt hus. Välkommen tillbaka får jag säga till dig ISABEL.

Tack så jättemycket. Så kul att ha dig här för jag var verkligen så här, efter vårat avsnitt då som var avsnitt 36, det var alltså 2021, så har jag tänkt jättemycket på allt det du har sagt. Och många gånger så stämmer det också överens med tycker jag litegrann det man egentligen har som magkänsla, men kanske inte lyssnar till den på grund av trender eller vad det nu är.

Men det har varit otroligt, jag inredde ju liksom hela mitt sovrum efter, för jag var ju på väg att göra det då, efter hur du sa, och jag sov så gott. Wow, vad roligt att höra. Men vi ska prata litegrann nu, för nu gör ju den här Home Edition och då har jag flyttat arkitekter och lite olika mer för att jag följer liksom min resa som jag gör nu med huset.

Men innan vi går in på det så vill jag höra litegrann vad som har hänt med dig sedan sist. För vi pratade ju om din fantastiska bok Design for Nest som jag hittade då, eller så hittade dig. Vad har hänt sedan sist?

Det har hänt jättemycket. Jag har gått in ännu mer på liksom den empiriska sidan med hjärnforskningen och jobbar mycket nu, dels fortfarande i den riktiga världen med implementering och översättning av hjärnforskningen till sånt som alla kan använda. Men sen så har vi en jättestor forskningsinfrastruktur mellan Sverige och Storbritannien som finns delvis i London och delvis i Sverige då, där vi testar olika typer av miljöer i kontrollerade labbmiljöer då för att se hur hjärnan reagerar och interagerar.

Hur går det till? Jättebra fråga. På lite olika sätt, det beror på hur man designar de här studierna och vad man liksom far efter att ta reda på. Men det är alltifrån att vi har ett nytt index som vi använder, världens första neurobaserade index, och sen så använder vi EEG som heter hjärnvågor eller hjärnaktivitet.

Vi använder biomarkörer där man kan titta på hur nervsystemet reagerar till exempel och även liksom om man tänker sig traditionella metoder som MR. Men då är det ju i ett labb och man liksom simulerar miljöer i scannern. Så är det då att man till exempel att någon person tittar på kantiga bord?

Ja, eller oftast miljöer är det. Och sen så har man då identifierat vad är det i de miljöerna som gör att man reagerar på olika sätt. Och sen så indexerar vi dem så att vi tittar på alla de här, eftersom man exponeras för så många saker samtidigt, så är det ju helhetsupplevelsen som blir liksom känslan av miljön.

Och sen tittar vi då på vad händer i hjärnan när man exponeras för den här typen av miljöer och varför. Är det då typ av känsla som stress eller lugn eller vad är det som man kommer fram till? Ja, det kan det vara.

Mycket liksom kopplat till stresssystem, definitivt, för det är många som har problem med det idag. Man tittar också på det här med urbaniseringen så vet man att det är väldigt liksom högintensiva miljöer idag och då behöver vi mer återhämtning. Så det är definitivt någonting.

Sen, jag är väldigt intresserad av det här som kallas för byfilisdesign, kopplingen till naturen. Och det har ju också börjat implementeras nu i liksom städer och i kontorsmiljöer och så där. Så det är jättekul att se också vad som har hänt de senaste åren.

För du jobbar ju jättenoga med, eller mycket med att just det här att titta på de här olika miljöerna, för det är allt från skola till arbetsplatser och så, för att vi ska få, eller för att vi ska få må bra i vår helhet så att säga. För vi pratade mycket om inredning i hemmen, men också en del om fönster, arkitektur och så. Men det kan man ju påverka själv, sen kanske man inte alltid kan påverka sin egen arbetsplats eller sin skola.

Det är sant. Jag brukar tänka på miljöer som liksom aktiva ingredienser och att vi har ju, man tänker liksom 90% av vår tid exponeras vi för olika typer av byggda miljöer. Och om man tänker på andra delar i livet som kanske är kost eller träning eller sådär, det är ju väldigt många som tittar på det och liksom försöker anpassa det så att man ska må bättre och förbättra hälsan och så.

Medan miljön har varit mer som en passiv bakgrund. Och där håller man också på att se ett skifte. Och precis som du säger, en del är det man kan påverka själv och andra delar är ju sånt som man kanske behöver justera som system eller som samhälle.

Men jag tänker att det är ingen motsatsförhållande, det är två sidor av samma mynt. Kan du se att samhället är öppen för att få till sig den här informationen i ett till exempel om man tänker som skogmiljöer eller arbetsmiljöer där det är mycket stress och så? Ja, alltså jag har sett ett jättestort skifte nu bara de senaste åren.

Att det har verkligen tippat över. Men när jag började med det här, nu är det många, många år sedan, då var det ju som att man kom från yttre rymden. Och det var ju ingen som riktigt förstod i början.

Vad har hjärnforskning med arkitektur och design att göra? Det var väldigt märkligt, det var mycket motstånd, men det är det inte längre. Det visar ju på att människan också känner att jag behöver det här.

Jag behöver förstå vad vi kan göra för att i alla fall påverka. För samhället har ju också ökat enormt i tempo. Om man tänker bak till savannentiden, det var ju liksom där hjärnan kanske delvis är kvar.

Så finns ju ett behov av det, verkligen. Och det kommer väl kanske eftersom. För 20 år sedan tänkte man inte kanske på det. Nej, och jag tror också att forskningen har ju kommit ikapp lite där och tekniken har kommit ikapp.

Så att man kunde inte riktigt mäta det på samma sätt som man kan göra idag. Men jag håller helt med och sen tycker jag att det skedde ett stort skifte också i samband med pandemin. Där många liksom, då blev man mer eller mindre strandsatt i olika typer av miljöer.

Och då började man reflektera mer över hur de fick en att må och sådär. Så att jag tycker att det har hänt väldigt mycket de senaste åren. Är det någonting du har sett som, just när ni har börjat jobba då med Storbritannien och den här typen av tester som ni gör.

Är det någonting som har kommit fram som du inte tänkte på tidigare, hade sett tidigare? Som blev extra tydligt? Ja, alltså det som är väldigt spännande, det är delar av forskningen som vi bedriver nu med MR då.

MR använder man när man vill titta på djupa strukturer i hjärnan. Och just det här med kopplingen då till biophilic design och natur. Att det finns stora svenska studier som visar att man använder mindre antidepressiva läkemedel till exempel.

Om man har grönska kring bostaden. Men man vet inte varför. Man vet inte vilka mekanismer som Hur mycket av naturen som är utanför ska man ta med in eller kan man bryta av kanske och gå till ett ännu mjukare hållet eller mörkare?

Hur ska man tänka kring det? För det är ju stora fönster som det var, så man behöver inga tavlor där. Man har ju naturen. Ja, men exakt. Jag hade nog gått mer åt det här skyddshållet i och med att det är så öppen natur utanför så att man vill få till det här lite att det ska kännas ombonat och mysigt och så.

Och att man tänker att naturen utanför, det blir ju också som en tavla i sig någonstans. Men att man inte kanske, hjärnan tycker om kontraster, men inte för mycket och inte för lite. Det ska vara exakt rätt balans.

Så jag kanske skulle avvika lite som du är inne på. Att man kan gå mer åt att det ändå känns som en inredning. Men att man plockar upp väldigt mycket av elementen som man ser utanför rent designmässigt.

För jag tänkte på just det med, ett tag var vi inne på att ha, det heter inte cementgolv, vad heter det? När man bara cementerar ett golv, inte lägger plattor och så. Men för att jag tänkte så här, då är det klyper bakom och då är det klyper framför.

Men sen kände jag, men då är det som inne och ute. Så jag har ju valt trägolv nu för att det blir lite mjukare och lite så här mer ombonat. Det är mer taktilt också, tänker jag.

Och det är också, om man pratar om det här med motorik tidigare, men också det taktila. Allt det här är ju också sensorisk information för hjärnan. Och sen finns det faktiskt ny forskning som visar att just träd, att det kan påverka kognition positivt och sådär.

Vad är det då? Nej, men det är under utredning i forskningen. Men man har börjat se positiva effekter. Och det är återigen, man vet inte exakt vad det beror på, om det är visuellt, att man ser att det är ett material, det finns kvalitet och sådär.

För hjärnans känslosystem är väldigt kalibrerat för att kunna avgöra sånt. Eller om det är att man faktiskt kan ta på vissa ytor och att det blir också en typ av information. Så det ska bli spännande att se vad som händer kommande tid inom forskningen, just kopplat till träd, tycker jag.

För det här är ju väldigt mycket träd. Det är både väggar, men också golvet. Men då tänkte jag, för jag var inne på att om man till exempel ska prata om vilka färger då, så är det ju mycket grått utanför, som det är gråa klippor.

Men att jag ville gå över till, om man har till exempel en beige soffa, så vill jag inte att den ska vara för gul, utan en mer sand. Är det det jag tänker? Är det tillräckligt att man bryter av?

För det är ju ändå lite med en annan färg, men det är ändå lirar med det som är utanför. Ja, alltså jag hade nog inte brutit av för mycket, utan att man ska känna att det finns en harmoni också. Men att man kanske inne delen ska kännas ombonad och lite sådär.

Och sen så kanske man har det här lite aningen mer karga med klippor och sånt utanför. Då tänker jag att man får en väldigt bra balans, en harmoni, men man får också en aningen kontrast, vilket hjärnan tycker om. Och sen vet jag också för, då får man den kontrasten.

Men vi pratade ju i förra avsnittet mycket om det här med runda gränser vi sa här, att det är väldigt mysigt här med de här runda formerna. Att vassa kanter, det signalerar, är det far? Nej, men det är återigen, om man kopplar tillbaka till vår neurobiologi, att liksom vassa kanter, föremål och sådär, det kunde ju innebära livsfara.

Så att det är också tycks vara programmerat att kunna aktivera stresssystemet och sådär. Medan om man tittar på det som är mer organiskt, men det kan även vara fraktaler och sådant som är kopplat till naturen, som är liksom mjukare. Det är liksom snällare, om man säger så.

Så det är ändå bra, eftersom jag vill att det ska kännas vara en lugn och behaglig miljö. Att tänka lite rundare kanter, till exempel på bord eller... Ja, definitivt.

Och sen har jag också funderat på det, eftersom det här är, det är ju inte alltid som tidigare när jag har flyttat, då har man ju tagit med sig möbler och så har man lekt lite Tetris i nya lägenheter och sådär. Men nu blir det ju verkligen att man kan påverka från början. Och då vet jag att min son sa till mig såhär Mamma, snälla, ha inte för mycket saker.

Jag har inte det annars heller, men ha inte för mycket saker. Och då tänkte jag såhär, Gud vad... För jag har tänkt så själv, att jag vill hellre ha en större soffa och två rejäla fåtöljer än att man har mycket smått.

Hur påverkar det sinnesstämningen i hur mycket du har runt omkring dig eller om du har några saker som är liksom kanske större men mer stabilt? Ja, men det är också en jättebra fråga. Och det här fantastiska svaret det beror på.

Och det är återigen det här jag brukar tänka på det som liksom aktiva ingredienser med miljön eller liksom dosrespons. Så är det ju så att vi vill ju inte ha en miljö som är helt tom, liksom minimalistisk. För det signalerar ju att det inte finns någon näring.

Så det kan ju också driva stress, om det är för tomt och kallt liksom. För att då finns det inget levande kvar nästan. Men vi vill ju inte heller komma in i någonting som känns totalt överväldigande med massa sinnesintryck och så.

Så att jag skulle säga att liksom ha en lugn grund, tänka igenom färgsättningen så att man inte har för mycket signalfärger och att det känns för brokigt liksom. För då har man ju en flexibilitet i att man kan ha välutvalda möbler och sen så liksom ting då som man tycker om och som ger positiva associationer. Och signalfärgerna, för de som inte lyssnade på förra avsnittet, kan vi ta det.

Rött, orange och gult skulle jag säga primärt. Och det är ju också kopplingen till då neurobiologin, att det kan vara blod, det kan vara giftiga bär och så vidare. Och det kan man också se att det liksom triggar systemet.

Så att om man pratar om sympatiska, parasympatiska systemet, nervsystemet, då är det att det liksom trycker på gasen. Så rött, orange och gult, det sover de inte toppen om man försöker sova. Nej, om man vill följa hjärnforskningen så är det så.

Men däremot på kontor eller liknande så kan det vara bra med lite mer energi. Ja, men exakt. Och sen tänker jag att det beror också på vad man kommer in med själv, vad man har med sig.

Om man kommer in och är väldigt stressad själv redan från början, då ska man ju inte trycka in gasen ännu mer. Då kanske man behöver trycka in bromspedalen istället. Så jag skulle säga att det är inget fel att man använder signalfärger, men kanske i mindre dos och på ett sådant sätt så att man kan byta ut.

Det kan vara på kuddar eller på detaljer och sånt där som är lätt att flytta på. Men att man kanske inte ska måla väggarna i rött. Nej, och där pratade vi faktiskt om just i familjen, för nu tycker mina barn att jag är väldigt mycket 50 shades of beige brukar jag säga.

Men jag har väldigt naturfärger och att det faktiskt kan vara kul med lite färg. Och då var de inne på grönt och det är ju i och för sig en naturfärg. Men då sa jag just det att de delar som vi kan byta ut har jag jättegärna färg på.

Men det som är fast vill jag inte liksom... Jag vill inte ha ett kakel som är en färg för jag har ingen lust att byta det om jag tröttnar eller så. Nej, och det är ju lätt att tröttna också.

Jag har samma princip hemma. Allt som är sådant som är fast. För mig är det också ett sätt att tänka hållbart. Dels är det en stor investering, det är ganska dyrt med inredning och sådär.

Att om man gör en lugn grund där som är ganska neutral, då har man ju också mer flexibilitet att byta ut sådant som är lättare. Om man känner att man vill ha en färgklick någonstans så är det ganska lätt fixat. Och jag tycker också så Ja, jag tycker det var ganska neutralt i grunden och sånt.

Och sen så liksom kan man ju då om man vill ha färg, då kan man ta in det på snittblommor eller man kan ta in det på någon kudde eller sådär. Men det är ju väldigt svårt om man målar alla väggar eller man liksom gör planteringar och sånt där. Det är ju svårt att förändra.

Så jag tycker att det låter klokt. Men då kan man göra så att man inte kanske bara har en form, utan att det kan vara samma färg fast någon som är lite högre och någon som... Ja, man kan ju ändå få variationen, definitivt.

För variation är ju någonting som är bra också. Att det blir lite spännande och allt är inte liksom exakt samma och så. Och då är de här färgklickarna kan man sätta i krukväxter istället eller på bordet ute och sådär.

Ja, sånt som är lätt att byta ut. Precis, typ som kuddarna. Ja, exakt så. Så tänker jag. Och när det kommer till belysning, för nu är det ju då, det är ju också lite trixigt när man tittar.

Trixigt, men jag har inte varit i den situationen kanske just med sånt här boende. Att det är så stora fönster och sen är det ju väldigt mörkt, alltså där ute. Alltså det är klart att det är mörkt på vintern, det är överallt.

Men jag tycker att jag märker stor skillnad när du inte bor nära en stad. Alltså stjärnhimlen är ju magisk för att det är så mörkt. Men det gör ju också att det blir väldigt mörkt inne och det blir väldigt mörkt utanför fönstret.

Hur tycker du att man ska tänka belysning liksom inne? Ska det vara mer punktbelysning eller liksom mer en spridd jämn källa? Förstår du vad jag menar då? Eller källor?

Ja, jag tänker både och. Man behöver ju någon form av liksom allmän belysning och så, men att man tänker på att den inte är för skarp och inte för kall liksom i man brukar prata om Kelvin-tal till exempel. Så att den inte liksom går åt varmare hållet.

Men sen så punktbelysning blir ju väldigt bra. Och nu finns det ju såna här appar och allting så att du kan styra det med. Du behöver inte gå och tända och släcka allting om man inte tycker det är kul.

Så då kan man ju köra det via appen till exempel. Så det har ju blivit så himla enkelt nu också med elektroniken att man kan anpassa det. Men vad är det som, vad gör punktbelysningen i sig?

Nej men jag skulle säga att det är ju väl att få till den här liksom komfortabla, liksom lite lägereldskänslan inomhus. Att man liksom, för det var ju också om man kopplar tillbaka till hur vi har levt tidigare så var det ju att efter en lång dag, man har varit ute och jagat eller samlat eller vad det nu är, då samlas man ju kring lägerelden. Och det är också kopplat då till att man ska börja, systemet ska börja gå ner i varv, man ska börja förbereda kroppen inför sömn och sådär.

Och där vet man ju att om man har för skarp ljus och för vitt ljus och för kallt ljus på senare, då påverkar ju det, alltså de här neurotransmittorerna som vi behöver för att komma in i djupsömn. Så att jag tycker att jag tycker att det låter klokt. Men då kan man göra så att man inte kanske bara har en form utan att det kan vara samma färg fast det är någon som är lite högre och någon som...

Ja, man kan ju ändå få variationen, definitivt. För variation är ju någonting som är bra också, att det blir lite spännande och allt är inte liksom exakt samma och så. Och då är de här färgklickarna då kan man sätta i krukväxter istället eller på bordet ute och sådär.

Ja, sånt som är lätt att byta ut. Precis, typ som kuddarna. Ja, exakt så. Så tänker jag. Och när det kommer till belysning, för nu är det ju då, det är ju också lite trixigt när man tittar, trixigt, men jag har inte varit i den situationen kanske just med sånt här boende.

Att det är så stora fönster och sen är det ju väldigt mörkt. Alltså där ute. Alltså det är klart att det är mörkt på vintern, det är överallt. Men jag tycker att jag märker stor skillnad när du inte bor nära en stad.

Alltså stjärnhimlen är ju magisk för att det är så mörkt. Men det gör ju också att det blir väldigt mörkt inne och det blir väldigt mörkt utanför fönstret. Ja, hur tycker du att man ska tänka belysning liksom inne?

Ska det vara mer punktbelysning eller liksom mer en spridd, jämn källa? Förstår du vad jag menar då? Eller källor? Ja, jag tänker både och. Att det brukar, man behöver ju någon form av liksom allmän belysning och så, men att man tänker på att den inte är för skarp och inte för kall liksom i vad man brukar prata om Kelvin-tal till exempel.

Så att den inte liksom går åt varmare hållet. Men sen så punktbelysning blir ju väldigt bra. Och nu finns det ju såna här liksom appar och allting så att du kan styra det med.

Du behöver inte gå och tända och släcka allting om man inte tycker det är kul. Så då kan man ju köra det via appen till exempel. Så det har ju blivit så himla enkelt nu också med elektroniken att man kan anpassa det.

Men vad är det som, vad gör punktbelysningen i sig? Nej men jag skulle säga att det är väl att få till den här liksom komfortabla, liksom lite lägereldskänslan inomhus. Att man liksom, för det var ju också om man kopplar tillbaks till hur vi har levt tidigare så var det ju att efter en lång dag, man har varit ute och jagat eller samlat eller vad det nu är, då samlas man ju kring lägerelden.

Och det är också kopplat då till att liksom man ska börja, systemet ska börja gå ner i varv, man ska börja förbereda kroppen inför sömn och sådär. Och där vet man ju att om man har för skarp ljus och för vitt ljus och för kallt ljus på senare, då påverkar ju det, alltså de här neurotransmittorerna som vi behöver för att komma in i djupsömn. Så jag tänker att om man då anpassar belysningen, att man kanske kan ha lite mer dämpat inomhus och så där, och sen så är det jättebra att vara utomhus i dagsljus och så.

Då får man ju den perfekta balansen egentligen. Och att man följer också lite, om man ska gå tillbaks till liksom biologin så följer man ju det. Och jag ska ha en kamin och tänka att den vill jag hela tiden ha så central, alltså så att man ser från alla håll in i huset.

Eller som är jättestort för just vardagsrum och köket som hör ihop. Så vi har flyttat den några gånger, men då har det blivit så att jag ser ju inte den därifrån. Men jag vill ju ha den skönsitt.

Alltså så här, hur man ska tänka in olika placeringar och också material för att utemöbler är ju ett jiddor när det kommer till underhåll. Och sen, det kan inte blåsa iväg, så det måste ju ändå vara lite tyngre. Men man orkar inte hålla på och fixa med det för mycket.

Alltså så här, trä kan ju vara bra, men då vet jag inte hur länge det tål. Vad skulle du ge som råd nu den här sommaren när man känner inför vad man ska typ tänka för material för att inte göra det så komplicerat, utan mer hitta de här sköna platserna att landa på? Nej, men jag skulle säga, jag tror att du är helt rätt ute när man pratar om variation och sådär och att man har olika typer av sittningar.

Till exempel om man vill sitta med sitt morgonkaffe i solen och sådär, då kanske man vill ha en fåtölj istället för en sittgrupp med, alltså en matgrupp. Så jag tror att du är helt rätt ute. Och sen så, det har ju kommit väldigt många nya liksom material som är innovativa, som är såna här UV-behandlade och de är underhållsfria och sådär.

Så att det är ju en möjlighet och de brukar ofta ha lite tyngd om man tänker så här konstrotting. Och sen får man ju liksom gradera då om man är beroende på vad man ligger på den här hållbarhetsskalan. Det är ju någonting man behöver väga.

Men jag förstår vad du Alltså det är det ena är liksom för att man vill koppla av lite, ta en kopp kaffe och sådär lite mer avslappnat, kanske läsa en bok. Och det andra är om man sitter och äter, för det är också ganska jobbigt att sitta och äta i lounge-möbler när bordet är långt ner och sådär. Så att det går ut på båda håll, tänker jag.

Så att jag tycker att det låter klokt. Och sen jag hade nog personligen gått mot mer så här konstrottning, om det nu är det som är kravet. Ja, för jag tycker att det har kommit väldigt mycket material nu som är, de känns väldigt mycket mer autentiska.

Och att det har hänt mycket också liksom på marknaden. Så att jag hade nog gått på det. Vad bra, men för de också kan vara lite mer tyngre också, eller? Ja, absolut, det brukar de vara.

Och sen så är de oftast UV-behandlade, har alla såna här funktioner man vill ha. Och så kan man ha lite mysiga kuddar och sådär, om man vill sitta och läsa en bok och så. Då ska vi se om jag hittar den platsen, för det är också tycker jag väldigt mysigt.

Men man behöver inte egentligen bara massor av möbler, för nu när man har de här klipporna, tills myrorna kommer i för sig, men då har jag ju tagit liksom antingen min yogamatta och lagt på klipporna, eller bara tagit en kudde och satt mig ner på klipporna. För det är ju om man tänker så här grounding activities, då är det ju också att känna in platsen på något sätt och att man liksom gör det mer enkelt och så. Och man får se vad vill man sitta någonstans och sådär, liksom känna in i kroppen och så var man trivs och åt vilket håll man vill sitta.

Så jag tycker att du verkar vara inne på ett bra spår. Och jag tror att man kommer väldigt långt på det. Det är ju mitt hus om man köper en jätteskön fåtölj, så kommer jag i alla fall sitta på en kudde på klipporna.

Ja, så kan det vara. Det kanske slutar där ändå. Ja, men så spännande. Vad händer framöver för dig? Nu är det många forskningsstudier som vi har igång, både i London och i Sverige.

Hur lång tid tar det att få klaras med en sån här studie när man jobbar med en studie? Ja, men det beror på hur man har utformat den. Vissa studier är lite längre och går över tid och sådär.

Man gör liksom punktmätningar och så. Och vissa är det att man gör experiment och det kan ju vara en dag när man tittar på hjärnaktivitet, till exempel med sådana här elektroder. Man har sett en sån här cap på huvudet.

Så att det är alltifrån en dag eller kortare till några månader till ett år, kanske. Och så är det olika skalor och så. Så det är väldigt spännande. Det är väldigt roligt när du berättar om ditt jobb.

Det lyser, det verkar så himla spännande. Ja, jag tycker att jag har världens roligaste jobb. Men du forskar mer på hjärnan nu än vad du gjort tidigare? Ja, precis.

Jag har ju alltid varit fascinerad av det, men jag har gått mer och mer åt forskningen. Så jag kommer egentligen från den praktiska sidan och har jobbat med det i 20 år nu. Och sen så senare sika in mer och mer på hjärnforskningen också.

För att jag kände att jag ville ha en robust empirisk grund också för att kombinera. Men jag kommer aldrig släppa min fot och min grund som jag kommer ifrån med att det ska implementeras också. Man ska inte bara sitta och forska för att forska, utan det ska komma till nytta.

Ja, det är vi väldigt glada för. Ja, vad roligt. Det ska bli otroligt spännande att följa vidare vad som händer nu framöver. Kanske kommer tillbaka igen sen. Det gör jag jättegärna.

Du är så välkommen. Tack. Tack snälla.