221. Nyfiken På Home Edition del 4: Inredning

I det här avsnittet av Home Edition är vi nyfiken på vad ska handla bland annat om inredning och hur vi kan påverka vår omgivning så vi ska må så bra som möjligt och då enligt neurodesign. Jag har börjat gå in i nästa planeringssteg då ritningarna av mitt hus är klart och nu kan jag börja tänka inredning och allt som är därtill. I avsnitt 36 så bjöd jag in en neurodesigner, Isabel Sjövall, då jag hittade hennes bok Design for nästa i en butik och jag älskade den boken.

Och nu känner jag att det är dags igen då jag tycker så otroligt mycket om hennes kunskap kring hur vår hjärna omedvetet reagerar på till exempelvis färg, form och ljus. Isabel hon är övertygad om att vi genom att använda den här hjärnforskningen och rätt kunskap för att fatta välgrundade beslut kan bygga en bättre framtid, främja hälsa, mänsklig hållbarhet och välbefinnande i våra hem, på arbetsplatser, i skolor, på sjukhus och i våra städer. Isabel arbetar idag fullt ut för att sprida sin kunskap om hur genomtänkt arkitektur och design kan bidra till att skapa ett hälsosammare och mer hållbart liv för oss alla.

Det ska bli så spännande att höra mer om vad forskningen säger kring hur hjärnan reagerar i olika miljöer och hur det påverkar oss. Och såklart nyfiken på hur jag ska tänka kring färg, form och ljus nu när jag ska planera vidare kring mitt hus. Välkommen tillbaka vill jag säga till dig Isabel.

Tack så jättemycket. Så kul att ha dig här för jag var verkligen så här, efter vårat avsnitt då som var avsnitt 36, det var alltså 2021. Så har jag tänkt jättemycket på allt det du har sagt och många gånger så stämmer det också överens med tycker jag litegrann det man egentligen har som magkänsla men kanske inte lyssnar till den på grund av trender eller vad det nu är.

Men det har varit otroligt, jag inredde ju liksom hela mitt sovrum efter, för jag var ju på väg att göra det då, efter hur du sa och jag har sovit så gott. Wow, vad roligt att höra. Men vi ska prata litegrann nu, för nu gör jag den här home edition och då har jag plockat arkitekt och lite olika mer för att jag följer liksom min resa som jag gör nu med huset.

Men innan vi går in på det så ville jag höra litegrann vad som har hänt med dig sedan sist. För vi pratade ju om din fantastiska bok Design for Nest som jag hittade då, så jag hittade dig. Vad har hänt sedan sist?

Det har hänt jättemycket. Jag har gått in ännu mer på den empiriska sidan med hjärnforskningen och jobbar mycket nu dels fortfarande i den riktiga världen med implementering och översättning av hjärnforskningen till sånt som alla kan använda. Men sen så har vi en jättestor forskningsinfrastruktur mellan Sverige och Storbritannien som finns delvis i London och delvis i Sverige då, där vi testar olika typer av miljöer i kontrollerade labbmiljöer då för att se hur hjärnan reagerar och interagerar.

Hur går det till? Det är en jättebra fråga. På lite olika sätt, det beror på hur man designar de här studierna och vad man liksom far efter att ta reda på. Men det är alltifrån att vi har ett nytt index som vi använder, världens första neurobaserade index.

Och sen så använder vi EEG som heter hjärnvågor eller hjärnaktivitet. Vi använder biomarkörer där man kan titta på hur nervsystemet reagerar till exempel. Och även liksom om man tänker sig traditionella metoder som MR, men då är det i ett labb och man liksom simulerar miljöer i scannern.

Så är det att till exempel att någon person tittar på kantiga bord eller… Ja, eller oftast miljöer är det. Och sen så har man då identifierat vad är det i de miljöerna som gör att man reagerar på olika sätt. Och sen så indexerar vi dem så att vi tittar på alla de här eftersom man exponeras för så många saker samtidigt så är det ju helhetsupplevelsen som blir liksom känslan av miljön.

Och sen tittar vi då på vad händer i hjärnan när man exponeras för den här typen av miljöer och varför. Är det då typ av känsla som stress eller lugn eller vad är det som man… Ja, det kan det vara. Mycket liksom kopplat till stresssystem definitivt för det är många som har problem med det idag.

Man tittar också på det här med urbaniseringen så vet man att det är väldigt liksom högintensiva miljöer idag. Och då behöver vi mer återhämtning. Så att det är definitivt någonting.

Sen jag är väldigt intresserad av det här som kallas för biophilic design, kopplingen till naturen. Och det har ju också börjat implementeras nu i städer och i kontorsmiljöer och sådär. Så det är jättekul att se också vad som har hänt de senaste åren.

För du jobbar ju jättenoga med, eller mycket med att just det här att titta på de här olika miljöer, allt från skola till arbetsplatser och så för att vi ska få, eller liksom för att vi ska få må bra i vår helhet så att säga. För vi pratade mycket om inredning i hemmen men också en del om fönster och arkitektur och så. Och det kan man ju påverka själv.

Sen kanske man inte alltid kan påverka sin egen arbetsplats eller sin skola. Det är sant. Jag brukar tänka på miljöer som aktiva ingredienser. Och att vi har ju, man tänker att 90% av vår tid exponeras vi för olika typer av byggda miljöer.

Och om man tänker på andra delar i livet som kanske kost eller träning eller sådär, det är ju väldigt många som tittar på det och liksom försöker anpassa det så att man ska må bättre och förbättra hälsan och så. Medan miljön har mer varit som en passiv bakgrund. Och där håller man också på att se ett skifte.

Och precis som du säger, en del är det man kan påverka själv och andra delar är ju sådant som man kanske behöver justera som system eller som samhälle. Men jag tänker att det är ingen motsatsförhållande utan det är två sidor av samma mynt. Kan du se att samhället är öppen för att få till sig den här informationen i ett till exempel om man tänker som skolmiljöer eller arbetsmiljöer där det är mycket stress och så?

Ja, alltså jag har sett ett jättestort skifte nu bara de senaste åren. Att det har verkligen tippat över. Men när jag började med det här, nu är det många, många år sedan, då var det ju som att man kom från yttre rymden.

Och det var ju ingen som riktigt förstod i början vad hjärnforskning med arkitektur och design att göra. Det var väldigt märkligt, det var mycket motstånd, men det är det inte längre. Det visar ju på att vi kanske att människan också känner att jag behöver det här.

Jag behöver förstå vad vi kan göra för att i alla fall påverka. För samhället har ju också ökat enormt i tempo. Om man tänker bak till savannentiden, det var ju liksom där hjärnan kanske delvis är kvar lite grann.

Så finns det ett behov av det, verkligen. Och det kommer väl kanske eftersom, för 20 år sedan tänkte man inte kanske på det. Nej, och jag tror också att forskningen har ju kommit ikapp lite där och tekniken har kommit ikapp.

Så man kunde inte riktigt mäta det på samma sätt som man kan göra idag. Men jag håller helt med. Och sen tycker jag att det skedde ett stort skifte också i samband med pandemin.

Där många, då blev man mer eller mindre strandsatt i olika typer av miljöer. Och då började man reflektera mer över hur de fick en att må och sådär. Så jag tycker att det har hänt väldigt mycket de senaste åren.

Är det någonting du har sett som just när ni har börjat jobba med Storbritannien och den här typen av tester som ni gör? Är det någonting som har kommit fram som du inte tänkte på tidigare eller hade sett tidigare? Som blev extra tydligt.

Ja, alltså det som är väldigt spännande, det är delar av forskningen som vi bedriver nu med MR. Och MR använder man om man vill titta på djupa strukturer i hjärnan. Och just det här med kopplingen till biophilic design och natur.

Att det finns stora svenska studier som visar att man använder mindre antidepressiva läkemedel. Till exempel om man har grönska kring bostaden. Men man vet inte varför.

Man vet inte vilka mekanismer som ligger bakom. Så det har vi gjort ett försök nu med i vår hjärnforskning och hittat Hur mycket av naturen ser utanför ska man ta med in? Eller kan man bryta av kanske och gå till ännu mjukare hållet eller mörkare?

Hur ska man tänka kring det? För det är ju stora fönster som det var, så man behöver inga tavlor där. Man har ju naturen. Jag hade nog gått mer åt det här skyddshållet i och med att det är så öppen natur utanför.

Så att man vill få till det här lite, att det ska kännas ombonat och mysigt. Hur tänker man naturen utanför? Det blir ju också som en tavla i sig någonstans. Men hjärnan tycker om kontraster, men inte för mycket och inte för lite.

Det ska vara exakt rätt balans. Så jag kanske skulle avvika lite som du är inne på. Att man kan gå mer åt att det ändå känns som en inredning. Men att man plockar upp väldigt mycket av elementen som man ser utanför rent designmässigt.

Jag tänkte på just det här med att ett tag var vi inne på att ha, det heter inte cementgolv, vad heter det? När man bara cementerar ett golv, inte lägger plattor och så. Men för att jag tänkte så här, men då är det klippor bakom och det är klippor framför.

Men sen kände jag, men då är det som inne och ute. Så jag har ju valt trägolv nu för att det blir lite mjukare. Och lite mer taktilt också tänker jag. Och det är också, man pratar om det här med motorik tidigare, men också det taktila.

Allt det här är ju också sensorisk information för hjärnan. Och sen finns det faktiskt ny forskning som visar att just trä kan påverka kognition positivt och sådär. Vilket är bra.

Nej, men det är under utredning i forskningen, men man har börjat se positiva effekter. Och återigen, man vet inte exakt vad det beror på om det är visuellt, att man ser att det är ett material, det finns kvalitet och sådär. För hjärnans känslosystem är ju väldigt kalibrerat för att kunna avgöra sådant.

Eller om det är att man faktiskt kan ta på vissa ytor och att det blir också en typ av information. Så det ska bli spännande att se vad som händer kommande tid inom forskningen just kopplat till trä tycker jag. För det här är ju väldigt mycket trä, det är både väggar men också golvet.

Men då tänkte jag, för jag var inne på att om man till exempel ska prata om vilka färger det är, så är det ju mycket grått utanför, som det är gråa klippor. Men att jag ville gå över till kanske om man har till exempel en beige soffa, så vill jag inte att den ska vara för gul, utan en mer sand. Är du med?

Är det tilltaget att man bryter av? För det är ju ändå en annan färg, men det är ändå lirar med det som är utanför. Ja, alltså jag hade nog inte brutit av för mycket, utan att man ska känna att det finns en harmoni också.

Men att man kanske inne delen ska kännas ombonad och lite större och sen så kanske man har den här lite aning mer karga med klippor och sådant utanför. Då tänker jag att man får en väldigt bra balans, en harmoni, men man får också en aning kontrast, vilket hjärnan tycker om. Och sen vet jag också, för då får man den kontrasten, men vi pratade ju i förra avsnittet mycket om det här med runda kanter som vi sa här, att det är väldigt mysigt här med de här runda förtöljerna.

Att vassa kanter, det signalerar, är det fara eller vad? Nej, men det är återigen om man kopplar tillbaka till vår neurobiologi, att liksom vassa kanter, föremål och sådär, det kunde ju innebära livsfara. Så att det är också tycks vara programmerat och kan aktivera stresssystemet och sådär.

Medan om man tittar på det som är mer organiskt, men det kan även vara fraktaler och sådant som kopplar till naturen som är mjukare, det är liksom snällare, om man säger så. Så det är ändå bra att även då, eftersom jag ville att det skulle kännas vara en lugn och behaglig miljö, att tänka lite rundare kanter, till exempel på bord eller... Ja, definitivt.

Och sen har jag också funderat på, eftersom det här är, det är ju inte alltid som tidigare när jag har flyttat, då har man ju liksom tagit med sig möbler och så har man lekt lite Tetris i ny lägenhet och sådär. Men nu blir det ju verkligen att man kan påverka från början. Och då vet jag att min son sa till mig så här, mamma snälla, ha inte för mycket saker, jag har inte det annars heller, men ha inte för mycket saker.

Och då tänkte jag så här, Gud vad, för jag har tänkt så själv, att jag vill hellre ha en större soffa och två rejäla fåtöljer än att man har mycket smått. Hur påverkar det sinnesstämningen i hur mycket du har runt omkring dig, eller om du har några saker som är liksom kanske större men mera stabilt? Nej, men det är också en jättebra fråga.

Och det här fantastiska svaret det beror på. Och det är återigen det här, jag brukar tänka på det som aktiva ingredienser med miljön, eller liksom dosrespons. Så att det är ju så att vi vill ju inte ha en miljö som är helt tom, liksom minimalistisk, för det signalerar ju att det inte finns någon näring.

Så det kan ju också driva stress, om det är för tomt och kallt liksom. För att då finns det inget levande kvar nästan. Men vi vill ju inte heller komma in i någonting som känns totalt överväldigande med massa sinnesintryck och så.

Så jag skulle säga att liksom ha en lugn grund, tänka genom färgsättningen så att man inte har för mycket signalfärger eller att det känns för brokigt liksom. För då har man ju en flexibilitet i att man kan ha väl utvalda möbler och sen så liksom ting då som man tycker om och som ger positiva associationer. Och signalfärgerna, för de som inte lyssnade på förra avsnittet, kan vi ta det?

Rött, orange och gult skulle jag säga primärt. Och det är ju också kopplingen till då, neurobiologin kan liksom, det kan vara blod, det kan vara giftiga bär och så vidare. Och det kan man också se att det liksom triggar systemet.

Så att om man pratar om sympatiska, parasympatiska systemet då, nervsystemet, då är det att det liksom trycker på gasen. Så rött, orange och gult, det sover de inte toppen om man försöker sova. Nej, om man vill följa hjärnforskningen så är det så.

Men däremot på kontor eller liknande så kan det vara bra med lite mer energi. Ja, men exakt. Och sen tänker jag att det beror också på vad man kommer in med själv, vad man har med sig.

Att om man kommer in och är väldigt stressad själv redan från början, då ska man ju inte trycka in gasen ännu mer. Då kanske man behöver trycka in liksom bromspedalen istället. Så att jag skulle säga att det är inget fel att man använder signalfärger, men kanske liksom i mindre dos och på ett sådant sätt så att man kan byta ut.

Det kan ju vara på kuddar eller på detaljer och sånt där som är lätt att flytta på. Men att man kanske inte ska måla liksom väggarna i rött. Nej, för det där pratade vi faktiskt om just i familjen för nu tycker mina barn att jag kanske är väldigt mycket så här fifty shades of beige brukar jag säga.

Men alltså att jag har väldigt så här naturfärger och att det faktiskt kan vara kul med lite färg. Och då var de inne på grönt och det är ju i och för sig en naturfärg. Men då sa jag just det att de delar som vi kan byta ut har jag jättegärna färg på.

Men det som är fast vill jag inte liksom, jag vill inte ha ett kakel som är en färg för jag har ingen lust att byta det om jag tröttnar eller sådär. Nej, och det är ju lätt att tröttna också. Jag har samma princip hemma.

Att allt som är liksom sånt som är fast, för mig är det också ett sätt att tänka hållbart. Alltså med de här stora, dels är det en stor investering, det är ganska dyrt med inredning och sådär. Att om man gör en lugn grund där som är ganska neutral, då har man ju också mer flexibilitet att byta ut sådant som är lättare liksom om man känner att man vill ha en färgklick någonstans.

Så är det ganska lätt fixat. Och jag tycker också så här att vi har tittat då på för att Efter det var ganska neutralt i grunden och sådnt. Och sen så liksom kan man ju då om man vill ha färg, då kan man ta in det på snittblommor eller man kan ta in det på någon kudde eller sådär.

Men det är ju väldigt svårt om man målar alla väggar eller man liksom gör planteringar och sånt där. Det är ju svårt att förändra. Så jag tycker att jag tycker att det låter klokt.

Men då kan man göra så att man inte kanske bara har en form utan att det kan vara samma färg, fast det är någon som är lite högre och någon som... Ja, man kan ju ändå få variationen. Definitivt, för variation är ju någonting som är bra också.

Att det blir lite spännande och allt är inte liksom exakt samma och så. Och då är de här färgklickarna då kan man sätta i krukväxter istället eller på bordet ute och så där. Ja, sådant som är lätt att byta ut.

Precis, typ som kuddarna. Ja, exakt så. Så tänker jag. Och när det kommer till belysning, för nu är det ju då, det är ju också lite trixigt när man tittar, trixigt, men jag har inte varit i den situationen kanske, just med sånt här boende, att det är så stora fönster och sen är det ju väldigt mörkt.

Alltså där ute, alltså det är klart att det är mörkt på vintern, det är överallt. Men jag tycker att jag märker en stor skillnad när du inte bor nära en stad. Alltså stjärnhimlen är ju magisk, för att det är så mörkt.

Men det gör ju också att det blir väldigt mörkt inne och det blir väldigt mörkt utanför fönstret. Hur tycker du att man ska tänka belysning liksom inne? Ska det vara mer punktbelysning eller liksom mer en spridd jämn källa?

Förstår du vad jag menar? Eller källor? Ja, jag tänker både och. Att det brukar, man behöver ju någon form av allmänbelysning och så, men att man tänker på att den inte är för skarp och inte för kall liksom i, man brukar prata om kelvintal till exempel, så att den inte liksom går åt varmare håll.

Men sen så punktbelysning blir ju väldigt bra. Och nu finns det ju såna här appar och allting så att du kan styra det med, du behöver inte gå och tända och släcka allting om man inte tycker det är kul. Så då kan man ju köra det via appen till exempel.

Så det har ju blivit så himla enkelt nu också med elektroniken, att man kan anpassa det. Men vad är det som, vad gör punktbelysningen i sig? Nej men jag skulle säga att det är ju väl att få till den här liksom komfortabla liksom lite lägereldskänslan inomhus, att man liksom, för det var ju också om man kopplar tillbaks till hur vi har levt tidigare så var det ju att efter en lång dag, man har varit ute och jagat eller samlat eller vad det nu är, då samlas man ju kring lägerelden.

Och det är också kopplat då till att liksom man ska börja, systemet ska börja gå ner i varv, man ska börja förbereda kroppen inför sömn och sådär. Och där vet man ju att om man har för skarp ljus och för vitt ljus och för kallt ljus på senare, då påverkar ju det, alltså de här neurotransmittorerna som vi behöver för att komma in i djupsömn. Så jag tycker att, jag tycker att det låter klokt.

Men då kan man göra så att man inte kanske bara har en form utan att det kan vara samma färg fast en liksom någon som är lite högre och någon som... Ja, man kan ju ändå få variationen. Definitivt, för variation är ju någonting som är bra också.

Att det blir lite spännande och allt är inte liksom exakt samma och så. Och då är de här färgklickarna då kan man sätta i krukväxter istället eller på bordet ute och sådär. Ja, sådant som är lätt att byta ut.

Precis, typ som kuddarna. Ja, exakt så. Så tänker jag. Och när det kommer till belysning, för nu är det ju då, det är ju också lite trixigt när man tittar, trixigt, men jag har inte varit i den situationen kanske just med sånt här boende.

Att det är så stora fönster och sen är det ju väldigt mörkt. Alltså där ute. Alltså det är klart att det är mörkt på vintern, det är överallt. Men jag tycker att jag märker en stor skillnad när du inte bor nära en stad.

Alltså stjärnhimlen är ju magisk för att det är så mörkt. Men det gör ju också att det blir väldigt mörkt inne och det blir väldigt mörkt utanför fönstret. Ja, hur tycker du att man ska tänka belysning liksom inne?

Ska det vara mer punktbelysning eller liksom mer en spridd, jämn källa? Förstår du vad jag menar eller källor? Jag tänker både och. Man behöver ju någon form av allmänbelysning och så, men att man tänker på att den inte är för skarp och inte för kall i man brukar prata om kelvintal till exempel, så att den inte liksom går åt varmare håll.

Men sen så punktbelysning blir ju väldigt bra. Och nu finns det ju såna här appar och allting så att du kan styra det med. Du behöver inte gå och tända och släcka allting om man inte tycker det är kul.

Så då kan man ju köra det via appen till exempel. Så det har ju blivit så himla enkelt nu också med elektroniken att man kan anpassa det. Men vad gör punktbelysningen i sig?

Nej, men jag skulle säga att det är ju väl att få till den här liksom komfortabla, lite lägereldskänslan inomhus. För det var ju också om man kopplar tillbaks till hur vi har levt tidigare så var det ju att efter en lång dag, man har varit ute och jagat eller samlat eller vad det nu är, då samlas man ju kring lägerelden. Och det är också kopplat då till att man systemet ska börja gå ner i varv, man ska börja förbereda kroppen inför sömn och sådär.

Och där vet man ju att om man har för skarp ljus och för vitt ljus och för kallt ljus senare, då påverkar ju det, alltså de här neurotransmittorerna som vi behöver för att komma in i djupsömn. Så jag tänker att om man då anpassar belysningen att man kanske kan ha lite mer dämpat inomhus och sådär och sen så är det ju jättebra att vara utomhus i dagsljus och så. Då får man ju den perfekta balansen egentligen.

Och att man följer också lite, om man ska gå tillbaks till biologin så följer man ju det. Och jag ska ju ha en kamin och tänka att den vill jag hela tiden ha så central, alltså så att man ser från alla håll inomhuset. Eller också blir det jättestort, för just vardagsrum och kök som hör ihop.

Så vi har flyttat den några gånger, men då har det blivit så här, men jag ser ju inte den därifrån. Jag ser ju inte, utan det är väl känslan att jag vill kunna ha den liksom. Ja, men då har du ju en lägereld.

Så jag har ju lägerelden där. Och det är klart man vill kunna se den om man har ett allrum eller ett stort rum. Spännande, men jag tänkte inte på att den där med punktbelysning också kommer faktiskt just ifrån den samlingsplatsen egentligen.

Men då när det gäller, för det har vi pratat om lite grann redan nu när man är där ute och tittar, så är det ju, jag har hängt upp lite så här lampor i några träd, solcellslampor. För att när det har varit nu så pass ljust för nu när det är midsommar, men då vet man tittar ut genom fönstret, ser ingenting. Alltså det är ju becksvart.

Då är det några som har pratat om att man kan liksom belysa träden eller att man belyser kanske trappan upp. Eller vad för typ, eller ska man belysa kanske liksom en typ som mer de här lamporna så att det blir som en samlingspunkt? Hur kan man tänka med belysning ute skulle du säga för att få det hemtrevligt men också att man kan se ut och inte känna att det är någon tittar på mig?

Ja, jag tror att det är, ja. Och det är väldigt begripligt, det tänker jag att man vill. Och det är också det här med prospect refusion, att man vill ha översikt och liksom man vill känna att man har kontroll över miljön.

Så det låter väldigt sunt. Men jag skulle säga att just att kombinera Absolut, den ena är liksom för att man vill koppla av lite, ta en kopp kaffe och sådär, lite mer avslappnat, kanske läsa en bok. Varandra är om man sitter och äter, för det är också ganska jobbigt att sitta och äta i loungemöbler när bordet är långt ner och sådär, så att det går åt båda håll, tänker jag.

Så att jag tycker att det låter klokt. Och sen, jag hade nog personligen gått mot mer så här konstrottning, om det nu är det som är kravet. Ja, för jag tycker att det har kommit väldigt mycket material nu som är, de känns väldigt mycket mer autentiska.

Och det har hänt mycket också på marknaden, så att jag hade nog gått på det. Vad bra, men för dem är ju också, det kan vara lite mer tyngd också, eller? Ja, absolut, det brukar de vara.

Och sen så är de oftast UV-behandlade, alla sådana här funktioner man vill ha. Och så kan man ha lite mysiga kuddar och sådär, om man vill sitta och läsa en bok och så. Nu ska vi se om jag hittar den platsen, för det är också tycker jag väldigt mysigt.

Man behöver inte egentligen bara massa möbler, för nu när vi har de här klipporna, tills myrorna kommer för sig. Men då har jag ju tagit antingen min yogamatta och lagt på klipporna, eller bara tagit en kudde och satt mig ner på klipporna, för det är också såhär, Det finns så många olika sådana varianter också, men det är bra inför att man tänker, nu i sommar så jag kan tänka att förbereda inför nästa sommar. För ibland, jag har ju haft en tendens till att om jag ska flytta såhär, åh, det här ska jag köpa till, om jag ska investera i någonting nytt till ett nytt hem, då kanske jag köper det lite för tidigt och så blir det liksom inte som jag har tänkt mig.

Och jag har tänkt annorlunda nu, för jag måste verkligen hålla i pengarna för att få till det jag vill. Och då får jag tänka att jag tränar mitt tålamod, att inte vara så snabb och bara hålla mera utforska först och sen agera på det. Men konstrottning är bra där, för det har inte jag hade jag inte tänkt på.

Ja, det är ett alternativ i alla fall. Jag tänker att det är en smaksak, men det låter väldigt bra. Jag håller med om det där med tålamodet, jag har inget bra tålamod heller.

Men det låter väldigt bra just det här med att ta en kudde och sätta upp klipporna, för om man tänker så här grounding activities, då är det ju också att känna in platsen på något sätt och att man liksom gör det mer enkelt och så. Och man får se var vill man sitta någonstans och så där, liksom känna in i kroppen och så var man trivs och åt vilket håll man vill sitta och så. Så jag tycker att du verkar vara inne på ett bra spår.

Och jag tror att man kommer väldigt långt på det. Jag är ju med tusen, man köper så här en jätteskön fåtölj så kommer jag i alla fall sitta på en kudde på klippan. Ja, så kan det vara.

Det kanske slutar där ändå. Ja, men så spännande. Vad händer framöver för dig? Nu är det många forskningsstudier som vi har igång, både i London och i Sverige. Hur lång tid tar det att få klaras?

Eller som så här en sån studie när man jobbar med en studie? Men det beror på hur man har utformat den. Vissa studier är lite längre och går över tid och så där.

Man gör liksom punktsmätningar och så. Och vissa är det att man gör experiment och det kan ju vara en dag när man tittar på hjärnaktivitet till exempel med så här elektroder. Man har sett en sån här cap på huvudet.

Så att det är alltifrån en dag eller kortare till några månader till ett år kanske. Och så är det olika skalor och så. Så det är väldigt spännande. Det är väldigt roligt när du berättar om ditt jobb.

Det lyser verkligen. Jag tycker att jag har världens roligaste jobb. Men du forskar mer på hjärnan nu än vad du har gjort tidigare? Ja, precis. Jag har alltid varit fascinerad och så men jag har gått mer och mer åt forskningen.

Så jag kommer egentligen från den praktiska sidan och har jobbat med det. Ja, det är 20 år nu. Och sen så senare cyklat in mer och mer på hjärnforskningen också för att jag kände att jag ville ha en robust empirisk grund också för att kombinera.

Men jag kommer aldrig släppa min fot och min grund som jag kommer ifrån med att det ska implementeras också. Man ska inte bara sitta och forska för att forska utan det ska komma till nytta. Det är vi väldigt glada för.

Ja, vad roligt. Vad spännande. Det ska bli otroligt spännande att följa vidare vad som händer nu framöver. Kanske kommer tillbaka igen sen. Det gör jag jättegärna.

Du är så välkommen. Tack. Tack snälla.